15-16

Idrott och hälsa – åk 7 – Orientering och friluftsliv

Ansvarig/Ansvariga lärare: Henrik och Gottis
När, under vilka veckor? v.37-42

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är Orientering? Bara lika med skog?
  • Varför är det bra att kunna läsa kartor?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur lyder allemansrätten?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftsliv

Orientering i kända och okända marker med kartan som hjälpmedel.

 Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftsliv

Kartkunskap med teckenförklaringar.

 Kunna de vanliga karttecknen och skala. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala, både i praktiken och i teorin.
Orientering och friluftsliv

Utevistelser i alla årstider. Vandring och reflektion.

 Viss anpassa av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassa av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa? God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa nu och i framtiden?
Orientering och friluftsliv

Allemansrätten, rättigheter och skyldigheter

 Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att inleda perioden med att ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel. Vi avslutar perioden med en hel dag ( v.42 torsdagen den 15:e oktober) ute med orientering i okänd miljö. Under den här dagen kommer du även att få skriva ett prov som testar dina orienteringskunskaper.

Orienteringsteori

Orienteringsteori – bildspel

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper torsdag v.42

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka Tisdag (dubbelltimma) Onsdag (Röd) Onsdag (Grön)
37 Röd: Orienteringsteori samt 
praktisk träning i närmiljö		 Friiidrott
38 Lemshagaspelen (friidrott) Utvecklingssamtal
39 Grön: Orienteringsteori samt 
praktisk träning i närmiljö		 Orientering i närmiljö
”Kompassen”
40 Röd: Orientering i okänd miljö
med naturpasset.
41 Studiedag Lagspel/Orientering
42 Grön: Orientering i okänd miljö
med naturpasset.		 Orientering ”ganska nära”
skolan
43

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. 
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Idrott och hälsa – åk 7 – Dansrörelse

Ansvarig: Henrik och Gottis

När, under vilka veckor? 45-49

Frågeställning:

Varför dansa?

Hur påverkas din hälsa vid dans?


Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

-röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,

-planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen:

-Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

-Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

-Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen :

Aktivitet/tema E C A
Välj den låt som passar dig bäst. 
Gå igenom musikanalysen.		 Väljer en låt.
Repeterar musikanalysen där du hittar de stora dragen i din valda låt.		 Väljer en låt med rätt tempo och känsla till ditt syfte.
Tittar på musikanalysen för att kunna dela in de rörelser som du tänker använda.		 Väljer låt med rätt tempo och där musiks känsla speglar syftet.
Förstår musikanalysens uppbyggnad och följer den då du gör ditt program.
Rörelse till musik

Kunna forma egna rörelser till valfri musik som följer musikens teman. Anpassar dina rörelser till takt, rytm och sammanhang.

 Du väljer rörelser som passar till sammanhanget.

Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den.

Dina rörelser är enkla och lätta att följa med i.

 Du väljer rörelser som passar väl in på sammanhanget och tanken.

Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig.

Du varvar enkla rörelser med mer komplexa där både armar och ben inkluderas.

 Du väljer rörelser som passar mycket väl in på sammanhanget och din tanke med programmet.

Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela programmet.

Du varvar enkla rörelser med mer komplexa. Du instruerar samtidigt som du utför ditt program.
Rörelse till musik

Svarar på frågorna på bifogat dokument. Förmågan till att samtala om den egna upplevelsen samt utvärdera aktiviteten och föra resonemang kring hur sambandet till hälsan finns.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Inspiration av oss samt teorigenomgångar om hur man kan lägga upp ett dans/träningsprogram till musik.

