Veckans Pyssel

Veckans Pyssel

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Agneta Dahlquist och Anita Anander

När, under vilka veckor

Pågående aktivitet måndag-fredag under läsåret.

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):?

Hur och vad kan man skapa med olika material?

Vilka tekniker kan man använda?

Hur läser och följer man en instruktion?

Vad för redskap behöver man till olika pyssel. Vad heter de och hur använder man dem?

Vad och vilka naturmaterial kan vi skapa med?

Vad och vilket återvunnit material kan vi skapa med?

Hur kan vi inspirera varandra?

Hur kan vi få alla att hjälpa varandra?

Övergripande mål från LGR11:

Förankring i kursplanens syfte:

4.

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,
  • skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,
  • Eleven utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa.
  • Den ska även uppmuntra eleven att ta egna initiativ och arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.
  • Eleverna får kunskap i olika material och hur de kan användas samt hur de benämns

5.1

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

4.

  • Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  • Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama.

• Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.

• Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.

  • Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.
  • Hur människors val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

5.1

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Hur?

Vi arbetar med olika material och olika tekniker. Vi arbetar med ett tema under en vecka som anslås och presenteras tydligt på samlingen och på fritids informationsvägg i hallen.

Vi arbetar med en öppen verksamhet där barnet kommer och går när de själv önskar.

Pedagogen dukar fram pysslet och c:a 12 barn kan arbeta samtidigt. När ett barn lämnar aktiviteten kan en annan erbjudas plats.

Pedagogen startar upp verksamheten och barnen hjälper till att leda verksamheten genom att visa och hjälpa varandra.

Pedagogen ska inspirera barnen genom samtal och med material och förslag inom temat men barnens egna tankar och idéer om hur och vad man vill göra ska styra.

Hur ska vi redovisa?

Vi dokumenterar varje vecka genom att ställa ut barnens alster under minst en vecka.

Vi fotografera även processen och resultaten som kan användas i veckobrev,bildspel och fotocollage .

Varför?

Vi vill erbjuda barnen en skapande aktivitet med varierat innehåll.

Barnen ska få en möjlighet att välja att delta i en aktivitet med möjlighet att lära sig hur olika material och tekniker fungerar.

De ska kunna utvecklas själva men även samarbeta och skapa saker tillsammans.

Vi vill att barnen ska hjälpa till att leda verksamheten genom sina egna idéer och kunskaper, delar med sig av vad de kan och hjälper varandra.

Vi vill få en aktivitet med känsla av gemenskap i en åldersblandad grupp.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

-Vi arbetar Reggio Emilia inspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

-Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

-Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

-Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Diskussioner och förslag under fritidsråd.

Enkätfrågor till barnen under slutet av läsåret.

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Ska barnen få större möjlighet att hjälpa till med planeringen?

Ska vi ha önskeveckor?

Uteverksamhet-Fritids

Uteverksamhet-Fritids

Ansvarig/Ansvariga lärare: Pedagoger på fritids

När?
Läsåret 17/18 Måndag-fredag 13.00-17.00
Vad?
Hur skapar vi en mer pedagogisk utomhusmiljö?
Hur hur stöttar vi eleverna att utveckla sina grov/fin motoriska och sociala förmåga, via utevistelse?
Hur säkerställer vi att eleverna kan orientera och känna sig trygg i sin närmiljö?
Hur bidrar vi till att få en trygg grupp där ansvar och delaktighet råder?

Övergripande mål från LGR11

Förankring i kursplanens syfte

2.1

  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

4.

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,
  • utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt
  • röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

Centralt innehåll från kursplanen
4.

  • Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.
  • Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker.
  • Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
  • Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna.
  • Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Hur?

Tillsammans med eleverna samtalar vi om och enas kring:
Vad är en bra skolgård?
Vad är värdefullt för att känna sig trygg när man är ute?
Hur tar vi hand om varandra?
Vad ska det finnas för saker att leka med?

