Världsreligionerna

Ansvarig/Ansvariga lärare: Krister

När, under vilka veckor? 5-11

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

– Vilka är de fem världsreligionerna?
– Vad är grundläggande för dessa?
– Vilka likheter och skillnader finns?
– Var utövas dessa?
– Hur har de förändrats över tid?

Förmågor som eleven skall utveckla och kunna använda:

Innehåll (centrala begrepp/fakta/metoder/stoff):
Islam
Profeten
Imam
Koranen
Moske´
Allah
Muslim
Ramadan
Shia
Sunni

Kristendomen Jobbade vi mycket med i åk 5
Guds rike
Evangelium
Gamla och nya testamentet
Kyrka
Treenigheten
Sakrament

Högtider

Judendomen
Tora
Israel
Synagoga
Arken
Rabbin
Jahve
Kosher
Sabbat
Bar/Bat Mitsva
Hanukka
Pesach

Hinduismen
Veda
Sanskrit
Kastsystemet
Bhagavadgita
Guru
Brahman
Atman
Reinkarnation
Samsara
Karma
Yoga
Puja
Dharma
Moksha

Buddhismen
Buddha
Tripitaka
Bodhisattva
Karma
Sanningar om lidande/De fyra ädla sanningar
Åttafaldiga vägen
Nirvana
Theravada
Mahayana
De tre tillflykterna

Frågeställning och följdfrågor

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

Varför?

Målen i Läroplanen- och kursplanen (strävansmål):
– fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i historisk tid,
– utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv,
– blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen,
– utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening =>Hela tiden synliggöra hur man tänker och få diskutera detta tillsammans.
Ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet => använda olika uttrycksformer (Bilder, text, ljud och Digitala/Rörliga bilder)
Att pedagogen är en medforskande och delaktig vuxen, en mentor som ser potentialen i elevens tankar och teorier, en som lyssnar, utmanar och möter verkligheten tillsammans med eleven => Vi kommer noggrant dokumenterar elevernas tankar och låta dessa vägleda oss framåt.
Genom att utveckla vår pedagogiska dokumentation öka medvetenheten om hur vi lär och arbetar => Introducera det bloggverktyg som följer med vår nya hemsida och hitta pedagogiska användningsområden för våra elever

Detta kommer att bedömas

– kunna reflektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor,
– ha kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur,
– ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar,
– Eleven ska ha förståelse av vad religion innebär och vilka uttryck den tar sig.
– Hur de olika religionerna fungerar och vad som är grundläggande för dessa
– Eleven ska kunna se samband (likheter och skillnader mellan dessa).

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Hur ska vi arbeta?
Föreläsningar
Egna undersökningar

Hur ska vi redovisa?
I diskussioner
Skriftliga förhör

När gör vi vad?

V.5-6 Kristendom
V.7 -8 Judendomen
V.10-11 Islam prov fredag 16/3
V.12-13- Hinduism/Buddhism

Vilka omfattas av projektet?
År 6 (Tellus)

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?
Hemmet genom samtal (diskussioner med eleverna)

Tolkning och eventuell omformulering av mål och betygskriterier i matrisen, samtliga inblandade ska förstå vad som står i den.
So-Matrisen

Matris världsreligionerna

 

Nationella prov, läsförståelse och genretypiska drag för olika texttyper

Förberedelse för nationellt prov (ersättningsprov) i läsförståelse och skrivförmåga

