Veckobrev v 22

Marsianer

Beakta färgen. Det var det närmaste jag kunde komma den neutrala skalan när vi pratar om pH värde. Veckan har gått mycket i kemins tecken. Vi har jobbat och pratat om vardagskemi. Vi har pratat om surt, basiskt och neutralt. Vi har också gått igenom farosymboler, vad de står för, varför vi har dem och sedan gjorde vi olika laborationer. Så kul att göra det med er och många uttryckte det med att det var de roligaste lektionerna någonsin. Jag blev lite glad och stolt!!

Fast vi började veckan med en joggingtur till Södersved på idrotten och ville man kunde man även få bada… och ja ni är lite tokiga, det var enligt mig kallt i vattnet 🙂

Vardagskemi

Denna vecka hade vi mycket fokus på laboration och när vi laborerade vad det med hjälp av rödkålssaft. Detta var en uppgift som gick ut på att eleverna skulle få fram regnbågens alla färger med hjälp av rödkålsindikator, detta då rödkål är neutralt. Alla de olika färgerna fick de fram med hjälp av vardagliga produkter vi har och använder hemma. Eleverna fick testa bakpulver, citronextrakt, socker, salt, ättika, vinäger, tvättmedel och mycket annat. Syftet med uppgiften var att få reda på vilka ämnen som var sura, neutrala och basiska samt vilka färger det ger.

Det var många som ville ha “receptet” på att göra rödkålsindikator för att fortsätta laborationen hemma så här kommer det:

Rödkål
Vatten
Kastrull

  1. Grovhacka rödkålen och lägg i en kastrull.
  2. Täck med vatten, precis så det går över (täcker) rödkålen.
  3. Koka i ca 15 min.
  4. Sila av rödkålen och spara vätskan.
  5. Det är denna vätska som blir kvara av koket som användes till laborationen.

Lycka till med era laborationer hemma!!

Kommande vecka, v 23:

Under den kommande veckan kommer vi att ha schemabrytande hela veckan. Det innebär att vi inte har några vanliga lektioner utan vi kommer att vara tillsammans i klassen och göra lite olika saker. Vad vi ska göra kan ni se nedan.

Måndag:

9:30-14:00

På förmiddagen startar vi med mentorstid och därefter idrott för båda klasserna. Ni behöver ha med er idrottskläder denna dag för att kunna vara ute i. På eftermiddagen kommer vi att vara tillsammans i båda klasserna och spela brännboll. Vi kommer att äta på skolan denna dag.

Tisdag: Björnö naturreservat

Vi träffas där kl 8:45 på den stora grusparkeringen. Ni får alltså ta er dit själva. Åker ni buss kan ni ta buss nr 429 som är framme vid Björnö sandar kl 8:19 och sedan gå därifrån till Björnö naturreservat. Om det är någon som vill åka tillsammans med oss lärare från skolan får ni maila oss. Om vi inte hört av er antar vi att vi ses där.

Vi kommer att vandra runt på Björnö och sedan stanna till vid Ramsviken för lunch och för bad om någon elev vill bada. Denna dag behöver ni ta med er matsäck. Ni får även tar med er fika denna dag om ni skulle vilja det och badkläder om ni får lust till att bada.

Dagen slutar där (Björnö) vid stora parkeringen kl 13:40. Bussen går från hållplats Björnö naturreservat kl 14:09.

Onsdag:

9:00-14:00 Wild Kids.

Denna dag är vi återigen på skolan och kommer att ha nya gruppövningar i form av ett tema “Wild Kids”. Denna dag är det bra att ha kläder ni kan röra er i (tänk idrottskläder) samt att vara ute i. Ni kanske kommer att bli blöta så ett ombyte med kan vara att rekommendera. Vi kommer att äta på skolan.

Torsdag:

9:00-14:00 Förberedande inför Tellus avslutningslunch.

Vi har en tradition på Lemshaga att vi uppmärksammar åk 6 som går ut mellanstadiet. Det är då årskurs 5 ansvar att fixa och ställa i ordning för denna lunch. Pynta, göra fin och så vidare. Under torsdagen kommer vi att förbereda för avslutningslunchen som sker för årskurs 6. Denna dag äter vi på skolan.

