2022-2023

Ge – Agenda 2030 – Världen samlas

Ansvarig: Fredrik Pettersson När: v.6-v.14

Ämne: Geografi

Material:

Länk till Lpp-genomgång:

 Keynote från lektionerna
Finns i Meitner/planering

Varför?

Många saker händer i vår omvärld. Det sker fruktansvärda jordbävningar och det pågår krig. Vi ska därför studera vad som gör platser sårbara och vad som får människor att fly sina hem. Viktig del är att se vad som görs för att hjälpa utsatta människor och vi följer därför Röda korsets arbete. Men vad kan vi själva göra?

Vad?

Röda korset

=> Vad är en hjälporganisation och vad gör sådana?

https://www.rodakorset.se/

Endogena processer

=> Vad menas med endogena processer och hur påverkar detta platsers sårbarhet? (Plattektonik, Magma, mantel, inre &yttre kärnan subduktionszon, mittoceaniskrygg, djuphavsgrav, kollisionszon, spridningszon, vulkan, jordbävning, tsunami, förkastning,

=> Vilka konsekvenser får jordbävningar och vad gör hjälporganisationer på plats?

https://laromedel.ne.se/material/reader/910/26231

Orsaker till flykt/ migration 

=> Vad är orsaken till att människor flyr? (Migration, flykting)

=> Hur påverkas ett lands sektorer av ett krig? (Primär, sekundär, tertiär sektor, naturtillgångar infrastruktur)

=> Hur hänger sektorerna samman och varför kan detta påverka hur rikt ett land är?

=> Hur kan olika kartprojektioner påverka det en karta kan visa?

https://laromedel.ne.se/material/reader/910/25753

https://laromedel.ne.se/material/reader/910/25736

FN & agenda 2030 + röda korset

=> Vad innebär FNs arbete Agenda 2030?

=> Vad kan hjälporganisationer gör under ett pågående krig? (Röda korset & FN)

=> Vad innebär det att tvingas fly från ett krig?

=> Vad kan göra platser sårbara om det blir krig i ett land?

https://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/ukraina/

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/

Fattigdom & sårbarhet & migration / urbanisering

=> Vad finns det för naturliga orsaker som gör en plats sårbar? (Naturkatastrofer, krafter ovan jord, Krafter under jord)

=> Hur hänger fattigdom samman med platser som är sårbara och människors migration (flyktingar, urbanisering, slumområde, resiliens)

https://laromedel.ne.se/material/reader/910/25742

Torka & översvämningar + klimat

=> Vad är orsaken till torka & översvämningar och varför blir det mer av dessa? (Klimat, klimatzoner, vind & monsun, passadvindar, högtryck, lågtryck, Hadleycell, vändkretsar)

=> Vilka konsekvenser har torka & översvämningar på ett lands sektorer & infrastruktur?

https://laromedel.ne.se/material/reader/910/26231

https://laromedel.ne.se/material/reader/910/25745

https://laromedel.ne.se/material/reader/910/25746

https://laromedel.ne.se/material/reader/910/25748

Hur?

Precis i vår start sker den stora jordbävningen i Turkiet/Syrien. Detta gör att vi startar som räddningsarbetare i dessa områden och här studerar vi Rödakorsets arbete. Vi söker också mer kunskaper om varför jordbävningar sker och vilka andra fenomen som hänger samman med jordens exogena krafter.

Fortsättningen är sedan att studera vad som bygger upp ett lands näringsliv för att sedan studera hur krig i ex Ukraina påverka detta. Från sårbara platser i krig och vad röda korset gör där tar vi oss till andra naturligt sårbara platser. Vi studerar fenomen som torka och nederbörd. Vi studerar vad som äär faktorer som leder till fattigdom och hur hjälporganisationer försöker stötta länder som drabbas av naturkatastrofer.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – 

Möjligheter – Ge tid möjlighet att se vad som faktiskt görs och få chansen att studera detta.

Förväntningar – Att alla ska kunna bidra till vår utställning.

Rutiner –

Interaktion – Hela tiden dela det som görs med andra och denna gång även diskutera hur vi kan synliggöra det vi gör i en utställning.

