Vikingatiden (Historia)

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor?

vecka 3 – 13, VT/18

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Under projektets gång kommer vi att bland annat att undersöka vikingarnas leverne och tillvägagångssätt. Hur uppstod vikingatiden och hur avslutades den? Hur levde vikingarna och hur livnärde de sig? Vad hade de för tro? Vilka myter finns kring vikingarna, vad är sant och vad är falskt? Källkritik! Varför är det viktigt att veta om vår historia?

Dessa saker kommer vi att undersöka mer ingående under projektet med  vikingatiden:

  • Boende, mat och sysslor
  • Hur var det att vara barn på vikingatiden?
  • Tro, seder och gudasagor
  • Vikingarnas resor, farleder och deras skepp
  • Runor och runskrift
  • Myter om vikingatider

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Norden befolkas. De utmärkande dragen för järnåldern.
  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor…
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppet vikingatiden samt olika syn på dess betydelse.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Vad?

Grundläggande nivå:

Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.

Förklara orsaker och samband. (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar)

Kan föra enkla resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor Kan beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder.
Använda historiskt källmaterial:

granska, tolka och värdera källor

Kan dra enkla slutsatser om källornas användbarhet.
Historiska begrepp: Kan använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer i detta tema att arbeta med ett arbetssätt som kallas för “Storyline”. Storyline är ett arbetssätt och ett förhållningssätt till inlärning. Typiskt för storyline är att verksamheten koncentreras kring en berättelse som man skapar tillsammans. Under en storyline startar man i deltagarnas förförståelse som utmanas och bearbetas genom arbete i grupp, individuellt och i storgrupp.

Berättelsen vi kommer att utgå ifrån på lektionerna handlar om vikingen “Ansgar” och hans olika livsöden. Eleverna kommer  i denna Storyline att får skapa en historisk miljö från 800-talet. De bygger upp landskap och diskuterar växter och djur som människor kan använda sig av. De skapar familjegrupper, redskap och kläder. Några kommer få åka på korståg och andra på handelsresor, men vem åker vart och varför?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bedömas utifrån följande punkter:

Din förmåga att:

  • samarbeta (delaktighet) vid par- och grupparbeten
  • värdera olika källors rimlighet och användbarhet (källkritik)
  • söka efter information och sedan kunna svara på frågor om olika händelser och skeden under vikingatiden efter att ha läst texter/sett filmer/tagit del av andra källor om dem
  • analysera och jämföra skillnader och likheter  (förr och nu)
  • känna till olika historiska begrepp som hör till vikingatiden
  • din delaktighet under de lektioner vi har under temat.

Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Vi vill vara en arena för mötet mellan forskning och praktik

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker  tillsammans med eleverna.

 

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']