Tellus veckobrev v 13

Tellus

Dags för efterlängtat påsklov. Passa på att vila, njut och framförallt LÄS!

Lemshaga läser

Vi svensklärare på Lemshaga vill ju så klart uppmuntra alla elever till läsning och har nu kommit på ett ypperligt sätt att få alla elever till att läsa. Vi ska tävla! Alla elever har fått hem ett läsprotokoll som ska fyllas i. Tävlingen går ut på att varje klass på skolan ska fylla i hur många sidor som eleven läser som sedan summeras ihop. Den årskurs som har läst flest antal sidor vinner! Tänk också på att ni som brukar lyssna kan göra det. Då räknar man 1 inför 1 sida.

Läs, läs och åter läs. Ni är inne i detta nu så ta tillfället i akt att njuta av skön läsning.

Svenska

Vi fortsätter att jobba med Godnatt Mr Tom. Vi har både läst enskilt och med Marie. Vi har också jobbat i grupper om boken där vi har fått diskutera frågor och styrka med utdrag ur boken. En läxa ligger nu på Schooslfot som gäller över lovet, att läsa. Tänk på att ni kan skriva i det i lästävlingen!

NO- kemi

Vi har kommit vidare i våra NO-ämnen och nu börjat med hållbar utveckling. Jag har valt att vi ska koncentrera oss på plast. Vi började med att fundera på vad vi använder plast till

Vi har nu kommit vidare kring hur länge olika material tar för att brytas ned, eller hur var det nu. Gör alla material det… Vi har tittat på ganska många, men korta, filmer om plast i haven samt om hur man gjorde förr när man pratade om sjövett och skräp.

Dagen slutade med att vi kom in på hur djuren påverkas av plasten. Vi fick lära oss om att många djur tar plast som mat av misstag. Sjöfåglar kan tex. sedan inte bajsa ut det utan stannar kvar i magen vilket gör att de kan dö av svält.

Idrott

Under veckan har redovisning av området takt och rytm avslutats. Alla elever har varit indelade i grupper och varje grupp har fått välja en låt och dans som de ska lära sig koreografin till. Detta redovisades under veckan. Kul att se hur mycket kraft, energi och fokus ni valt att lägga ned på detta.

Ha nu ett superhärligt påsklov

Amanda, Krister, Cecilia och Marie

Solen Veckobrev vecka 13

Hej Solar!

När ni läser de här raderna har ni redan börjat ert välförtjänta påsklov. Njut, det är ert sista påsklov som högstadieelev……väl tillbaka hos oss i skolan är det inte många veckor kvar. Använd den tiden VÄL!!

Veckan som gick: Under mentorstiden med Gröna klassen påbörjade vi ett litet projekt om “Min tid på Lemshaga”. Det kommer utmynna i små kort presentationer med bilder och minnen från er tid hos oss. Vi mentorer ser verkligen fram emot att få höra på dessa senare under terminen. Onsdagen blev lite speciell med distans för alla på förmiddagen för att sedan delta på Inspirationsmässan, som i år hölls digitalt. En majoritet av eleverna upplevde den som intressant och bra. Från våra inbjudna inspiratörer har vi bara fått höra positiva saker vilket såklart är kul.

Veckan som kommer: PÅSKLOV!!!!!!!!!!!!!!

Övrig viktig info

Fortsatt distans: Skolan  har valt pga rådande smittläge att fortsätta upplägget som nu har gällt även efter påsklovet. Så för oss i Solen blir det att Röda klassen kommer till skolan på heltid vecka 15 (börjar med mentorstid 8:20) och Gröna klassen har distans mån, tis och tors och är i skolan på onsdag och fredag. Precis samma upplägg som vi nu har haft. Ni i grön som har musik kommer således ha det på måndag morgon 8:20.
Se även mer info på schoolsoft från vår rektor Marianne.

Föräldramöte: Vi hälsar er varmt välkomna till terminens föräldramöte. Boka upp onsdag 28/4 mellan 17:30-19:00. Mötet kommer hållas via google meet och vi kommer skicka ut en länk via schoolsoft ett par dagar innan. På mötet kommer vi prata gymnasiet samt hur/vad vi kan göra inför Solarnas avslutning. Vi hoppas då veta lite mer om vad vi måste förhålla oss till. Varmt välkomna!!