Egna övningstillfällen där vi finns som handledare.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Spela in sig själv eller visa upp sitt program

Inlämning av reflektion

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Dubbeltimme: genomgång av musikprojektet. Få inspiration och teorigenomgång

Vecka Tisdag (dubbel) Onsdag (röd) Onsdag (grön)
45 Röd: Genomgång av musikprojektet. 
Få inspiration och teorigenomgång 
Vi träffas i L5		 Dans + Lek Vikarie/ styrka-lek
46 Grön: Genomgång av musikprojektet. 
Få inspiration och teorigenomgång 
Vi träffas i L5		 Egen tid att jobba 
på din dans.		 Egen tid att jobba 
på din dans.
47 Röd: BodyJoy
Mer info kommer senare.		 Studiebesök uppvärmning dans
Egen tid att jobba
på din dans
48 Grön: BodyJoy
Mer info kommer senare.		 Dans + Konditionslek
Henrik borta med nationella prov		 Dans + konditionslek
49 Redovisning av dans Redovisning av dans


Vecka 49 ska film eller program visas upp samt utvärdering lämnas in.

http://www.youtube.com/watch?v=QtYgmDEddug

Tom musikanalys:

mall-for-musikanalys

Musikanalys exempel:

ifyllt exempel på musikanalys-pdf

Reflektionsfrågor:

reflektionsfrågor

reflektionsfrågor_PDF

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Sammanhang och aktualitet:

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.


Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Idrott och hälsa – åk 7 – Träningslära (med kroppen som redskap)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Gottis och Henrik

När, under vilka veckor? v.3-8

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi stärka vår kropp?

Varför ska vi stärka vår kropp?

Vad är det för skillnad på att träna på gym och i hallen med kroppen som redskap?

Hur använder vi styrka/mod i redskapsgymnstiken?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.
Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära och träning med kroppen som redskap under olika moment och övningar. 

Gruppuppgift Träningslära –

VenusTräningslära Venus


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftligt prov om träningslära samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka Tisdag (dubbelpass) Onsdag (röd) Onsdag (grön)
3 Redskapsbana
4 Grön: Teorigenomgång i träningslära
Sal: L5 8.20-9.30 därefter i 
hjärtat/grupprum mellan 9.40-10.20		 Utv.samtalsdag Utv.samtalsdag
5 Röd: Teorigenomgång i träningslära
Sal: L5 8.20-9.30 därefter i 
hjärtat/grupprum mellan 9.40-10.20		 Allaktivitetsdag Allaktivitetsdag
6 Grön: BodyJoy i Hamnen
Samling 8.20 utanför.		 Trampett Redskapsbanan
7 Röd: BodyJoy i Hamnen.
Samling 8.20 utanför.		 Styrka genom redskap Styrka genom redskap
8 Prov Träningslära
Grön: 8.20-9.20 L5
Röd: 9.50-10.50 L4		 Kondition/Styrketräning Kondition/Styrketräning

Idrott och hälsa – åk 7 – Rörelse genom lek och spel

Ansvariga lärare: Gottis och Henrik

När, under vilka veckor? v. 10-22

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur bygger vi upp spelet volleyboll så att alla får chansen att utveckla sin rörelseförmåga?
Kan olika aktiviteter bidra till samma typ av rörelse?
Hur påverkar leken vårt rörelsemönster?
Hur kan man anpassa sina rörelser samtidigt som vi visar hänsyn mot klasskompisar?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer under tre lektioner att fördjupa oss i lagspelet volleyboll. Teknikträning, spel och prat om hur dina rörelser kan påverka spelet. Vidare kommer vi i stor utsträckning att använda leken för att på det viset ge möjligheter för olika typer av rörelsemönster.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt och engagerat deltagande under de praktiska momenten.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka Tisdag (dubbelpass) Onsdag (röd) Onsdag (grön)
10 Grön:Livräddning och simning Volleyboll Volleyboll
11 Röd: Livräddning och simning Volleyboll Volleyboll
12 En timma So och en timma
idrott för båda klasserna.		 Volleyboll Volleyboll
13 PÅSKLOV PÅSKLOV PÅSKLOV
14 Dubbelpass idrott för båda 
klasserna. Samling IP 8:20		 Lekar: gorillan
15 Grön: Ekedalspåret Lekar: Ambassaden + Prickboll
16 Röd: Ekedalspåret Lekar: Önskemålslekar
17 Grön: Body Joy Catch the flag
18 Röd: Body Joy Biathlon + Fotboll
19 Grön: Södersved – stormkök Vindskydd
20 Röd: Södersved – stormkök ??
21 Grön: Allemansrätten, samling L5 Softboll
22 Röd: Allemansrätten, samling L5 Planetspelen – Vikarie

Idrott och hälsa – åk 7 – Friluftsliv

Ansvariga lärare: Gottis & Henke

När, under vilka veckor? Vecka 16-22

Vad?

