Tellus veckobrev v 18

Tellus

Paralympics!

Denna vecka har vi koncentrerat oss mest på paralympics. Detta var ett temaarbete i Storgården där både årskurs 4, 5 och 6 var med. Att vi jobbar med detta temaarbete handlar om att synliggöra att alla individer är lika mycket värda

“Alla olika- lika unika”

Detta år blev det lite annorlunda ändå. Vi var placerade i grupper men grupperna var utifrån ens klass. Vi blandade inte över klasserna utan varje station var man tillsammans med sin grupp och klass, alltså Tellus. Det eleverna fick testa på var bland annat:

Måla stenar

Vid denna station fick eleverna måla en egen sten som skulle symbolisera dem själva på något sätt. Något man tycker om, gillar, uppskattar, finner intressant, ja möjligheterna var oändliga. Stenarna kommer sedan att placeras ut runt Lemshagaeken för att visa allas likhet men ändå olikhet.

Hjärngympa

En annan station var att få igång hjärnan ordentligt. Det var olika slags pussel som skulle fogas samman. Det mesta var i 3D och mycket klurigt och pilligt men det var många som fick ihop det.

Rullstolsbasket

Hos Krister var det istället full fart och mer muskler i kroppen än hjärnmuskler som fick arbeta. Här spelades det rullstolsbasket. Krister fick låna riktiga rullstolar för att ni elever skulle få testa hur det är att idrotta i en rullstol. Många fick blodad tand på detta och blev inte alls ledsna när de fick höra att Krister kunde låna rullstolarna över idrottslektionen både torsdag och fredag. Det blev ett rejält jubel. Har också hört många elever som tyckte detta var så roligt att det är en sport de gärna skulle göra.

Blindpingis

Alla elever fick också testa på hur det vara att spela pingis och denna gång med att vi tog bort en del av vårt mest utvecklade sinne, synen. Alla elever fick ha på sig glasögon där ena ögat var förtejpat för att sedan testa på att spela pingis. Kul men klurigt.

Alternativ rullstolshandboll

Vi har också testat på att spela en alternativt rullstolshandboll. Denna gång iform av ihopplockade barnleksaker. Det fanns bobbycar, springcykel, kickbike, skateboard osv. Dessa skulle sedan eleverna sitta på (oavsett vilket åkdon de hade) och försöka spela handboll och göra mål. Vi upptäckte snabbt att här var det laget för jaget. De lag som passade bäst och mest mellan varandra var också de som gjorde mål. Väldigt roligt att se då många nu verkligen börjar bli långa men fick trycka ned sig på en liten tramptraktor eller “sparkbil”. Många muskler som tränades, muskler som nuförtiden inte kanske tränas på samma sätt som om man sitter på en väldigt liten cykel

Goalball

Även goalball testades på. En officiell pralymicsgren (finns självklart fler som basket de också testat på). Här togs synen bort helt genom glasögon. Det var nu istället hörseln som sattes på prov. Bollen låter och det gäller att rulla bollen över mot motståndarlaget och förbi dem för att göra mål.

Vi har också gjort stationer och övningar som hinderbana, ambulanskull, strutfotboll, paralympics historia och massa annat.

Kommande

V 19 Måndag- onsdag

Lediga dagar, studiedagar. Alla elever är lediga, ingen skola. Fritids är öppet.

17/5- Måndag v 20. Plogging

Vi kommer att jobba vidare med vårt arbete med plast och kombinera detta med skräpplockardagen som Lemshaga är med i. Vi kommer däremot inte att plocka skräp precis vid Lemshaga utan vi ska bege oss ut längre. Denna eftermiddag kommer vi att bryta NO och SO lektionerna och istället ut och jogga och samla skräp. Idrottskläder med. Vi kommer att dela upp oss i grupper och springa för att komma längre iväg från Lemshaga och rensa naturen på skräp.

24/5 Måndag v 21. Knytis, fika.

