Poetry

Emily Dickinson
American poet
Sketches from poet Marianne Moore which inspired her poem “A Jelly-Fish”
By poet Jack Prelutsky

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

POETRY

What would you say about exploring new worlds together? Or, hearing secrets from deep dark places? Shall we sit outside and feel the wind in our hair, the sun on our cheeks?

This unit uses children’s poetry to explore themes relevant to our students: friendship, uniqueness, nature, sport, animals, travel, seasons and even social issues such as immigration and equality.

We will explore famous children’s poets such as Emily Dickinson,  Marianne Moore, and Jack Prelutsky as well as others.

Focus Questions:

  1. What do our students know about poetry? Themes, styles etc
  2. What poets do we know of?
  3. Why is poetry important today? Why was it important in the past?
  4. What can we learn from reading the poetry of others?
  5. How do we present, and speak clearly?
  6. What is rhythm in a poem?
  7. What are the ingredients to a powerful animation or short film?
  8. Where do we find inspiration? Is everything worth writing about?

Practical Learning Goals: 

  • Different styles of poetry
  • Names and biographical information about a few notable English poets
  • Increased vocabulary, reading, writing and oral skills
  • Rhyming and rhythm
  • Media: filming, animation & editing
  • Presentation skills
  • Outdoors – we will incorporate our natural environment at Lemshaga into our reading and our writings
  • By using touch, sight, hearing, smell and taste we will be able to reach a variety of learners

Interdisciplinary Connections:

  • Fine art / aesthetics
  • Music (rhythm / rhyme)
  • Science & Green Flag (nature poetry)
  • Norm criticism: uniqueness, individuality

Resources:

https://www.poetryfoundation.org/collections

https://www.poets.org/poetsorg/poems-kids

Timeline: August to mid-October

Formative assessment: 

  • Quizlet vocabulary
  • Classroom / group discussions
  • Poetry writing using different styles

Summative assessment:

  • Formal discussion about a poem of your choice (in a group)
  • Writing your own poems (choose your best for assessment)
  • Short animation / film using your own poem

Ties to the curriculum:

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Vardagsliv,levnadssättochsocialarelationeriolikasammanhangochområdendär engelska används.
  •  Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar
  •  Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
  • Dikter
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
  • Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.

Poetry: Explore



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

What would you say about exploring new worlds together? Or, hearing secrets from deep dark places? Shall we sit outside and feel the wind in our hair, the sun on our cheeks?

This unit uses children’s poetry to explore themes relevant to our students: friendship, uniqueness, nature, sport, animals, travel, seasons and even social issues such as immigration and equality.

We will explore famous children’s poets such as Shell Silverstein, Dennis Lee and Roald Dahl as well as others.

Focus Questions:

  1. What do our students know about poetry? Themes, styles etc
  2. What poets do we know of?
  3. Why is poetry important today? Why was it important in the past?
  4. What can we learn from reading the poetry of others?
  5. How do we present, and speak clearly?
  6. What is rhythm in a poem?
  7. What are the ingredients to a powerful animation or short film?

Practical Learning Goals: 

  • Different styles of poetry
  • Names and biographical information about a few notable English poets
  • Increased vocabulary, reading, writing and oral skills
  • Rhyming and rhythm
  • Media: filming, animation & editing
  • Presentation skills
  • Outdoors – we will incorporate our natural environment at Lemshaga into our reading and our writings
  • By using touch, sight, hearing, smell and taste we will be able to reach a variety of learners

Interdisciplinary Connections:

  • Fine art / aesthetics
  • Music (rhythm / rhyme)
  • Science & Green Flag (nature poetry)
  • Norm criticism: uniqueness, individuality

Resources:

https://www.poetryfoundation.org/collections

https://www.poets.org/poetsorg/poems-kids

Timeline: August to mid-October

Formative assessment: 

  • Quizlet vocabulary
  • Classroom / group discussions
  • Poetry writing using different styles

Summative assessment:

  • Formal discussion about a poem of your choice (in a group)
  • Writing your own poems (choose your best for assessment)
  • Short animation / film using your own poem

Ties to the curriculum:

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Vardagsliv,levnadssättochsocialarelationeriolikasammanhangochområdendär engelska används.
  •  Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar
  •  Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
  • Dikter
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
  • Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.

