Människokroppen

Ansvarig lärare: Catrin Colliander

När? Vecka 35-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi vara unika?
  • Vad är DNA?
  • Hur är en cell uppbyggd?
  • Hur fungerar hjärnan, hjärtat?
  • Vilka olika delar finns det i kroppen?
  • Vad består en människa av?
  • Vad  behöver kroppen för att må bra
Övergripande mål från LGR11 2.2

• Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

 

Förankring i kursplanens syfte

SYFTE: Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

 

Centralt innehåll från kursplanen

• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

  • Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
  • Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
  • Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
  • Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
  • Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp.
  • välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Teorigenomgångar tillsammans.
  • Arbete med uppgifter i det digitala läromedlet ne.se
  • Enkla fältstudier och experiment. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi och kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
  • Skriva egen förklarande text.
  • Redovisa muntligt.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Bedömningen kommer att ske fortlöpande under lektioner, genom ett eget arbete där eleverna skriver förklarande text samt genom en redovisning.

 

Moment

Introduktion kroppen
DNA och celler
Hjärnan och nerver
Sinnen och hud
Hjärta och blod
Andning och lungor
Matspjälkning och reningsorgan
Muskler
Skelett

Familjen Bliss magiska bageri

Vilka? 
Mars, åk 5

 

Ansvarig?

Catrin Colliander

 

När?

HT 2020

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag jobba med en bok?
  • Vad kan jag lära mig av att läsa en skönlitterär bok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll från kursplanen
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ettändamålsenligt och effektivtsätt.
Genom att göra… 

 

 

Dessutom kan eleven…

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. 

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkeltsätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt godkoppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. 

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklatsätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
I sina texter använder eleven… I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet medviss säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Vi läser boken under lektionstid. Vi alternerar mellan tyst läsning, högläsning och stafettläsning där elever läser högt för varandra.

 

Eleverna skriver kontinuerligt läslogg där de reflekterar kring det vi läser. Ibland fritt och ibland utifrån riktade frågor. Frågor och läslogg diskuteras både i mindre grupper och i helklass, bland annat med hjälp av tankerutiner.

 

Vi undersöker hur författaren använder språket för att gestalta och beskriva samt hur hon varierar meningar, delar upp texten i stycken, skriver dialog och använder skiljetecken.  Vid några tillfällen skriver vi av en sida ur boken för att träna språkriktighet.

 

Med jämna mellanrum sammanfattar eleverna vad som hänt hittills. Efter avslutad läsning skriver alla elever en sammanfattning av boken samt gör en bokanalys.

 

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet

 

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

 

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Merkurius veckobrev v.34

Merkurius veckobrev v.34

Äntligen kom ni tillbaka! <3

 

Så kul det var att träffa er igen! Skolan är tom utan det viktigaste – våra elever. Vi har haft mycket trevliga uppstartsdagar tillsammans som handlat om samarbetsförmåga, problemlösning, gemenskap, njuta av naturen och känna in varandra igen efter en lång, kanske för många lite annorlunda sommar. Vi har inlett terminen med att prata om vikten av respekt för varandra och påmint om hygien och distansrekommendationer. Vi kommer under hösten att försöka ha mycket av lektionerna utomhus. I grupper har vi diskuterat och presenterat hur vi kan göra för att alla ska trivas så bra som möjligt i skolan och vi har även välkomnat en ny elev i klassen.

Vi har under lägerdagarna utmanat oss i en turf-hunt – en slags skattjakt med olika uppdrag som resulterade i en mer eller mindre lyxig lunch tillagad på trangiakök. Ju bättre resultat i turfen desto fler extra ingredienser i lunchen. Detta löste ni mycket bra. Vi har även byggt kreativa, funktionella och snygga båtar tillsammans. Och badat. Under hösten kommer vi återkommande att ha mycket friluftsliv på schemat. Sist på torsdagarna ligger Idrott och NO parallellt och det kommer vi utnyttja då och då till större aktiviteter tillsammans hela Merkurius.  Friluftsliv skapar mervärden i form av gemenskap, samarbete och respekt för naturen. Merkurius har börjat terminen bra! Se bildspel från några ögonblick som fastnat i kameran.