Nationella proven: De ordinarie proven kommer som ni vet inte att genomföras i år. Däremot har skolverket tagit fram ett bedömningsstöd (likvärdigt nationella proven) i samtliga ämnen som vanligtvis har NP. Det kommer vara upp till varje lärare att besluta om dessa skall användas i sin helhet eller enbart utvalda delar. Eftersom provtiden är lite längre än vanliga lektioner kan detta komma att innebära vissa schemaändringar som då kommer kommuniceras i god tid med eleverna.

Kommande datum

v.14 Påsklov
v.15 – torsdag: Preliminära antagningarna kommer ut och omvalsperioden startar.
v. 17 – onsdag: Föräldramöte

Önskar er alla en riktigt skön påskledighet!!!!!!

//Cristin, Ann och Henke

v. 16-19 – Vinklar och geometriska former

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 16-19

Vad? Vinklar och geometriska former

I FOKUS
– räta, spetsiga och trubbiga vinklar
– mäta och jämföra storleken på vinklar
– symmetri och symmetri-linjer
– beskriva, jämföra och rita tvådimensionella former
– beskriva, jämföra och konstruera tredimensionella former

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Vad är en vinkel?
Hur ser en rät vinkel ut?
Var finns den räta vinkeln på vinkelhaken?
Var hittar ni räta vinklar? Hur vet ni det?
Var hittar ni vinklar som är större eller mindre än de räta?

 

Lektion 2

Vilka slags vinklar ser ni i trianglarna?
Hur mäter ni storleken på vinklarna?
Kan ni använda en vinkelhake/gradskiva?
Hur läser ni av antalet grader på gradskivan?

 

Lektion 3

Kan ni uppskatta vilken om är störst respektive minst genom att titta på bilden?
Hur kan ni jämföra och mäta storleken på vinklarna?
Finns det flera sätt?
Kan ni använda en vinkelhake eller gradskiva?
Kan ni klippa ut vinklarna?
Hur läser ni av antalet grader på gradskivan?
Hur storleksordnar ni vinklarna?

 

Lektion 4

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Hur många sidor och hörn har den?
Hur kan ni beskriva vinklarna?

 

Lektion 5

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Vilka former är regelbundna? Hur vet ni det?
Vad betyder symmetrisk?
Vilka olika former är symmetriska?

 

Lektion 6

Hur kan hela formen se ut?
Var tror ni att symmetri-linjen är?
Finns det fler möjligheter?
Hur många sidor, hörn och vinklar har formen?
Hur många sidor, hörn och vinklar har hela formen?

 

Lektion 7

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Vilka olika former har fyra räta vinklar? Vad kallas de?
Hur kan ni sortera formerna?

 

Lektion 8

Hur ser en kub ut? Hur många sidytor har den?
Vilka mallar tror ni kan vikas till kuber?
Vilken del ska vara botten? Vilka ska vara överst?
Är det några delar som kommer att överlappa varandra?
Kan ni se vilka mallar som inte kan vilkas till kuber?

 

Lektion 9

Vilka former ser ni på bilden?
Vilka tredimensionella former för ni om ni viker mallarna?
Vad kännetecknar formerna?
På vilka sätt är de lika/olika?

 

Lektion 10 Kunskapslogg

Vad kännetecknar en rät, spetsig respektive trubbig vinkel?
Hur kan vi mäta storleken på vinklar?
Vilka tvådimensionella former har vi arbetat med? Vad kännetecknar dem?
Vad kännetecknar regelbundna former?
Vad är symmetri?
Vad är symmetrilinje?
Hur kan vvi pröva om en form är symmetrisk?
Vilka tredimensionella former har vi arbetat med? Vad kännetecknar dem?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser problem kopplade till vinklar och geometriska former. Eleverna arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande förhållningssätt och tränar på hur symmetri kan konstrueras.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som rät, spetsig och trubbig vinkel. De namnger och beskriver tvådimensionella och tredimensionella former utifrån deras egenskaper och använder då begrepp som sida, hörn, vinkel, kant, sidoyta och basyta. De lär sig innebörden av begrepp som regelbundna/oregelbundna former, respektive symmetriska/asymmetriska former.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att jämföra vinklar och att mäta vinklar med mätredskap som vinkelhakar och gradskivor. De lär sig hur de ritar tvådimensionella och tredimensionella former med hjälp av linjal och prickpapper, samt hur de konstruerar tredimensionella former utifrån mallar. De ritar även symmetrilinjer för att visa att olika former är symmetriska.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om vinklar, samt om olika tvådimensionella och tredimensionella former. De jämför och resonerar om likheter och skillnader mellan geometriska former. De följer kompisars resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Kan vi beskriva formerna på fler sätt” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om vinklar och geometriska former genom att rita och berätta om vinklars och formernas egenskaper. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med konkret material eller genom att rita och konstruera egna former.