Ansvarig lärare: Annica Kjell
När, under vilka veckor? v.15-18
Vad?
Nationella prov i svenska
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
Berättande texter och sakprosatexter
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi förbereder oss genom att repetera och diskutera förmågor och kunskapskrav.
Provet är uppbyggt kring ett övergripande tema. Årets tema är ”Arv och miljö”.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Nationella proven är i svenska uppdelat på tre delar: del A – prövar muntlig förmåga, del B- prövar läsförmågan och del C – prövar den skriftliga förmågan.
Del B: Texthäftet innehåller skönlitterära texter, sakprosatexter samt dikter och bilder, vilka alla berör det aktuella temat på olika sätt. Till texterna hör ca 20 frågor som eleverna ska besvara. Eleverna får texthäftet vid provtillfället. Delprovet genomförs individuellt och materialet är inte känt för eleverna före provdagen.
Del C: Eleverna får tre skrivuppgifter där de väljer en att genomföra. Uppgifterna anknyter på olika sätt till temat för provet och de är inte kända för eleverna före provdatum. Texthäftet kan eleverna använda som inspiration till sitt skrivande. Hantering av källor och citatteknik prövas endast i begränsad omfattning i delprovet.
Hur gör man källhänvisningar?
I artikeln ”Mer mänsklighet i skolan” skriver Annica Kjell om att det saknas medkänsla och kritisk distans. (Kjell 2018)
Eller så här: Enligt Annica Kjell bör alla läsa minst en bok i månaden ( ”Läs fler böcker” Nacka Värmdö Posten 2018).
Eller så här: Annica Kjell skildrar i artikeln ”Ögonvittnets historia” (2018) hur flertalet elever åt godis inne på toaletten.
Eller så här: I en skakande artikel ”Ungdomar äter godis trots förbud” (Uppsala Nya tidning 2018) beskriver Annica Kjell hur eleverna gång på gång äter godis, trots förbud.
Om du citerar, bör du även ange vilken sida du hittat citatet på.
”Det borde serveras godis innan lunch”. (SvDPopulära historier Kjell. Annica 2018 s 14)
Varför?
Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan.

So Europa Tellus 2020

Europa arbetet Tellus.

V35 till ca V43 av Krister

Vad jobbar vi med.

Frågeställning och följdfrågor

  • Varför behöver vi ha kunskaper om olika platsers namn?
  • Hur kan man använda kartboken för att få fram information om var människor bor, klimat och naturtillgångar?
  • Hur kommer det sig att Europa är rikare än många andra världsdelar?
  • Hur påverkar höjd över havet en plats möjligheter om man då tänker lågland och bergsområden?
  • Var bor flest människor i Europa och varför bor de där?
  • Vad är det som gör att klimatet blir olika på olika platser?
  • Vilka konsekvenser få klimatet för människor på olika platser när det gäller t ex naturtillgångar, jobb, kostnader, svårigheter och möjligheter.
  • Världens största land Ryssland hur ser klimatet ut på olika platser och vad beror detta på?
  • Vad finns det för orsaker till att Ryssland är en stormakt?
  • Hur är klimatet runt Medelhavet och var beror detta på?
  • Vad är orsaken till att människor bor tätare på vissa platser?

Övergripande mål från LGR11 2.2   (för läraren)

• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Förankring i kursplanens syfte (vilka förmågor vi övar på)

Från läroplanen (för läraren):

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

För eleven: (förmågor vi övar)
=> Använder kartor för att analysera olika fenomen som t ex klimatets påverkan på var människor bor.
=> Förklara orsaker till att olika platser har olika typer av klimat i Europa
=> Ser och förklarar konsekvenser av att vi i Europa har haft vår utveckling från mestadels bönder till att de flesta idag jobbar med tjänster eller i industri.
=> Göra jämförelser mellan t ex olika platser och dess förutsättningar för människor.
=> Dra slutsatser om t ex olika former vilka fördelar och nackdelar olika klimat har för människor och natur.
=> Vi lyfter fram och använder begrepp som är viktiga för området.

Centralt innehåll från kursplanen (som elever ska få med sig)

=> Beskriva med exempel och förklara hur länder som t ex Tyskland och Sverige gått från att vara ett jordbrukarsamhälle till ett industrisamhälle för att idag vara ett industri/tjänstesamhälle. s. 14-15
=> Beskriva och analysera hur vatten, berg och lågland påverkar klimatet och växtligheten på olika platser i Europa, samt var människor bor. (närhet till Ekvatorn, strömmar, höjd över havet, kust, öppna platser, städer)s. 20-21,
=> Visa på konsekvenser av olika typer av klimat.
=> Förklara med hjälp av de olika klimatfaktorerna hur klimatet är på olika platser.
=> Visa på samband mellan klimat och olika typer av naturresurser som t ex skog, odlingsbar mark och vatten. s. 94-95, 98-99, 100-101
=> Visa på samband mellan klimat och turism t ex runt Medelhavet och Fjällen. (s.70-71)
=> Förklara olika orsaker till att vissa platser är mer tätbefolkade än andra (floder s.94, industrier s.14, hav s.44 och järnvägar s.44)
=> Namn och läge på Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter (se kartor)

=> Sid angivelsen gäller vår lärobok Europa.

