Veckobrev v 38

Hej alla Jupiter elever.

Ännu en vecka har gått. Ämnena rullar på bra nu.

Det börjar läggas ut lite läxor på Schoolsoft, främst i svenska, engelska och matte. Vill man ha hjälp med läxan här i skolan, då kommer man på läxhjälpen tisdag och torsdag 15.30-16.30.

Veckan som varit har vi hunnit avverka  hälften av eleverna utvecklingssamtal. Dessa fortsätter vi med på måndag morgon och onsdag eftermiddag.

På måndag så hälsar vi vår nya elev Troy välkommen till Jupiter.

Idrotten startar vi med orientering, så vi är ute 1 månad till. Bilder från leken som heter flaggan. V 39 är en normal skolvecka där schemat gäller. Men vi börjar lite senare på måndag. Start 10.40.

So rullar valet vidare eleverna tycker att det bara bråkas och är kaos och de har nog rätt. En tanke karta från eleverna, med filmvisning.

Matten är det klockan som gäller.

Engelska jobbar vi vidare med Gleerups och gossedjur läxan.

Svenskan är det olika ord varvat med läsning ur Sejtes skatt.

En liten presentation från vår resurs Camilla.

Hej, jag är väldigt glad över att ha börjat arbeta med Jupiter grön och röd! Idag har jag jobbat på skolan i två veckor och jag ser fram emot att fortsätta lära känna eleverna och finnas som stöd för dem. För mig är det viktigt och värdefullt att kunna möta och hjälpa dem i sina individuella behov, lyssna och närvara och stödja i självkänsla och självförtroende – och ha roligt tillsammans. Jag finns med både i klassrummet och på raster som rastvärd, och på eftermiddagarna jobbar jag på Klubben med barnen. I botten är jag ekonom/marknadsförare men på senare år har jag tagit en annan väg. Jag har under ett par år bl.a. arbetat som yoga- och mindfulnesslärare, och det är också ett område jag gärna vill testa som aktivitet på Klubben. Jag bor inne i stan nära Gärdet och Djurgården, uppskattar träning mycket och tid i naturen och en blandning av stillhet och energi 🙂 Ser fram emot att träffa er alla!

Hälsningar Jupiter teamet. Marie, Krister, Ayla & Camilla

Solens veckobrev V.37

Hej Solar och föräldrar

Veckorna rullar verkligen på och även denna är till enda.
En vecka fylld av mer och mindre spännande upplevelser.

 

Veckan började med förberedelser inför utvecklingssamtalen. Hoppas nu alla är förberedda för att hålla sina samtal och har funderat ut fantastiska och realistiska mål med åk 9.

 

Veckan fortsatte sedan med sommarprat och analyser av det valresultat som nu, nej nu, nej nu, nej nu är klart…… Vi jämförde hur eleverna på Värmdö röstade i de olika skolorna. Jämförde även med resultatet av riksdagsvalet. Varför är finns det sådana skillnader mellan barnen och oss vuxna var några frågor som dök upp. Ja det kan man ju fundera på.

 

Vi har också denna vecka haft den fantastiska möjligheten att träffa våra fadderbarn och försöka hjälpa dem att förstå det här med valet och Sveriges demokrati.
Det var både spännande för fadderbarnen och våra solar.
Några tankar som dök upp efteråt var – Shit var smarta dom var, och vad svårt och nyttigt det var att försöka förklara på en annan nivå för någon yngre. Härligt fler sådana träffar ser vi fram emot.

 

 

Tyvärr var vi tvungna att flytta fram vårt föräldramöte från i Onsdags till den Onsdagen den 26/9. Hoppas alla kommer och tar del av den viktiga informationen om gymnasievalet som kommer dominera mötet.

 

Praktisk Info

Avtal att skriva på – (Vi saknar fortfarande många avtal)

Ni behöver skriva på avtalen nedan igen. Skriv ut (om ni kan), skriv på och lämna in dem till oss på tisdag. Vi kan skriva ut åt er på måndag om ni inte kan skriva ut hemma.