Miljö –

Språk –

Modellering –

Längd, massa, volym och tid

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik

Årskurs: 5

Ansvarig: Maria Troedsson

När: Vecka 12-16

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

 

Vad?

Första delen av kapitel 3 Första kapitlet handlar om att upptäcka prioriteringsreglerna och hur vi använder dessa. Därefter ska vi tolka och beräkna värdet av numeriska uttryck och hur vi kan skriva egna algebraiska uttryck. Slutligen kommer ni att få upptäcka växande mönster och beskriva växande mönster med varandra. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg för att se vad ni lärt er under kapitlet. 

 

Fokus för kunskapsloggen kapitel 3

  • vilka enheter använder för att mäta längd
  • när vi använder de olika enheterna
  • beskriva hur kilometer, meter, decimeter, centimeter och millimeter hänger ihop
  • vilka enheter vi använder för att mäta volym
  • i vilket sammanhang vi använder de olika enheterna
  • beskriva hur liter, deciliter, centiliter och milliliter hänger ihop
  • vilka enheter vi använder för att mäta massa
  • kunna beskriva hur gram, hektogram och kilogram hänger ihop
  • vilka enheter vi använder för att mäta tid
  • när vi använder de olika enheterna
  • kunna beskriva hur timme, minuter och sekunder hänger ihop

För de elever som behöver utmanas får de skriva och rita egna exempel för att synliggöra innebörden av varje fokuspunkt och därefter dela med sig av sina exempel till sina kompisar.

 

Hur?

  • Vi startar med en uppgift som är kopplat till repetition från föregående kapitel vi arbetat med.
  • Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
  • Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
  • Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
  • Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
  • För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass.

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria

 

Decimaltal

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik

Årskurs: 5

Ansvarig: Maria Troedsson

 

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

 

Vad?

Under kapitel 2 kommer vi att lära oss om tiondelar, hundradelar och tusendelar. Ni kommer att få utveckla förståelse för positionssystemet och kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal. Ni kommer dessutom att få omvandla tal mellan bråkform och decimalform. Avslutningsvis kommer ni att både få addera, subtrahera, dividera samt multiplicera talen i både decimalform och bråkform. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg för att se vad ni lärt er under kapitlet. 

 

Fokus för kunskapsloggen kapitel 2

  • vad tiondelar är
  • vad hundradelar är
  • vad tusendelar är
  • hur vi gör när vi storleksordnar decimaltal
  • hur vi gör för att omvandla från bråkform till decimalform
  • på vilka olika sätt vi kan addera och subtrahera decimaltal
  • på vilka olika sätt vi kan multiplicera decimaltal
  • på vilka olika sätt vi kan dividera decimaltal

För de elever som behöver utmanas får de skriva och rita egna exempel för att synliggöra innebörden av varje fokuspunkt och därefter dela med sig av sina exempel till sina kompisar.

 

Hur?

  • Vi startar med en uppgift som är kopplat till repetition från föregående kapitel vi arbetat med.
  • Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
  • Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
  • Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
  • Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
  • För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.
  • Lektionerna avslutas med att vi skriver i våra loggböcker där vi skriver om vad vi tar med oss från lektionen samt gör en uppgift gemensamt.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass.

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria

 

SO: Vårt samhälle

SO: Vårt samhälle

Ämne: SO
Årskurs: Åk 1
Ansvarig: Cecilia Hulin och Cecilia Högsveden 
East
När: v.2–17

 

Varför?



Eleven behöver känna till samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället. Eleven behöver även känna till vilka faror som finns i trafiken och vad som kan göras för att undvika dessa.
Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor

. Genom ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.


Vad?

Frågeställning:
Yrke/samhälle

Vad är ett samhälle?
Vilka yrken behövs för att upprätta ett demokratiskt samhälle, vilka yrken
Vilka yrken är viktiga för att vårt samhälle ska fungera där alla har lika värde och mår bra?
Vilka samhällsfunktioner är viktiga i ditt närområde tex för att skolan och ditt hem ska fungera.
Vad är ett yrke och vilka känner du till?
Vilka yrken samverkar för att ett objekt / funktion s.k. sammankoppla olika yrken?
Vilket yrke fanns för 100 år sedan och finns kvar än i dag samt vilka yrken fanns inte för 100 år sedan men finns idag?
Vilka yrken finns i vår närmiljö tex på vår skola?
Vad krävs för utbildning för ett yrke?
Vilka yrken finns i klassens familjer?
Vilket är ditt drömyrke?


Trafikkunskap

Vilka yrken finns i trafiken?
Vad behöver jag kunna och tänka på när jag är i trafiken?
Vilka regler finns det för trafiken?
Vilka faror finns i trafiken?
Vilka trafikskyltar finns längs din skolväg?

Begrepp: samhälle, yrke, lön, arbetstid, semester, skatt, inkomst, arbetsuppgift, arbetsplats, arbetsredskap, utbildning, kund/brukare, närområde, samhälle, samhällsfunktion. Trafik – signaler, – märken, -säkerhet, – regler, övergångställe, korsa en väg, gångväg, skjutsa, broms, lag, obevakad, fotgängare, företräde, fordonstrafikant, gångtrafikant, regler, skylt, uppmaning, påbud, symboler, undantag, reflex, väjningsplikt, reflektera.


Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi arbetar genom att använda flera olika uttrycksformer såsom språk, bild och konstruktion.
Vi samtalar/diskuterar/funderar kring om olika yrken och samhällsfunktioner i vår närhet
Vi läser och ser korta filmer om viktiga samhällsfunktioner. Vi använder oss av använda oss av tankekartor.
Vi bygger ett samhälle och lär oss samtidigt om trafikregler och skyltar.
Vi lär oss nya ord och begrepp inom olika yrken och trafiken.
Vi samtala om gamla och nya yrken samt elevernas drömyrken.
Vi lär oss om trafikregler och trafikskyltar genom att promenera i närmiljön och då prata och diskutera om trafik och trafiksäkerhet.
Vi gör fler utflykter, bl a till hamnen i Gustavsberg och till Skansen. Vi använder oss av olika transportmedel.

 

När ska vi göra vad?

Vi ställer oss frågor såsom: Vad består ett samhälle av? Vad är viktigt att det finns? Vilka behov har ett samhälle? Vi brainstormar kring ämnet och gör tankekartor
Vi läser i boken “SO-boken – Vårt samhälle” s. 74-81.
Eleverna får sedan i uppgift att i mindre grupper bygga upp ett eget samhälle genom att använda olika material. Vi har valt att arbeta utifrån material från https://ungforetagsamhet.se/
Halvvägs igenom stannar vi upp och studerar varandras samhällen. Kanske kan det vara så att någon grupp glömt att ta med en viktig funktion.

Vi är ute och tittar på vilka vägskyltar det finns i trafiken.
Om eleverna ännu inte har skapat vägar/trafik i samhället är det dags. Vilka vägskyltar behöver man använda? Vi samtalar om riskfyllda platser och vad man kan göra för att göra dem mer säkra.
Vi läser i “SO-boken – Trafik” s.16-21.

När eleverna är klara börjar vi fundera över vilka yrken har vi med i våra samhällen.
Vi ser programserien “Drömyrket”, Evas superkoll, Jobb i staden samt vi ser film om vikten av reflex,
Under arbetets gång bjuder vi in föräldrar att vara “specialister” på yrken dvs de får presentera sitt yrke.

Länkar

Evas superkoll 5- 13 min. Ambulans, brandstation, polis, försvaret, kungen, domstolar och om demokrati, https://www.google.com/search?tbm=vid&q=-+Film-Evas+superkoll-avsnitt+4,+Ambulansen&sa=X&ved=2ahUKEwjp1dXx5Lj8AhVtpYsKHWb6B4oQ8ccDegQIDBAD&biw=1037&bih=631&dpr=1 

Jobb i staden NE: https://www.ne.se/play/ur/serie/165661

Yrken på medeltiden: https://www.ne.se/play/ur/program/158820?fromSearch=true 

Drömyrket: https://urplay.se/serie/171709-dromyrket 

Youtube: 10 olika yrken – svenska som andraspråk https://www.youtube.com/watch?v=hU3Baufkdtw , 
28 vanligaste yrken https://www.youtube.com/watch?v=HNv16LFhVN0 

Trafikmärken: http://www.ungafakta.se/pyssel/mala/trafikmarken/ 

Reflex – din säkerhet i trafiken: 12 min
https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix511?fromSearch=true

Gatsmart: Mörker och reflexer 2 min https://www.ne.se/play/ur/serie/215486


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?


Vi redovisar genom att konstruera skisser och byggnader av olika material, skapa karta och trafikmärken, genom samarbetsövningar samt genom att skriva faktatexter. När du är klar ska känna till några yrken och kunna berätta om några av våra viktiga samhällsfunktioner; sjukvård, polis, brandkår samt några trafikregler och skyltar.


CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande
Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi gör tankekartor för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion – När eleven bidrar med sina tankar får denna vara med och påverka undervisningen och vad som ska tas upp. Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Vi uppmärksammar yrken och trafiken runtomkring i vårt närområde. Vi bjuder in föräldrar att samtala om sitt yrke och diskuterar vilka yrken som finns på i till skolan, ser på informationsfilmer för att få en större förståelse. Vi använder oss av varandras erfarenheter för att bidra till mer kunskap. Vi tar reda på svar på de frågor som kommer upp.
Språk -Vi sätter ord på teorier och tänkande. Eleverna får muntligt eller skriftligt berätta vad de lärt sig.
Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.


Centralt innehåll

Att leva tillsammans: Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i närområdet: Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen: Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.

Att undersöka verkligheten: Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.


Kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier
Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner.
Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena.
Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv.
Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.

SO – Spår i tiden

Ämne: SO – Spår i tiden
Årskurs: Åk 1
Ansvarig: Cecilia Hulin och Cecilia Högsveden East
När: v. 10-15

Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på̊ framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både vara liv i dag och vara val infor framtiden.
Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt genom historien och för historiska skeenden som har påverkat nutiden. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna får förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor
och värderingar.
Eleverna ska också̊ ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa fradgor till och vardera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna
Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religion kan spela i samhället och hur samhällsförhållanden påverkar utvecklingen av religioner och andra livsåskådningar. Genom undervisningen ska eleverna få kunskaper om hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och hur kristendomens roll i samhällslivet har förändrats över tid.

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan man mäta tid?
Vad innebär en tidslinje?
Varifrån kommer namnen på våra veckodagar?
Vilka nordiska gudar känner vi till?
Vilka grekiska gudar känner vi till?
Vilka berättelser från bibeln känner vi igen och vilka skulle vi vilja veta mer om?
Högtider under våren: Varför firar vi Påsk?

Centralt innehåll från kursplanen Lgr 22

SO
Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.
Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Svenska
Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors

Mål
Eleven visar grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, och religiösa traditioner


Hur?
Hur ska vi arbeta?
För att ta reda på var eleverna har för förkunskaper kommer vi att göra rutinen “Zoom in” där trädet Yggdrasil gömmer sig bakom. Därefter får eleverna dela med sig av sina kunskaper. Fortsättningsvis kommer vi att läsa, se på film samt rita till de nordiska folksagorna om de olika gudarna.

