19-20

Merkurius veckobrev V.12

Hej Merkurius

Våren är i antågande och vi ser vilka positiva effekter solen och de ökade ljustimmarna gör för allas mående. Det är betydligt piggare elever vi ser i skolan nu.

Vi testade att göra ett litet projekt med merkurius röd kopplat till lag och rätt. Det har dragit ut lite på tiden på grund av rådande omständigheter men idag rodde vi det iland. Eleverna spelade upp två tingsrättsförhandlingar med fiktiva händelser. Vilken kreativitet. Bra jobbat.

 

Kommande händelser:

Onsdag 31/3 (nästa vecka) är det specialschemadag. Under förmiddagen är det ett extra slöjdpass för röd  (se info på schoolsoft). Grön har distansundervisning. Under eftermiddagen har vi vår årliga inspirationsmässa. Även om den i år blir digital är det ändå ett tillfälle där vi hoppas inspirera inför framtiden. Mässan kommer bestå av tre föreläsningar med personer som delar med sig av sina livserfarenheter, yrken och utbildningar. Inbjudningar till varje föreläsning kommer via mailen.

Onsdagen 14/4 är det föräldramöte. Den kommer precis som tidigare hållas digital. Inbjudan kommer via mail. mer info på schoolsoft.

 

Trevlig helg önskar Merkurius mentorer.

Veckobrev v 41

Fantastiska Venusar!

Vackra höstfärger pryder nu vår fina skolgård. Den här veckan har både bjudit på regn och rusk, och sol, precis som hösten brukar. Det är roligt att se att många av er letar er ut på rasterna fortfarande. Det är både bra för att hålla er friska och för att orka skoldagen. Höstlovet närmar sig med stormsteg – bara två veckor kvar till vår första pausvila.

Veckan som gått

Vi började veckan i vanlig ordning med mentorstid då vi bl a fortsatte prata och delge varandra smarta strategier och den här veckan la vi fokus på hur man kan skapa ett bra mappsystem i sin iPad. Vi kollade bl a på en guide och därefter delade vi med oss av smarta tips som vi sedan skrev ner i vårt mentorsdokument (delat dokument mellan mentor och elev). Därefter fortsatte vi med att prata smarta tips kring prov, läxor och inlämningar. Det kom fram många bra tips som att t ex börja i god tid, skriva ner svar på frågeställningar, bli förhörd av någon därhemma, läsa anteckningar från lektionen m m. Fråga gärna era barn vad de använder för strategier.

Annars har veckan flutit på i de olika ämnena. I no:n har ni avslutat biologin och gått över till kemi – kemisäkerhet, vardagskemi och grundläggande kemi. I engelskan skriver ni brev om de amerikanska staterna som ni forskat om. I matten har vi under veckan jobbat med matematiska uttryck och vikten av att följa överenskommelsen prioriteringsreglerna för att man alltid, oavsett vem som räknar, ska få fram samma resultat. Vi börjar alltid nästan varje lektion med en uppgift som alla får tänka till kring för att sedan tillsammans komma fram till viktiga saker, strategier eller regler inom maten. Det är roligt att se ert engagemang kring detta och hur ni tillsammans tar er an uppgifter. Nästa vecka ska vi fortsätta med att undersöka delbarhet och primtal.

Veckan som kommer

En vanlig skolvecka fram till fredag. På fredag 16/10 är det orienteringsdag dvs praktiskt och teoretiskt prov men den kommer även att innehålla en del vanliga lektioner. Information och exakta tider för dagen läggs ut på schoolsoft, men start- och sluttiderna kommer att vara densamma denna dag.

Övrig information

Vi har märkt att många elever inte har pennor till lektionerna. Vi på skolan delade ut pennor i början av terminen, därefter får eleverna ta med egna pennor. Det blir svårt att genomföra uppgifter om man inte har en penna av sig så se till att ta med en nästa vecka.

Kommande datum

V 44  Höstlov

Ha en skön hösthelg!

/Team Venus

 

Merkurius veckobrev V.41

Oj vad veckorna går fort!
Vi börjar närma oss höstlov och en välbehövlig paus och återhämtning.