Datoravtal finner ni under praktisk info på hemsidan. https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Avtal-om-användning-av-tekniska-hjälpmedel-åk-7-9-1.pdf

Elever som har specialkost ska lämna in en ny infolapp om vad man har för kost/allergier. Detta är viktigt för köket. Lappen lämnas in till oss. Köket behöver få in den snarast! Specialkost blankett – Specialkost

Skåplås

Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp.

Värdesaker

Vi vill påminna er om att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Skolan avråder det. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ha ansvar för. Ni kan låsa in dem i skåpen. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Viktiga datum

17/9 Tid för utvecklingssamtal på förmiddagen. Om du inte har samtal har du sovmorgon och börjar efter mentorstimmen enligt ditt schema.

19/9 Utvecklingssamtal, 1/2 studiedag 1/2 ledigt.

25/9 Lemshagaspelen, idrottsdag, matsäck

26/9 Föräldramöte med gymnasieinformation kl.18-20.30

19/10 Orientering

29/11 Muntliga NP

 

Trevlig helg önskar solen mentorer

Geometri

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 15-16

Vad? Geometri

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Vilka olika former ser vi på bilden?
Vad heter formerna?
Hur kan vi beskriva formerna?
Vad finns det för likheter och skillnader?
Har formerna plana eller böjda ytor?
Vilken form har inga plana ytor alls?

Lektion 2
Vilka tredmensionella former viker Fatima?
Hur vet vi det?
Hur kan vi beskriva formerna?
Vad är sidoyta?
Vad är hörn och kant?
Hur många sidytor, hörn och kanter har de olika formerna?

Lektion 3
Hur gör vi när vi sorterar?
Vilka former ser vi på bilden?
På vilka sätt är formerna lika?
Hur kan vi sortera formerna? Kan vi sortera efter form?
På vilka fler sätt kan vi sortera?

Lektion 4
Vilka former visas i den övre raden?
Kan ni beskriva mönstret och mönsterdelen?
Vilken form saknas i mönstret?
Vilken form saknas i mittenraden?
Vilken form saknas?
Kan ni beskriva mönstret i den undre raden?
Vilken form saknas?

Lektion 5
Vilka former ser vi på bilden=
Kan vi dela in formerna på mitten och få två likadana delar? Hur vet vi att delarna är likadana?
Finns det fler sätt att dela formerna på mitten?
Är det någon form eller några former som inte kan delas i två likadana delar?

Lektion 6
Vad är symmetrilinje?
Kan vi hitta någon symmetrilinje i formen?
Hur vet vi att det är en symmetrilinje?
Finns det fler symmetrilinjer?

Lektion 7
Vilka tredimensionella former har vi arbetat med i kapitlet?
Hur kan vi beskriva formerna?
På vilka sätt kan vi sortera former?
Vad är ett mönster? Visa ett exempel.
Kan du ringa in mönsterdelen?
Vad är symmetri?
Vad är en symmetrilinje?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan:
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de arbetar med att skapa tredimensionella former och göra mönster. Eleverna arbetar även med symmetri och symmetrilinjer utifrån ett problemlösande förhållningssätt.

Begreppsförmågan:
Eleverna arbetar med olika begrepp relaterat till symmetri och till tredimensionella former. De använder bland annat begreppen sidyta, hörn och kant för att beskriva formerna. De jämför och diskuterar innebörden av begreppen, utforskar dem med hjälp av konkret material och använder dem i vardagsnära sammanhang.

Metodförmågan:
Eleverna sorterar och grupperar former efter deras egenskaper. De hjälper dem att se likheter och skillnader mellan formerna. De tränar på att vika former i två likadana delar för att kunna avgöra om delarna är symmetriska. De ritar även symmetrilinjer som en metod att visa att olika former är symmetriska.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om hur de kan beskriva, sorter och bilda mönster med tredimensionella former. De resonerar om symmetri och hur de ritar symmetrilinjer. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och ” Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmåga:
Eleverna uttrycker sina tankar om tredimentionella former, bland annat fenom att visa, rita, kontruera och berätta om formernas egenskaper. De kommunicerar även sina kunskaper om symmetri och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material och genom att rita.

