VT

Ansvarig/Ansvariga lärare: Joel Valverde

När, under vilka veckor? Vårtermin 2020

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

– Använda regelbundna och oregelbundna verb i presens

– Kunna ordförråd för hemmet och kläder.

– Använda prepositioner-läge och “hay/está” när man beskriver ett rum 

– Beställa mat och dryck på restaurangen

– Ordförråd om sport, kroppsdelar och nummer 

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från det humanistiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det västerländska kulturarvet,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används.

 

Lyssna och läsa – reception

  • Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
  • Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

 

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
  • Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda läromedlen ¡Vale! 6. Under lektionstiden går vi tillsammans igenom kapitlen i textboken och övar med uppgifterna i övningsboken. 

Vi kommer också att använda extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet. 

Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, och använda språket i på interaktiva sätt genom spel, presentationer, projekt och rollspel. 

Vi kommer att använda oss av Google Classroom, där extramaterialet kommer att finnas tillgängligt. Vi kommer också att använda Schoolsoft, där kommer ni att hitta veckans lektionsplanering och information om prov och läxor.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Formativ bedömning:

Läraren kommer att observera elevernas arbete under lektionerna och hjälpa eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket och vad har de redan uppnått. 

 

Summativ bedömning:

Vi kommer att genomföra flera prov som läraren kommer att använda som stöd till slutbedömningen och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen finns tillgänglig på schoolsoft.

 

VT

Ansvarig/Ansvariga lärare: Joel Valverde

När, under vilka veckor? Vårtermin 2020

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Räkna på spanska. Telefonnummer.
  • Att använda grundläggande ordförråd (tex frukt, familjemedlemmar)
  • Att använda adjektiv för att beskriva personer
  • Uttrycka att en sak tillhör till någon. Använda possessiva pronomen
  • Kunskap om länderna där man pratar spanska
  • Kunna årstider, månader och veckodagar
  • Presentera och kunna prata om väder
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola,

  • kan använda kunskaper från det humanistiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det västerländska kulturarvet,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att,

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer och platser.
  • Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används.

 

Lyssna och läsa – reception

  • Tydligt talat språk och enkla texter som är instruerande och beskrivande, till exempel från olika medier och i kombination med illustrationer.
  • Olika former av enkla samtal och dialoger.
  • Sånger och ramsor.
  • Enkel information och enkla meddelanden.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord i tal, till exempel genom att gissa och dra slutsatser med hjälp av sammanhanget.
  • Olika sätt att hitta enkel, tydlig information i givna källor på internet och i andra medier.
  • Språkliga företeelser i det språk eleverna möter, med betoning på uttal och intonation samt sambandet mellan skrift och uttal.
  • Hur ord och vardagsfraser används i olika situationer.

 

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

  • Enkla presentationer, meddelanden, beskrivningar och dialoger i tal och skrift.
  • Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel gester och frågor.
  • Språkliga företeelser för att förtydliga kommunikationen med betoning på uttal och intonation.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda läromedlen ¡Vale! 6. Under lektionstiden går vi tillsammans igenom kapitlen i textboken och övar med uppgifterna i övningsboken. 

Vi kommer också att använda extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet. 

Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, och använda språket i på interaktiva sätt genom spel, presentationer och rollspel. 

Vi kommer att använda oss av Google Classroom, där extramaterialet kommer att finnas tillgängligt. Vi kommer också att använda Schoolsoft, där kommer ni att hitta veckans lektionsplanering och information om prov och läxor.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Formativ bedömning:

Läraren kommer att observera elevernas arbete under lektionerna och hjälpa eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket och vad har de redan uppnått. 

 

Summativ bedömning:

Vi kommer att genomföra flera prov som läraren kommer att använda som stöd till slutbedömningen och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen finns tillgänglig på schoolsoft.

 

