Månadsbrev Venus oktober

Under oktober har vi arbetat med friluftsliv inom idrotten och knivhantering i slöjden och detta fick sammanstråla under en vandring vid Långviksträsk. Fler i klassen är engagerade i grön flagg som Malin driver. Där jobbar vi med att den miljö som vi lär oss uppskatta och njuta av tar vi också hand om. Något vi fick göra under denna vandring. Vi la mycket fokus på gemenskap, samarbete och att bygga trivsel och trygghet. Vi pedagoger och elever är fortfarande nya för varandra och arbetet att bygga relation tar både tid och ansträngning. Men är såklart också väldigt roligt. 

 

I svenskan har vi sedan terminsstart arbetat med en ungdomsdystopi som heter “En sekund i taget”. Den handlar om en pandemi som drar över världen och vi får följa Hedvig som är tillsynes ensam överlevande. När vi satt vid Långviksträsk och späntade ved så fick de tänka sig in i Hedvigs situation där hon ensam skulle försöka göra upp eld för att få mat och värme. 

 

 

 

 

 

 

   

I matematiken har vi arbetat med tal och taluppfattning som ligger till grund för allt vi gör inom matematiken. Då Malin och Marias lektioner ligger parallellt på onsdagarna så möjliggör det för oss att dela klasserna på andra sätt. Något som är gynnsamt både för att ibland komma åt olika genomgångar utifrån olika behov. Men även för att möjliggöra andra grupperingar som känns gynnsamma för grupp och individ. 

 

Nu går vi in i mörkare tider vilket kan ta på krafterna. Vi kommer uppmuntra eleverna att fortsätta gå ut på rasterna även om det är kallt och ruggigt så att de får solljus och energi.

 

Med önskan om en fortsatt härlig senhöst! /Venus mentorsteam

 

LPP Slöjd Karvsnitt och bildhuggeri

Ämne: Trä- och metallslöjd

Årskurs: 7

Ansvarig: Malin Björn

När: v. 35-42

 

Varför?

Slöjd är ett praktiskt ämne som ger möjlighet till kreativa uttryck samtidigt som slöjdande ger självförtroende i att klara av att skapa i olika material och kunskap i att använda många olika verktyg. Slöjd ger en skapande-kraft både i praktiska föremål med funktion och i estetiska föremål som ger glädje. Den kraften berikar oss människor sedan årtusenden. Slöjd är historia och nutid på samma gång.

Undervisningen i ämnet slöjd ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
  • förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.

Vad och hur?

Vi använder täljkniv och olika skärverktyg (skölpar, getfot, snedlöpare m.fl) och tränar på att tälja/karva olika former i olika slags material. Vi testar de olika skärverktygen och skapar sedan bilder där vi karvar bort material (karvsnitt) och där vi skapar en kontur och hugger bort träämnet utanför konturen (bildhuggeri). 

 

I slutuppgiften skapar vi bilder på lindträ med naturtema där vi kombinerar de båda teknikerna. Under arbetets gång resonerar vi kring lyckade delmoment och vad vi kan utveckla genom att använda modellen “Two stars and a wish” och “Think-Pair-Share”. Vi utforskar olika former och linjer och prövar och omprövar och tränar strategier för att fortsätta arbetet när det inte blir som vi tänkt oss.

 

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande och tid för skapande avsätts under alla delar av lektionerna. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med pröva-ompröva-utformning väcker tanken hos alla elever. Många inspirationsexemel och tidigare elevers arbeten visas för att demonstrera bredd och djup i uppgifternas möjligheter. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i arbetet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. En annan är I see – I think – I wonder.

Interaktion – Att interagera under slöjdlektionerna är nödvändigt för säkerhetsaspekten. Att reflektera kring Two stars and a wish” kring eget och andras arbete vidgar tänkandet. Diskussioner och samarbete i par och i grupp möjliggör för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar med konkret material där skapandet och det praktiska kreativa tänkandet synliggörs. Vi diskuterar påverkan på miljön (hållbar utveckling).

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta begrepp på tekniker och verktyg och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren visar, exemplifierar och stöttar praktiskt och ställer frågor för att synliggöra elevernas arbete eller för att inspirera tänkandet kring nästa steg i skapandeprocessen.. 

LPP Tal och siffror

Ämne: Matematik

Årskurs: 7

Ansvarig: Malin Björn

När: v. 35-45

 

Varför?

Innehållet i kunskapsområdet ”Taluppfattning och tals användning” omfattar kunskaper om tal och hantering av tal samt beräkningsmetoder, och hur dessa kunskaper kan användas i matematiska och vardagliga sammanhang. Taluppfattning är grundläggande för att kunna utveckla kunskaper i matematik. Genom att eleverna successivt får möta tal och beräkningar i utvidgade talområden och med nya talmängder, kan förståelse och uppfattning av tal och olika räknesätt fördjupas. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

 

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar: 

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, 
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier, 
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och 
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Vad? 

  • Vårt talsystem – Talens värde och positionernas namn
  • Räkna med 10, 100, 1000
  • De fyra räknesätten – begrepp och algoritmer
  • Räkna med tal i decimalform
  • Prioriteringsregler
  • Primtal och delbarhetsregler
  • Avrundning och överslagsräkning, huvudräkningsstrategier
  • Problemlösning på området

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio7 från Sanoma.

 

De flesta lektioner innehåller följande delar: 

  1. Lektionerna inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans, enligt rutinen Think-Pair-Share.
  2. Vi undersöker fler lösningar tillsammans och tar upp klassens exempel till diskussion där vi tittar på styrkor och utmaningar enligt formen Two stars and a wish. Ibland bygger vi på med en lärarledd genomgång.
  3. Vi fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter eller aktiviteter som knyter an till startuppgiften.
  4. Vi arbetar sedan vidare självständigt i boken Prio7 som innehåller uppgifter på tre olika svårighetsnivåer för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. Målet är att de flesta elever ska hinna träna två olika nivåspår.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.