Efter arbete med de nordiska gudarna går vi vidare till de bibliska berättelserna. Även här undersöker vi elevernas förkunskaper genom rutinen “Think – Puzzle – Explorer”, vad vet de, vad vill de veta och hur ska vi ta reda på det? Vi läser, ser på film och skriver faktatexter om de olika berättelserna.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Redovisning och bedömning kommer att ske genom arbetets gång t ex genom elevernas texter, mindmaps och diskussioner.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v.10 Skapelsemyter
Hur skapades världen tror ni? Vi använder oss av rutinen Think-pair-share där eleverna får tanka själva, berätta för en kompis och dela med sig till klassen.
Vi ser filmen ”Skapelsemyter introduktion” Tanken och ingenting, ca 4 min https://urplay.se/serie/177479-skapelsemyter Hur trodde man att värden skapades i filmen?
Vi pratar om vad är en same är, bor, lever av samt deras skapelseberättelsen : Sägner från Sapmi – nordsamiska 7 min. Det är den samiska nationaldagen https://www.ne.se/play/ur/program/223509?fromSearch=true
v.11 Skapelsemyter & Veckodagar
Frågeställning “Varifrån kommer namnen på våra veckodagar?”
Vi läser ur SO-boken s. 136-137 “en hel familj av gudar”
Vi ser varje dag ett avsnittet av “Gudar och badkar – och går igenom alla veckodagarna ”. https://urplay.se/serie/152861-gudar-och-badkar ca 4 min.
Läser ur boken “Nordiska gudar” samt webbsidan  www.ungafakta.se
Vi går igenom hur Trädet Yggdrasil ser ut för den nordiska mytologin: Vad är detta? Vi börjar med rutinen “Zoom in”. Vi pratar om Yggdrasil och de olika världarna som finns i trädet. Information finns på “Ung fakta ”Eleverna får därefter färglägga trädet Yggdrasil.
Vi ser filmen om skapelsemyten ur serien ” Odens rike”. https://urplay.se/serie/147457-odens-rike , 14 min.
Vi pausar under filmen och ritar i en ”Storyline” med text till varje ruta, 5 st som stöd för att kunna återberätta.
v.12 Grekisk mytologi
Vi gör en tankekarta om grekisk mytologi. Vad vet vi?
Vi gör en tallinje och jämför den nordiska och den grekiska mytologin.
Vi lyssnar på Tisdagskollen Alfred + grekisk mytologi = sant
https://www.ne.se/play/ur/program/220462?fromSearch=true
Vi läser högt om några av gudarna och ser om vi känner igenom dem i vår nordiska mytologi.
v.13 Knyter samman Nordisk och grekisk mytologi och The ”Big bang”
Vi knyter ihop området nordisk och grekisk mytologi. Vi läser ur “Boken om SO” s.112-117  – “Mytologi är som spännande sagor”. Därefter återberättar vi det eleverna kommer ihåg
Vi går igenom hur naturvetenskapen ser på hur världen skapades och ritar en storyline till i 5 rutor.

v. 14 Påsk
Det är strax är påsk passar vi på att fundera över varför vi firar påsk. Vi ser på filmen ”Varför firar vi påsk”  https://www.youtube.com/watch?v=nTgpoLP5DGE 
. Därefter får eleverna skriva fem meningar och berätta om det vi kommit fram till.
Vi avslutar med att de får göra ett fråge Kahoot med de begrepp de lärt sig under temat spår i tiden.
V.15 PÅSKLOV

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.
Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion –  Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Vi uppmärksammar tekniker och saker runtomkring i vårt närområde. Vi tar med bilder eller saker till skolan, ser på informationsfilmer för att få en större förståelse. Vi använder oss av varandras erfarenheter för att bidra till mer kunskap. Vi tar reda på svar på de frågor som kommer upp.
Språk – Vi tränar på att uttrycka sätta ord på vårt tänkande.
Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.

 

Analys av låttexter

Ämne: Svenska
Årskurs: Merkurius
Ansvarig: MAS
När: V 11-21
 
Varför?
Vi kommer i kontakt med texter hela tiden, som skrivna texter i skolan, nyheter, låtar, böcker. Att få kunskepr att läsa texter, att se vad där står men också få fram vad de egentligen menar är en viktigt, att inte förståelsen ska gå en förbi.
 
Vad?
  • Förstå olika texters budskap, varför skrivs de, finns det en bakomliggande tanke?
  • Kunna förbereda och genomföra en presentation som är lätt att förstå och ta till sig.
  • Få en ingång till äldre svenska texter av olika slag.
  • Vad är poesi, lyrik, dikter?
  • Vilka huvudgrenar finns det inom skönlitteraturen?
  • Hur kan vi analysera texter för att få fram en djupare förståelse?
  • Vad är rim, anaforer, allitteration, metaforer och liknelser?
  • Vem är Gustaf Fröding?
Hur?
Grupparbeten, ensklida arbeten, lärarledda lektioner, samtal och en avslutande redovisning.
 
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.
Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.
Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.
Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.
Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.
Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.