LPP Bråk och procent

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor? v 11-18

Prio Kapitel 4 s 120-167 alt Gleerups år 7 kap 4

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur skriver man ett tal i bråkform och blandad form? Vad är täljare och nämnare?
  • Hur stor andel är markerad/färgad?
  • Hur jämför man tal i bråkform?
  • Hur förlänger och förkortar man bråk?
  • Hur skriver man bråk i decimalform?
  • Hur adderar och subtraherar man tal i bråkform?
  • Hur multiplicerar man tal i bråkform?
  • Hur uttrycker man tid i bråk?
  • Hur beräknar man andel i procentform?
  • Hur beräknar man andelen vid förändring i procent?
  • Hur gör man beräkningar med procent i vardagliga situationer (delen med huvudräkning och miniräknare)?
  • Hur beräknar man det hela, 100%?
  • Hur hänger bråk, procent och decimalform ihop?
  • Hur använder vi oss av bråk och procent i vardagen?

Bråk är ett område som är grundläggande inom matematiken. Många har svårt med det, men för att komma vidare tex med algebra så är det nödvändig kunskap. En viktig del när det gäller elevers taluppfattning är att kunna växla mellan olika uttrycksformer. Vi kommer att träna på att förstå att bråkform och procentform beskriver samma andel, men bara skrivs i olika former. Vi kommer försöka göra kopplingen tydlig mellan bråkräkning och procenträkning genom att använda begreppet andel.

Vi kommer arbeta med följande:
Grundläggande egenskaper hos bråk
Jämföra bråk utifrån taluppfattning
Skapa förståelse för bråks storlek.
Metoder för beräkningar med tal i bråkform och decimalform.
Förlänga och förkorta bråk.
Addera och subtrahera bråk
Procenträkning
Grundtyperna av procentproblem: att beräkna andelen, delen och det hela

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar , diskussioner t ex ”starters”, praktiskt arbete,  spel och egen träning både digitalt och i bok med uppgifter på olika nivåer och med olika förmågor.

OBS! Följ tidsplanen som står för varje vecka. Om du inte är klar så blir det läxa till veckan därpå.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner där eleverna får berätta hur de tänkt och resonerar, inlämning av övningsuppgifter, digitala läxförhör i kunskapsmatrisen, inlämningsuppgift, begrepps- och kapiteltest samt prov.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 11 och 12

  • Lektion 1 och 2 Genomgång och diskussioner kring bråk och olika uttrycksformer av andelar
  • Arbetsblad 4.1 samt räkna två nivåer på kapitel 4.1 i Prio s. 122 – 125
  • Lektion 3 Vi fortsätter uttrycka bråk på olika sätt
  • Kort repetition av förlänga och förkorta bråk
  • Arbetsuppgift Tal i bråk, procent, decimalform, tallinje 
  • Lektion 4 Jämföra Bråk. Vi tittar på hur man kan jämföra bråk med referenspunkterna 0, 1/2 och 1 samt större än, mindre än, lika med.
  • Arbetsblad 4.2  samt räkna en – två nivåer på kap 4.2 s. 126 – 128

Film om att jämföra bråk

Vecka 13

  • Lektion 1 Fortsatt träning på kap 4.2 Jämföra bråk
  • “Vilket bråk om jag får fråga” – frågelek
  • Lektion 2 Kan vi skriva bråk på olika sätt fast de är lika mycket värda? Vi fortsätter diskutera begreppen förlänga och förkorta. Det är kapitel 4.3 och sidorna i boken är 129-132.
  • Vi testar att arbeta i Gleerups Matte år 7 – kap.4.2 för att ha digital åtkomst. Se classroom. Vi tränar två spår digitalt med automatisk rättning.
  • Gemensam gruppuppgift – para ihop bild med bråk.
  • Lektion 3 och 4 Vi fortsätter med tal i bråkform och decimalform. Gleerups år 7 kapitel 4.3.
  • Quizlet digitalt spel med bråkform, decimalform
  • Bråkstaplar Bilda bråk med multilinkkuber

PRIO kap 4.1 PRIO kap 4.2 (scannade sidor från matteboken för er som ej har den med er)

Film om att jämföra bråk se 12 min.

Film om förlänga och förkorta bråk

Filmer (scrolla längst ner på sidan): https://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7/brak-och-procent/braktal

Vecka 14

  • Lektion 1 – Addera och subtrahera bråk Vi övar digitalt i Gleerups år 7. Se Classroom som är länkat från schoolsoft.
  • Fördjupningsuppgifter i eget Classroom
  • Lektion 2 Problemlösning “Felblandad saft”
  • Lektion 3 – fortsatt träning
  • Problemlösning “Träna tillsammans” och “Beduinens döttrar”
  • Bråkpussel Para ihop bråk med samma värde i ett pussel

Film om addition och subtraktion av bråk

Vecka 16

  • Lektion 1 Problemlösning “Blockmodellen”

Kommande länkar:

Film om multiplikation av bråk

Länktips till bråktavla

Facit Arbetsblad

Sammanhang och aktualitet

Bråk är ett område som är grundläggande inom matematiken. Många har svårt med det, men för att komma vidare tex med algebra så är det nödvändig kunskap.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering – Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

  • Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Förmåga att föra och följa matematiska resonemang
  • Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska
situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning,
huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital
teknik. Metodernas användning i olika situationer.
Samband och förändring
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med
procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Du kommer bli bedömd i följande kunskapskrav: Problemlösning, Begrepp, Metod samt Kommunikation.