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri :
Eleverna lär sig namnge, beskriva och rita olika vinklar. De lär sig att mäta vinklar och att uttrycka vinklars storlek i  enheten grader.
Eleverna tränar på att namnge, beskriva och rita tvådimensionella geometriska former som exempelvis triangelm femhörning och sexhörning. De lära sig att skilja på olika fyrhörnngar som kvadrat, rektangel, parallellogram, romb och parallellopets. De jämför och beskriver formernas egenskaper och diskuterar likheter och skillnader. ELeverna arbetar även med symmetri i tvådimensionella former. Dee tränar på att identifiera symmetriska former och rita symmetrilinjer. De övar ochså på hur symmetri konstrueras genom att rita färdigt symmetriska former utifrån bilder på halva former.
Eleverna övar även på att namnge, beskriva och konstruera tredimensionella geometriska objekt som exempelvis kub, rätblock, triangel och prisma. De tränar på att identifiera vilka mallar som kan vikas till olika tredimensionella former. De jämför och beskriver formernas egenskaper och diskuterar likheter och skillnader.

Sannolikhet och statistik:
Eleverna använder tabeller för att sortera och jämföra geometriska formers olika egenskaper.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem kopplade till vinklar och geometriska former. De prövar och resonerar om olika sätt att jämföra, beskriva och konstruera geometriska former. De arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande förhållningssätt när de exempelvis ritar olika symmetriska former.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitlet inleds med att eleverna arbetar med vinklar. De beskriver olika vinklar och vad som kännetecknar räta, spetsiga och trubbiga vinklar. De lär sig att en vinkels storlek mäts i enheten grader och prövar att mäta och jämföra vinklar med både vinkelhakar och gradskivor. De ritar egna vinklar, jämför och storleksordnar vinklar samt beskriver vinklarnas storlek i olika geometriska former. Eleverna fortsätter sedan att arbeta med tvådimensionella geometriska former. De namnger, beskriver och ritar olika månghörningar, samt lär sig att de kan vara både regelbundna och oregelbundna. De utforskar även symmetri i månghörningar och lär sig känna igen och visa symmetri med hjälp av symmetrilinjer. Kapitlet avslutas med området tredimensionella former och eleverna tränar på att känna igen, beskriva och jämföra dessa former, samt på att konstruera egna tredimensionella objekt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore Maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Solen veckobrev v. 12

Hej alla Solar med familjer!

Kort veckobrev den här gången pga sjukdom.

Nästa vecka:

  • Solen grön välkomnas tillbaka efter en vecka på halvdistans.
  • Vi har en kort vecka framför oss. Fredag är röd och ni är lediga.
  • På onsdag är det inspirationsmässa. Hela onsdagens undervisning kommer att ske på distans.
  • På torsdag är det livräddning på badhuset för Solen röd.
  • Påsklov vecka 14
  • Hur det kommer att se ut efter påsk gällande distansundervisning får vi veta under kommande vecka.

Allt gott!

Mentorerna i Solen

Veckobrev Tellus v12

Hej alla tellus elever och föräldrar. Nu har vi bara en vecka kvar inan vi har ett efterlängtat påsklov.

Rasterna: Så kul att se alla våra elever vara ute och leka, vår nya bollar har gjort succé, lite bilder från rasterna.

Lite om ämnena.

Sv fortsätter med läsning, godnatt mr Tom, provet gick bra.

No jobbar vi med jordklotets betydelse.

So har vi börjat med epoken stormaktstiden.

Musikprovet gick bra för våra elever.

Matten rullar på med lite gruppuppgifter.

Eng läxan rullar från fredag till fredag

Slöjd/bild fortsätter arbetet som har påbörjats.

HK är det matlagning som gäller.

Idrott har vi börjat ett takt och rytmik arbete, elever är indelade i grupper. Gruppen sätter ihop en dans som vi ska redovisa kommande vecka. Veckan avslutades med ett lyckat simtest, helt ensamma i hela simhallen. Alla elever är godkända:)

Veckan som kommer:

Tisdag/onsdag är det prov i franska och spanska.

Onsdag/torsdag är det dansredovisningar.

Torsdag stänger fritids kl 15.00, eleverna läser enligt schema. Kanske en påsköverraskning.

Tellus teamet med Marie, Cecilia, Amanda & Krister önskar er ett trevligt påsklov.

Plutos veckobrev v. 12

Hej alla Plutofamiljer!

 

Kunskaper / Normer och Värden / Ansvar och inflytande

 

SVENSKA

Lyckostjärnan
I Lyckostjärna har vi lyssnat på och arbetat med kapitlet ”Valles verkstad”.
Vi fick höra om Beas Nalle Hickeman som är i skruttigt skick och hur Bea och Cesar efter att de varit på bio går till Valles verkstad för att få Hickeman lagad. Valle har nämligen fått en ny reklamskylt som lyser ”Valles verkstad lagar allt”. Då borde han ju också kunna laga nallar!

Begrepp som vi lyfte och diskuterade:
bedrövligt skick, bortnött, bock, neonskylt, storhetsvansinne, rörd och mekaniker.

Valle gör listor på det han har lagat eller bytt ut. Vi samtalade om när det kan vara till hjälp att göra listor. Eleverna nämnde bland annat önskelista, komihåglista och matlista . Som övning i arbetsboken skrev vi en egen önskelista och hjälpte Valle att sortera saker till rätt plats. De som ville spelade även rimspelet som fanns i boken.

Plutokompis!
Berätta för någon där hemma…
*Varför fick Valle en skylt av Vera?
*Kunde Valle laga allt?

Språklust
Denna vecka har vi fortsatt att övat på att lägga till eller ta bort ett ljud till ett ord för att få ett nytt ord. Som t.ex. har ordet “att” och lägger till ljudet “n” så får du ordet Natt.
Men denna gång övande vi detta genom leken Spindelnätet. Vi satt i en ring och skickade ett garnnystan mellan oss vart efter vi svarat. Tillslut när alla gjort hade vi skapa ett fantastiskt spindelnät. Efter det använde vi spindelnätet och fortsatt med att leka en variant av “Byta plats” där trådarna i nätet var lasertrådar som vi inte fick nudda.

Högläsning
Varje vecka läser vi ur högläsningsboken Sandvargen. Vid ett tillfälle under veckan fick eleverna i uppdrag att rita något från ett kapitel. När elverna arbetade som mest koncentrat våga sig några filurer fram. Efteråt  visade och berätta för alla för en kompis om vad en valt att illustrera.

 

NO/ IDROTT

Den här veckan tog både röd och grön grupp en promenad till skogsplatsen Raketen tillsammans med Victor och Mattias. Efter lunch tittade de på en film om rymden.

SO

Rocka sockorna
I veckan har vi rockat sockorna. Vi har pratat om varför vi uppmärksammar denna dag och få lära oss mer om funktionsvariationen Down Syndromm. Vi har fått lära oss att vi människor har 23 kromosompar och om en föds med down syndrom har men en extra kromosom på kromosompar 21. Vi sjöng Rocka Sockorna-låten som handlar om att livet blir mycket roligare om vi slutar matcha och sortera och istället börjar våga kombinera. Vi skapade också varsina par sockor.

Lekar
Vi har lekt flera grupplekar under veckan.

Plutokompis!
Vilken lekt tyckte du var roligast av fruktsallad, pomperipossa och hemliga ledaren.

 

Mångrupperna 

Simskola (Nix)
Trixie och Nix-gruppen åkte till simskolan.

Vid första tillfället fick vi öva på att:
*hoppa från kanten
*tvätta ansiktet
*doppas oss under ytan
*bentag

När vi övar tekniken i bentagen håller vi i oss med raka armar i stången och bara jobbar med benen.
Ramsam vi säger medan vi gör bentagen är “In, ut, runt och ihop”.
“in” = tar in knäna mot magen
“ut” = för ut knäna åt sida (grodposition).
“runt” = sträcker ut benen, rakt ut åt sidan.
“ihop” = drar ihop benen mot varandra, med kraft.

Vi övade även på,
*bröstsim (både med platta och korv samt utan).
*ryggsim (med korv, med hjälp eller utan).

Simläraren Stina, hälsar att barnen var väldigt duktiga. Alla fick i läxa att göra 10 bentag per dag på golvet.

Dramalek (Charon)
Christina hade dramalek tillsammans med Charon-gruppen. Så här första gången hade vi fokus på att komma ihåg varandras namn och provade två namnlekar som heter Namnkedjan och Gömma kompis. Efter det lekte vi Hunden och benet och tittade på ett önskeavsnitt av Ugglan och kompisproblemet som vi sett förut. Det blev avsnittet om bagaren som fick slut mjöl och använde snor istället.

