Fritids -Lokal pedagogisk planering – Lekar

Ämne: Lekar
Årskurs: Mellangården fritids
Ansvarig: Tina Fredriksen, Julia Nilson & Axel Westin
När: Läsåret 22/23 under utomhusvistelse

Varför?

  • Varför leker vi tillsammans?

Vi leker tillsammans för att lära oss att:

  • Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett. demokratiskt och empatiskt förhållningssätt. (LGR 22 s.22)
  • Kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang. (LGR 22 s.22)
  • Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. (LGR 22 s.22)
  • Ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila. (LGR 22 s.22)

Vad?
Genom att eleverna leker tillsammans utvecklar de förmågan att: 

  • Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser. (LGR 22 s.27)
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. (LGR 22 s.27)
  • Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. (LGR 22 s.27)
  • Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt. (LGR 22 s.24)
  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag. (LGR 22 s.24)
  • Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder. (LGR 22 s.24)

Hur?

Eleverna kommer introduceras i lekar ledda av pedagoger som startar i början av rastverksamheten.

Lekarna är återkommande med syfte att eleverna ska kunna reglerna och kan ansluta när som helst under lekens gång. Eleverna får möjligheten till att interagera med andra elever.

Eleverna kommer att kunna vara med och påverka vilka lekar som leks för att få känna delaktighet i planeringen. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Måndagar och torsdagar kl 15:00 och när tillfälle ges.

Möjligheter – Alla elever ska få möjligheten att delta. Eleverna ges kontinuerligt möjlighet att själva vara med och påverka vilka lekar vi leker. 

Förväntningar –  Att alla elever har en vilja att ta instruktioner för hur och varför vi leker leken.  

Rutiner – Vi leker återkommande lekar som ger eleverna en trygghet då de lär sig reglerna snabbt.

Interaktion – Sker genom dialog mellan elever och pedagoger som i sin tur leder till att eleverna interagerar med varandra – relationsskapandet. 

Miljö – Lekarna sker utomhus där vi har god yta att röra oss på. Platsen bjuder in till rörelse och vila. Vi har ett öppet klimat där alla elever ska känna sig trygga i att kunna delta och komma med egna idéer kring leken.

Språk – Vi instruerar eleverna på ett sätt som passar dem. Vi ger dem tid att identifiera och reflektera kring lekens instruktioner för att eleverna ska känna delaktighet.

Modellering – En vuxen som visar alltid hur leken går till och är närvarande under hela lekens gång. Vi visar hur man är en god lekkamrat som förhåller sig till lekens regler – speciellt vid förlust. 



Fritids -Just Dance/Dansstopp

Lokal pedagogisk planering – 

Just Dance/Dansstopp

Ämne: Just Dance & Dansstopp
Årskurs: Mellangården fritids
Ansvarig: Tina Fredriksen
När: Måndagar

Varför?

  • Varför är det bra att röra på sig?
  • Vad kan vi lära oss genom att dansa?
  • Varför är det bra med musik?

Genom att dansa kan eleverna få chansen att: 

  • Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. (LGR 22 s.26)
  • Ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila. (LGR 22 s.26)
  • Röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. (LGR 22 s.27)

Genom att lyssna på musik kan eleverna få chansen att:

  • Komma i kontakt med sina känslor
  • Ändra sinnesstämning 
  • Få en känsla av grupptillhörighet
  • Få nya upplevelser

Tre positiva effekter av att lyssna på musik

  • När vi lyssnar på musik så frigörs hormonet oxytocin, vilket lindrar skadliga effekter av stress och dämpar ångest och oro.
  • Forskning visar att signalämnet dopamin frigörs när vi lyssnar på musik vi tycker om, vilket kan främja känslan av välmående.
  • Att lyssna regelbundet på musik kan sänka halterna av stresshormonet kortisol.

 

Förmågor du tränar genom att röra på dig och dansa: 

  • Takt och rytm
  • Grovmotorik
  • Kroppskontroll
  • Självkänsla
  • Respekt
  • Medvetenhet
  • Samarbete

Vad?
Genom att erbjuda aktiviteten får eleverna möjlighet att utveckla förmågan att: 

  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. (LGR 22 s.27)
    • Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. (LGR 22 s.27)
  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag. (LGR 22 s.24)
  • Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder. (LGR 22 s.24)

Hur?

Eleverna samlas på mattan inför aktivitetens start där vi går igenom kort hur aktiviteten går till. 

Eleverna får sedan vara med och önska vilka dansvideos de vill dansa till. Vi skriver upp en lista med alla önskemål så att alla känner delaktighet.