Veckan som kommer:

Måndag och tisdag är schemabrytande trygghetsdagar i Ladan. Se info nedan. På onsdag börjar vi läsa enligt schema.

Uppstartsdagar i Ladan:

Vi vill verkligen understryka vikten av att vara närvarande och delaktiga under dessa dagar. Det är de här dagarna som lägger grunden till resten av årets trygghet, både i gruppen och i Ladan, en fantastisk chans att lägga grunden för det kommande skolåret tillsammans. Denna gångna veckan har ni varit toppenbra på att delta aktivt, visa positiv inställning och samarbeta. Ni är kanonbra! Fortsätt så!

Måndag 24/8: 

Välkommen till Ladans “Trygghetsdagar”. Vi samlas i L1 och L2 kl 8.30. Ni kommer få info om gruppindelning för olika aktiviteter som kommer ske under dagen. Under den här dagen kommer du vara i en av tolv åldersblandade grupper med elever från 7, 8 och 9. Det kommer vara en ny gruppindelning jämfört med förra året. Tänk på att ni nu är äldre. Det betyder att ni  har ett extra ansvar i att välkomna sjuorna och göra ert bästa för att skapa en ny grupp. Tillsammans kommer ni i gruppen få göra olika aktiviteter på skolan. Vi äter lunch på skolan och dagen slutar kl.14.15.

Tisdag 25/8: 

Turf i Gustavsberg. Samling 10:00 vid Kyrkparken i Gustavsberg. Ni tar er dit på egen hand. Dagen går ut på att ni tillsammans i grupperna från måndagen ska lösa olika uppdrag. Dagen slutar på plats cirka kl.14.30. Medtag matsäck, fika, vattenflaska, bra skor och kläder efter väder!

Övrig information:

På måndag v. 35 öppnar Ladans Cafe Hjärtat för terminen.

Det kommer att finnas fruktdryck, muslibars, wasa sandwich, smoothie, torkad frukt m.m. till försäljning. Under Corona-pandemin kommer vi endast sälja styckeförpackade varor. Öppettider är förmiddagsrast samt ibland efter kl 13, ej lunchtid. Detta gäller när elever har tid att stå och sköta cafeterian.

För att kunna handla behöver du ett klipp-kort som kan köpas på plats. De finns för 50kr eller 100kr och kan endast köpas för kontanta pengar – vi kan inte ta swish/kort.

Hoppas vi tillsammans kan göra Cafe Hjärtat riktigt bra!

Vänliga hälsningar cafegruppen genom Malin Björn

 

Utvecklingssamtalstider HT20

Respektive mentor kommer inom någon vecka att lägga ut bokningsbara tider för utvecklingssamtalen för HT20. Ni hittar dessa tider på SchoolSoft under fliken “Bokningar”. Precis som vi alltid gjort.

Samtalen kommer framförallt ligga mån-ons vecka 39.

OBS! Först till kvarn gäller! Det betyder att om ni ej har flexibla tider ber vi er gå in och boka en tid snabbt.

I dagsläget vet vi inte på vilket sätt som samtalen kommer kunna hållas så det återkommer vi med så snart vi vet. Troligen blir det digitala möten i någon form med förberedelsetid i skolan för eleverna.

Uppdatera kontaktinfo på SchoolSoft

Vi ber alla föräldrar och elever kontrollera sina uppgifter i SchoolSoft under “Min Profil”, så att de stämmer. Se till att all kontaktinformation är ifylld. Ni ändrar själva kontaktinformationen under “Min Profil” (telefon- och mobilnummer, e-post- och hemadresser, m.m).

Merkurius klasstelefon

Klasstelefonen kommer inte finnas kvar. Däremot kommer vi ha en telefon i Ladans arbetsrum. Dit kan du ringa på 08-586 313 14.

Schema

Era scheman finns nu på SchoolSoft. Detta är ett första utkast och kan komma att ändras.

Skåplås

Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp. Om du inte har ett eget lås så  finns det att köpa från oss för 50kr.

Värdesaker

Vi vill påminna er att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ansvara för. Detta gäller även dyrbara kläder och skor. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Nötallergi

Vi vill påminna er alla att det är total nötförbud på hela skolan. Extra viktigt att ni tar detta på allvar nu då vi har mycket känsliga (luftburen!) nötallergiker i Ladan. Detta gäller även det som har spår av nötter.

Specialkost

Specialkost? Gå till hemsidan “Avtal, blanketter och informationsblad” fyll i och lämna till mentor. Detta gäller även er som önskar äta vegetarisk kost. Fylls inte dessa lappar i så får vi inte rätt kost med på utflykter.

Specialkost – blankett

Kommunikationspolicy

Vi vill påminna er alla att vi har ett kommunikationspolicy på skolan. Läs igenom den så att ni vet vad som gäller på skolan.

Kommunikationspolicy – Lemshaga

 

Kommande datum och aktiviteter:

V 34  24 aug Schemabrytande dag Trygghetsdag i Ladan (se ovan)

V 34  25 aug Schemabrytande dag Gustavsberg (se ovan)

V 37  9 sep Föräldramöte kl 18. Separat inbjudan kommer.

V 37  10-11 sep Elev foto

V 37  11 sep Lemshagaspelen

V 39  21-23 sep Utv samtal

V 44  Höstlov

 

Ha det så gott!

Annica, Patrik, Malin

Plutos veckobrev v.34 2020

Välkomna till ett spännande läsår i Pluto alla barn och föräldrar!

 

Kunskaper / Normer och Värden / Ansvar och inflytande

 

INSKOLNING

Inskolningsdagarna har gått mycket bra för alla barn i båda grupperna och barnen börjar redan knyta kontakter med varandra. Vi har sett många glada och förväntansfulla barn och mycket lek både inne och ute dessa första dagar. Vi har utforskat vår ute- och innemiljö och på ett tryggt sätt fått möta många nya rutiner tillsammans.

Tack alla föräldrar som hjälpt oss att ge barnen en trygg start den här första tiden på Lemshaga!

De närmaste veckorna kommer vi fortsätta att lägga mycket tid på att hjälpa barnen möta allt nytt, stötta dem i mötet med nya vänner samt undersöka den nya miljön och de rutiner som finns här.

Så här gör vi bland annat för att skapa trygghet och goda relationer:

* vi finns vid barnens sida i deras möten med andra, både i lek och i arbetsstunder.

* vi pratar om hur vi vill att vi ska vara med varandra.

* vi tydliggör våra rutiner och dagens struktur.

* vi arbetar gruppstärkande genom att öva på våra namn, leka och sjunga mycket tillsammans.

 

SO

Vi övat på att känna igen kompisarnas namn under morgonsamlingen genom övningen “Solen”.  Vi har lekt olika namnlekar och “Hunden och benet” för att lära känna varandra bättre. Vi har gått skolgårdsgränserna och haft sångsamling tillsammans. 

Vi har gått en Lemshagapromenad och begett oss utanför våra gårdsgränser och utforskat resten av skolområdet. Vi har tittat var alla andra klasser (åk 1-9) har sin klassrum. Var skolchef, rektor och skolsyster finns. Vi har också fått och lära oss lite historia om några av de äldsta byggnaderna och fått veta vad de olika klasserna och gårdarna heter.

 

SVENSKA

Vi har haft högläsning och skapat en varsin namnskylt till den personliga lådan som barnen kommer att ha i något av klassrummen. 