Måndag eftermiddag v 21 kommer vi att bryta våra lektioner (SO och NO) för att njuta av vinsten av vår lästävling. Klassen vann en fikalektion. Vi kom däremot överens om att om bara Marie bakade blev det kanske en storts kaka men om alla hjälpte till att baka och vi ordnade ett knytkalas blev det flera olika sorters kakor, så det bestämde vi.

Denna eftermiddag får ni ta med er valfritt bakverk som vi sedan tillsammans har knytis kring. Tänk på att det inte får vara några nötter i bakverken.

Ha en superhärlig ledig vecka

Krister, Amanda, Cecilia och Marie

Kolla vad vi kan – inför de nationella proven

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? Lite då och då under terminen + v 16.

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

•Vad har jag lärt mig i åk 4-åk 6 i matematik?

Övergripande mål från LGR11 2.2

•Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

•Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

•Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

•Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Problemlösningsförmåga)

•Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Begreppsförmåga)

•Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Metodförmåga)

•Förmåga att föra och följa matematiska resonemang. (Resonemnagsförmåga)

•Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Kommunikationsförmåga)

Centralt innehåll från kursplanen

• Taluppfattning och tals användning

decimalsystemet

tallinjen

räknesätten, prioriteringsregler

räknemetoder

bråk

tal i procent, bråk decimalform

• Geometri

Geometriska objekt och begrepp

skala och konstruktion av geometriska objekt

Symmetri

omkrets och area, beräkningar

Mätning och måttenheter (längd, area, volym, massa, tid, vinklar)

• Algebra

numeriska och algebraiska uttryck

ekvationer

mönster

• Samband och förändring

proportionalitet

koordinatsystem

grafer

• Problemlösning

strategier för matematiska problemlösning i vardagliga situationer, samt matematiska

formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

• Sannolikhet och statistik

sannolikhet 

lägesmått

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Matris matematik

Förmågor som bedöms:

Problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Alla delar av matrisen i matematik.

Hur ska vi arbeta?

Utforskande arbetssätt.

Samtal och diskussioner i par och i hela klassen.

Egen träning både i skolan och hemma på olika övningsblad, gamla nationella prov samt olika gruppövningar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner.

Mindre förhör.

Nationella prov (april)

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här i slutet av mellanstadiet är det bra att titta tillbaka och sammanfatta de områden i matematiken som vi arbetat med. Det finns kunskapskrav i åk 6 som vi arbetat mot i snart 3 år och som nu bör vara uppfyllda. Genom att titta igenom och repetera saker vi gjort tidigare så får vi dels en känsla att ”Så mycket jag kan” men kanske också att ”Det här behöver jag träna mera på”.

Våra kunskaper kommer bland annat mätas i de nationella proven i april.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Våra religioner

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela och Daniel

När, under vilka veckor? v.15-18

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vilka religioner finns i Sverige?
  • Vad vet du om de olika religionerna?
  • Vilka platser för religion finns i ditt närområde?
  • Hur tror barn över hela jorden? Hur visar sig deras tro i vardagslivet?
  • Vilka olika sätt att tro finns det?
  • Vi lär oss några saker som är viktiga i de olika världsreligionerna, om livet , döden och hur jorden blev till.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. 
  • Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. 
  • Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. 
  • Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. 
  • Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi börjar vårt projekt med att använda oss av VT-rutinen “Griffeltavlan” för att ta reda på elevernas tidigare kunskaper och förståelse för de olika religionerna.
  • Vi kommer att läsa, se på film för att få veta mer om de olika religioner som finns i vår värld.
  • Vi kommer att skapa små böcker med fakta från de olika religionerna. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning och bedömning sker kontinuerligt under arbetets gäng. 

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.15

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi börjar med att fundera över vad vi vet om vad religion är. Detta gör vi genom rutinen “Griffeltavlan”. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi ser på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång ser vi på kristendomen.  Vi läser om kristendomen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om kristendomen gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om religionen. 

 

v.16

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi fortsätter se på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång tittar vi på judendomen. Vi läser om judendomen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om religionen gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi fortsätter se på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång tittar vi på islam. Vi läser om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om islam gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

 

v.17

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi tittar på en film om buddhismen. Därefter läser vi om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om buddhism gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi tittar på en film om hinduismen. Därefter läser vi om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om hinduism gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

 

v.18

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Eleverna kommer att få genomföra en tipspromenad för att testa sina nyvunna kunskaper om de olika religionerna. De kommer även att få göra ett korsord.  