Text från läroplanen: (som förklarar vad läraren ska lyfta fram)

  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälso- vård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta? (med länkar till dokumentärer + sidor)

Vi kommer starta vårt arbete med att lägga fokus på namngeografi. Europas viktigaste platser ska vi få med oss och de kommer hjälpa oss navigera på vår fortsatta resa. Kartanalyser med olika fokus kommer bredda kunskaperna om hur kartor kan användas och vi stöter också på källkritik fast i geografi.
Europas befolkning kommer vara ett fokus för våra analyser och det är även här som vi får övergången till till miljöfrågor och hur vi människor påverkar vår natur. Här kommer vi senare att studera olika fenomen som påverkar t ex våra hav. Målet är att vi ska få med oss idéer om hur vi kan leva mer hållbart och kanske vi även lyckas med något som verkligen har betydelse!?

Material:

Keynotebilder med de uppgifter vi jobbat med:

 

Kartor att öva på:

europa_blind

europas-bergskedjor-hav

 

europa_blind-med-svar
europas-bergskedjor-hav-svar

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha 2 tillfällen som testar av kunskaperna och det är ett namngeografiprov och en analys kring Europa, dess befolkning och hur vi gör framtiden mer hållbar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v.35: Namn geografi
v.36: Namngeografi + kartanalyser+ kartors trovärdighet/användbarhet
v.37:  Vi jobbar klart med våra kartor.
v.38: Del 3 i Ne Europa, svara på frågorna.
v.39: Vi gör klart del 3, startar på del 4
v.40: Vi gör klart del 4 En jord i rörelse
v.41: Starta del 5 Jordens resurser
v.42. Gör klart del 5, kartprov
v.43. Träna till provet som är på fredagen 23/10

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Forntiden i Saturnus

Forntiden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cecilia Högsveden-East och Ann-Sophie Petersen

 

När, under vilka veckor?
v 2- v 10

 

Vad?

Vi arbetar med och utforskar Forntiden

 

Frågeställning (och följdfrågor):
Vad är forntiden och hur har historikerna valt att dela in den?
(istiden, stenåldern, bronsåldern och järnåldern)
Hur kan vi se spår av istiden i vår närmiljö?
Hur kan vi se spår av stenåldern/bronsåldern och järnåldern i vår närmiljö?
Vad är arkeologi?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):
Eleven kan undersöka hemortens historia och ge exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder.
Eleven gör enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och skildringar.
Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.

 

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)
Hur ska vi arbeta?
Vi undersöker och utforskar. Vi bjuder in experter som kan svara på våra frågor. Vi samarbetar med Hembygdsföreningen på Ingarö kring gamla ting och Ingarös historia. Planering och utvärdering sker kontinuerligt.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi använder oss av lärobokstexter, ser på filmer, gör exkursioner, arbetar praktiskt-estetiskt på olika sätt.

Bedömning och redovisning sker kontinuerligt under arbetet genom samlingar, undersökningar och reflektion samt dokumentation i elevernas projektböcker.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi börjar med ett samtal om tiden. Hur ser tiden ut? Finns det en början och ett slut? (Eleverna får synliggöra sina tankar med ord eller genom att använda ett snöre för att beskriva.) Vi kopplar tillbaka till berättelser som de har hört tidigare, t  ex den fornnordiska tron.

Vi börjar med att prata om att historikerna har valt att dela in historien i olika perioder utifrån arkeologiska fynd.
Vi använder oss av en tidslinje där man kan se de olika tidsperioderna.

Istiden
Vi pratar om istiden och om tittar på bilder som visar på exempel  med spår från istiden.
Eleverna ger egna exempel.

Vi skriver en gemensam faktatext om istiden och ritar bilder med
spår från denna tid (rundhäll, isräfflor, jättekast, jättegryta, rullstensås)

Vi går ut i vår miljö och letar spår och undersöker spår från istiden på hällar nära skolan. Finns t ex vid ”Raketen”.

Stenåldern – Järnåldern.

Vi använder oss av material på ne.se (faktatexter, bilder och frågor).
Vi klistrar in faktatexter och bilder i vår projekt bok.

Vi ser på filmerna om Akkeologens dotter på ur.se

Vi skapar skålar i keramik, inspirerade av stenålderskeramik.

Bronsåldern:
Vi går till bronsåldersgravarna
Högläsningsbok: Solvagnen
Hällristningar; Vi ser på filmklipp, tittar på bilder och skapar egna hällristningar med pastellfärg och vattenfärg.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Vi berättar om vårt projekt genom dokumentationer i våra veckobrev.

Varför?
Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):
Det känns mycket angeläget att arbeta med historia utifrån den plats där vi befinner oss, den plats där barnen vistas och känner till. Här kan vi gräva fram historien tillsammans på ett mycket nära och verklighetsbaserat sätt. Barnen får ge tips och visa vägen till historien!
Arbetet med forntiden är en fortsättning på och kopplas till vårt projekt om Lemshagas historia.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):
Vi låter alla elever få vara med och forma projektet tillsammans. En elevs idé eller fråga kan leda till att vi utforskar något nytt. Alla bidrar till att vi tar nya steg i vårt utforskande. Vi lär känna varandra och våra olikheter berikar oss. Vi fotograferar, antecknar och reflekterar i samband med samlingar och utforskande. Nyfikenhet och lust driver oss framåt!

 

Utvärdering
Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):
Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Gustavsbergs historia
Stockholms historia
Pedagogisk dokumentation (länkas):

 

Jag söker jobb! (Hur du skriver en jobbansökan)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.15-18

Vad?

Du ska lära dig grunderna för hur man skriver ett personligt brev och ett CV.

I slutet av arbetsområdet ska du ha skrivit ett personligt brev och ett CV.

Frågeställning och följdfrågor

Hur skriver man en platsansökan?

Vad är skillnaden mellan ett personligt brev och ett CV/Meritförteckning?

Hur övertygar du arbetsgivaren att du är rätt person för jobbet?

Vilken struktur ska ett formellt brev ha?

Vilken struktur ska en meritförteckning ha?

Vad är referenspersoner?

Övergripande mål från LGR11 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.
Förankring i kursplanens syfte
Förmåga att uttrycka sig genom olika uttrycksformer
Utveckla den skriftliga och muntliga kommunikativa förmågan 
Centralt innehåll från kursplanen
– Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska
komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier,
teaterföreställningar, webbtexter, jobbannonser.
– Ord och begrepp som används för att uttrycka erfarenheter, kunskaper och egenskaper. Ords
och begrepps nyanser och värdeladdning.
– Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med
vilket syfte man kommunicerar.
– Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen   

Förmågor – jobb

Hur?

Vi gör en VT-rutin kring vad man tror och tycker att det ska finnas med i ett personligt brev och ett CV

  1. Vi läser en platsannons och tittar på genretypiska drag.
  2. Vi talar om texten och tittar på vad personen har valt att berätta om sig själv.
  3. Vi tittar på vilka positiva egenskaper personen har skrivit.
  4. Ni får skriva ner några positiva egenskaper om er själva.
  5. Tillsammans funderar vi på vilka positiva egenskaper en arbetsgivare tycker är viktiga. Vi gör en VT-rutin kring detta.
  6. Ni arbetar i grupper om 2. Ni får ett arbete som ni ska skriva ett ansökningsbrev till. Sedan byter ni brev med ett annat par.
  7. Vi letar efter jobb, vi läser på olika sidor och tittar på kommunens hemsida efter sommarjobb.
  8. Du skriver en ansökan (på skoj) till ett av jobben. I din ansökan ska du ha med ett personligt brev och ett CV.
Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar omväxlande tillsammans, i par och självständigt.  

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer att få läsa en klasskompis ansökan och ge respons.

Du ska lämna in din ansökan till mig på onsdag v.12

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
– Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
– Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
– Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.