Vi kommer att arbeta utomhus både i grupp och enskilt.
Tillgodose leksaksförrådet med lämpligt pedagogisk material.
Vara närvarande pedagoger.
Vi inleder perioden med att leka, känna rörelseglädje, gå igenom regler, ta upp vikten av att kunna samarbeta samt att värna varandra.
Vi kommer samtala om sociala förmågor och regler i grupp och enskilt kontinuerligt arbete.
Hur ska vi redovisa?

Dokumenterar med foto/film
Varför?

Det är angeläget att vi som pedagoger aktivt arbetar med att elevernas utevistelse vilar på demokratiskt grund och präglas av ett inkluderande  tänk.
Att stödja elevernas möjlighet till fördjupad lek ser vi som ett viktigt steg i detta arbete.
Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla nya mötesplatser i dialog med eleverna för att säkerställa ett inkluderande.
Att erbjuda ett intressant pedagogiskt lekmaterial säkerställer vi att eleverna ges möjlighet till olika sorters lekar och utveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära.
Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem
Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet
Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna-fritidsråd.
Vi kommer samtala kring utomhusperioden, vad har vi lärt oss, hur vi har lekt och vart.
Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med
Hur har gruppen fungerat?
Hur har skolgården fungerat som pedagogisk rum?
Har vi haft bra leksaker/ute material?
Har den fysiska och psykiska miljön varit trygg?
Vad behöver utvecklas?

Spår i vår närmiljö

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson, Agneta Dahlqvist, Gottis Olofsson, Trixie Lindberg

När, under vilka veckor? V.3-6

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka spår lämnar djuren i vår närmiljö? Vilka spår har vi sett? Hur vet vi vilket djur vi ser spår från? Ser spåren olika ut beroende av årstid?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
Förankring i kursplanens syfte

Syftet är att skapa intresse och nyfikenhet för vår natur. Eleverna ska ges möjlighet att ställa frågor om naturen  utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur…Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi har samlingar där vi delar med oss av våra tankar och idéer. Vi upplever, utforskar och gör enkla observationer av vår närmiljö under friluftslivslektionen och på No-lektionerna. Vi leker lekar och har olika uteaktiviteter.

Vi dokumenterar genom att fotografera upptäckter, skriver och ritar i våra No-böcker och på ipads. Vi söker information om våra djur med hjälp av våra ipads. Vi letar fakta i böcker.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar i våra No-böcker.

Bedömning sker genom observationer av samtal, delaktighet under lektionerna och dokumentation av olika slag.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.2

Gemensam samling med frågeställning. Vad vet du om spår av djur? Vad har du sett i din närmiljö? Vi skapade en gemensam tankekarta. Vi tittade på en kort film om ”Skrutt” som upptäckte fågelspår.  Eleverna fick sedan dokumentera sina egna upplevelser i sin No-bok. De ritade spår och skrev vad det var för spår. De fick en spårbok för att söka spår de sett tidigare.

V.3 Vi går ut och letar spår i vårt närområde.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

När vi är ute i naturen har vi ofta fastnat vid spår av olika slag och funderat över vilka djur som lämnat dem. Vi vill ta vara på elevernas intressen och undersöka detta lite närmare.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att ta vara på elevernas intressen och idéer visar vi att vi tar dem på allvar. Vi vill följa deras tankebanor och utmana dem att tänka vidare. Vi beskriver och förklarar,  jämför tankar och idéer med varandra, vi undersöker, vi söker samband, vilket ger oss en ingång till att ta oss an begreppen i förståelsekartan. För oss är det viktigt att vara medforskare som lyssnar, upplever och dokumenterar våra upptäckter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

LPP Kojor

Kojor (LPP)

Ansvarig/Ansvariga: Fritidshemmet

När, under vilka veckor? Kontinuerligt pågående

Vad? Att bygga kojor

Frågeställning (och följdfrågor):

Ger vi barnen det stöd de efterfrågar? Kan vi skapa bättre förutsättningar för att barnen över tid ska kunna utveckla sina kojor?