Centralt innehåll från kursplanen

Algebra:
Eleverna upptäcker och beskriver geometriska mönster utifrån form, färg och storlek. De tränar på att se mönsterdelar och att identifiera vad som saknar i ett mönster. De skapar även egna mönster med tredimensionella former.

Geometri:
Eleverna lär sig namnge och beskriva tredimensionella geometriska objekt som klot, kub, rätblock, cylinder, kon, pyramid, och prisma. De jämför och beskriver deras egenskaper , diskuterar likheter och skillnader, sorterar och skapar mönster, samt konstruerar egna tredimensionella former. Genom att bygga geometriska objekt utvecklas elevernas rumsuppfattning och känsla för proportioner.
Eleverna utgår från vardagsnära benämningar, som till exempel boll och låda, för att bygga en förståelse för de matematiska benämningarna, rätblock och klot.
Eleverna arbetar med symmetri och lär sig vad begreppet innebär och tränar på att hitta symmetri i geometriska former, i vardagsnära bilder och i vår omgivning. De lära sig att symmetriska former har minst en symmetrilinje och tränar på att rita symmetrilinjer.

Problemlösning:
Eleverna prövar och resonerar om vilka olika strategier för att lösa problem när de arbetar med att upptäcka vad som saknas i geometriska mönster och skapar egna mönster med tredimensionella former. De arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande perspektiv när de prövar och resonerar om olika tillvägagångssätt för att utforska och förklara symmetri.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 4 arbetar eleverna med tredimensionella geometriska former och lär sig känna igen, namnge och beskriva formerna klot, kub, rätblock, cylinder, kon, pyramid och prisma. De utforskar formernas ytor och tar reda på om de är plana eller böjda, samt beskriver hur många kanter hörn och sidytor formerna har. De skapar egna tredimensionella former och tränar på att sortera formerna på olika sätt. De övar också på att beskriva och skapa mönster med tredimensionella former.
I slutet av kapitlet introduceras begreppet symmetri och eleverna utforskar vad det innebär. De tränar på att särskilja geometriska former som är symmetriska från sådana som inte är det. De möter begreppet symmetrilinje och tränar på att hitta symmetrilinjer i olika former. De letar även efter symmetri i vår omgivning och upptäcker att det finns många växter och föremål runt om kring oss som ser symmetriska ut.

I FOKUS
– namnge och beskriv tredimensionella former.
– skapa tredimensionella former
– jämföra och sortera tredimensionella former
– beskriva och göra färdigt mönster
– symmetri och symmetrilinjer

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Tredimensionella former
    • Kunna känna igen och namnge tredimensionella former
    • Kunna resonera om likheter och skillnader mellan olika tredimensionella former.
  2. Beskriva och skapa former
    • Kunna beskriva tredimensionella former.
    • Kunna använda begrepp som hörn, kant och sidoyta.
    • Skapa egna tredimensionella former.
  3. Sortera former
    • Kunna sortera tredimensionella former på olika sätt.
    • Kunna beskriva utifrån vilka egenskaper som former har sorterats.
  4. Upptäcka och skapa mönster
    • Kunna se och beskriva mönster med tredimensionella former.
    • Kunna se vilken form som saknas i ett mönster, fortsätta mönster och skapa egna mönster.
  5. Upptäcka symmetri
    • Upptäcka symmetri och förstå vad symmetri innebär.
    • Kunna se och visa vilka geometriska former som är symmetriska.
  6. Hitta symmetrilinjer
    • Kunna hitta och visa symmetrilinjer i olika former.
    • Kunna beskriva symmetri i vår omgivning.
  7. Kunsapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om tredimensionella geometriska former och symmetri.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Pengar

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 12-13

Vad? Pengar

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur kan vi se vilka mynt det är?
Vad heter de olika mynten?
Hur kan vi se vilken sedel det är?
Vad heter de olika sedlarna?
Hur skiljer de sig i färg, form och storlek åt?
Vilket värde har de olika sedlarna och mynten?