MATEMATIK 

I Pluto firar vi barnens födelsedagar med sång och med ett Plutoarmband. Den här veckan har vi gjort ett varsitt armband som vi lägger i en burk och när ett barn fyller år så får hen dra ett armband ur lådan. Armbanden gjorde vi genom att hitta på ett mönster som vi ritade på ett papper. Sedan pärlade alla enligt sin beskrivning. Det blev många olika mönster, några med två färger och några upp till sex färger som upprepades i ett mönster.

 

 

Skola och hem / information

 

Pluto = förskoleklass + fritids (Kl.07.30-17.00)

 

Plutofritids

Fritids öppnar 07.30 och stänger 17.00 . 

Barnen har sitt eftermiddagsfritids i samma lokaler/klassrum som inskolningen har varit i. De barn som kommer före 8.00 möter olika pedagoger från Mellangården och barn från Saturnus (åk3) och ev några barn från Jupiter (åk4). Strax före 8.00 går de äldre barnen till sina klassrum och Plutobarnen stannar kvar.

 

Lämning och hämtningsrutiner

Lämningen sker tillsvidare utomhus på plutogården från kl.07:30 där ni föräldrar checkar in hos den pedagog som har grön väst. Även ni som ansökt om tidigare lämning lämnar utomhus. 

Vid hämtningen på eftermiddagen söker ni upp pedagogen i grön väst på plutogården som checkar ut. Finns ditt barn inne på fritids hjälper vi vuxna ditt barn att komma ut till kapprummet.

 

När någon annan hämtar…

Om någon annan än ni föräldrar hämtar ert barn behöver ni meddela oss. Vi vill att ni skriver in det i kommentarsfältet på schoolsoft (där ni fyller i ert barns tider). Om ni planerar att syskon ska hämta behöver ni fylla i blanketten “självständig hemgång” och lämna in den till oss Den finns på schoolsoft och hemsidan eller hos oss.

 

Morgonfritids – tisdagar

Varje TISDAG är det fritidstid mellan 7.30- 9.15, dessa mornar kommer barnen att träffa Anna, Hanan och Johannes på Pluto. Dessa dagar kan ni (om ni har möjlighet) välja att ta sovmorgon fram till 9.15 då första lektionen startar.

 

Pluto förskoleklass

Skoltiden/lektionerna startar kl 8.20 och slutar 13.15. Denna tid är obligatorisk för alla barn i förskoleklass. Vi vill att alla barn är lämnade, pussade och kramade före 8.20.

 

En dag på Pluto

7.30 Fritids öppnar.

8.00 De äldre barnen går till sina klassrum.

8.20 Förmiddagens lektioner startar.

10.30 Lunch

11.00 – 12.00  Rast ute

12.00 – 13.15 Eftermiddagens lektioner startar,

Skoldagen slutar och eftermiddagsfritids börjar.

13.30 Mellanmål och rast ute

14.30 Barnen kan välja inne- eller utelek.

16.15 Vi avslutar alla aktiviteter och lekar och städar kapprum.

16.30 Fruktstund ute på Plutogården för de barn som är kvar till 17.00.

17.00 Fritids stänger.

Påminn gärna ditt barn att plocka undan efter sig innan hemgång.

 

Plutopedagoger

Pedagoger som era barn kommer att möta under sitt år i förskoleklass är i första hand Maria, Lisa, Anna, Titti, Johannes och Hanan. 

Pedagogerna som öppnar morgonfritids är:

Må: Mattias

Ti: Hanan

On: Fia

To: Lisa

Fr: Maria

 

Vi har alla olika ansvarsområden men samarbetar kring barnen under hela deras dag. 

Maria och Lisa är mentorer och har det övergripande ansvaret för förskoleklasstiden. Maria ansvarar för svenska och idrott och Lisa för matematik och NO. Övriga ämnen ansvarar båda för. Anna, Titti och Johannes ansvarar för fritidstiden och Anita träffar barnen under mellanmålet. Anna är ansvarspedagog på fritids och är den pedagog som träffar barnen under hela deras dag, skola+fritids. 