LPP Överlevnad – på Tellus och i Vintergatan

Överlevnad – på Tellus och i Vintergatan

 

Projekt i Venus år 7 v.35 – 48

Ansvarig: Malin Björn

Ämnesövergripande projekt i NOTk, främst fysik och teknik, delvis biologi.

 

Frågeställningar:

*Hur påverkar bränderna i Amazonas vår överlevnad? (fotosyntes, cellandning, klimatförändringar)

*Vad krävs för att klara sig i rymden på ett rymdskepp? (ekologi – samspel, näringskedjor, energi)

*Hur vet vi det vi känner till om Universum? Vad trodde man förr? (vetenskapshistoria)

*Vilka himlakroppar stöter vi på i rymden? (astronomi)

*Vad säger stjärnorna? (astrologi)

*Vilka farkoster finns i rymden? (från satelliter till rymdskepp)

*Hur fungerar en raket? Raketmotor? (energiomvandlingar, fasomvandlingar, reaktioner)

*Hur kan vi förbättra en laboration i flera steg och dokumentera arbetet utförligt?

*Hur kan kunskap i naturvetenskap hjälpa i en överlevnadssituation?

Förankring i kursplanerna (Lgr11): (se sist i detta dokument)

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att genomföra flera olika gruppdiskussioner, undersökningar/experiment och praktiska byggmoment och utvärdera dessa. För att söka kunskap kommer vi se film, läsa, svara på frågor, söka fakta och presentera vad vi tror, tänker och tycker för varandra. Vi kommer spela begreppsspel och göra planscher tillsammans. Det blir mycket arbete parvis och i grupp. I slutet genomför vi ett gemensamt bygge och en större avslutande laboration som kräver noggranna observationer, utförlig dokumentation och rapportskrivning. 

 

Arbetsuppgifter: 

(använd gärna denna som en checklista – har du deltagit på allt?)

  • Plansch med fotosyntes, cellandning med Amazonas bränder i centrum (v.35-36)
  • Argumenterande text om brändernas påverkan, muntlig presentation (v.36-39)
  • Överlevnadssoppa – laboration med självskattning och muntlig redovisning (v.36)
  • Arbete i Gleerups Fysik med astronomifrågor (v.37 – 39)
  • Raketbygge av PET-flaska – laboration  (v.40-43) PET-raketbygge instruktion med matris
  • Vår rymdfärd – gemensam plansch 

Att plugga begrepp inför prov: (v.43)

 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal samt praktiskt arbete med sina klasskamrater. Bedömningen kommer att ske både i det praktiska samarbetet i gruppen och i diskussioner, i den enskilda dokumentationen och i flera mindre bedömda deluppgifter och kunskapskontroller/läxförhör. Vi tränar på att bedöma vad och hur uppgifter bedöms med olika matriser för självskattning. 

 

Vi tränar på att hålla muntliga framföranden och på att skriva labrapport där vi ger varandra konstruktiv respons utifrån två stjärnor och en önskan. Vi avslutar arbetet om rymden med en labrapport som skrivs enskilt om tändsticksraketen och arbetet med astronomi med en bildspelsredovisning. Detta leder till en sammanfattad normativ bedömning under arbetets gång.

 

Bedömda uppgifter:

Kontinuerligt i flera mindre lektionsuppgifter, tillsammans med eleverna. Muntlig presentation. Begreppsförhör – prov. Kahoot-frågor om säkerhet vid lab. Laborationsrapportinlämning.

 

Exempel på några matriser:

 

Matris till uppgiften Koka överlevnadssoppa, från Lgr11:

 

Omskriven så att eleven kan förstå vad och hur:

Matris till uppgiften Amazonas brinner, Från Lgr11:

Skriven så vi kan bedöma uppgiften tillsammans:

Sammanhang och aktualitet:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov. Tanken är att uppgifterna som eleverna gör ska ha låg tröskel men högt i tak. Så långt det är möjligt ska det gå vara kreativ inom uppgifternas ramar, för att väcka lust att lära. Vi använder oss av Visible Thinking-rutiner för att synliggöra elevernas eget lärande i projektet. Vi knyter an faktakunskaper i projektet till aktuella företeelser i vår närmiljö. 

 

Utvärdering:

Tillsammans med eleverna, kontinuerligt under projektet samt efter avslutat projekt.

 

Förankring i kursplanerna (Lgr11):

 

Allmänt – Genom undervisningen i ämnena (fysik, biologi och teknik) ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
  • genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.
  • använda utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
  • göra enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Centralt innehåll i projektet:

NOTk

  • Använda kunskaper i fysik och biologi och teknik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • Genomföra systematiska undersökningar i fysik och biologi och teknik.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sambandet mellan undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör fysik och biologi.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till NOTk, såväl i digitala som i andra medier.

Biologi

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.

Fysik

  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. 
  • Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
  • Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.
  • Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
  • Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.

Teknik

  • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
  • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
  • Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling.
  • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.