Lektion 2
Hur många sedlar har Oliver?
Hur många sedlar har Fatima?
Min kompis säger att båda sparar lika mycket eftersom de har tre sedlar var. Håller ni med?
Vilka olika sedlar har Oliver? Hur mycket pengar har han totalt?
Vilka olika sedlar har Fatima? Hur mycket pengar har hon totalt?
Hur kan vi lägga pengarna för att det ska bli lättare att räkna?
Vem sparar mest pengar?

Lektion 3
Hur tar vi reda på vem som har mest pengar?
Min kompis säger att Gustav har mest pengar eftersom han har fler mynt än Lovisa. Stämmer det?
Hur mycket pengar har Gustav?
Hur mycket pengar har Lovisa?
Vem har rätt?

Lektion 4
Vad ser ni på bilden?
Vad betyder växla pengar?
Vilken sedel vill Elsa växla?
Varför tror ni Elsa behöver växla tillbaka när ho växlar en 100-lapp? Finns det fler möjligheter?

Lektion 5
Vad ser vi på bilden?
Hur mycket kostar smörgåsen?
Hur mycket kostar leksaksbilen?
Hur tar vi reda på den totala kostnaden?
Vilka sedlar och mynt kan Anna använda för att betala?
Hur kan vi kontrollera att svaret stämmer?

Lektion 6 Kunskapsloggen
Vilka olika mynt och sedlar har vi i Sverige?
Hur gör vi när vi räknar pengar? Ge exempel
Hur gör vi när vi växlar pengar? Ge exempel.
Hur kan vi ta reda på vad flera saker kostar totalt?
Hur tar vi reda på hur mycket pengar vi ska få tillbaka när vi har handlat?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper 
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan:
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem kopplat till vardagsnära situationer där de handlar med pengar. De tar exempelvis reda på hur mycket flera varor kostar sammanlagt och hur mycket de ska få tillbaka när de har betalat. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna, samt resonerar om pengars värde och värderar de olika lösningsmetoderna.

Begreppsförmågan:
Eleverna möter begrepp som mynt, sedlar, värde, växla pengar, pris och kostnad. De diskuterar innebörden av begreppen och använder dem i vardagsnära sammanhang.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att räkna pengar och reflekterar över val av metod. De övar på att storleksordna pengarna efter värde och att räkna vidare från det största värdet. De använder olika räknesätt, till exempel addition för att räkna ut hur mycket flera varor kostar sammanlagt och subtraktion för att ta reda på hur mycket pengar de ska få tillbaka.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om pengars värde och om hur de räknar och växlar pengar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang om valda metoder.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om pengar på många sätt, bland annat genom att visa vad olika mynt och sedlar är värda, samt genom att beskriva hur de växlar och handlar med pengar. De använder olika uttrycksformer när de samtalar , förklarar och visar med hjälp av pengar, genom att rita och visa med blockmodellen och skriva likheter med siffror och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 1000 ii vardagsnära situationer kopplade till pengar.
De tränar på hur talen kan delas upp och använder räknesätten addition och subtraktion, samt väljer lämpligt räknesätt utifrån en angiven situation.
Eleverna använder huvudräkning för att räkna pengar och utforskar olika metoder för att lösa uppgifter. De kontrollerar rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra:
Eleverna lär sig växla sedlar och mynt och utvecklar på så sätt förståelsen för pengars värde och likhetstecknets betydelse. De tränar på att lösa enklare algebraiska problem kopplat till situationer när de handlar med pengar.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formylera problem i vardagliga situationer där vi använder pengar. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem och använder bland annat blockmodellen som stöd när de arbetar med textuppgifter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 3 presenteras våra svenska sedlar och mynt och eleverna lär sig känna igen, namnge och räkna pengar. De upptäcker att ett givet belopp kan utgöras av olika kombinationer av mynt och sedlar och tränar på att växla pengar. Eleverna övar också på att använda huvudräkning, samt att räkna och jämföra pengar systematiskkt genom att lägga sedlar och mynt i ordning och börja räkna från det högsta värdet.
Eleverna bekantar sig med nyckelbegrepp som antal kronor och pengars värde och de lär sig att fler mynt inte nödvändigtvis innebär ett högre värde än ett färre antal mynt. De använder pengar i vardagliga sammanhang och tar till exempel reda på hur mycket olika saker kostar i affären, hur mycket pengar de behöver för att köpa ett visst antal föremål och hur mycket de ska få tillbaka när de har betalat. I slutet av kapitlet tränar elverna på att lösa textuppgifter kopplat till pengar och använder blockmodellen som hjälp för att lösa uppgifterna.