Inför varje dans går vi igenom vilka figurer man kan välja att dansa efter. Är det fler figurer som kräver samarbete, går vi igenom detta för att se vilka som kan dansa tillsammans.  

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Kl 15:00-16:00 varje måndag.

Möjligheter – Alla elever ska få möjligheten att delta. Återkommande rutiner kring aktivitetens start ger alla elever en möjlighet att få en bra start. Eleverna ges kontinuerligt möjlighet att själva vara med och påverka vilka videor och musik som dansas till. 

Förväntningar – Att alla elever har en vilja att ta instruktioner för hur aktiviteten går till och kan följa rörelserna i videon eller kunna stå helt stilla när musiken stoppas i dansstopp. Eleverna förväntas uppehålla en god ton mot varandra och stötta varandra i dansen.

Rutiner – Aktiviteten startar och avslutas alltid på samma sätt tillsammans med tydliga instruktioner från pedagog. Varje tillfälle startas alltid med en eller flera danser som eleverna känner till för att öka elevernas självförtroende.

Interaktion – Sker genom dialog mellan elever och pedagoger som i sin tur leder till att eleverna interagerar med varandra – relationsskapandet. 

Miljö – Aktiviteten hålls i ett klassrum eller utomhus med god yta att röra sig på. Platsen bjuder in till rörelse och vila. Vi har ett öppet klimat där alla elever ska känna sig trygga i att kunna delta och komma med egna idéer kring aktiviteten.

Språk – Vi instruerar eleverna på ett sätt som passar dem. Vi ger dem tid att identifiera och reflektera kring aktivitetens instruktioner för att eleverna ska känna delaktighet. Vi blir introducerade till det engelska språket via musiken och vi får träna på det viktigaste språket som kan användas i hela världen – kroppsspråket!

Modellering – En vuxen är alltid närvarande och startar upp aktiviteten. Vi är också med i dansen. Vi visar hur man är en god kamrat som är med och stöttar varandra i dansen gång.



Pluto – Skapande

Lokal pedagogisk planering 

Ämne: Skapande
Årskurs: Fritids
Ansvarig: Pedagoger på fritids
När: Läsåret 22/23

 

Varför?

Varför är det bra att lära sig använda olika material i skapandet?

Vilket material passar att använda när vi bestämmer ett tema?

Finns det andra sätt än fysiskt material att uttrycka sig med i en skapande process?

Finns det något material i naturen vi kan använda?

Går det att skapa i skräp?

Kan vi ha ett miljötänk i materialval?

 

Centralt innehåll från kursplanen

  1. Fritidshemmet

Skapande och estetiska uttrycksformer (Lgr22 s.27)

Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama.

Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.

Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.

Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

Vad? 

Vi vill ge elever på fritids möjlighet att i mindre grupper prova på att uttrycka sig genom estetiska processer och att få skapa i olika material.

Individ och grupp ska få möjlighet att lära sig:

  • prova olika material och utveckla förmågan i sitt eget skapande.
  • inspirera varandra i skapandeprocessen.
  • att visst material kan vara särskilt passande i ett bestämt tema.
  • att skapande tar tid, därför vill vi ge eleverna möjlighet att prova, misslyckas och utvecklas utan press. 
  • att komma med egna förslag till aktiviteter.
  • samarbeta genom att elever lär och visar varandra.

Hur?

Pedagoger presenterar skapande-aktivitet i samlingar och elever väljer sedan utifrån intresse. 

Pedagoger sätter ihop passande grupper och väljer lämplig lokal (atelje, klassrum, musiksal, ute).  

Pedagoger inspirerar elever att prova olika material genom modellering och är närvarande och lyhörda i processen för att stötta på rätt sätt. 

Elever uppmuntras att komma med egna förslag och hjälpa kompisar i skapandet.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Ge eleverna tid till skapandeprocesser utan tidspress.

Möjligheter – Utifrån öppna frågeställningar ge eleverna möjlighet att i sammanhanget vara delaktiga.

Förväntningar – Pedagoger är tydliga med presentation av aktivitet så att eleverna har möjlighet att förstå vad som förväntas av dem.

Rutiner – Skapa bra och igenkännande rutiner, tex samling med frågeställning, presentation av aktivitet,  fint och tydligt upplagt material, 

Interaktion – Skapa möjligheter till samarbete mellan elever i arbetet. Elever lär av varandra och de är ofta de bästa pedagogerna.

Miljö – Använda rätt miljö till aktiviteten, tex lera i ateljen, som inspirerar till utveckling.

Språk – Skapa ett sammanhang där pedagogen för en dialog med eleverna i hur processen ska se ut och lyfta fram elever med kunskaper i ämnet/materialet.

Modellering – Duka upp material tydligt och inspirerande. Visa eleverna hur de kan arbeta med materialet för att lära sig hur det fungerar.


Pluto – Skogen i Närmiljö

Ämne: Skogen i närmiljön
Årskurs: Plutofritids
Ansvarig: Anna Berlind och Hendrike Palm
När: Torsdagar kl:14:00-15:20, läsåret 22/23

 

Varför?

Varför går vi till skogen?

Varför heter platsen Raketen?

Hur kan vi göra så att alla plutokompisar känner sig inbjudna i leken?

Kan vi känna vila och återhämtning i skogen?

Hur kan vi lära oss om djur och natur när vi är där?

Finns det särskilda regler att följa?

Hur kan vi korsa vägen dit på ett säkert sätt?

Centralt innehåll från kursplanen

  1. Fritidshemmet

Natur och samhälle (Lgr22 s.27)

Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse (Lgr22 s.28)

Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.

Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och natur- upplevelser.

Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemans- rätten.

Livsstilens betydelse för hälsan, till exempel hur kost, sömn och balansen mellan fysisk aktivitet och vila påverkar det psykiska och fysiska välbefinnandet.

Vad?

Vi vill att individ och grupp ska lära sig att:

  • förhålla sig till platsens gränser och våra gemensamma regler.
  • vi använder grupplekar som gynnar klassernas positiva utveckling.
  • bjuda in varandra i den friare rolleken.
  • vi kan lära oss mycket om djur och natur när vi är i skogen. 
  • på bästa sätt värna om djur och natur.
  • i skogen kan vi hitta återhämtning. 
  • vi har rättigheter och skyldigheter att förhålla oss till i naturen (Allemansrätten). 

 

Hur?

Vi börjar alltid med en samling i skogen där vi tillsammans med eleverna samtalar och enas om dagens innehåll.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Uppstart med samling i skogen ger eleverna möjlighet att påverka och reflektera över aktivitetens innehåll, samt förstå att tiden är begränsad. 

Möjligheter – Uppstart med samling ger eleverna möjligheter att komma med förslag till innehåll ‘Vad ska/vill ni göra i skogen under hösten?’

Förväntningar – Genom elevernas delaktighet i planering (samlingar) skapas förhoppningsvis positiva förväntningar inför aktiviteten. 

Rutiner – Frågeställningar att samtala kring som är kopplat till sammanhanget –  Varför har platsen fått namnet Raketen?

Interaktion – I samvaro med eleverna ställa frågor kring relationsskapandet som utvecklar deras förmåga till reflektion. T.ex Vad har du/ni för lösning på..? (mini-medling)

Miljö – Fånga upp elevernas nyfikenhet för vad de ser och upplever och därmed utveckla innehåll i aktiviteten gällande djur och natur. 

Språk – Genom samtal i samlingar utveckla ett gemensamt språk och förhållningssätt kring vad vi gör i skogen. Vi utvecklar vårt ordförråd när vi funderar över djur och natur och när elever leder och förklarar lekar.

Modellering – Visa eleverna hur ett bra ledarskap ser ut bla genom tydlighet i instruktioner av lekar, men också ett lyssnande på eleverna i att förändra lekar utifrån deras förslag i just det sammanhanget.


Pluto – Lokal pedagogisk planering – Rastlekar

Ämne: Rastlekar
Årskurs: Pluto fritids
Ansvarig: Hendrike Palm och Anna Berlind
När: Läsåret 22/23 under utomhusvistelse

Varför?

  • Varför leker vi tillsammans?

Vi leker tillsammans för att lära oss att:

  • Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett. demokratiskt och empatiskt förhållningssätt. (LGR 22 s.22)
  • Kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang. (LGR 22 s.22)
  • Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. (LGR 22 s.22)
  • Ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila. (LGR 22 s.22)

Vad?
Genom att eleverna leker tillsammans utvecklar de förmågan att: 

  • Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser. (LGR 22 s.27)
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. (LGR 22 s.27)
  • Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. (LGR 22 s.27)
  • Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt. (LGR 22 s.24)
  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag. (LGR 22 s.24)
  • Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder. (LGR 22 s.24)

Hur?

Eleverna kommer introduceras i lekar ledda av pedagoger som startar i början av rastverksamheten.