Frågeställningar:

  • Hur klär jag mig för vistelse i naturen?
  • Hur bygger jag ett enkelt skydd för natten?
  • Kan jag hantera stormköket på ett lämpligt sätt?
  • Vad ger allemansrätten mig för möjligheter/skyldigheter i naturen?
  • Hur påverkar friluftslivet min mentala hälsa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
  • Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav:
Friluftsliv		 E C A
Genomförande av moment Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler.
Utrustning/klädsel


 Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.
Stormköket Kunna laga mat med hjälp/stöd av andra i gruppen. Kunna laga mat med viss säkerhet. Kunna organisera gruppen och laga mat tillsammans med dem på ett säkert sätt.
Allemansrätten Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Projektet kommer att inledas med en vandring runt Kvarnsjön därefter kommer vi utnyttja både dubbelpass samt en ”vanlig” lektion.
Lite teori kommer blandas med mycket praktisk träning. Vissa enskilt medan de flesta momenten kommer ske i grupp. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande både i de praktiska momenten samt i gemensamma diskussioner samt inlämning av allemansfilmen. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Tisdag (dubbelpass) Onsdag
16 Vandring runt Kvarnsjön (sker på fredag)
17
18
19 Grön: Matlagning på stormkök på Södersved Bygga vindskydd
20 Röd: Matlagning på stormkök på Södersved
21 Grön: Samling i L5. Teori om allemansrätten + filminspelning
22 Röd: Samling i L5. Teori om allemansrätten + filminspelning

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar omvärlden tillsammans med dem.

Idrott och hälsa – åk 8 – Orientering och friluftsliv

När, under vilka veckor? v.36-42

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är Orientering?

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?
  • Hur ska jag planera en hel dag ute med orientering och matlagning?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftsliv

Orientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel.

 Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftsliv

Kartkunskap med teckenförklaring.

Kompassen-hur fungerar den?

Rita i kontroller på en karta med kontrollbeskrivningar.

 Kunna de vanliga karttecknen och skala.

Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller.

Rita i kontroller på en karta.

 Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.

Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet.

Rita i kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning.

 Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.

Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.

Rita kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning och kompassrikting. Samt skriva en förklaring för hur du tar dig till varje kontroll.
Orientering och friluftsliv

Utevistelser i alla årstider. Planering och organisering av vistelse ute en hel dag med aktivitet och matlagning.

 Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.

Kunna laga mat med hjälp/stöd av andra i gruppen.

 Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.

Kunna laga mat med viss säkerhet.

 God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.

Kunna organisera gruppen och laga mat tillsammans med dem på ett säkert sätt.
Orientering och friluftsliv

Allemansrätten, rättigheter och skyldigheter

 Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att starta perioden med en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer att praktiskt träna på att orientera både i närmiljön och i okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.

Vi avslutar perioden med en hel dag ( v.42 torsdagen den 15:e oktober) ute med orientering i okänd miljö samt ett litet skriftligt förhör.

Orienteringsteori kopia

Orienteringsteori – bildspel

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Individuell inlämning av reflektionsuppgift. Inlämning senast fredag v.42.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka Tisdag Röd Onsdag (Dubbelpass) Fredag Grön
36 Grön: Orienteringsteori under en timma
Därefter Göra en egen orientering med 2 kontroller		 Softboll 1
37 Friidrott Röd: se ovan Friidrott
38 Lemshagaspelen Hemstudiedag Orientering på varandras kartor
39 Softboll 2 Röd: Orientering vid Kvarnsjön Softboll 2
40 Orientering på varandras kartor Grön: Orientering vid Kvarnsjön Eget val: Lagspel/ orientering
41 Konfotboll/fotboll Röd Orientering i okänd terräng Coopers Test
42 Coopers Test Grön: Orientering i okänd miljö
Plats meddelas senare.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.