Neptunusvägen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.48 – 6

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad finns det i vår närmiljö som är programmerat? Vad vet vi redan om programmering? Hur kan vi få något att röra sig i olika riktningar genom programmering?

Hur ser det ut med numrering på en väg? Vad betyder udda och vad betyder jämnt? Hur kan vi skapa hus och trädgårdar genom att använda geometriska former?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Matematik

Eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.  Kan använda digital teknik.

Centralt innehåll från kursplanen

Matematik : Geometri

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

SO: Att undersöka verkligheten

Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Svenska: Tala, lyssna och samtala

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Läsa och skriva

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Matematik

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

So

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer

Svenska

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi integrerar ämnena So, Matte, Svenska. Vi använder oss av matematiska begrepp när vi skapar Neptunusvägen.  Vi har samlingar, vi skapar med hjälp av geometriska former, vi använder programmeringsappar som BeeBot etc

Vi skriver berättelser om våra hus på Neptunusvägen med stöd av våra sagoprickar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1

Vi har en samling och samtalar om instruktioner i olika former, mönster, vad vi vet är programmerat. Vi tittar på “Programmera mera” på Ur.se. Vi använder oss av koder och skapar en programmering för en levande robot ( vi själva) pilar, begrepp som framåt, bakåt, snurr, etc. Eleverna får även prova programmering på appen BeeBot.

Lektion 2-4

Vi skapar en gata med våra hus. Vi använder oss av de nummer vi har på våra egna hus där vi bor. Vi skapar en sida av gatan som har udda tal och en sida som har jämna.  Vi tar reda på begreppen udda och jämt. Gatan är indelad i rutar och alla får en varsin ruta. Vi skapar hus av geometriska former. Vi beskriver våra hus och skapar berättelser om dem som bor i huset, dessa  skriver vi på våra ipads.

Lektion 5-6

Vi använder oss av olika appar på våra ipads som tränar enklare programmering. Bee-Bot, Blue-Bot

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Framtiden ställer krav på att våra elever ska ha mött och provat på programmering.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ger eleverna möjlighet att dela med sig av tankar och idéer. Genom gemensamt projekt får eleverna träna sig i och känna att de berikar varandra med sina kompetenser. När vi på ett kreativt sätt och genom olika ingångar tar oss an ett ämne skapar det förståelse för begrepp och användandet av strategier. Vi är aktiva medforskare som tydligt sätter ramar för att alla ska känna sig delaktiga och få träna sig i att ta ansvar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Kraft och rörelse

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen

När, under vilka veckor? v.18-22

Vad?

Kraft & rörelse

Frågeställning (och följdfrågor):

För att få dig i rörelse är det många olika krafter som verkar.

  • Vad är det för krafter?
  • Vad är de till för?
  • Hur fungerar de och hur känns de?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

 

Centralt innehåll från kursplanen:

Kraft och rörelse

  • Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschkanor.
  • Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
  • I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi gör enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Vi gör enkla naturvetenskapliga undersökningar genom att göra olika experiment.
  • Vi dokumenterar vår undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
  • Eleverna får berätta och förklara sina resultat både muntligt och skriftligt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleverna  ska ha utvecklat sin förmåga att samtala och ha förståelse för begreppen tyngdkraft, gravitation, rörelse, friktion, jämvikt, balans och tyngdpunkt.
  • Eleverna kommer att få redovisa muntligt och skriftligt.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V17-18 Vi släpper olika föremål från hög höjd för att prova vad tyngdkraft är.

V19-20 Balans, stödyta och tyngdpunk.

V21-22 Lufttryck & Friktion

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.

 

Video från avslutningen -17

Vi vill önska alla en trevlig sommar!

Video från avslutningen finns nu tillgänglig som en nyhet i SchoolSoft.

Några kommande viktiga datum: Fritids sista dag innan sommarledigheten är den 7:e juli och fritids öppnar igen den 7:e augusti. Skolstart för alla elever är tisdagen den 22 augusti klockan 09.00 i Amfiteatern.

 

Fjärilens livscykel

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 19-23

Vad? 

Fjärilens livscykel

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1: Vi får brev från England

  • Vilka är det vi har fått brev av?.

Lektion 2: Våra vänner kommer på besök

  • Vad tror du att de små larverna är för något?

Lektion 3:

  • Vad tror du att larven har varit innan hen blev en larv?
  • Eleverna får i grupp titta på bilden och fundera över

    • Varför är äggen på bladet?
    • Varför är det så många ägg?
    • Varför ligger äggen så nära varandra?

