Taluppfattning

Ansvarig: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 38-42 (39-43)

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är positiva respektive negativa tal?
Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
Hur används de fyra räknesätten med de negativa talen som ni mött tidigare?
Vad är kvadratrötter och när och hur använder vi det?
Vad är potenser? När används de? Hur räknar vi med de?
Vad innebär tiopotens- och grundpotensform?
Underlättar prefixen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal och tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Begreppsförmågan:

E C A

Kan grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.

Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.


Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Metodförmågan:

E C A

Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

Kommunikationsförmågan:

E C A

Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Genomgångar och ganska mycket räknande, både individuellt och i grupp.
    Följ tidsplanen som står för varje vecka. Om du inte är klar så behöver du jobba med uppgifter hemma.
  • Vi kommer även att jobba med interaktiva sidor samt material från annan litteratur (NE, Kunskapsmatrisen)
  • Begreppsdiskussioner
  • Avslutande prov,
  • Facit – Arbetsblad

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet visa vad du kan.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se planering i classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där): 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering:

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation:

Retorikmatchen

Ansvarig lärare

Catrin Colliander

När

HT-21

Frågeställningar

Hur kan jag bli en bättre talare?

Vad betyder patos, etos och logos?

Vad är retoriska stilfigurer och hur kan jag använda mig av dem?

Hur kan jag använda kroppsspråk och röstläge för att påverka mitt framförande?

Hur skapar jag en röd tråd med inledning, huvuddel och avslutning?

 

Syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt talspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

 

Centralt innehåll

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

 

Kunskapskrav

Bedomningsmatris_muntlig_fardighet

 

Hur ska vi arbeta?

Vi ser äldre avsnitt av retorikmatchen. Under och efter avsnitten undersöker, skriver, tänker och diskuterar vi utifrån programmet. Vi fokuserar både på innehåll och utförande och använder den klassiska retoriken som metod för att utveckla den muntliga förmågan.

 

Vi arbetar med de uppgifter vi får via Retorikmatchen. Alla är delaktiga i att välja ämne, söka information och formulera innehåll till talen.

 

Varför?

Demokratin vilar i hög grad på allas rätt att uttrycka sig fritt. Även om vi lever i ett samhälle där detta är en grundlagsskyddad rätt finns det många som upplever att de inte kan, vill eller vågar tala för sin sak. Genom att få utveckla sina möjligheter att kommunicera kan vi öka elevens tilltro till sin språkliga förmåga och bidra till att fler säger sin mening.

Make a movie

What? 

 

Make a movie that explains why English is the World Language.  

 

Why?

 

Practice reading and speaking English.

Learn more about why English is the World Language.  

 

How?

 

Work together as a group.

Plan your movie before you start filming.

Read and watch videos on NE: https://laromedel.ne.se/reader/103911/16171

 

About your movie

 

It needs to be between 3 and 6 minutes long.

All group members must say something in English.

Your movie needs to have Swedish subtitles.

 

When? 

 

Between one and three lessons per week during four weeks (37-40). Mainly during English class. We will also use a couple of Swedish lessons since we are writing Swedish subtitles. 

 

Lesson plan:

 

Lesson 1 Lesson 2 Lesson 3
Week 37 We read facts and translate words together in English class.
Week 38 You are divided into groups, finding facts and making a plan for your movie. Finishing plan
Week 39 Filming Filming Editing and writing subtitles
Week 40 Editing and writing subtitles One final touch Movie time!

 

Links to the Swedish Curriculum (LGR11):

 

Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Orientering och friluftsliv

Orientering och friluftsliv

När, under vilka veckor? vecka 38-43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaring.

Kompassen-hur fungerar den?

Rita i kontroller på en karta med kontrollbeskrivningar.

Kunna de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller.

Rita i kontroller på en karta.

Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet.

Rita i kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning.

Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.

Rita kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning och kompassrikting. Samt skriva en förklaring för hur du tar dig till varje kontroll.

Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Planering och organisering av vistelse ute en hel dag med aktivitet och matlagning  

Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med hjälp/stöd av andra i gruppen.

