Multiplikation och Division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson 

När, under vilka veckor? 43-47

Vad? Multiplikation och Division

I FOKUS
– multiplikationstabellerna 1-10
– multiplicera och dividera med 10 och 100
– multiplicera och dividera tvåsiffriga tal
– se samband mellan multiplikation och division
– dividera med rest

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Kan ni se något mönster?
Hur många grupper?
Hur många kulor är det i varje grupp?
Hur många kulor är det sammanlagt?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 2

Hur många tomater är det?
Hur gör Gustav när han delar upp tomaterna.
Hur gör Fatima? Är det någon skillnad?
Hur gör Fatima? Är det någon skillnad?
Hur uttrycker vi det med division/multiplikationa

Lektion 3

Kan vi veta säker hur många äpplen hon har ritat?
Hur många rader är det och hur många äpplen kan hon ha ritat i varje rad?
Kan vi multiplikation för att ta reda på det totala antalet?
Vilka olika lösningar finns det?
Hur uttrycker vi det med multiplikation?

Lektion 4

Hur många kuber behöver varje elev?
Hur många elever finns det i klassen/skolar?
Hur tar vi reda på hur många kuber som behövs?
Hur uttrycker vi det med multiplikation?
Hur många tiotal är 280 respektive 3140?
Om en låda innehåller 100 kuber, hur ånga lådor behöver de köpa till hela klasen?

Lektion 5

Hur många chokladbitar finns det i varje ask?
Hur många chokladbitar finns det i 6 askar?
Hur tar ni reda på det?
Min kompis säger att det det blir enklare om man först multiplicerar 6 och 2. Varför det?
Kan man skriva likheten med multiplikation?

Lektion 6

Hur många juicepaket finns det sammanlagt?
Hur många hyllor finns det?
Vilka räknesätt använder ni?
Min kompis delar upp 39 i 30 och 9 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklara hur hen gör?
Jan ni skriva likheten med division?

Lektion 7

Hur många strutar finns det sammanlagt?
Hur många lådor finns det
Vilket räknesätt använder ni?
Hur kan vi dela upp 42 så att det blir enklare att dividera med 3
MIn kompis delar upp 42 i 30 och 12 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklar hur hen gör?
Kan ni skriva likheten med division?

Lektion 8

Hur många ballonger finns det sammanlagt?
Kan vi dela upp dem i två lika stora grupper?
Hur många ballonger får de om de ska ha lika många?
Vad gör vi med den sista ballongen? Kan vi dela den?
Hur uttrycker vi det med division?

Kunskapsloggen

Varför är det bra att kunna multiplikationstabellerna 1-10?
Vad är en talfamilj med multiplikation och division?
Hur gör vi när vi multiplicerar och dividerar med 10 och 100?
Hur gör vi när vi dividerar 48 med 3?
Hur hänger division och multiplikation ihop?
Vad betyder division med rest?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik 

Problemlösning
Eleverna möter matematiska prooblem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av multiplikation och division. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån text- och bilduppgifter, att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, faktor, produkt, täljare, nämnare och kvot, samt hur man uttrycker en likhet med multiplikation respektive division. De tränar också på att göra kopplingar mellan multiplikation och division.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att multiplicera och dividera. De använder konkret material och ritar för att upptäcka samband och mönster. De använder huvudräkning och delar upp talen i talsorter för att underlätta beräkningar med multiplikation och division. De kopplar samman räknesätten multiplikation och division och skriver likheter utifrån talfamiljer.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och ” Finns det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift, när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för egenskaper och samband inom multiplikation och division. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division.

Eleverna resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på att använda olika strategier för att multiplicera och dividera.