Lektion 8:

  • Vi gör VT – rutinen Jag ser, Jag tänker, Jag undrar

Lektion 10:

  • Vilken sorts fjäril vi tror du att det kommer att bli?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Förankring i kursplanens syfte

Normer och värden (2. 1)

  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Ur kursplanen för biologi åk 1-3

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Ur kursplanen för matematik åk 1-3

  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Ur kursplanen för svenska åk 1-3

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Ur kursplanen för biologi åk 1-3

Året runt i naturen
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmassamt namn på några vanligt förekommande arter.
Metoder och arbetssätt
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur kursplanen för matematik åk 1-3

Geometri
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
Sannolikhet och statistik
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

Ur kursplanen för svenska åk 1-3

Läsa och skriva
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Tala, lyssna och samtala
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Berättande texter och sakprosatexter
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Språkbruk
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi får ett brev från England där några vänner ber att få komma och besöka oss. Dessa nya vänner visar sig vara 10 stycken larver.

Vi följer våra nya vänner i deras olika stadier. Vi dokumenterar våra egna reflektioner och observationer. Vi läser faktatexter, tittar på olika klipp av fjärilens olika stadier som förtydligar och ger oss en större uppfattning kring fjärilens livscykel.

Vi skriver egna faktatexter och noterar våra observationer i tabeller och diagram.

Vi skapar fjärilar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra reflektioner gemensamt i samlingar men även enskilt i elevernas fjärilsbok. I fjärilsboken kommer eleverna föra observationer av vad som sker samt tydligt beskriva de olika stadierna genom att skriva egna eller gemensamma faktatexter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Vi får brev från England.

  • Vi reflekterar och funderar kring vilka dessa kan vara.

Lektion 2: Våra vänner kommer på besök

  • Vi presenterar våra nya vänner.
  • Vad tror du att de små larverna är för något?

  • Fundera tyst för dig själv.
  • Skriv och rita i din bok.
  • Vi berättar om vad vi tror och vad det är.

Lektion 3:

  • Vad tror du att larven har varit innan hen blev en larv?
  • Eleverna får i grupp titta på bilden och fundera över

    • Varför är äggen på bladet?
    • Varför är det så många ägg?
    • Varför ligger äggen så nära varandra?
    • Egna tankar
  • Vi skriver en faktatext om ägget
  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 4:

  • Vi läser om fjärilslarven
  • Vi skriver en faktatext om fjärilslarven.
  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 5:

  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 6:

  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 7:

  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 8:

  • Vi tittar på ett klipp som visar hur larven förvandlas till en puppa.
  • Vi gör VT – rutinen Jag ser, Jag tänker, Jag undrar

Lektion 9:

  • Vi läser om puppan
  • Vi använder oss av cowboyen och stryker under ord från faktatexten om puppan.
  • Eleverna skriver en egen faktatext utifrån de ord som hen har strykt under.

Lektion 10:

  • Vi funderar vilken sorts fjäril vi tror att det kommer att bli.
  • Vi skapar symmetri fjärilar med hjälp av vattenfärg.
  • Vi färglägger fjärilar.
  • Vi tittar på bilder av olika fjärilar som finns i Sverige.

Lektion 11:

  • Vi läser faktatext om fjärilen.
  • Vi tittar på fjärilens anatomi.
  • Vi skriver en faktatext om fjärilen.

Lektion 12:

  • Vi pratar om fjärilens alla stadier och ritar och skriver kortfattat hur lång tid de olika stadierna har tagit på ett ungefär.
  • Vi pratar om fjärilar som påminner om Tistelfjärilen.

Lektion 13:

  • Vi funderar och skapar en plats för våra fjärilar att släppas ut på.

Lektion 14:

  • Vi släpper ut våra fjärilar.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har under en tid arbetat med The Great Plant Hunt där vi har fått observera vår närmiljö. Vi har här fått studera våra växter på nära håll men även fått ta del av Maskrosens livscykel vilket gjorde att vi blev nyfikna på att även få se hur våra djur fungerar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi samtalar tillsammans för att skapa möjlighet att utveckla varandras tankar.  Vi använder oss utav Vt rutiner för att verkligen synliggöra elevernas tankar på ett strukturerat sätt.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.