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi knyter ihop säcken och gör åter “Griffeltavlan”. Därefter jämför vi de två olika “Griffeltavlan”, början och slutet för att se vad de numer kan om de fem världsreligionerna. 

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Vi har tidigare besökt kyrkan vid olika högtider. Dessutom har vi läst om skapelseberättelsen, asatron samt nordisk mytologi om vad man trodde på förr. Vi har även läst berättelser ur bibeln och vill nu få information om andra religioner.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. 

 

SH & RE – Rättigheter & möjligheter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.17-v.23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys:
  • Vad är de mänskliga rättigheterna och vad menas med jämlikhet?

  • Vad innehåller barnkonventionen för rättigheter och vad menas med diskriminering?

  • Vilka organisationer jobbar för barns rättigheter?

  • Vad menas med identitet och hur skaps dessa?

  • Hur kan vanor, normer och värderingar begränsa oss?

  • Hur hänger demokrati ihop med identitet och och mångfald?

  • Hur kan man avgöra vad en källa har för budskap och om den går att lita på?

Material:

  1. Keynote från lektioner (länkar till NE finns i denna):
  2. NE

    Barns rättigheter:

    https://laromedel.ne.se/material/reader/278/13016

    Identitet – vem är du?

    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/14707

    Lika fast olika: Diskriminering, Jämlikhet,  Könsroller & massmedia

    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/14708

    Källkritik:

    https://laromedel.ne.se/material/reader/278/13012

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
Förankring i kursplanens syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll från kursplanen
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
  • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättig­heter i enlighet med barnkonventionen.
  • Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.17 Start rättigheter
v.18 Paralympics + barns rättigheter + jämlikhet + diskriminering
v.20 Organisationer + identitet + vanor + normer
v.21 Mångfald och källors trovärdighet
v.22 de Globala målen

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är nu dags att bygga vidare på religionskunskaperna. Vi kommer här studera viktiga personer som vi delvis stött på och platser vi hört om tidigare. Nu ska vi förstå hur de hänger samman med hur man lever inom de 2 religionerna.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

RE & HI – Judendomen & Kristendomen mot den nya tiden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.17-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor Judendom, kristendom & dess samtid  del 2
  • Hur bedömer man en historisk källas trovärdighet? (de 5 frågorna)

  • Vad lever kvar från Antiken idag?

  • Hur beskriver de kristna sin gud?

  • Vad är orsakerna till att kyrkan får stor makt och mycket inflytande över individer och samhällen under Medeltiden? (Påven, Skärselden, klostren, domstol, korståg, svaga kejsare)

  • Vad gjorde att det fanns olika åsikter/sprickor inom katolska kyrkan?

  • Hur blev livet för judarna i Diasporan under Medeltiden? (Getton, runt märke, nidbilder, bokbål)

  • Vad gjorde att judar behandlades illa under Medeltiden? (Jesu död, ränta, skuld för digerdöden, antisemitismen)

  • Vad var det nya med renässansen? (Antiken, vetenskap, pengasamhället, handel, mäktiga länder)

  • Vad var orsaken till reformationen och vilka förändringar ledden den till? (Kungar, Martin Luther, avlatsbrev, påven, översättning, minskad makt, syn på vetenskap)

  • Vad var drivkrafterna bakom upptäcktsresorna och vilka konsekvenser fick dessa ur olika perspektiv?(Handel, konkurrens, ädelmetaller, maktskifte, utvandring, dödlighet, riken faller)

  • Vad var orsakerna till slaveriet och hur behandlades slavarna? (Avtal, triangelhandel)

Material:

  1. Keynote från lektioner (med länkar till NE + filmer):
  2. NE:

    Kristnas syn på gud:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7669

    Medeltiden & kyrkan:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/8733

    Judendomen under Medeltiden – Judiska getton
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7574
    Film om Judar under Medeltiden (0 till ca 8 min)
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7574?tab=extraMaterial&id=2112637