 

Mentorsgrupp Röd och Grön

Här på Lemshaga så ser vi alla förskoleklassbarn som en enda stor grupp som ska lära känna varandra och lära sig att fungera tillsammans. 

De här första veckorna har barnen sina lektioner och aktiviteter i sin inskolningsgrupp. När vi har lärt känna alla individer lite mer så kommer vi att dela in barnen i mentorsgrupp Röd och Grön.  I sin mentorsgrupp (klass) kommer barnen att ha de flesta av sina lektioner. Med undantag när vi arbetar i Mångrupperna (Nix, Charon och Hydra).

När de första mentorsgrupperna är satta kommer vi lägga ut gruppindelningen i schoolsoft, och de kommer som tidigast ske vecka 36. Viktigt att känna till att dessa mentorsgrupper kan komma att förändras under Plutoåret, då målet är att arbetat in två välfungerande grupper inför åk 1. 

Där det i varje klass finns en bra blandning av olika personligheter, som kan berika våra lektioner och möten på olika sätt. Vi lägger stor vikt vid att det råder ett trevligt, positivt och öppet klimat där kreativitet kan råda men också att det finns ett lugn och god arbetsro.

Mångrupper

I Mångrupperna Nix, Charon och Hydra träffas barnen i ett mindre sammanhang (13-14 barn). Varje fredag med start vecka 43 kommer barnen träffas i sin Mångrupp, där de sju fredagar i rad kommer att ha Simskola, Dramalek eller Sagomattan. Efter sju tillfällen byter gruppen aktivitet, i slutet av Plutoåret så kommer alla barn ha haft alla tre aktiviteter. 

 

Frånvaro

Frånvaro meddelas på Schoolsoft innan kl.8.20. Vi vill också påminna er som inte redan gjort det att fylla i ert barns närvarotider i schoolsoft. Det är av stor vikt för ert barns säkerhet, för planerandet av verksamheten och för att vårt närvarosystem (dator + iPad) ska fungera optimalt. Om ert barns tider inte är ifyllda så syns det inte i våra iPads när ni gör en frånvaroanmälan. Vi ser heller inte era ledighetsansökningar. Om en elev inte dyker upp till lektionsstart och inte är frånvaroanmäld kommer ni föräldrar att bli kontaktade av skolan via sms eller telefonsamtal.

 

Egen mat

Ni får gärna ta med en frukt eller en smörgås till ert barn om det behöver lite extra energi under dagen. Dessa förvaras på hyllan i kapprummet och får ätas före kl 8.20 eller efter vi ätit mellis 13.30. Vi vill inte att barnen byter mat med varandra eller delar med sig, främst på grund av allergier men även då detta har en tendens att leda till byteshandel och konflikter.

Viktigt att tänka på är att det råder nötförbud på hela skolan!

En namnmärkt vattenflaska är även bra om alla barn har på sin hylla i kapprummet, hjälp gärna ert barn med att diska den emellanåt så den håller sig fräsch.

 

Leksaker

På Lemshaga vill vi att barnen möts genom det material som vi har här, då möten handlar om personer, och inte saker. Egna leksaker, gosedjur, pennor mm ska stanna hemma.

 

Kläder

De kläder som barnen behöver på Pluto är:

* utekläder och skor + regnkläder och gummistövlar (i kapprummet)

* minst två set med ombyteskläder (i lådan i korridoren)

Ni föräldrar behöver hjälpa barnen att hålla ordning i kapprummen genom att ta hem kläder som behöver tvättas, titta i torkskåpen och kvarglömt lådorna om något ska tillbaka till kroken. Samt fylla på med extrakläder vid behov.

 

Födelsedagar

Här på Pluto firar vi den som fyller år genom att jubilaren får berätta kort hur en födelsedag kan se ut hemma hos sig. Sedan så sjunger vi för födelsedagsbarnet och hen får sedan blundandes ta ett armband ur vår födelsedagsburk. Armbanden har vi gemensamt pysslat ihop under inskolningsveckan och lagt i burken. 