Fredag:

9:00-14:00 fixa iordning för Tellus avslutningslunch.

Vi kommer att ställa i ordning allt inför Tellus avslutningslunch samt att plocka undan när de är färdiga. Vi äter på skolan

Sista skolveckan, v 24:

Måndagen kommer vi att vara på skolan och städa, plocka undan i våra nuvarande klassrum och förbereda oss för att flytta till Lillgården.

Tisdagen är klassens dag. Vad vi gör denna dag återkommer vi med.

Onsdagen= skolavslutning.

Skolavslutning 10/6

Skolavslutningen pågår mellan 9:00 och 10:30 i klassrummen. Då Corona fortfarande är kvar i Sverige kommer vi inte att ha vår traditionella avslutning ute i amfiteatern tillsammans med alla klasser och föräldrar utan vi kommer enbart att vara lärare och elever i klassen tillsammans.

Om ni är i behov av fritidsverksamhet före och/eller efter skolan skriver ni i det på Schoosloft. Är ni inte i behov av fritids skriver ni i endast avslutning så vet vi vilka elever som ska vara kvar här på skolan.

Ha en härlig helg så ses vi i nästa vecka

Ayla, Krister och Marie

LPP Ekologi och miljö

LPP Ekologi och miljö

Ansvarig/Ansvariga: Malin Björn

När, under vilka veckor? v 16 – 23

Gleerups – avsnitt 9 – ekologi och miljö

Se främst Classroom NO för lektion för lektion och uppgifter.

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är ett ekosystem?

Vad påverkar ett ekosystem? (abiotiska och biotiska faktorer)

Varför är biologisk mångfald bra?

Vad innebär en ekosystemtjänst?

Vad menas med begrepp som art, population och nisch?

Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?

Vad är en näringskedja? 

Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner? 

Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid) 

Vad skulle vi vinna på att äta vegetariskt?

Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?

(Hur fungerar fotosyntesen? (från i höstas) 

Vad innebär cellandningen/förbränningen? (från i höstas) 

Varför är ett tunnare ozonlager ett problem? (från i höstas) 

Hur fungerar växthuseffekten? (från i höstas) )

Hur sprids giftiga ämnen i naturen?

Vilka är konsekvenserna av övergödning?

Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? Försurning?

Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?

Vilka är de vanligaste miljögifterna?

Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)

Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

     

Ekologi – begrepp och provfrågor

Begreppsträning digitalt

Träningsquiz om ekologi 1:

Träningsquiz om ekologi 2:

Träningsquiz om ekologi 3:

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinom dessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Diskussioner under lektioner, laborationer, reflektioner, lektionsuppgifter, laborationsrapporter i NO-logg, mindre prov.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 16

Vad är Ekologi? Värdet av Biologisk mångfald? 

Samband i naturen: ekosystem, population, växt- och djursamhälle, nedbrytare, producent, konsument, toppkonsument.

v 17

Ekologiskt samspel. Varför behövs myggan?

Uteaktivitet: rådjursleken, 

Ekologiska modeller: näringskedja, näringsväv

Fixa klart händelselådor (tk)

v 18

Ekosystemtjänster – hur har vi nytta och njuter av naturen?

FNs Globala mål.

Skogens ekosystem.

Fotosyntes, cellandning – abiotiska och biotiska faktorer.

v 19

Samspelet i naturen: naturligt urval, anpassning, ekologisk nisch, 

Laboration: Exkursion ekosystemet skogarna runt Lemshaga

v 20

Näringspyramiden – vad kostar det vi äter?

Gör klart näringsvävar.

Sjöns ekosystem. Övergödning, försurning, näringsfattig/ näringsrik sjö, 

Laboration: Undersök indikatorer – syra, neutral, bas.

v. 21 Lov

v. 22

Försurning

Kretslopp i naturen – kolets, vattnet och närsalternas kretslopp.

Repetition inför provet

v.23

Prov

Miljöproblem: Ozon – freoner, miljögifter.

Klimatspelet

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper eleverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får arbeta kreativt, inne och ute, med mycket samarbetsinslag i naturmiljö med delvis fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Speaking English – prep for National tests HT-20

När, under vilka veckor? 

v 22-23

Vad ska vi göra?

Öva gamla muntliga nationella prov, för att förbereda oss inför nästa termin (då de kommer på riktigt).

Gå igenom fonetik, hur engelska språkljud låter och skapas.

Repetera strategier för problemlösning, förståelse, provhantering mm.

Hur ska vi arbeta?

Individuellt, i par, i grupper, i helklass.

I huvudsak muntligt, men även en del genomgångar och anteckningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi blandar punkterna ovan, de två veckor som är kvar, utifrån behov och upptäckter längs vägen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Muntlig framställning, muntlig framställning förbättra, muntlig interaktion.

Strategier att förstå/göra sig förstådd.

Följa instruktioner.

Visa förståelse.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Nästa termin är det dags att göra de nationella proven och då gäller det att vara väl förberedd. Dessa prov väger mycket tungt i bedömningarna och förberedelse är mycket viktigt för att nå de resultat ni vill ha.

Centralt innehåll från kursplanen

  1. Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
    • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
    • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
    • Samtal och diskussioner samt argumentation.
    • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
    • Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
    • Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut- tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan kommunicera på engelska i tal och skrift…

Läraren ska

  • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.
  • organisera och genomföra arbetet så att eleven
    • får stöd i sin språk­ och kommunikationsutveckling,
      • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle?

Sannolikhet – Chans eller risk??

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor?  22-38?

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka begrepp används inom sannolikhet?
  • Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
  • Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
  • Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Begrepp Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Via genomgångar från mig och via olika internetsidor lägger vi grunden för sannolikhetsbegreppet. Jag kommer förse er med material för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder sannolikhet i vardagen.

Begrepp och metoder

Basläger + Hög höjd + facit

Facit uppgift 12-21 på hög höjd

Facit arbetsblad

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av en mindre diagnos i slutet av perioden. Vi kommer också att ha några läxor på kunskapsmatrisen som du lämnar in och jag bedömer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen hittar ni i classroom

Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/NTQxNzExNDM0MzBa/t/all

Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/NTUyODUxMjU2NDRa/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika spel så varför inte fördjupa vårt lärande inom området.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Interviews and speech v.22

När, under vilka veckor? V.22

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

  • Intervjua era släktingar hemma med valfria frågor.
  • “Talk cards” i klassrummet där ni ska få prata om olika bilder i mindre grupper.

 

Hur ska vi arbeta?
Ni kommer att få i läxa att intervjua någon hemma. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.22

  • Instruktioner för hur intervjun ska gå till samt läxa att intervjua någon hemma
  • Redovisning av intervjuerna i mindre grupper och “talk cards” i samma grupper.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar
Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
För att kunna använda det engelska språket krävs det att man har en god förmåga inom kommunikationen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga vilket följande veckor har fokus i att utveckla.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

Förankring i kursplanens syfte

  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.

Övergripande mål från LGR11 2.2
I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi kommer att arbeta med think, pair, share metoden där ni elever får samtala kring olika bilder och tolkningarna av dessa kommer förhoppningsvis att variera beroende på vem som pratar. Ni kommer först att få titta på bilderna individuellt, därefter i mindre grupper för att sen kunna dela med er med era tankar kring bilderna i helklass. Ni kommer dessutom utveckla er förmåga att skriva ner den information som ni får av era släktingar på engelska.

 

Lycka till!

Maria

Venus veckobrev V.20

Hej alla venusar med tillbehör 😉

Veckorna går fort och även om många börjar känna att sommarlovet är nära har vi en liten bit kvar så vi får inte ta ut ledigheten riktigt än. Men en liten andningspaus har vi ändå kommande vecka.

Kommande viktiga datum

Vecka 21 är en specialvecka.

Måndag: Studiedag
Tisdag/Onsdag: komma ikapp dagar framförallt för elever som varit hemma på grund av Covig 19.
Berörda elever är kallade av ämneslärarna.
Torsdag/Fredag: Lov

8 & 9/6 – Klassdagar. Mer info kommer

10/6 – Avslutning

Trevlig helg och trevlig vecka 21 önskar venus mentorer.