 

Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med viss säkerhet. God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna organisera gruppen och laga mat tillsammans med dem på ett säkert sätt.
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att starta perioden med en lägerskoledag med orientering med uppdrag/ Turf Hunt.  Under hösten kommer vi även att samverka med No och friluftlivsdelen i Idrott och Hälsa.

Senare på terminen kommer vi ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.

Vi avslutar perioden med en heldag ( v.42 fredagen den 15:e oktober) på Lemshaga med orientering i okänd miljö. Under den dagen kommer du även att skriva ett teoretiskt prov om orientering.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper v.42
  • Praktiskt prov i orientering mer info kommer att ligga i Schoolsoft

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen ligger på Classroom.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under lägerskolan på Björnö ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
I Friluftslivet grupp reflektion efter genomförda uppgifter samt egen reflektion runt Orienteringsperioden.

Plutos veckobrev v. 37

Hej alla Plutofamiljer!

Kunskaper / Normer och Värden / Ansvar och inflytande

 

SVENSKA

Läsresan
I veckan har vi arbetat med första kapitlet i Läsresan, vårt basläromedel i svenska.
Under året i förskoleklass kommer eleverna genom Läsresan att få:

  • Möta olika typer av texter, författare och illustratörer.
  • Fundera över läsförståelsefrågor kopplade till texten.
  • Utveckla sin språkliga medvetenhet genom språklekar.
  • Arbeta strukturerat med bokstäver och språkljud.
  • Fortsätta att träna på egen hand genom pedagogiska övningar på elevwebben.

Kapitel 1 – lektion 1

Ord att förstå – läsning – läsförståelse
Vi har samtalat kring veckans ord tassa, karusell och skutt utifrån frågeställningar som:
Hur går man när man tassar? Har du åkt karusell? Vad är ett skutt?

Vi har läst meningar där orden finns med och sedan hitta på nya meningar med orden i.
Vi har lyssnat på och läst med i ABC-versen på webben, vi har sjungit ABC-sången och andra alfabetssånger som vi känner till. Vi har funderat och samtala kring frågan: Varför finns det bokstäver? Sedan ritat och skrivit ner våra tankar i arbetsboken.

Bokstav och ljud
Vi har tittat på bokstaven Oo tillsammans. Vi har pratat om vad bokstaven heter och vilka ljud bokstaven har. Eleverna har fått berätta om ord och namn där bokstaven O finns med. Vi har hittat ord som börjar på och innehåller O.
I arbetsboken har eleverna fått:
– känna igen och ringa in Oo.
– öva på att skriva stora och lilla Oo.
– ringa in bilderna där de hör ljudet O.
– skrivit O-ord och ritat bilder till.

Språklek – rim
I veckan har vi också arbetat med rim. Eleverna har fått berätta vilka rimord de känner till och vi har samtalat om vad ett rim är. Att det är ord som låter lika i slutet. Vi använde några bildkort och rimmade tillsammans med hjälp av dem. Vi avslutatde med att eleverna fick fylla i rimordet i slutet av en mening.

Plutokompis!
Läs själv/be någon läsa meningarna nedan för dig och så fyller du i rimordet i slutet:

En ål i en  ………. (skål)

En haj åt en  ………. (paj)

En myra fyllde  ………. (fyra)

 

 

MATEMATIK

Vi har denna vecka fått våra matematikböcker som heter Mitt i prick.
Först fick vi titta på en bild och räkna hur många äpplen det fanns på bilden för att kunna fylla i det längre ner på sidan. Efter det gick vi vidare till sida två för att rita lika många kex som djur på bilden.

 

Vi har också övat på att skriva siffran 1 och siffran 2. samt para ihop lika vantar med varandra och sedan göra samma mönster på sockor och färglägga lika.

Vi kollade på våra kort med siffror och knappar som man kan sitta och para ihop själv samt spela memory.

Dessutom hann vi med att se ett avsnitt ur Livet i mattelandet från ur skola, avsnittet handlade om: Likheter och olikheter. https://urplay.se/serie/190205-livet-i-mattelandet

 

 

SO

Ugglan och kompisproblemet

Avsnitt 2 – Säga nej
“En tjuv vill vara snäll och inte råna banker längre. Men om hon slutar råna banker är hon rädd för att förlora sina tjuvkompisar. För att hitta en lösning på det svåra kompisproblemet går hon till världens klokaste uggla för att be om råd. Men ugglans visar sig vara dåliga, för att inte säga värdelösa. För att hitta svaret på problemet måste tjuven tänka efter och själv finna lösningen.