Vi vill passa på att informera om att inbjudningar till privata födelsedagskalas inte får sättas upp i kapprummen eftersom vi vill undvika födelsedagsdiskussioner som kan göra att någon känner sig utanför.

 

Nästa vecka

Under nästa vecka kommer vi att fortsätta lägga fokus på att lära känna  varandra genom olika lekar och aktiviteter blandat med olika lektionsuppgifter. Vi kommer bland annat att arbeta med Sommaruppgiften där barnen kommer få presentera för sina kompisar vad de har lärt sig för något.

Det ordinarie schemat startar först vecka 36.

 

Kontaktuppgifter till oss på Pluto:

pluto.personal@lemshaga.se

Telefonnummer: 08-586 313 10

 

 

Trevlig helg!

/Plutos pedagoger

 

Venus veckobrev v.34

VENUS VECKOBREV V.34

Hej alla nya Venusar!

Veckan som gått: 

Vi är så glada att vi fått träffa alla! Onsdagen var vi tillbaka till skolan och träffade alla kompisar och ätit glass. Dagen gick jättebra och alla fick information om schemat, utdelade skåp och eleverna kunde träffa sina lärare.

Torsdagen var en tuff dag! För att försöka förstår hur svår och allvar flyktingars situation i världen är och för att förbereda oss inför fortsätta med teman i SO under åren, så spelade vi en rollspel. Den tog oss runt hela skolan och dagen var fylld med svåra dilemman och var fysisk krävande. Alla klarade det utmärkt och alla lärare som var med var jätteimponerade av gruppernas resonemang och samarbete.

Under fredagen hade vi en lugn dag som alla hade förtjänat. Vi badade på Södersved och spelade fotboll, kort, rugby, volleyboll. Vattnet var perfekt och många elever visade sina färdigheter genom att hoppa från trampolinen medans andra valde att simma eller bara slappna av i vattnet.

 

Veckan som kommer:

Måndag 24/8: Vi samlas i L3 och L4 8.30. Ni kommer få info om gruppindelning för olika aktiviteter som kommer ske under dagen. Under den här dagen kommer du vara i en av tolv åldersblandade grupper med elever från 7, 8 och 9. Tillsammans kommer ni i gruppen få göra olika aktiviteter på skolan. Vi äter lunch på skolan och dagen slutar kl.14.15.

Tisdag 25/8: Turf i Gustavsberg. Samling 10:00 vid Kyrkparken i Gustavsberg. Ni tar er dit på egen hand. Dagen går ut på att ni tillsammans i grupperna från måndagen ska lösa olika uppdrag. Dagen slutar på plats cirka kl.14.30. Medtag matsäck, fika, vattenflaska, bra skor och kläder efter väder!

Onsdag 26/8: Vi börjar läsa enligt schema. (Era scheman finns nu på SchoolSoft. Detta är ett första utkast och kan komma att ändras.)

Föräldramöte 26/8 18.00-19.30 Föräldramötet kommer att hållas digitalt via Google Meet Länk till google meets kommer att finnas i Schoolsoft. En av punkterna under föräldramötet kommer att handla om Ipads. Samma dag kommer vi ha genomgång med eleverna om vad som gäller. Efter detta kommer man redan på torsdagen 27/8 få möjlighet att få ut sin iPad.

Övrig information:

Coronapandemin åtgärder

Därför ska vi minimera antalet besökare till skolan och minimera risken för smittspridning

genom att:

  • Föräldramöten sker digitalt. 
  • Utvecklingssamtalen sker antingen utomhus eller digitalt. 

 

På måndag v. 35 öppnar Ladans Cafe Hjärtat för terminen.

Det kommer att finnas fruktdryck, muslibars, wasa sandwich, smoothie, torkad frukt m.m. till försäljning. Under Corona-pandemin kommer vi endast sälja styckeförpackade varor. Öppettider är förmiddagsrast samt ibland efter kl 13, ej lunchtid. Detta gäller när elever har tid att stå och sköta cafeterian.