Algebra
Eleverna bygger förståelse för likheter med multiplikation och division. De tränar på att skriva likheter och enkla algebraiska uttryck, samt på att se mönster och göra färdigt talföljder.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem i vardagsnära situationer med hjälp av multiplikation och division. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser och uttrycker dessa muntligt och skriftligt, med bilder, samt med siffror och symboler.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen 
Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitel 3 inleds med att eleverna repeterar multiplikationstabellerna 1 till 10. De  utvecklar förståelse för tabellerna genom att resonera om olika strateger och mönster och de för se multiplikation ut olika perspektiv. De övar också på att se samband mellan multiplikation och division och de tränar både på delningsdivision och innehållsdivision. 

Eleverna gör sedan beräkningar med multiplikation och division med tvåsiffriga tal. De använder huvudräkning och får bland annat träna på hur de kan dela upp talen i talsorter för att göra det enklare att multiplicera och dividera. De möter också multiplikation och division med 10 och 100 samt övar på att koppla ihop räknesätten och se mönster och samband.

Eleverna arbetar med problemlösning utifrån vardagsnära situationer kopplade till division och multiplikation, samt resonerar om olika lösningsstrategier och använder bland annat blockmodellen för att lösa uppgifterna. I den avslutande lektionen tränar eleverna på division med rest och uppmärksammas på att divisionen inte alltid går jämnt upp.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektioner Mål lärobok övingsbok
1: Multiplicera med 1-10
  • Bygga förståelse för att upptäcka mönster i multiplikationstabellerna 1 till 10.
  • Kunna multiplicera med 1 till 10
s.66-70 s. 70-72
2: Multiplicera och dividera
  • Förstå olika aspekter av division.
  • Se samband mellan division och multiplikation.
  • kunna skriva likheter med multiplikation och division utifrån en tallfamiljer.
s. 71-73 s. 73-75
3: Multiplicera med 11 till 15
  • Kunna multiplicera med 11 och 15.
  • Kunna dela upp tal på lämpligt sätt för att sedan multiplicera.
s. 74-76 s.76-77
4: Multiplicera och dividera med 10 och 100
  • Kunna multiplicera två- och tresiffriga tal med 10 och med 100.
  • Kunna dividera två och tresiffriga tal med 10 och 100.
  • Se samband mellan multiplikation och division.
s.77-80 s. 78-80
5: Multiplicera med flera tiotal.
  • Kunna multiplicera med jämna tiotal.
  • Kunna använda olika metoder för att multiplicera.
  • Kunna resonera om olika metoders effektivitet.
s. 81-83 s. 81-83
6: Division
  • Kunna dividera ett tvåsiffrigt tal med ett ensiffrigt tal.
  • Kunna dela upptal på lämpligt sätt för att sedan dividera.
  • Se samband mellan division och multiplikation.
s. 84-85 s. 84-85
7: Division med växling
  • Kunna dividera ett tvåsiffrigt tal med växling.
  • Kunna dela upp tal på lämpligt sätt för att sedan dividera.
  • Se samband mellan divisioner.
s. 86-88 s. 86-88
8: Division med rest
  • Kunna dividera och ange rest.
  • Kunna lösa textuppgifter där division inte går jämnt upp.
  • Se samband mellan division och multiplikation.
s. 89-92 s. 89-92
9: Kunskappsloggen
  • Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.
s.92-96 s. 93
10. Kluringar
  • Reflektera över sitt lärande.
  • Utmana sig själv. 
s.98-99

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Barnboksveckan – Astrid Lindgren

Barnboksveckan – tema Astrid Lindgren

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? vecka 46 HT19 

Vad? 

Frågeställning och följdfrågor

  • Vem var Astrid Lindgren? 
  • Vad är en författare? Vad är en Illustratör?
  • Vilka böcker har Astrid Lindgren skrivit?
  • Hur gör man en bokrecension?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll från kursplanen

 

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

 

Berättande texter och sakprosatexter

  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Kunskapskrav för år 1

  • Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. 
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. 
  • Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
  •  I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

 

Hur? 

Läsa och lyssna på sagor av Astrid Lindgren: Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Mio min Mio, Bröderna Lejonhjärta, Nils Karlsson pyssling, Ronja Rövardotter

Skriva faktatexter

Skriva och rita egna sagor

Skriva bokrecensioner med bild och text

Titta på filmer

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske kontinuerligt under lektionerna vid samlingar samt vid grupparbeten och enskilt arbete.

 

Multiplikation och division

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 35 – 41

Multiplikation och division

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad möter vi för matematik i vardagen?
• Vilka metoder finns för att räkna multiplikation med stora och små tal?
• Vilka metoder finns för att räkna division med 10, 100 och 1000?
• Vilka metoder finns för att räkna multiplikation och division av tal i decimalform?
• Hur vi bedömer rimlighet i resultaten vid multiplikation och division?
• Hur väljer vi lämplig beräkningsmetod i olika vardagliga situationer?

 

Begrepp

Naturliga tal, faktor, produkt, täljare, nämnare, kvot.

 

Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit   till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi tränar rutinuppgifter på olika svårighetsnivå i matematikboken Gamma Matematik. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med problemlösning i grupper. Vi arbetar även med programmering ett tillfälle i veckan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” och diagnoser. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitionsområden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen då vi många lektioner delar upp klassen i mindre grupper som får sitta med Andreas och diskutera matematik. I slutet av temat kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Veckoplanering

 

Kap 2 vecka 42 – 49 Multiplikation och division

Mål för vecka:

Vecka 42: 2.1 

Vecka 43: 2.2 

Vecka 44: Höstlov

Vecka 45: 2.4 

Vecka 46: 2.5

vecka 47: 2.6 Diagnos 2 på torsdag för Grön & fredag för Röd (För att se vad du behöver träna mer på)

vecka 48: Rätta diagnos i helklass + “Kan du begreppen + Kan du förklara” s.56

vecka 49: Fyll i formativ bedömning måndag, Prov Kapitel 1-2 (Större omfattande prov)

Idrott

Ansvarig/ansvariga lärare:

Maria Jones-Bentzer

 

När, under vilka veckor?

Läsåret 2019-2020

Vad?

Idrott i förskoleklass Pluto

Frågeställning (och följdfrågor):

-Hur kan vi öva oss på att uppfatta och följa en instruktion?

-Hur kan vi öva oss på att samarbeta?

-Hur kan eleverna utveckla sin grovmotoriska förmåga genom olika lekar och övningar?

 

Övergripande mål från LGR 11

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola,

2.2 Kunskaper

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet kan påverka hälsa och välbefinnande.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  1. Förskoleklassen

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
  • Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.
  • Kost, sömn och fysisk aktivitet och hur de påverkar hälsa och välbefinnande.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I förskoleklass har vi idrott i våra basgrupper röd och grön. Grupperna har en idrottslektion varannan vecka (45 min). Under läsåret deltar förskoleklassen också på skolans friluftsdagar.

Upplägg av undervisningen som kan ske både inne och utomhus.

  • Uppvärmning.
  • Huvudaktivitet.
  • Avkoppling / utvärdering.

Eleverna kommer under lektionerna att ges möjlighet till att utmana och utveckla de olika förmågorna, sin motorik samt rörelseglädje genom:

  • Redskapsbanor och redskapsstationer.
  • Bollekar och bollövningar.
  • Olika typer av stafetter, lekar, och samarbetsövningar.
  • Att byta om och duscha.
  • Genom samtal om kost kopplat till måltiderna vi äter under en dag och vad vi behöver få i oss för att må bra.

Ombyte: Under höstterminen har vi medvetet valt att inte lägga fokus på ombyte och dusch. Dels för att vår lektionstid ligger i direkt anslutning till vår lunchtid och för att vi vill nyttja lektionstiden till att hinna röra på oss så mycket som möjligt. Under vårterminen tar vi en del av lektionstiden till att byta om innan samt duscha efteråt som ett led i förberedelserna inför nästa läsår.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Syftet är att skapa meningsfulla sammanhang för eleverna där det ges möjlighet till att utveckla en rörelseglädje och tilltro till sin egen motoriska förmåga. Men även skapa en vi-känsla, där vi ser styrkan i att vara en del av en grupp, som lär av varandra och tillsammans.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.
  • Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Utvärdering

Ansvarig pedagog gör en snabb mentalreflektion efter lektionen för att få syn på utvecklingsområden.