    Renässansen:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/202/8836

    Reformationen:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/202/8838

    Upptäcktsresorna:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/202/8839

    Slaveriet:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/202/8840

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll från kursplanen

Religion:

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Historia:

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi bygger nu vidare på vår “resa genom historien” och följer de 2 religionernas utveckling. Längs vägen kommer vi se hur grunden för t ex antisemitismen läggs i Europa. Samtidigt kommer vi se att religionen/kyrkans makt minskar och vetenskapen växer fram istället.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha en slutanalys där vi ger alla chansen att visa vad de kommit fram till kring dels de 2 religionerna och dels om de stora händelserna som skett runt dessa.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.5 Vad är religion och livsåskådningar
v.6 Historiska källor och Diasporan (skapar vår tidslinje)
v.7 Flodkulturer – Mesopotamien – källanalys & Abraham
v.8 Egypten – flodkulturen & Mose
v.9 Sportlov
v.10 Betydelsen av Mose och händelserna för Judars sätt att leva idag
v.11 Tre kungar, stormakter Antiken
v.12 Greker & romare och ankomsten av Messias
v.13 Budskap enligt Jesus och betydelsen av dennes död
v.14 Lov
v.15  Budskap enligt Jesus och betydelsen av dennes död + Vad lever kvar från Antiken?
v.16 Repetition + analys (grön)
v.17 Repetition + analys (röd)

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ska tillsammans studera hur 2 religioner föds och vi ska studera den samtid de växte fram i. Detta gör att vi kommer resa längs en tidslinje som spänner över många århundraden och t o m flera årtusenden. Vi ska koppla berättelser vi känner igen till viktiga riter/seder inom de 2 religionerna. Samtidigt kommer vi studera stora förändringarna som sker i historien som är av betydelse för kommande händelser/skeenden. Här kan vi koppla samman arvet från Antiken med den nya tid som startar. Med denna kommer också europeernas undersökande av världen och med detta sökande upptäcker samt grymheter när Europa börjar ta över världen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Veckobrev V17 Tellus

Hej alla tellus elever. Vill börja med att säga att denna veckan har ni varit fantastiska som har klarat av 5 NP prov på ett mycket bra sätt.

Ämnena rullar på som vanligt.

Sv: Det stora läsprojektet som vi har haft på skolan avgick med en stor seger till Tellus:)

No: Fortsätter plastarbetet.

So: Går vi in i sista veckan på stormaktstiden, prov nästa fredag 7/5.

Matte och engelska blir det en liten omstart nu när Np proven är klara.

Maria T måste tyvärr släppa sin engelska terminen ut pgu restrektioner då hon är gravid. Hon kommer dock att planera lektionerna så vi löser det internt med befintlig personal. Ett stort tack till Maria och lycka till med mamma livet:)

Idrotten fortsätter vi med ute idrott i det kyliga vårvädret.

Rasterna är det lite olika aktiviteter med eller utan rörelse.

Nästa vecka är det schema brytande mån-ons då vi har vårt Paralympics projekt. Detta gäller för våra elever i 4-6. Klasserna är indelade i halvklasser. Eleverna får sedan prova på olika aktiviteter ex målar stenar, skapa dikter, tillverka vimplar, rullstolsbasket, strut fotboll, pingis och gooboll.

Elever börjar i sina klassrum 8.20 och dagen slutat slutar ca 14.30. Vi äter ute denna vecka så eleverna måste ha med sig tallrik, bestick och en mugg.

Vi kommer att kalla till ett digalt föräldramöte, detta blir nog v20 information och länk kommer att skickas ut.

Vår tanke är att ha en avslutningsaktivitet vid Ramsviken på Björnö V23, hit är alla föräldrar välkomna så vi kan träffas en sista gång. Mer info kommer i kommande veckobrev.

V19 har eleverna ledigt, vi lärare jobbar mån-ons.

Hälsningar från Tellus teamet genom Cecilia, Amanda, Marie & Krister