För att kunna handla behöver du ett klipp-kort som kan köpas på plats. De finns för 50kr eller 100kr och kan endast köpas för kontanta pengar – vi kan inte ta swish/kort.

Hoppas vi tillsammans kan göra Cafe Hjärtat riktigt bra!

Vänliga hälsningar cafegruppen genom Malin Björn

 

Uppdatera kontaktinfo på SchoolSoft

Vi ber alla föräldrar och elever kontrollera sina uppgifter i SchoolSoft under “Min Profil”, så att de stämmer. Se till att all kontaktinformation är ifylld. Ni ändrar själva kontaktinformationen under “Min Profil” (telefon- och mobilnummer, e-post- och hemadresser, m.m).

Blanketter

Här nedan finns en viktig blankett ni behöver läsa och fylla i snarast.

Tillstånd blankett skolstart Ladan

Specialkost? Fyll i och lämna till mentor snarast.

Specialkost

Kontakt

En förändring detta läsår är att vi avskaffar “Klasstelefonen” helt och hållet. Istället återgår vi till att ha Personalrums-telefoner och utflyktsmobiler. Den personalrumstelefonen som finns till Ladan är: 08 – 586 313 14. Vanligtvis nås vi pedagoger och mentorer lättast via mailen.

Schema

Era scheman finns nu på SchoolSoft. Kom ihåg att det vanligtvis blir förändringar under första veckorna.

Värdesaker

Vi vill påminna er att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ansvara för. Detta gäller även dyrbara kläder och skor. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Nötallergi

Vi vill påminna er alla att det är total nötförbud på hela skolan. Extra viktigt att ni tar detta på allvar nu då vi har mycket känsliga (luftburen!) nötallergiker i Ladan. Detta gäller även det som har spår av nötter.

Uppdatera kontaktinfo på SchoolSoft

Vi ber alla föräldrar och elever kontrollera era uppgifter i SchoolSoft under “Min Profil”, så att de stämmer. Se till att all kontaktinformation är ifylld. Ni ändrar själva kontaktinformationen under “Min Profil” (telefon- och mobilnummer, e-post- och hemadresser, m.m).

Kommunikationspolicy

Vi vill påminna er alla att vi har ett kommunikationspolicy på skolan. Läs igenom den så att ni vet vad som gäller på skolan.

kommunikationspolicy – lemshaga

 

Kommande datum:

V.37: Skolfotografering

V.39: Utvecklingssamtal

 

Ha en trevlig helg!

Hälsningar Venusteamet.

Talen till 1 000 000

När, under vilka veckor? 35-39

Ansvarig lärare: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

Arbeta med talen upp till 1 000 000

Fokusområden

  • Talen till 100 000
  • Talen till 1 000 000
  • Jämföra och storleksordna tal
  • Jämföra och storleksordna tal
  • Talföljder
  • Avrunda tal

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur många personer besökte museet?
Hur kan vi visa talet?
Hur många tiotusental, tusental, hundratal, tiotal och ental är det?
Vilka och hur många talbrickor behöver vi?
Min kompis säger att 1 tiotusentalsbricka är värd lika mycket som 10 tusentalsbrickor. Håller ni med?

Lektion 2
Hur många invånare har staden?
Hur kan vi visa det?
Hur många är det av varje talsort?
Vilka och hur många talbrickor behöver vi?
Är det möjligt att bara använda tiotal och ental för att visa talet?

Lektion 3
Var ska vi placera de olika siffrorna för att bilda de största/minsta talen?
Vilka är de två talen?
Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?
Vad ska vi börja med att jämföra?
Min kompis säger att hon kunde avgöra vilket tal som är störst genom att bara jämföra siffrorna på entalets plats. Håller ni med?

