LPP Slöjd Egenvalt slöjdarbete

LPP Slöjd Egenvalt slöjdarbete

Ämne: Trä- och metallslöjd

Årskurs: 9

Ansvarig: Malin Björn

När: v. 36-48

 

Varför?

Slöjd är ett praktiskt ämne som ger möjlighet till kreativa uttryck samtidigt som slöjdande ger självförtroende i att klara av att skapa i olika material och kunskap i att använda många olika verktyg. Slöjd ger en skapande-kraft både i praktiska föremål med funktion och i estetiska föremål som ger glädje. Den kraften berikar oss människor sedan årtusenden. Slöjd är historia och nutid på samma gång. Att planera och genomföra ett eget slöjdarbete från inspiration och idé till färdig produkt ger förutom praktiskt kunnande även ökad tillit till den egna förmågan.

Undervisningen i ämnet slöjd ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
  • förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.

Vad och hur?

Eleverna ges möjlighet att inspireras av tidigare slöjdarbeten, egna och andras både på skolan och via internet. Därefter planerar de att utmana sig själva, våga utveckla en specifik slöjdart eller våga prova en ny. Eleverna skissar sina produkter. I samråd med lärare planeras och diskuteras materialval. Därefter skapar de ritningar med detaljer och mått. Vilka verktyg som används och tekniker som fördjupas beror helt på valt arbete.

 

Vi tränar eleverna i olika strategier för att orka driva sitt arbete framåt när det inte går precis som de tänkt sig. Vi prövar och omprövar och dokumenterar och utvärderar processen mot färdig produkt under arbetets gång. Vi avslutar arbetet med en gemensam utställning på skolan.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande och tid för skapande avsätts under alla delar av lektionerna. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter –  Många inspirationsexemel och tidigare elevers arbeten visas för att demonstrera bredd och djup i uppgifternas möjligheter. Möjligheter till förändring/förbättring av olika delmål diskuteras fortlöpande.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i arbetet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. En annan är I see – I think – I wonder.

Interaktion – Att interagera under slöjdlektionerna är nödvändigt för säkerhetsaspekten. Att reflektera kring Two stars and a wish” kring eget och andras arbete vidgar tänkandet. Diskussioner och ibland samarbete i par och i grupp möjliggör för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar med konkret material där skapandet och det praktiska kreativa tänkandet synliggörs. Vi resonerar kring påverkan på miljön (hållbar utveckling).

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta begrepp på tekniker och verktyg och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren visar, exemplifierar och stöttar praktiskt och ställer frågor för att synliggöra elevernas arbete eller för att inspirera tänkandet kring nästa steg i skapandeprocessen.

LPP Funktioner, grafer, formler, räta linjer och procentuell förändring

LPP Funktioner, grafer, formler, räta linjer och procentuell förändring

Ansvarig lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor? v.45-7

Vad?

Frågeställningar:

Vad är en funktion?

Hur fungerar ett koordinatsystem?

Vad menas med en graf?

När används funktioner?

Hur kan man uttrycka en funktion på fyra olika sätt?

Vilken information kan man få ut av en funktion?

Vad innebär det att en funktion är proportionerlig?

Vad innebär räta linjens ekvation?

Hur kan man utifrån en linjär funktion ta ut räta linjens ekvation?

När behöver vi procent?

Vad menas med upprepad procentuell förändring?

Hur räknar jag med flera förändringar efter varandra?

Vad innebär exponentiell förändring?

Banklån vs sms-lån? Skillnader och likheter.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt reflektera över och värdera valda strategier och metoder, modeller och resultat.
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
  • tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
  • Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Problem- lösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredsställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning på många olika sätt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid (både enskilda övningar och aktiviteter i grupp) samt på kortare bedömningsuppgifter och ett avslutande prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplanering hittar ni som vanligt inne i classroom.