Veckan som gått:
Mycket spännande händer hela tiden, och denna vecka är inget undantag.
Veckan började för  Merkurius grön på livskunskap. (På måndag är det röds tur).
Sen har vår resa genom 1900-talet fortsatt. Vi har tittat på hur Hitler tog makten i Tyskland på 30-talet och sedan hur en så hemskt brott mot de mänskliga rättigheterna som förintelsen kunde äga rum. Oj vad eleverna har antecknat under dessa genomgångar!

Under torsdagen for eleverna iväg till Ingarö med Gottis och Malin i projektet ”Friluftsliv”. Det blev en härlig, mysig och fantastisk eftermiddag med klassen. Vandring, göra upp eld med eldstål, inspektera grytor från istiden, sammarbeta, grilla, softa och hänga, i den fantastiska höstsolen boostade verkligen gruppen.

 

Kommande händelser:

Måndag V.42 – Merkurius röd på livskunskap
Fredag V.42 – Orienteringsdag (Schemabrytande) Mer information om dagen kommer på schoolsoft men dagen börjar och slutar enligt ordinarie schema.
Vecka 44 – Höstlov

 

Sommarbrev Pluto

Hej alla blivande Neptunusar!

 

Friluftsdag

Under sista skolveckan, på måndagen hade vi en en härlig dag vid Södersved. Vi blev grymt imponerade över eleverna som promenerad både dit och tillbaka med ett glatt humör. Vi började med att avnjuta vår medhavda matsäck, sedan var vi miljöhjältar och plockade skräp på stranden. Vi lekte även lekar i Mångrupperna och sedan fritt i den lilla lekparken innan vi begav oss tillbaka till skolan.

 

Storstädning

Under veckan har barnen även hunnit städa ur sina lådor och tagit med sig arbetsböcker och annat skolarbete hem. Extraklädeslådan och kapprummshyllan städar de ur tillsammans med er föräldrar dagen de går på sommarlov.

 

Skolavslutning

Nu är det dags för ett efterlängtat sommarlov. Detta år var skolavslutningen inte som den brukade men vi hade en mysig stund tillsammans i våra klassrum. Vi tittade på talet som rektor Anna-Lena hade spelat in i förväg, vi sjöng “Den blomstertid nu kommer” och andra somliga sånger som vi kom på. Vi pedagoger tackade alla barn för ett otroligt roligt och spännande år tillsammans.  Med sig fick barnen en sommarpresent, en bondgårdsbyggsats i kartong” och en liten hälsning. Efter det åt vi tårta. Vi vill även i detta brev tacka alla er föräldrar för en fint samarbete och engagemang under det här läsåret. Även ett stort tack för den mycket uppskattade och kreativa sommargåvan.

 

Soliga hälsningar!

/Maria, Anna, Lisa, Titti, Johannes och Hanan.

 

 

 

v. 19-20 – Multiplikation och Division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson 

När, under vilka veckor? v. 19-20

Vad?

I FOKUS
– multiplicera två- och tresiffriga tal
– multiplikation med växling
– dividera två- och tresiffriga tal
– division med växling
– problemlösning

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur många munkar är det i en låda?
Hur tar vi reda på det totala antalet i fyra lådor?
Vilket räknesätt kan vi använda?
Finns det flera sätt?
Min kompis kom på två olika metoder, vilka kan det vara?

Lektion 2
Hur många fiskar är det i ett akvarium?
Hur tar ni reda på det totala antalet i fyra akvarier?
Kan ni uppskatta om produkten blir större eller mindre än 100?
Kan ni visa två olika metoder för att lösa uppgiften?

Lektion 3
Hur tar ni reda på det totala antalet koppar och fat?
Hur många rader är det?
Hur många set med koppar och fat är det i varje rad?
Kan ni komma på flera metoder att lösa uppgiften på?

Lektion 4
På vilka olika sätt kan ni dividera 96 med 3?
Min kompis delar upp 96 i 90 och 6 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklara hur hen gör?
Kan ni skriva likheten med division?
Vilka räknehändelser passar till 96/3? 

Lektion 5
Hur många glassar är det sammanlagt?
Hur många lådor är det?
Hur kan ni ta reda på antalet glassar i varje låda?
Hur kan vi dela upp 52 så att det blir enklare att dividera med 4?

Lektion 6
Hur gör ni för att dubblera ett tal?
Kan ni använda addition?
Kan ni använda multiplikation?
Hur dubblerar ni 80? 390? 600? 4100?
Finns det flera sätt?