Ugglan och kompisproblemet/UR

 

 

När vi arbetar med dessa avsnitt så tittar vi på filmen tills det är dags att komma på en bra lösning på problemet. Då pausar vi och diskutera och ger förslag på olika lösningar. Efter det tittar vi vidare på filmen för att se vad deras lösning var.

Så här tyckte några Plutokompisar att tjuven skulle göra:
– tjuven borde säga nej, att den inte vill vara med för att det är fel att ta andras saker och de kan göra någon ledsen.
– tjuven ska säga att hon inte vill tjuva mer.
– jag tycker att tjuven ska skaffa sig ett annat jobb för hon kan ju hamna i fängelse.

Även denna gång höll vi med om det viktiga budskapet “Säg som det är om du inte vill vara med”. Vi kopplade det till vår skoldag och samtalade vidare kring olika situationer där vi på skolan kan behöver säga nej till varandra och hur vi ska göra och agera då.

 

Trygghetsgruppen
Daniel som är en del av skolans trygghetsgrupp kom på besök och visade ett bildspel där vi fick veta vilka vuxna på skolan som är med i trygghetsgruppen och hur det arbetar. Vi fick också veta mer om vad en kamratstödjare är och gör. Vi tittade på en kort film som handlade om konflikthantering och fick sedan en uppgift som vi skulle arbeta med.

Uppgift – skolgården
Uppgiften vi fick från trygghetsgruppen handlade om trygga och otrygga platser på skolgården. Alla elever fick en varsin skolgårdskarta som vi gemensamt började med att titta på och tolka tillsammans. Sedan fick alla i uppgift att med en grön penna markera de platser de kände sig trygga på, där de förekom bra och roliga lekar. Med en röd penna markera de platser de kände sig otrygga på och där de förekom mindre bra lekar eller konflikter. Med en gul penna fick de till sist markera ut platsen som kändes lite mittemellan grön och röd.

Efteråt så fick eleverna möjlighet att berätta mer om just markeringarna på sin karta. Vi hade ett bra samtal tillsammans och efteråt kunde vi tydligt se att elevernas bild och känsla stämmer överens med det vi vuxna sett och upplevt. Bandyplanen, kojslänten och grässlänten är de platser som behöver mest vuxennärvaro i nuläget. Trygghetgruppen kommer att samla in alla elevers kartor och sedan diskuterat om och så fall vilka åtgärders om behövs sättas in på olika plaster.

bilder

 

Skola och hem

 

Information

 

Fritids planeringsdag / fritidsomsorg
Onsdagen den 22/9 är det skoldag som vanlig fram till 13.15. Det är också en planeringsdag för all ordinarie fritidspersonal hela dagen. Det innebär att extra personal kommer att sätta in under skoldagen och sedan under fritidseftermiddagen.
För att få till bemanningen är det extra viktigt att ni har fyllt i ert barns närvarotider denna dag.

 

Idrott
Vecka 38, på torsdag, startar idrottslektionerna i gympasalen. Röd och grön grupp kommer att ha idrott varannan torsdag. Under höstterminen kommer vi inte att byta om innan lektionen så inga ombyteskläder ska tas med. Däremot kan det vara bra att eleverna har på sig bekväma kläder som är sköna att röra sig i denna dag.
Vecka 38: idrott grön grupp.
Vecka 39: idrott röd grupp.

 

Föräldramöte
Vecka 38, på torsdag 23/9, kl 17-18.30 ses vi på ett digitalt föräldramöte. Är det något speciellt ni önskar att ta upp kan ni maila frågan till pluto.personal@lemshaga.se, innan onsdag 22/9. Mötet kommer att ske digitalt via Google meet och en länk kommer skickas ut i början av v. 38 till via mail.