Hälsa och livstil genom rörelse

Idrott och hälsa – Åk6 – Hälsa och livsstil genom rörelse

Ansvarig lärare: Krister Andersson
När, under vilka veckor? v. 16-23

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är hälsa?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Kan jag sätta ord på min upplevelse av fysisk aktivitet?
  • Vad kan bidra till att jag mår bra?
  • Hur hittar vi tillsammans ett lekfullt och behagligt klimat genom rörelse?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga 1 2 3
Hälsa och livsstil Eleven kan enkelt beskriva vad hon/han har övat på och samtala om sina upplevelser av aktiviteterna med hjälp av några relevanta ord och begrepp. Eleven kan beskriva vad hon/han har övat på och samtala om sina upplevelser av aktiviteterna med hjälp av i huvudsak relevanta ord och begrepp. Eleven kan utförligt beskriva vad hon/han har övat på och samtala om sina upplevelser av aktiviteterna med hjälp av rele- vanta ord och begrepp.
Hälsa och livsstil Eleven kan i någon mån identi- fiera vad som tränas och till viss del beskriva vad som känne- tecknar träningen i genomförda aktiviteter. Eleven kan i huvudsak identifiera vad som tränas och relativt väl beskriva vad som kännetecknar träningen i genomförda aktiviteter. Eleven kan identifiera vad som tränas och väl beskriva vad som kännetecknar träningen i genomförda aktiviteter.
Hälsa och livsstil Eleven kan ge enkla exempel, i någon mån motivera sina ställningstaganden och föra ett till viss del underbyggt resonemang om hur aktiviteterna kan påverka hälsan (fysiskt, psykiskt och socialt) och den fysiska för- mågan. Eleven kan ge utvecklade exempel, i huvudsak motivera sina ställningstaganden och föra ett relativt väl underbyggt resonemang om hur aktiviteterna kan påverka hälsan (fysiskt, psykiskt och socialt) och den fysiska förmågan. Eleven kan ge välutvecklade exempel, motivera sina ställningstaganden med hjälp av sakliga argument och föra ett väl underbyggt resonemang om hur aktiviteterna kan påverka hälsan (fysiskt, psykiskt och socialt) och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att behandla de teoretiska bitarna i samband med praktiska aktiviteter. Tillfällen för såväl gruppdiskussion samt egen personlig reflektion kommer att ges vid olika tillfällen.

De fysiska aktiviteterna vi kommer ägna oss åt kommer både att ske inomhus samt utomhus och behandla många olika saker. Att aktivt deltaga under de olika momenten är av stor vikt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom aktivitet och delaktighet.
  • Muntlig diskussion och skriftlig personlig reflektion kring frågorna i matrisen ovan.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Det här skall ses som ett preliminärt schema som kan komma att ändras.

Vecka Tisdag R/G Onsdag Röd/Torsdag Grön
16 Tester Beeptest
17 Intervall träning IP Flaggan
18 Skol joggen Friidrott IP
19 Skogs joggen Kon fotboll
20 Simning Coopers
21 Lov Lov
22 Orientering Ekedal Barnens Ö
23 Temadagar Temadagar

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Genom en ökad medvetenhet hos dig som elev beträffande hälsa och välbefinnande ges en ökad kunskap över vad just du behöver för att må bra.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna röra på sig, leka och arbeta i grupp.
Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i idrotten, genom att arbete med rörelseglädje i undervisningen.
Vi vill att eleverna blir medvetna om hur och att de själva kan påverka sin hälsa och rörelseförmåga med redskap som vi lär oss i idrotten.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:



Länktips:

 

Spel, lek och rörelse

Ansvarig lärare: Krister Andersson
När, under vilka veckor? vecka 2-14

 

Frågeställning:

  • Vilken inställning behövs för att deltaga i spel?
  • Fairplay – vad menas med det och hur kan vi göra i praktiken?
  • Hur bygger vi upp ett spel så att alla får chans att visa vad de kan och bidra med sin kunskap?
  • Hur kan vi stärka vår kropp? Varför skall vi göra det? Skadeförebyggande!
  • Styrka/mod – båda behövs i redskapsgymnstiken.



Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang
  • förebygga risker vid fysiskt aktivitet

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.
  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Aktivitet/tema 1 2 3
Lek och spel 

Motoriska färdigheter öga-hand motoriken

Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en viss anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en god anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Lek och spel m. boll

Det färdiga spelet. Spelförståelse, taktik och teknik. Olika positioner

Är med i spelet och har godtagbar spelförståelse. Jobbar med jaget. Förstår huvuddraget i de olika positionerna. Har god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse. Kan innebörden av de olika spelpositionerna. Har mycket god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse och självförtroende. Kan innebörden av de olika spelpositionerna och visar det under spelets gång.
Redskap Komplexa rörelser genomförs med viss anpassning, rytm och teknik. Du försöker och gör ditt bästa Komplexa rörelser genomförs med en god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar de flesta övningarna.
Komplexa rörelser genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar av de olika övningarna samt tar ansvar och försöker lära ut till kompisar.
Lek och spel m. boll