Lektion 7
Hur tror ni att Elin räknar ut 257 * 3?
Hur kan hon använda tiobasmaterialet?
Kan ni komma på flera metoder?
Hur tror ni att Samir räknar ut 657/3?
Hur kan han använda tiobasmaterialet?

Lektion 8
Hur många nallar finns det sammanlagt?
Hur många nallar för plats i varje låda?
Hur många lådor behövs det till alla nallar?
Tror ni att det behövs mer än 10 lådor?
Vilket räknesätt använder ni?

Lektion 9
Hur många kulor är det sammanlagt?
Kan vi rita block för att visa antalet kulor för varje barn?
Hur visar vi att Gustav har 3 gånger så många kulor som Anna?
Om Anna har 2 kulor färre än Samir, hur ritar vi då Samirs block?
Hur tar vi reda på hur många kulor Anna har?

Lektion 10
På vilka olika sätt kan vi multiplicera tvåsiffriga tal?
Kan ni visa hur ni multiplicerar med uppställning?
Var skriver ni minnessiffran?
På vilka olika sätt kan vi dividera tvåsiffriga tal?
Kan ni använda er av kort division/uppställning?
Hur gör vi för att multiplicera och dividera tresiffriga tal?
Vad betyder division med rest? Kan ni ge mig exempel?
Hur hänger division och multiplikation ihop?
Vad är bra att tänka på när ni löser uppgifterna?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik
Problemlösning:
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av multiplikation och division. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån text- och bilduppgifter, att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, faktorer, produkt, täljare, nämnare och kvot, samt hur man uttrycker en likhet med multiplikation respektive division. De tränar också på att göra kopplingar mellan multiplikation och division.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att multiplicera och dividera. De använder konkret material och ritar för att upptäcka samband och mönster. De använder huvudräkning och delar upp talen för att underlätta beräkningar, samt lär sig hur man gör beräkningar med uppställning i multiplikation och division.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. De frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmanar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift, när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för egenskaper och samband inom multiplikation och division. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division.
Eleverna använder olika beräkningsmetoder, både huvudräkning och skriftliga metoder, för att multiplicera och dividera två- och tresiffriga tal. De väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation och tränar på att lösa uppgifter på flera sätt. De jämför och resonerar om metodernas användning i olika situationer.
Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra:
Eleverna tränar på att skriva likheter med multiplikation och division. De utvecklar förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet med ett obekant tal. De använder blockmodellen som ett visuellt stöd för att lösa textuppgifter av algebraisk karaktär.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem i vardagsnära situationer med hjälp av multiplikation och division. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser och uttrycker dessa muntligt och skriftligt, med bilder, samt med siffror och symboler.
De tränar på att tolka textuppgifter och använda olika strategier, bland annat blockmodellen, för att lösa problem i flera steg.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitel 5 inleds med att eleverna multiplicerar tvåsiffriga tal och lär sig hur de använder uppställning vid multiplikation.. De utforskar flera metoder att multiplicera och utvecklar förståelse för de olika metoderna genom att använda tiobasmaterial och talcirklar.
Eleverna tränar också på division av tvåsiffriga tal och undersöker olika metoder att dividera, som kort division och division med uppställning. De synliggör tals uppdelning med talcirklar och använder tiobasmaterial som stöd för att förstå olika räknemetoder.
Eleverna gör även beräkningar med multiplikation och division av tresiffriga tal. De tränar på att använda huvudräkning och får bland annat öva på hur de kan dela upp talen i talsorter för att göra det enklare att multiplicera och dividera. De tränar också på att göra uppställningar med tresiffriga tal.
Eleverna arbetar också med problemlösning utifrån vardagsnära situationer kopplade till division och multiplikation. De resonerar om olika lösningsstrategier och använder bland annat blockmodellen för att lösa textuppgifter. De övar på att se samband mellan multiplikation och division och får hitta på egna räknehändelser för att koppla räknesätten till vardagliga sammanhang.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare. Vi kommer även att göra ett prov i slutet av detta kapitel som testar kapitel 4 och 5.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion

Uppgift

Lärobok

Övningsbok
1. Mäta omkrets i centimeter och i meter. – Kunna beskriva omkrets i centimeter och meter.
– Kunna beräkna omkrets med addition och multiplikation.
– Kunna mäta omkrets genom avläsning.
– Kunna rita egna former med en bestämd omkrets. 		s. 114- 118 s. 102-106
2. Mäta omkrets och area – Kunna beskriva vad omkrets är och area är.
– Kunna mäta omkrets och area.
– Kunna visa samband mellan omkrets och area.
– Kunna mäta med hjälp av kvadratenheter.
– Kunna skapa olika former med samma area
– Kunna beräkna area av kvadrater och rektanglar med multiplikation.
– Kunna använda enheten kvadratcentimeter vid beräkning av area. 		s. 119 – 127 s. 107- 112
3. Skala – förminska – Förstå och använda skala.
– Kunna beskriva förminska utifrån verklig storlek och vice versa.
– Kunna förminska till olika skalor. 		s. 128-130 s. 113-114
4. Skala – förstora – Förstå och använda skala.
– Kunna beskriva förstoring utifrån verklig storlek och vice versa.
– Kunna förstora till olika skalor. 		s. 131- 133 s. 115-117

Lektion

Mål

Lärobok

Övningsbok
1. Multiplicera tvåsiffriga tal Kunna multiplicera tvåsiffriga tal.
Kunna använda olika metoder för att multiplicera.
Känna till hur vi multiplicerar med uppställning.		 s. 136-138 s.126-127
2. Multiplikation med växling Kunna multiplicera tvåsiffriga tal med växling.
Kunna använda olika metoder för att multiplicera.
Känna till hur vi multiplicerar med uppställning vid växling.		 s. 139-142 s. 128-129
3. Multiplikation med växling Kunna multiplicera tvåsiffriga tal med växling.
Kunna använda olika metoder för att multiplicera.
Kunna multiplicera med uppställning med uppställning.		 s. 143-145 s. 130-133
4. Dividera tvåsiffriga tal Kunna dividera ett tvåsiffrigt tal med ett ensiffrigt tal.
Känna till hur vi dividerar med kort division.
Känna till hur vi dividerar med uppställning.		 s. 146-148 s. 134-135
5. Division med växling Kunna dividera ett tvåsiffrigt tal.
Känna till hur vi dividerar med kort division.
Känna till hur vi dividerar med uppställning vid växling. 		s. 149-151 s. 134-135
6. Dubblera tal Kunna dubblera tvåsiffriga tal.
Kunna dubblera jämna hundratal och tusental.
Kunna använda flera metoder för att dubblera.		 s. 152-154 s. 136-137
7. Multiplicera och dividera tresiffriga tal Kunna multiplicera tresiffriga tal.
Kunna dividera tresiffriga tal.
Kunna använda flera metoder för att multiplicera och dividera.		 s. 155-158 s. 138-139
8. Problemlösning Kunna lösa textuppgifter med multiplikation och division.
Kunna dividera och ange rest.
Se samband mellan division och multiplikation. 		s. 159-161 s. 140-142
9. Problemlösning Kunna lösa textuppgifter med multiplikation och division.
Kunna lösa problem som är av jämförande karaktär.
Kunna använda blockmodellen som stöd för att lösa textuppgifter.		 s. 162-165 s. 143-145
10. Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division.
Göra en självskattning av sin kunskap.		 s. 166-148 s. 146

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Sommarhälsning till blivande Venus

Hej alla blivande Venusar!

Här kommer en första hälsning från era blivande mentorer. Vi är redan sjukt taggade och har redan börjat planera för fullt inför att vi ses i höst.

Onsdag 19/8 är det upprop i Amfiteatern. Inbjudan kommer från skolledningen senare i sommar.

Vi ser därefter framemot några spännande uppstartsdagar 20-21/8 då vi vill få chans att lära känna er, men även att utmana er. Tiderna för torsdagen är 9-17 och ett bra tips är att ha tillgång till en ryggsäck under den dagen. Vi vill gärna redan nu passa på att bjuda in er föräldrar då ni är en viktig del i vårt upplägg. Torsdagen den 20/8 är ni föräldrar hjärtligt välkomna till en picknickfika i Amfiteatern kl 16-17. Vi vill dock reservera för att det kan komma att ändras beroende på hur läget ser ut i höst, så håll er uppdaterade på schoolsoft.

Fredagen 21/8 kommer vi att spendera på Södersved mellan 10-14.

Vi önskar er en underbart skön sommar! Vi ser framemot en spännande höst tillsammans med er!

//Venusteamet