Utvärdering sker annars en gång per läsår på utvärderingsdagen.

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna:

Vi utvärderingar tillsammans med eleverna efter lektionen eller efter avslutat block. Vi använder oss av verktyget ”Tummen” och delar med oss av våra reflektioner.

 

 

 

Simskola

Ansvarig/ansvariga lärare:

Stina och Helen (simlärare på Gustavsbergs badhus)

Pedagoger från förskoleklass: Maria Jones-Bentzer, Anna Berlind, Lisa Webering. 

 

När, under vilka veckor?

Tisdagar, under höstterminen 2019.

Onsdagar under vårterminen 2020.

Vad?

Simskola i förskoleklass Pluto.

 

Frågeställning och följdfrågor:

-Vad är viktigt att tänka på när vi åker skolskjuts?

-Vad behöver du för utrustning när du åker till badhuset?

-Vilka regler och rutiner finns att förhålla sig till på ett badhus?

-Vad innebär vattenvanan och hur får vi det?

-Hur utvecklar vi våra simkunskaper?

 

Övergripande mål från LGR 11

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola,

2.2 Kunskaper

  • Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet kan påverka hälsa och välbefinnande.

Centralt innehåll från kursplanen

  1. Förskoleklassen
  • Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse
  • Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.
  • Kost, sömn och fysisk aktivitet och hur de påverkar hälsa och välbefinnande.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna har simskola tillsammans i den mångrupp (Nix, Charon, Hydra) som de är indelad i på skolan. I varje mångrupp är det 12-13 elever. Varje grupp har 7 st sammanhängande simtillfällen under läsåret 2019-2020. Simskolan är förlagd på Tisdagar och onsdagar och eleverna åker med skolskjuts med någon av de ansvariga pedagogerna från skolan (tur och retur) till Gustavsbergs badhus.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Efter elevens nio simtillfällen bedömer simlärarna hur simfärdigheterna har utvecklats hos varje enskild elev.

De tittar på följande punkter:

  • vågar doppa huvudet / tvätta ansiktet. (vattenvana)
  • flyta.
  • bröstsim 5 simtag.
  • bröstsim 10 eller fler simtag.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Under de sju simtillfällena kommer eleverna att få öva på att: doppa sig under vattenytan, hoppa från kanten, flyta, bentag, armtag, bröstsim, ryggsim, livräddning med hansalina och livboj samt att ta sig genom en vattenhinderbana.

Flythjälpmedel som korvar och plattor används varierande utifrån elevernas förkunskaper.

Varför?

Värmdö kommun har gjort en satsning där man erbjuder simskola för alla elever i förskoleklass. Som skärgårdskommun vill de ge alla barnen lika förutsättningar för att kunna lära sig simma. Vi åker i grupper om 12-13 barn i varje där eleverna utöver simträningen ges möjlighet till att lära känna varandra i ett mindre sammanhang och samverka med närsamhället.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.

Vi utvecklar skolans verksamhet i dialog och samverkan med närsamhälle, näringsliv och forskning

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle?

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna

Vi utvärderar kontinuerligt efter varje tillfälle genom samtal om dagens innehåll och elevernas upplevelser.

 

Judendom och Islam

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.45 – V.3

Vad?