 

Lärakännasamtal
Under vecka 39, är det lärakännasamtal. Under nästa vecka kommer vi att publicera samtlastiderna att boka i schoolsoft, där kommer det även stå vilken mentor (Maria, Christina) ni ska boka samtalet med. I schoolsoft kommer vi även lägga in underlaget “Inför utvecklingssamtalet” som vi vill att ni fyller i tillsammans med ert barn minst tre dagar innan ert samtal. De flesta tiderna kommer att ligga under själva samtalsdagen, onsdagen den 29/9.

Onsdagen den 29/9 är en samtalsdag vilket innebär att det inte är någon vanlig skoldag utan fritids kommer att ha öppet för de som har behov av omsorg. Om ni har möjlighet så får eleverna även vara lediga denna dag. Vi vill att ni fyller i schoolsoft senast söndagen den 13/9 hur ni väljer att göra för att vi ska kunna säkerställa rätt bemanning.

Samtalet är 30 min långt och kommer att ske digitalt via Google meet. Den första stunden är barnen med på samtalet och resterande tid har föräldrar och pedagog själva.
Det är viktigt att den mailadress ni lagt in i SchoolSoft är den ni vill bli kontaktad på då ni kommer att bli inbjudna till mötet via er mailadress. Om ni inte har en gmail-adress behöver ni ansluta med en dator, annars går det även bra med telefon eller iPad (appen behöver då laddas ner).

 

Kommande händelser
v.38 Onsdag 22/9 Planeringsdag för fritids.
v.38 Torsdag 23/9, kl 17-18.30 ses vi på ett digitalt föräldramöte.
v.39 Onsdag 29/9 utvecklingssamtalsdag. Fritids har öppet.
v.41 Den 13/10 Skolan stänger kl 13:00 (½ studiedag).
v.42 Mångruppsaktivter på fredagar startar. Mer info kommer. (Ändrad info!!)
v.44 Höstlov 1/10 – Fritids och skola stängt / studiedag. Den 2-5/10 – Fritids öppet för de som de har behov av omsorg.

 

Nästa vecka (v.38)
Måndag: Morgonfritids/sovmorgon. Skolstart 9.20.
Onsdag: Planeringsdag för fritids.
Torsdag: Idrott grön grupp / NO röd grupp. Föräldramöte (digitalt) 17.30-19.00.

 

Trevlig helg!
/Plutos pedagoger

 

 

 

 

 

Solens veckobrev v.37

Hej! Nu skulle vi ha vår första “vanliga” vecka trodde vi:) men den blev inte riktigt så vanlig.

Det kom lite annat kul och viktigt emellan.

Eleverna har fått ta del av SYV info inför sitt kommande gymnasieval. Viktigt och förhoppningsvis mkt givande.

Ni föräldrar fick också ta del av Daniels Syv-info och för de som missade detta finns nu en länk på Schoolsoft från Daniel.

I samband med Syvinfo hade vi mentorer ett kort föräldrarmöte- även dessa minnesanteckningar finns i schoolsoft. Bra anslutning på meet av er föräldrar men vi hoppas ändå att vi snart kan ses live igen.

Så hade vi nu Solens sista Lemshagaspel. Där det tyvärr var lite elever sjuka och missade en fantastisk dag. Men de som var med bidrog med härlig stämning och otroligt fina resultat. Det märks att klassen har “hängt” mkt med varandra de första veckorna och gruppens gemenskap är så positiv  Vi är mkt stolta över alla men måste ändå lyfta två elever som tog skolrekord på 60 meter. Tilda och Philip. Stort Grattis!

Vilken klass som samlade mest poäng får vi reda på nästa vecka. Spännande!

Sist på veckan blev det skolfotografering-även detta för sista gången på Lemshaga.

Veckan som kommer:

Nu förbereder vi kommande utvecklingssamtal. Viktigt att fundera på sina mål.

Utvecklingssamtalen kommer ni att kunna boka nästa vecka och samtalen sker vecka 39

Hoppas nu att ni alla får en härlig helg med höstkänsla. Temperaturen har nu smugit sig ned med en klarare luft. Vi har hört att skogen levererar mycket svamp.

Solens Mentorer/ Patrik, Malin och Gottis