I FOKUS
– namnge mynt och sedlar
– räkna pengar
– jämföra pengar
– växla pengar
– problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Sedlar och mynt
    • Kunna känna igen och namnge våra svenska sedlar och mynt.
  2. Räkna pengar
    • Kunna räkna pengar och ange det totala värdet.
  3. Jämföra pengar
    • Kunna räkna och jämföra värdet av olika kombinationer av sedlar och mynt.
  4. Växla pengar
    • Kunna förstå innebörden av begreppet växla pengar.
    • Kunna växla mynt och sedlar på flera olika sätt.
  5. Problemlösning
    • Kunna lösa textuppgifter kopplat till att handla med pengar.
    • Kunna använda blockmodellen för att lösa vardagsnära problem.
  6. Kunskapsloggen
    • Reflektera över och visa sin kunskap om pengar.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Sommarbrev för blivande Merkurius

Hej allesammans!

Här kommer en sommarhälsning från oss i ”Merkuriusteamet”!

Vi har glädjen att välkomna Sofia (Fia) Ljungqvist tillbaka till oss! Hon kommer att till hösten var mentor i Merkurius!

Just nu skissar vi på upplägget runt skolstart i augusti och första dagen för er elever är den 20/8. Inbjudan kommer med exakta tider! Dagarna som följer sedan kommer innehålla planering och förberedelser för diverse aktiviteter. Detta kommer vi berätta mer om när vi ses!

Under ”Info från pedagoger” på Schoolsoft hittar ni era förslag på böcker som vi sammanställde i slutet av terminen. Passa på att titta där om ni inte redan har en bok ni tänkt att läsa i sommar. Glöm inte sommaruppdraget ni elever fick, av era föräldrar, under avslutningen, dvs. att 40 minuters läsning, gånger tio, ger er, var och en, 400 kronor till klasskassan och därmed till Gotlandsresan i årskurs 9. 


Vi vill också passa på att tacka för den fina presenten vi fick. STORT tack! Det blir intressant sommarläsning för oss också. 

Vi vill redan nu berätta att vår första vecka tillsammans avslutas på Björnö!  Vi har bokat en fantastisk plats och där ska får vi möjligheter att umgås, utveckla oss, utmana oss, få nya chanser att se nya sidor av alla som finns runt oss!  Vi har ett upplägg som kommer vara från morgon till kväll!!!

Därför vill vi att ni bokar in att skoldagen är förlängd till kvällstid och vi vill också bjuda in er föräldrar till den sista stunden, från ca 18 på kvällen. Vi siktar på att bl a äta middag/grilla tillsammans med er! Planen är att vi slutar runt kl 20 på kvällen.

Detta kommer innebära att eleverna får kompledigt på fredagen den 24/8.

Vi vet dock att flera elever skulle vilja sova över i tält och vi undrar om det finns intresse från er föräldrar att ta hand om detta? Om alla elever gör detta behöver ni vara 8 vuxna på plats. Vi i Merkuriusteamet kan inte vara med men vi kan vara behjälpliga inför detta. Ni föräldrar kan anmäla intresse till oss så ser vi om det kan bli av!

Ha en fantastisk sommar så ses vi i augusti!

Varma hälsningar från

Sofia x3, Ninna och Fredrik

 

Bildresultat för sommar

Miljöhjältar

Miljöhjältar

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cecilia Högsveden East och Sara Sandström


När, under vilka veckor?

VT 18, v 16-24


Vad?

Vad är en miljöhjälte?

Frågeställning (och följdfrågor):
Vad är återvinning? Vad är kretslopp? Hur kan vi vara miljöhjältar?


Övergripande mål från LGR11 2.2:

-har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
-har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
-har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
-kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
-kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
-kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,


Förankring i kursplanens syfte:

So
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor,
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor.


Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

So
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.


Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?
I samband med vårt besök på Naturhistoriska riksmuseet (kopplat till vårt projekt om tid och rymden) såg vi filmen A Beautiful Planet på Cosmonova. I filmen beskrev astronauterna olika exempel på miljöförstöring som de kunde se på jorden, från rymden. Men de visade även på hur vi kan hjälpa vår jord. Vi blev inspirerade av detta exempel och började fundera på hur även vi kan vara med och göra skillnad.

Vi började med att både läsa boken och titta på filmen om Charlie och Lola: Tag hand om vår planet. Där tar man bl a upp ord som återvinning, källsortering, miljöhjältar.
Vi använde boken som ingång till vårt projekt för att skapa igenkänning och öka medvetenheten kring vad som sker på vår jord.
Detta projekt kring återvinning och kretslopp är en del i vårt arbeta med Grön flagg på skolan.
Det är även ett samarbete mellan skola och hem där vi vill uppmuntra föräldrarna att själva ta del i och uppmuntra barnen att engagera sig i familjens återvinning på ett konkret och kreativt sätt.
När familjerna återvinner noterar de antalet och vilka olika material de har återvunnit samt skickar en bild från återvinningstillfället, till någon av oss mentorer. Väl i skolan noterar vi tillsammans de olika materialen, t ex 40 plastförpackningar, 20 pantburkar, 30 glasflaskor osv på vår anslagstavla. För varje 40:onde sak får eleven sätta upp ett löv på vårt träd. Där synliggörs hur mycket vi har återvunnit.
När trädet är fullt önskar vi få plantera ett träd på skolan (precis som Charlie och Lola gör i boken).
Förutom de kategorier som vi har valt ut tillsammans uppmuntrar vi eleverna att komma på fler goda miljöexempel. Man kan byta böcker med varandra, man kan lämna urvuxna kläder till andra barn osv.
Läraren modellerar och är själv ett gott exempel på att återvinna.

På Mellangårdens städdag i slutet av april har vi en vårsamling med hattparad. Vår klass tillverkar våra hattar i återvunnet material, såsom plastburkar, tyg, kartong mm.

Vi spelar in miljöfilmer kring återvinning som vi visar på avslutningsdagen för familjerna.
Vi sjunger en miljösång om att alla kan vara med och göra skillnad för vår jord.


Vad har de lärt sig?

Av tidningar kan man göra nya tidningar.
 När vi källsorterar och återvinner så sparar vi på jordens resurser.
Det lilla vi gör spelar roll för miljön, alla kan göra något.

Det är roligt att vara en miljöhjälte!


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?


Vi samlar löv på vårt träd. När trädet är fullt har vi blivit lovade ett träd av vår rektor, som ska planteras på Lemshaga.

Vi visar våra hattar av återvunnit material och berättar om vårt arbeta på Mellangårdens vårsamling.

Vi visar våra miljöfilmer och sjunger en sång om vårt engagemang för miljön, på avslutningsdagen.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
Vi arbetar med detta projekt under vårterminen 2018.


Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Under ett besök på Naturhistoriska Riskmuseet såg vi filmen A Beautiful Planet på Cosmonova.
I filmen tittar astronauterna ner på vår planet och ser miljöförstöring på nära håll. De tar också upp lyckade projekt för att rädda vår jord. Vi blev inspirerade till att tänka positivt kring att vi också kan göra skillnad.

Vi kopplat projektet till vårt arbete med Grön Flagg.

Att arbeta med miljöfrågor är alltid en mycket angelägen fråga!


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi sätter in vår undervisning i meningsfulla sammanhang. Vi låter elevernas tankar och idéer genomsyra vårt projekt. Vi vill att våra elever ska känna att de kan göra skillnad och påverka omvärlden och sin egen livssituation. Vi använder oss av tankerutiner för att synliggöra elevernas tankar. Vi är engagerade vuxna som är nyfikna på våra elevers tänkande. Vi är modeller i vårt eget agerande kring miljöfrågor.

 

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Alla elever har varit mycket engagerade och vi tror även att vi har satt igång en positiv trend kring återvinning och källsortering i hemmen.

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

  

 

Länktips:
• Lokala planeringar – Alla ämnen