Frågor från eleverna:

  • När skapades Judendomen?
  • Varför ska man kunna något om Judendomen?
  • Hur många högtider har Judendomen?
  • Var kommer Davidsstjärnan ifrån?
  • Varför de konstiga kläderna?
  • Vad kommer begreppet synagoga ifrån?
  • Hur många anhängare?
  • Väntar dom på gud?
  • Ljusstaken menoran?
  • Skulle religionen varit större utan förintelsen?
  • Varför tänker man att det var judarnas fel att Jesus korsfästes?
  • Fastar dom runt jul?
  • Varför äter man inte gris? och vad äter man av tradition?
  • Hur ser en judes vardag ut?
  • Växande eller krympande?
  • Viktiga personer?
  • Omskärelsen?
  • Toran?
  • Sexuella läggningar vad säger judendomen om det?
  • Skillnader mellan kristendom, judendom och Islam?
  • När och hur uppstår Islam?
  • Vem var Muhammed och vad var hans roll?
  • Matregler vad gäller inom Islam?
  • Shia och Sunni?
  • Muslimska symboler, vilka finns?
  • Hur ser en muslimsk vardag ut?
 
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
 
Förankring i kursplanens syfte
* Förstå olika etiska ställningstaganden
* Ökad kunskap om vilken roll religionen spelar hos människor
 
Centralt innehåll från kursplanen
Religion:
  • Sambandet mellan religion och samhälle i olika tider och på olika platser.
  • Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Vardagliga och moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, ex konsekvens och pliktetik.
  • Judendomen
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
 
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på vad etik och moral står för. Går igenom de olika etiska modellerna och deras betydelse.
Vi resonerar, diskuterar och debatterar etiska frågeställningar utifrån olika etiska ställningar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Föreläsningar
  • Diskussion
  • Tankekarta
  • Film
  • Uppgifter
  • Läsa
  • Gruppuppgifter
  • Läsa berättande text
  • Googla
  • Frågor

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.45 –  Vi startar upp  Judendomen. Vad tror vi att vi vet? Vad undrar vi över/vill veta mer om? Hur får vi reda på detta?
Symboler, vilka och vad står dessa för?
Att fundera på i grupp: Det finns flera förklaringar till vad Davidsstärnan kommer ifrån och vad den betyder. Försök hitta så många olika förklaringar som möjligt och resonera kring vilken som som känns som den mest “trovärdig” förklaringen. Varför valde ni just denna?

V. 46 – Judendomen –
Vi följer planeringen som skickats ut på Gleerups.
Eleverna går igenom område för område.
1 – Vardag inom Judensomen
2 – Inriktningar
3 – Judendomen i Israel.

V.47 – Judendomen –
Vad är Menoran?
Varför är färgerna Vitt och Blå/purpur speciella?
Vad är Dörrpostkapseln (mezuza)

V.48 – Judendomen
V.49 – Islam
V.50 – Islam
V.51 – Islam
V.2 – Islam
V.3 – Prov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nivå

E

C

A

Analysera Judendomen, andra  livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkelt beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givna perspektiv.

Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Arbetar med eleven som medforskare.
Utgår från varje individs olika förmåga.

Era filmer om högtider ligger på classroom under OM: https://classroom.google.com/u/0/o/Mzc0OTg2ODk4NVpa

 

Innstuderingsfrågor: OBS dessa kommer fyllas på under hela avsnittet!!
När grundades Judendomen?
Vilka högtider har Judendomen?
Fastar dom runt jul?
Var kommer Davidsstjärnan ifrån?
Vilka speciella kläderna använder man?
Vad kommer begreppet synagoga ifrån?
Hur många anhängare har judendomen?
Varför väntar man på en frälsare?
Ljusstaken menoran, varför är den viktig?
Om förintelsen inte ägt rum, hur tänker du att det hade påverkat religionen?
Varför tänker man att det var judarnas fel att Jesus korsfästes?
Varför äter man inte gris? och vad äter man av tradition?
Hur ser en judes vardag ut?
Är religionen växande eller krympande?
Vilka viktiga personer finns kopplat till Judendomen?
Omskärelsen, varför gör man den?
Tora, vad är det?
Sexuella läggningar vad säger judendomen om det?
Jämför kristendom och judendom. Vilka likheter och skillnader hittar du?

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.