Vad händer om vi mer aktivt påverkar förutsättningarna. Kan vi skapa mer jämlik och inkluderande miljö genom att ge tydligare förutsättningar.

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

4. Fritidshemmet

. Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse 

• Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.

 

Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Barn behöver utemiljöer där de kan utforma sina egna platser. Barn som bygger kojor utvecklar dem och hjälper barnen att skapa sin identitet.

-Rumsuppfattning

-Konstruktion

-Socialt samspel

-Demokratiska beslutsvägar.

-Kontinuerlig vana att vistas i samspel med naturen.

 

Hur ska vi arbeta?

-Pedagoger utser områden på skolgården som vi särskilt anser  passande utifrån säkerhet och miljö. 

-Pedagoger och elever förskaffar material till kojor. Pedagogerna visar en lyhördhet för vad baren efterfrågar. Särskilda material som tex. små presenningar och lätta plankor kan anskaffas för att ytterligare stötta utvecklandet av konstruerandet.

4. Fritidshemmet, Natur och samhälle

• Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker. 

• Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. 

• Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt. 

 

Hur ska vi redovisa och dokumentera?

– Tankekartor

– Bilder på projekten anslås

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Projektet är pågående.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Eleven får en vana att leka och utforska naturen vilket bör gagna alla i hens tillvaro.

 

Varför?

Vi jobbar med stor medvetenhet kring detta värdefulla område. Barens tillvaro i samspel med varandra ger dem en vana att diskutera, lösa problem samt upplevelser av ett hållbart sätt att vara. Kojobyggande är en viktig del av många barns vardag på fritidshemmet

 

Övergripande mål från LGR11, rev 2016.

2.1 normer och värden

• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 

• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, 

 

Utvärdering

-Utvärdera tillsammans, elever och pedagoger. Varje läsår.

-Tankekartor. 

Detta blir en grund till vad kan vi göra för att lära av föregående läsår.

Pedagogisk dokumentation:

-Bilder på projekten anslås.

 

LPP fritidsråd

Ansvarig/Ansvariga: Ansvarspedagogerna på fritids.

När, under vilka veckor?

HT 2016

Vad?

Fritidsråd

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka frågor väljer barnen att lyfta. Hur kan vi tillsammmans med barnen gemensamt utveckla verksamheten på fritidshemmet?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

  • tillsammans med eleverna planera…
  • och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar.

4. Fritidshemmet

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem samt omsätta idéer i handling.

Hur?

Kan vi skapa en fördjupad förståelse för verksamheten hos barnen genom en kontinuerlig tid för diskussion och vad leder det till? Om vi ger eleverna ett tydligt mandat att själv bidraga till och utveckla en ”egen” del av verksamheten vad händer då?

Hur ska vi redovisa och dokumentera?

Det kommer bli en del av deras vardag. Deras tankar skall leda till att bli en del av verksamheten. Vi kommer att jobba i Uranus något större utsträckning mot ett entreprenöriellt lärande.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

HT 2016

Vi stämmer kontinuerligt av hur arbetet utvecklas under fritidsmöten 2016

Utvärdering av pedagoger och elever görs VT 2017

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Hem, skola.

Varför?

För att bättre kunna uppgradera verksamheten i linje med barnens intresseområden. Ett ge barnen möjlighet att vara mer delaktiga i utformningen av verksamheten.

Övergripande mål från LGR11, reviderad 2016

4. Fritidshemmet

Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserad och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ.

Utvärdering

Utvärdering av pedagoger och elever görs VT 2017

Samtidigt präglas arbetet av en kontinuerlig återkoppling mellan

idéer-diskussion-prövande av beslut samt hur tycker ni det går? Något vi behöver ändra på eller tillföra. Vem kan delge idéer och genomförande så att projekten lever vidare. Ett entreprenöriellt lärande.

Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Källa: www.skollyftet.se

Pedagogisk dokumentation:

Anslås samt blir en naturlig del av barnens vardag vilket också lyfts på föräldrar mötet.