 

Sagomattan (Hydra)
Johannes fantiserade ihop en saga tillsammans med Hydra-gruppen.

Sagan om Våfflan och Nellie
Det var en gång en spökhund som hette Våfflan… Våfflan var alldeles ensam och bodde i en stuga mitt i skogen. Han ville ha en massa vänner men han fick inga för ingen bodde i skogen. Han hade inga att prata med och fick bara prata med sig själv. Våfflan pratade skånska och bodde i Sverige. Han hade flyttat från Skåne till skogen för att hitta vänner.

Våfflan klättrade upp i ett träd och ramlade ner på en sten som var ganska stor. Då bröt han sitt ben och fick jätteont.
När Våfflan låg där på marken och hade brutit benet kom en människa som skulle plocka blåbär. Hon hette Nellie. Hon hade hittat 100 000 blåbär och hittade Våfflan på marken med ont i benet. Hon jobbade på en djuraffär och kunde alla djurspråk så hon förstod vad hunden sa. Våfflan undrade om Nellie kunde hjälpa med hans ben som var brutet. Det kunde Nellie.
Med sig hade hon bandage, det hade hon alltid. Hon lindade in Våfflans ben med djurbandaget och han blev glad och sa tack.
För att tacka Nellie så bakade Våfflan blåbärsmuffins till henne och hon lagade en blåbärspaj. Muffinsen och pajen var jättegoda och Våfflan och Nellie blev bästa vänner. De flyttade ihop i Våfflans stuga och gjorde stugan finare. Nu behövde inte Våfflan vara ensam längre.

Slut.

Städdisco
Vi avslutade skolveckan med städdisco. När vi skulle gå till mellis kom plötsligt brandbilen. Det visade sig att det under en lektion i NO-salen hade blivit lite för rökigt och då gick utrymningslarmet. Det gjorde att vi fick vänta med melliset nästan 30 minuter.

FRITIDS

Under fritids denna vecka har vi varit ute mycket i det fina vädret, vi har ritat, målat och spelat spel ute. Vi har också haft hinderbanan framme på tennisplanen. Vi har också påbörjat pyssel med påskkort i ateljen.

 

Skola och hem

Information

 

Hög frånvaro
Just nu har vi hög frånvaro bland elever/ personal på Mellangården. För att bromsa denna smitta ber vi er att vara extra uppmärksamma på symtom hos barnen. Vid minsta symptom ska barnet stanna hemma.
Har man symtom mindre än ett dygn ska man vara hemma 2 extra dagar.
Vid symtom längre än ett dygn, ska man boka Covid test. Vid positivt svar stannar man hemma 7 dagar med de sista 2 dagar utan feber. Vid negativ svar får man gå tillbaka till skolan efter tillfrisknande. Man kan då ha mindre symptom som lite hosta eller snuva.
Om inget test har gjorts ska barnet stanna hemma tills det är helt symtomfritt plus 2 extra dygn. Om 7 dygn har gått sedan insjuknandet och de sista 2 dygn utan feber och med gott allmäntillstånd kan barnet återgå till skolan även med lindriga symtom.

Om man fått ett positiv svar vill vi gärna att ni hör av er till mentor eller skolsköterska. Har ni ytterligare frågor går det bra att höra av sig till skolsköterska Judith.

 

Friluftsdag
Vi gör ett nytt försök med att ta oss iväg på vår utflykt på onsdag. Barnen behöver ha bra kläder efter väder och lämpliga skor att vandra i. Alla ska också ta med sig en egen lunchmatsäck, dricka, vattenflaska och ett litet fika i en ryggsäck. Vi beräknar att var tillbaka på skolan till mellis.

 

Påsklov
Vecka 14 är det påsklov och vi behöver veta vilka barn som kommer att vara på fritids. Anmäl närvarotider eller ledighet på schoolsoft. Tack!

 

Nästa vecka

Måndag:
Tisdag:
Onsdag: Friluftsdag. Egen lunchmatsäck, dricka, vattenflaska och ett litet fika. Samt kläder/skor efter väder.
Torsdag: Idrott röd / NO grön. Skärtorsdag – fritids stänger 15.00 (dag före röd dag).
Fredag: Skola/fritids stängt! (Långfredag-röd dag)

 

Trevlig helg!
/Plutos pedagoger med förstärkning!