Skadeförebyggande

Förstår syftet med uppvärmning. Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning. Kan även se till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning, kan förklara för sina klasskamrater varför. Ser till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Spelförståelse, speluppbyggnad av olika bollspel under fler lektioner.
  • Utmana sig själv inom olika gymnastiska delar.
  • Vara aktiv under lektioner, både fysiskt och muntligt.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom aktivitet och delaktighet.
  • Muntlig diskussion kring frågorna i matrisen ovan.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Måndag röd Tisdag grön Torsdag röd,grön
2 Lovdag Lekar Vinterjogg?
3 Innebandy Innebandy Redskap
4 Racket spel Racket spel Redskap
5 Isvett Isvett Boxning
6 promenad medeltiden Hinderbana
7 Kondition Kondition Trampett
8 Ute lekar Skridsko Öppet hus
10 Volleyboll Volleyboll Promenad UTE
11 Basket Basket Träna på tester
12 Fys stationer Fys stationer Tester/Beep
13 Hinderbana Hinderbana Stationer
14 Klassens val Klassens val Vinterjogging

Jag lägger inte in vinterlekar, vinterjoggning eller simning, detta kommer under resans gång.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

 

Fairplay är ett tänk man måste ha i allt man gör. inte bara olika spel och lekar



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna röra på sig, leka och arbeta i grupp.
Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i idrotten, genom att arbete med rörelseglädje i undervisningen.
Vi vill att eleverna blir medvetna om hur och att de själva kan påverka sin hälsa och rörelseförmåga med redskap som vi lär oss i idrotten.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:




Länktips:

Pengar, arbete, och hållbar utveckling

Pengar, arbete och hållbar utveckling

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Krister Andersson

När, under vilka veckor?

v.16 – v.22

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor som kan användas för att öva resonemang):

  • Hur såg en familj ut för 100 år sedan och hur kan de se ut idag? Orsaker?
  • Vad använder familjer idag sina pengar till? Jämförelser
  • Var får familjen pengar ifrån?
  • Vilka andra resurser har en familj förutom pengar?
  • Vad händer om man inte har tillräckligt med pengar?
  • Vad jobba människor med?
  • Hur ser ett drömjobb ut och vad har utbildning för betydelse? Om man inte har varken eller, vad händer då?
  • Var får du dina pengar från?
  • Hur använder du dina egna pengar ?
  • Hur hänger dina/familjens pengar ihop med samhällets pengar?
  • Varför betalar man skatt?
  • Varför är vissa länder/personer rika och andra fattiga? Orsaker
  • Vad blir skillnaden för barn att leva i rika och fattiga familjer /länder? Jämför konsekvenser

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
=> I arbete med ekonomi lyfter vi fram att människor lever under olika ekonomiska förhållanden och vi jobbar med att se dels orsaker och konsekvenser av dessa skillnader. 

Förankring i kursplanens syfte:

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
=> Vi jobbar med att utveckla analysförmågan kring ekonomiska frågor. Ex se orsaker till varför ekonomi kan se olika ut i olika familjer, konsekvenser av detta och jämförelser mellan olika perspektiv. Vi vill också se sambanden mellan olika delar i ekonomi för att se hur de bildar olika kretslopp.


uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
=> Vi ska jobba med att hitta argument och sedan debattera frågor som har med ekonomi som t ex nivå på veckopeng, skatter mm.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Samhällskunskap:

Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
=> Beskriva olika typer av familjer och orsaker till att det ser annorlunda ut i dag jämfört med 100 år sedan.

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
=> Förklara var och hur familjer som inte har pengar kan få hjälp.
=> Förklara hur man kan få hjälp om man blir arbetslös.
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
=> Beskriv och förklara de viktigaste utgifterna familjer har.
=> Förklara var familjer får sina vanligaste inkomster från.
=> Förklara vad som menas med en budget och detta kan hjälpa en familj med deras inkomster och utgifter.
=> Förklara hur det går till att söka jobb.
=> Förklara hur man kan göra för att spara eller vara sparsam.
=> Visa på konsekvenser av att direkt göra av med sina pengar.

Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
=> Förklara orsaken till att vi betalar skatt och vad den används till.
=> Förklara vad som menas med det ekonomiska kretsloppet och visa på sambanden mellan olika delar i lands ekonomi.
=> Visa på konsekvenser av de skatter som vi har i Sverige, ex minskade klyftor.
 