Lektion 4
Hur många talkort är de?
Är det möjligt att lägga tre stycken sexsiffriga tal?
Vilka är de tre talen?
Hur kan vi jämföra talen? Finns det flera sätt?
Min kompis säger att han kunde lösa de genom att göra alla tal större än 100 000. Håller ni med?

Lektion 5
Vilka olika talföljder kan ni lägga?
Kan ni beskriva mönstret i varje talföljd?
Går det att lägga fler talföljder?
Hur kan vi visa mönstret i varje talföljd?
Vilket är nästa tal i varje talföljd?

Lektion 6
Hur kan vi avrunda invånarantalen? Vad kan vara lämpligt?
Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal eller tusental?
Kan vi avrunda på fler sätt?
Vad lägger ni märke till när ni avrundar?

Lektion 7
Hur kan vi räkna antal upp till 1 000 000?
Vad är platsvärde? Ge exempel.
Vilka begrepp kan vi använda när vi jämför tal?
Hur kan vi jämföra tal?
Hur gör vi när vi storleksordnar tal i stigande ordning/fallande ordning?
Beskriv en talföljd som ökar med 40 000 och en som minskar med 200 000.
Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal, tusental och tiotusental?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar elever med talen upp till 1 000 000. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att räkna stora antal genom att dela upp tal i hundratusental, tusental, hundratal, tiotal och ental.

Eleverna bygger på sina kunskaper om positionssystemet och använder talbrickor och tiobasmaterial för att räkna och dela upp fyrsiffriga tal i hundratusental, tusental, hundratal, tiotal och ental. De visar talens uppdelning med hjälp av positionstabeller. Eleverna upptäcker hur siffrornas värde förändras beroende av deras position och använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. De beskriver även mönster och göra klart talföljder.

Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental. De använder avrundning och gör överslag för att beräkna ungefär hur långa avstånd är och hur mycket något kostar.

I kapitlet introduceras negativa tal. Eleverna jämför och storleksordnar negativa tal utifrån tallinjen och tränar på att göra beräkningar kopplat till temperatur.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Talen till 100 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 100 000.

Bygga förståelse för positionssystemet.

Kunna dela upp tal i talsorter.

Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

s.8 s.6
2 Talen till 1 000 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 1 000 000.

Bygga förståelse för positionssystemet.

Kunna dela upp i talsorter.

Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

s.11 s.10
3 Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal och visa jämförelser med symbolerna > och <.

Kunna storleksordna tal.

s.14 s.14
4 Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal och visa jämförelser med symbolerna > och <.

Kunna storleksordna tal i stigande och fallande ordning.

s.17 s.16
5 Talföljder Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.

Kunna bilda och fortsätta talföljder.

Kunna beskriva hur siffrorna ändras i talen i talföljder.

s.20 s.19
6 Avrunda tal Kunna använda tal i närmaste tiotusental, tusental och hundratal.

Kunna använda symbolen ungefär lika med.

Kunna placera ut tal på tallinjen.

s.23 s.21
7 Kunskapslogg Reflektera över och visa din kunskap om talen till 1 000 000.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.26 s.23

 

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Det binära talsystemet och hur det kan tillämpas i digital teknik samt talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte
Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur romerska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker samband mellan dessa begrepp. De tränar på begreppen avrundning och överslagsräkning. De bekantar sig med innebörden av begreppet negativa tal.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial, talbrickor och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter heltal, naturliga tal och negativa tal i talområdet upp till 10 000. De tränar på att dela pip dem i tusental, hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal, hundratal och tusental.

Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental, samtal bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de arbetar med romerska talsymboler och talsystemet. Eleverna jämför det romerska talsystemet med vårt positionssystem.

Eleverna tränar på att använda talen upp till 10 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

De använder avrundning och överslagsräkning som metod för beräkningar.

Algebra
Eleverna undersöker vilka tal som saknas i talföljder. De tränar på att upptäcka och beskriva mönster i talföljder samt på att fortsätta talföljder.

Övergripande mål från LGR11 2.2

– kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna med Kahoot.