Lekarna är återkommande med syfte att eleverna ska kunna reglerna och kan ansluta när som helst under lekens gång. Eleverna får möjligheten till att interagera med andra elever.

Eleverna kommer att kunna vara med och påverka vilka lekar som leks för att få känna delaktighet i planeringen. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Under starten av rastverksamheten. 

Möjligheter – Alla elever ska få möjligheten att delta. Eleverna ges kontinuerligt möjlighet att själva vara med och påverka vilka lekar vi leker. 

Förväntningar –  Att alla elever har en vilja att ta instruktioner för hur och varför vi leker leken.  

Rutiner – Vi leker återkommande lekar som ger eleverna en trygghet då de lär sig reglerna snabbt.

Interaktion – Sker genom dialog mellan elever och pedagoger som i sin tur leder till att eleverna interagerar med varandra – relationsskapandet. 

Miljö – Lekarna sker utomhus där vi har god yta att röra oss på. Platsen bjuder in till rörelse och vila. Vi har ett öppet klimat där alla elever ska känna sig trygga i att kunna delta och komma med egna idéer kring leken.

Språk – Vi instruerar eleverna på ett sätt som passar dem. Vi ger dem tid att identifiera och reflektera kring lekens instruktioner för att eleverna ska känna delaktighet.

Modellering – En vuxen som visar alltid hur leken går till och är närvarande under hela lekens gång. Vi visar hur man är en god lekkamrat som förhåller sig till lekens regler – speciellt vid förlust. 

Pluto – Lokal pedagogisk planering – Just Dance

Ämne: Just Dance
Årskurs: Pluto fritids
Ansvarig: Hendrike Palm
När: Fredagar under Läsåret 22/23 

Varför?

  • Varför är det bra att röra på sig?
  • Vad kan vi lära oss genom att dansa?

Genom att dansa kan eleverna få chansen att: 

  • Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. (LGR 22 s.26)
  • Ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila. (LGR 22 s.26)
  • Röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. (LGR 22 s.27)

Förmågor du tränar genom att röra på dig och dansa: 

  • Takt och rytm
  • Grovmotorik
  • Kroppskontroll
  • Självkänsla
  • Respekt
  • Medvetenhet
  • Samarbete

Vad?
Genom att erbjuda aktiviteten får eleverna möjlighet att utveckla förmågan att: 

  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. (LGR 22 s.27)
    • Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. (LGR 22 s.27)
  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag. (LGR 22 s.24)
  • Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder. (LGR 22 s.24)

Hur?

Eleverna samlas på mattan inför aktivitetens start där vi går igenom kort hur aktiviteten går till. 

Eleverna får sedan vara med och önska vilka dansvideos de vill dansa till. Vi skriver upp en lista med alla önskemål så att alla känner delaktighet.

Inför varje dans går vi igenom vilka figurer man kan välja att dansa efter. Är det fler figurer som kräver samarbete, går vi igenom detta för att se vilka som kan dansa tillsammans.  

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Varje fredag. Timetimer ställs så att eleverna ser hur lång tid aktiviteten kommer pågå.

Möjligheter – Alla elever ska få möjligheten att delta. Återkommande rutiner kring aktivitetens start ger alla elever en möjlighet att få en bra start. Eleverna ges kontinuerligt möjlighet att själva vara med och påverka vilka videor som dansas till. 

Förväntningar – Att alla elever har en vilja att ta instruktioner för hur aktiviteten går till och kan följa rörelserna i videon. Eleverna förväntas uppehålla en god ton mot varandra och stötta varandra i dansen.

Rutiner – Aktiviteten startar och avslutas alltid på samma sätt tillsammans med tydliga instruktioner från pedagog. Varje tillfälle startas alltid med en eller flera danser som eleverna känner till för att öka elevernas självförtroende.

Interaktion – Sker genom dialog mellan elever och pedagoger som i sin tur leder till att eleverna interagerar med varandra – relationsskapandet. 

Miljö – Aktiviteten hålls i ett klassrum med god yta att röra sig på. Platsen bjuder in till rörelse och vila. Vi har ett öppet klimat där alla elever ska känna sig trygga i att kunna delta och komma med egna idéer kring aktiviteten.

Språk – Vi instruerar eleverna på ett sätt som passar dem. Vi ger dem tid att identifiera och reflektera kring aktivitetens instruktioner för att eleverna ska känna delaktighet.

Modellering – En vuxen är alltid närvarande och startar upp aktiviteten. Vi är också med i dansen. Vi visar hur man är en god kamrat som är med och stöttar varandra i dansen gång.