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Geografi:
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälso- vård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
=> Förklara orsaker till att vissa länder är rika i världen och varför vissa är fattiga.
=> Förklara vad som menas med I-länder och U-länder.
=> Vad finns det för orsaker till rikedom och fattigdom i svenska familjer?
=> Vad för det för konsekvenser att växa upp i ett fattigt eller rikt land, se likheter och skillnader.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Ladda ner dokumentet "Matris Ekonomi, pengar & arbete vt 16.pdf"

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar och funderar kring hur dagens familjer faktiskt kan se ut. Därefter ger vi oss in i att se hur familjens ekonomi ser ut. Vi går sedan vidare till barns egen ekonomi och hur drömjobbet kan se ut. Sedan är det dags att knyta samman den privata ekonomin med samhällets ekonomi och då blida kretslopp. Vi kommer här att bygga på kunskaperna om samhällets ekonomi med varför länder kan vara rika eller fattiga.

Med denna grund kommer vi också att studera fler orsaker till att människor är rika och fattiga.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha debatt och fortlöpande diskussioner. Sedan avslutar vi med en analys.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.16: Arbete och inkonst.

v.17: Arbetsmarknad i förändring

V.18: Pengar och konsumtion
v.19: Samhällets ekonomi
v.20: Fattiga och rika
v.21: Ledig vecka

v.22: repetition, analys, avstämning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi bygger i detta avsnitt förståelse för grunderna i ekonomi. Vi tittar på familjens ekonomi och barns ekonomi. I detta väver vi in tankar och funderingar om jobb och vad det innebär att inte ha det eller inte ha pengar över huvudtaget. 
Vi bygger sedan vidare på kunskaper om kommunen när det gäller samhällets ekonomi för att då kunna se större ekonomiska kretslopp. 
I slutet kommer vi att sätta fokus på människor och länder som har olika förutsättningar ekonomiskt. Här kommer vi bl a knyta in Kenya och människor som just nu hamnar som flyktingar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
=> I vårt arbete med att förstå betygssystemet bjuder vi in alla föräldrar för att få undervisning av eleverna. 
=> Vi kopplar ekonomi till det som sker i vår omvärld och hur det ser ut i Kenya där vår vänskola ligger.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:



Utomhusperioden åk 4

Idrott och Hälsa – åk 4- Utomhusperioden

Ansvarig: Krister Andersson
När, under vilka veckor? 16-23

 

Vad?

 

Frågeställning:

  1. Hur kan eleven utveckla sina grovmotoriska förmåga genom olika övningar och lekar?
  2. Hur bör vi klä oss, när vi är utomhus och aktiva under olika årstider?
  3. Samarbete, hur får man en grupp att samarbeta på bästa sätt?
  4. Uppmärksamhet, hur får man en grupp att lyssna och följa instruktioner?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och
  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.
  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
  • Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Aktivitet 1 2 3
Lek och spel

Motoriska färdigheter öga-hand motoriken
Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en viss anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en god anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Lek och spel m. boll

Spelförståelse, taktik och teknik. Olika positioner
Är med i spelet och har godtagbar spelförståelse. Jobbar med jaget. Förstår huvuddraget i de olika positionerna. Har god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse. Kan innebörden av de olika spelpositionerna. Har mycket god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse och självförtroende. Kan innebörden av de olika spelpositionerna och visar det under spelets gång.
Skadeförebyggande Förstår syftet med uppvärmning. Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning. Kan även se till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning, kan förklara för sina klasskamrater varför. Ser till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande
Friluftsliv Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativt god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom mycket praktiskt arbete i skolans närmiljö men även med att besök på Gustavsbergsbadet.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande både under de praktiska momenten men även under genemsamma diskussioner.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi startar med lekar och enklare spel, provar olika friidrottsgrenar, jobbar med gruppövningar i Mästarnas mästare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Det här skall ses som ett preliminärt schema som kan komma att ändras.

Vecka Måndag röd Tisdag grön Torsdag grön/röd
16 Lov Flaggan Flaggan
17 Samla varv raketen Samla varv raketen Intervall IP
18 Skoljoggen Skoljoggen Friidrott
19 Kon fotboll Kon fotboll Skogs joggen
20 Flaggan Flaggan Simning
21 ledig ledig ledig
22 Coopers Coopers öppet hus
23 Lov Södersved/stormkök Tema dagar

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Alla som jobbar med Jupiter! Eleverna kommer att lära sig samarbete samt eget ansvarstagande. Samt tryggheten för folk i närheten om vetskapen om sitt barns simkunnighet.


Varför?

 

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet.

 

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna röra på sig, leka och arbeta i grupp.
Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i idrotten, genom att arbete med rörelseglädje i undervisningen.
Vi vill att eleverna blir medvetna om hur och att de själva kan påverka sin hälsa och rörelseförmåga med redskap som vi lär oss i idrotten.

 

Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation





Länktips: