Jupiter v.18

 

Vilken galen, knasig, rolig och alldeles underbar vecka vi har haft!! Jag låter våra egna små journalister återberätta veckans galenskaper…

 

 

 

Rullstolsbasket och blind pingis

Vi åkte på riktiga rullstolar och körde basket i 10 minuter det fanns bara 6 rullstolar medans andra hade blind pingis med Andreas man hade på sig glasögon som var svartmålade på ena ögat.  Det var mycket svårare att köra pingis med ett för målat öga.

 

 

 

 

 

 

Alternativ Rullstolshandboll

Många tyckte att det var ganska roligt att spela det. Man hade olika som man satt i till exempel kontors stolar, Bobby-cars, skateboard, sparkcykel och en trampbil.

 

 

 

 

 

🪨 Måla stenar 🪨 

Vi hade tagit med oss en sten som var lika stor som ca 2 knytnävar. Och sen ska dem stå vid eken färgerna var ganska bra men om man fick dem på tröjan så gick det inte bort.

 

 

 

Goal-boll 

Vi spelade något som hette goal-boll. Man hade skidglasögon på sig. Man hade en boll som var lika stor som Bohlin 

 

 

 

Blinderbana

Här fick man prova på att gå en hinderbana som blind, vi byggde hinderbanor och sen så gick man med en kompis som hade temat ögon.

 

   

 

 

Hjärngympa

Hos Åsa gjorde vi hjärngympa, massa olika pyssel och klurigheter. Som man fick lösa många av dem var ganska spännande som 3d pussel.

 

 

 

 

Extra information

Glöm inte plugga inför matteprovet vecka 20 och vecka 19 är det lov passa på att kolla i eran biologi-logg om ni har missat något utveckla gärna era svar (vila också). Sen så har vi haft massor med andra saker på paralympics 

 

Av Edvin och Adam från Jupiter grön.

 

 

 

Vad blir extra svårt när man spelar pingis med endast ett öga jämfört med två ögon?

 

 

 

 

Övrig information

Teater

Som tradition här på Lemshaga Akademi så kommer de kära Jupiterianerna att få genomföra en otroligt spännande och rolig teaterpjäs!
Pjäsen heter ”Imorgon” och kommer att vara ett heltidsprojekt med schemabrytande dagar under hela vecka 21 – 22. Den eminenta regissören Lisa Nilsson Sandgren är inhyrd exklusivt för era barn i Jupiter. Tillsammans med vår älskade musiklärare Jonas så kommer jag, Åsa, Cissi och Miche arbeta flitigt under dessa två veckor för att avsluta med en storslagen streaming av denna fantastiska pjäs!
Mer info kring detta kommer inom kort, men det kan vara bra att vara ute i god tid med att vi skulle behöva ca 10 st lucialinnen (som kommer förbrukas) till teatern, så ni kan väl börja kika efter det redan nu 🙂

 

Slutligen….

…lämnar jag er med avslutningsceremonin av Lemshagas Paralympics!

Ps. Glöm inte bort att det är matteprovfredag vecka 20, så ta dig gärna tid till att plugga på matteprovet denna vecka, du har all info du behöver i Classroom “Inför prov vecka 20”.

Ha en fantastisk ledighet och lycka till med pluggandet! 🙂

 

Kommande datum och aktiviteter:

  

v. 19 

Ledig vecka p.g.a. studiedagar och lovdagar. Klubben är öppen tisdag och onsdag men då krävs föranmälning. Se schoolsoft.

 

v. 20

Matematikprov Fredag den 21/5: Se info i Schoolsoft eller Classroom

 

v. 21 – 22

Teaterprojekt: Mer info kommer

 

V.23

11/6 Sommaravslutning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

Jupiters veckobrev v 16

Hej alla fina Jupiterfamiljer!

Nu är vintern här igen, eller vart tog våren vägen? I veckan överraskades vi av kyligt väder efter några underbara vårdagar.
Vi hoppas på och längtar efter lite värme igen! Tack för en fin vecka med bra fokus och kreativitet.

 


Engelska

Som jag (Cissi) berättade på föräldramötet har vi nu börjat med att genomföra Skolverkets bedömningsstöd för eng åk 4. Uppgifterna är liknande dem som eleverna får göra på Nationella proven i åk 6. Detta år är jag med och genomför det muntliga delprovet med sexorna och kommer även hjälpa till att rätta de andra proven. Detta ger mig en mycket bra inblick i vad eleverna förväntas kunna i de kommande årskurserna. Det ger mig bekräftelse på att det vi gör är rätt och jag kan dessutom bedöma elevernas kunskaper på ett objektivt sätt.

Jag upplever att vi når långt genom att använda oss av fantasin och att göra uppgifter som känns meningsfulla för eleverna. När eleverna skrev brev till Jamie gjorde de det för att de verkligen ville kommunicera och kunna föra fram sitt budskap. Ett av delproven i bedömningsstödet, som vi har gjort den här veckan, handlar just om att kunna skriva ett brev eller meddelande på engelska.

Läxan till den här veckan handlade om mat och orden baserades på två traditionella rätter; köttbullar och potatismos från Sverige och fish and chips från England. Läxan förhördes genom ett bingo.

Eleverna fick sedan tillverka sin egen favoriträtt och samla ord som hörde i hop med sina olika maträtter. De fick själva välja vilka ord de ville ha som glosläxa till nästa vecka, minst 10 stycken.
För dem som av någon anledning inte fick med sig sina ord hem, eller glömde att fota av dem, kommer jag att lägga in några ord på school soft. (Annars gäller de ord som eleven själv har valt).

 

   

Nästa vecka fortsätter vi med bedömningsstödet i engelska och eleverna får redovisa sina maträtter. Vi gör några dramatiseringar från restaurangen också… Det är ju meningsfullt att kunna göra sina egna beställningar på engelska, eller hur?!

 

Mentorstiden

På mentorstiden hade Andreas en klass och Cissi den andra. Vi kunde tyvärr inte ha våra “kurser” då Åsa inte var här. Vi hoppas kunna fortsätta nästa vecka.

 

Minna och Tyra skriver:

Veckobrev v 16

 

Påminnelse från Andreas:

Nu på måndag 26/4 är det schemabrytande förmiddag då vi ska spela Schackfyran (idrotten utgår)!

Schackfyran är tävlingen där alla är värdefulla. Det är också världens största schacktävling där så många som 25 000 fjärdeklassare från över 1 000 klasser deltar varje år. Sedan starten 1978 har Schackfyran lärt över en halv miljon 10-åringar att spela schack! Varje år når vi en tredjedel av alla svenska skolbarn i fjärdeklass.

I år spelas Schackfyran på nätet. Läs mer om det på Schackfyran Online.

På måndag den 26/4 (Vecka 17) kommer vi spela denna tävling online mellan 8.20 – 10.10. Detta medför att det blir en schema-brytande förmiddag där idrotten utgår.

För att registrera sig klicka på pdf:en med instruktioner:

Klicka på länken nedan:

Schackfyran

Ser fram emot att genomföra detta med era kids 🙂

/Andreas

 

Kommande datum:

Paralympics 3-5 maj
Under v 18, måndag – onsdag kommer vi ha ett temaövergripande arbete kring paralympics. Dessa 3 dagar är schemabrytande vilket innebär att vi kommer att vara tillsammans i klassen, men utan några vanliga lektioner. Upplägg kommer ni att få reda på i kommande vecka.

v 19 10-12 maj: Studiedagar, elever lediga. Klubben är öppen, men med vikarier under måndagen, då all ordinarie personal är med på Lemshagaforum, studiedag. Det är mycket viktigt att ni anmäler närvaro och frånvaro till denna vecka. Se information på school soft.

v 21-22 Kommer Jupiter genomföra ett teaterprojekt på skolan (något som vi berättade om på föräldramötet och mer information kommer).

 

Tag hand om varandra!

Trevlig helg!

Cissi, Åsa, Andreas och Miche

 

Biologi: Vad är liv och hur funkar naturen?

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 10 – 15

 

 

Vad?

 

Syfte med temat:

  • Lära sig att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • Genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Viktiga ord & Begrepp

 

Avsnitt: Livets utveckling

Bakterie är en liten, enkel organism som består av en enda cell.

Cell är den minsta levande byggstenen i alla organismer.

Egenskap är att vara på ett visst sätt.

Evolution är utvecklingen av organismer över tiden, från generation till generation.

Föröka sig är att få avkomma, alltså ungar.

Liv är en egenskap som innebär att man bland annat har ämnesomsättning, kan fortplanta sig och kan reagera på omgivningen.

Miljard är tusen miljoner, alltså 1 000 000 000.

Organism är en levande varelse.

Robot är en maskin som arbetar av sig själv.

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

 

Avsnitt: Evolution

Begränsad är motsatsen till oändlig, alltså när något inte är hur stort som helst.

Egenskap är att vara på ett visst sätt.

Evolution är utvecklingen av organismer över tiden, från generation till generation.

Naturligt urval är att miljön där en organism lever bestämmer vilka egenskaper som gör det lättare att överleva och få många ungar där.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Organism är en levande varelse.

Urval är att välja

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

 

Avsnitt: Människans utveckling

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Avkomlingar är ett gemensamt ord för någons alla barn, barnbarn, barnbarns barn och så vidare.

Förfäder är de äldre släktingar som någon härstammar från.

Kreativ är att kunna komma på nya idéer och förverkliga dem.

Organism är en levande varelse.

Samarbete är när två eller fler personer hjälps åt och gör något tillsammans.

Släktträd är en bild som visar hur olika personer eller arter är släkt med varandra.

Utdöd är en art som inte längre finns.

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

 

Avsnitt: Hur funkar naturen?

Ekologi är läran om hur organismer påverkar varandra och miljön där de lever.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Forskare är en person som jobbar med vetenskap.

Miljö är samma sak som “omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Natur är delar av världen som människor inte har ändrat och påverkat så mycket.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Organism är en levande varelse.

 

Avsnitt: Ekosystem

Balans betyder jämvikt.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Konsument är någon som använder något.

Nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur som lever av döda växter och djur.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Organism är en levande varelse.

Producent är någon som tillverkar något.

Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.

 

Avsnitt: Energi & ämnen i naturen

Avdunsta är när vatten blir till ånga.

Cellandning är när en cell omvandlar syre och kemisk energi i maten till energi som den kan använda. Samtidigt bildas koldioxid och vatten.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Gödsel är djurbajs och annat material som man tillför marken för att det som odlas ska växa bättre.

Kretslopp är en rörelse i cirkel som pågår hela tiden, till exempel jordens kretslopp kring solen.

Organism är en levande varelse.

Vattenånga är vatten i gasform.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.

Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Natur och samhälle

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

 

Biologin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda informationen i diskussioner för att skapa texter och andra framställningar
  • göra dokumentationer av undersökningar i text och bild.
  • söka naturvetenskaplig information och använda olika källor
  • genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • använda utrustning på ett säkert sätt.
  • beskriva människors beroende av och påverkan på naturen och göra kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
  • beskriva livets utveckling och ge exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • ge exempel på och beskriva dessa med användning av biologins begrepp.
  • berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Jupiter V.15

 

Veckan började i en rivstart med muntliga kemi-prov som höll på hela dagen. Alla klarade sig med bravur kan jag med stolthet meddela 🙂

 

 

 

 

-Här kommer veckans sammanfattning av Jupiters egna små journalister 😉

 

På mattelektionerna den här veckan har vi börjat jobba med massa. 

Vi har tränat på att omvandla hektogram, kilogram och gram.

 

 

I onsdags hade grupp A programmering. Då fortsatte vi programmera en liten figur som heter Byte att gå runt i en liten värld och fånga diamanter. 

På NO-lektionerna har vi jobbat med kemi. I måndags hade vi ett muntligt kemiprov.

Vi har också börjat nosa lite på biologi. Då tittade vi på några filmer om. En av filmerna förklarade vad evolution är, och berättade lite om Charles Darwin.

 

 

På svenskan skriver vi på kapitel 6 i våra kapitelböcker. Kapitlet går ut på att vi ska fixa pengar, minst en miljon. Vissa åker framåt i tiden och t.ex försöker få alla lotto svaren, andra åker bakåt i tiden och t.ex rånar en gammal bank.

 

 

På SO-lektionerna har vi fortsatt på vårt tema vikingatiden. Vi har byggt egna små vikingabyar med papper.

Vi har också börjat prata om deras tro och religon – Asatro. Vi tittade på några avsnitt av serien ”Odens rike”. Där berättar de om alla asagudar och om hur man trodde världen såg ut och blev till då.

 

Vi fick även göra ett test där man svarade på några frågor för att få reda på vilken asagud man var mest lik. 

Vill du också veta vilken asagud du är/är mest lik kan du gå in på länken här:

https://historiska.se/quiz/vem-ar-du-i-nordisk-mytologi/

 

På mentorstimmen fortsatte vi med våra kurser om vänskap som Miche håller i, känslor som Cissi håller i, kärlek som Åsa håller i och sociala medier som Andreas håller i. 

 

I måndags på idrotten lekte vi ”Äppelgummman”, ”ögat ser” eller ”indiansmyg” som den också kan kallas. Den går ut på att hämta ärtpåsar från andra sidan gympasalen utan att bli sedd av ögat eller äppelgumman. Leken röstade vi fram veckan före påsklovet. 

I fredags började vi också med dem 2 racketsporterna pingis och badminton. 

 

På bilden har vi skissat klart våra bilder som vi påbörjade förra veckan. Man skulle välja en symmetrisk bild på en kändis, sedan klippa den på mitten, klistra fast den på ett papper och rita andra halvan. Vi har lärt oss massa nya tekniker när vi ritat, så att bilderna ser så riktigt ut som möjligt. Vi har också tänkt extra mycket på att skygga, så att det ser ut som att bilden är 3D.

 

På träslöjden den här veckan gjorde vi små trä-robotar av rester som andra slängt bort som skräp. Vi pratade om att ”någons skräp kan vara någon annans skatt”.

 

På textilslöjden har vi fått tillbaka våra prov om hur symaskinen funkar. Högsta betyg var 14/14, om man fick fel på någonting fick man göra om den uppgiften. Vi påbörjade också arbetet av att sy och brodera ett eget pennskrin. På pennskrinet skulle man brodera in sina initialer. På slutet av lektionen fick vi symaskinskörkort, som funkar som ett körkort fast inte för att få köra bil utan symaskin. 

 

 

På engelskan i onsdags fick vi en bedömningsuppgift, där man skulle följa instruktioner, och rita/färglägga olika saker. Varje person skulle också skriva 3 stycken ledtrådar, som handlade om vad vi hade gjort på påsklovet. Sedan skulle vi gissa vem det var som hade skrivit vad. På engelskan i torsdags fick vi nya glosor, spelade elevspel och avslutade med massage. 

 

På musiken i tisdags fortsatte vi med våra rapplåtar på GarageBand. Några börjar bli klara, men de flesta håller fortfarande på att spela in sin rapp.

Av Rita och Ida från Jupiter röd.

 

 

 

-Vem gifte sig den brittiska forskaren Charles Darwin med?

 

 

 

Vad är integritet?

Integritet är ett ord som kan vara klurigt att förstå. Det är abstrakt, alltså något som inte går att se eller ta på, och kan ha olika betydelse i olika sammanhang. I ett och samma sammanhang kan det till och med betyda olika saker för olika personer.

För att förstå vad integritet handlar om kan du föreställa dig att du har en rockring runt kroppen. Det som finns innanför ringen, mellan dig och ringen, kan ingen se eller komma åt om du inte väljer att flytta på ringen, öppna den eller låta någon stå tillsammans med dig i den. Det utrymmet är din integritet. Där finns allt möjligt – din kropp, dina känslor, dina hemligheter, dina tankar, dina privata saker och bilder, sånt du är rädd för och sånt du är rädd om. Ringen är till för att skydda dig och det du sätter ett högt värde på. Och det är just för att människor tycker olika om vad det som finns där mellan kroppen och ringen är värt, som integritet inte är detsamma för alla.

Den där ringen finns så klart inte på riktigt, men det kan vara ett bra sätt för att tänka på integritet. För då förstår de flesta att det är fel att tränga sig in i eller göra sönder andras ringar.På internet och i sociala medier är de där osynliga ringarna ännu mer osynliga! Därför händer det att människor struntar i dem eller glömmer bort dem och kliver innanför andras integritet på nätet. Till exempel genom att dela dela taskiga bilder, skriva hemligheter eller sprida information om andra utan att fråga om lov först. Det kallas att kränka någons integritet.

 

Kursen går ut på att få kunskap kring integritet och göra värderingsövningar där man ska ta ställning till olika påståenden. Det är blandade påståenden som har fått dem att tänka till lite och skapat fina diskussioner 🙂

Timman har avslutats med en anonym enkät om vilka sociala medier som används och vad kidsen faktiskt gör online…

 

 

 

Övrig information

Schackfyran är tävlingen där alla är värdefulla. Det är också världens största schacktävling där så många som 25 000 fjärdeklassare från över 1 000 klasser deltar varje år. Sedan starten 1978 har Schackfyran lärt över en halv miljon 10-åringar att spela schack! Varje år når vi en tredjedel av alla svenska skolbarn i fjärdeklass.

I år spelas Schackfyran på nätet. Läs mer om det på Schackfyran Online.

På måndag den 26/4 (Vecka 17) kommer vi spela denna tävling online mellan 8.20 – 10.10. Detta medför att det blir en schema-brytande förmiddag där idrotten utgår.

Ser fram emot att genomföra detta med era kids 🙂

 

 

Klassföräldrar

De nya klassföräldrarna hittar ni i Schoolsoft under nyheter 🙂

 

Slutligen….

…lämnar jag er med detta mästerverk som skapats och redigerats av Rita & Ida.

Ps. Dröm inga mardrömmar om kilo & hekto efter denna video nu…och glöm inte kunskapsloggen på måndag!

 

 

Kommande datum och aktiviteter:

  

V. 16

Kunskapslogg i matematik: Måndag 19/4

 

V. 17

Schack4an: Måndag 26/4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

v. 16-20 – Vinklar och geometriska former

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 16-20

Vad? Vinklar och geometriska former

I FOKUS
– räta, spetsiga och trubbiga vinklar
– mäta och jämföra storleken på vinklar
– symmetri och symmetri-linjer
– beskriva, jämföra och rita tvådimensionella former
– beskriva, jämföra och konstruera tredimensionella former

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Vad är en vinkel?
Hur ser en rät vinkel ut?
Var finns den räta vinkeln på vinkelhaken?
Var hittar ni räta vinklar? Hur vet ni det?
Var hittar ni vinklar som är större eller mindre än de räta?

 

Lektion 2

Vilka slags vinklar ser ni i trianglarna?
Hur mäter ni storleken på vinklarna?
Kan ni använda en vinkelhake/gradskiva?
Hur läser ni av antalet grader på gradskivan?

 

Lektion 3

Kan ni uppskatta vilken om är störst respektive minst genom att titta på bilden?
Hur kan ni jämföra och mäta storleken på vinklarna?
Finns det flera sätt?
Kan ni använda en vinkelhake eller gradskiva?
Kan ni klippa ut vinklarna?
Hur läser ni av antalet grader på gradskivan?
Hur storleksordnar ni vinklarna?

 

Lektion 4

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Hur många sidor och hörn har den?
Hur kan ni beskriva vinklarna?

 

Lektion 5

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Vilka former är regelbundna? Hur vet ni det?
Vad betyder symmetrisk?
Vilka olika former är symmetriska?

 

Lektion 6

Hur kan hela formen se ut?
Var tror ni att symmetri-linjen är?
Finns det fler möjligheter?
Hur många sidor, hörn och vinklar har formen?
Hur många sidor, hörn och vinklar har hela formen?

 

Lektion 7

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Vilka olika former har fyra räta vinklar? Vad kallas de?
Hur kan ni sortera formerna?

 

Lektion 8

Hur ser en kub ut? Hur många sidytor har den?
Vilka mallar tror ni kan vikas till kuber?
Vilken del ska vara botten? Vilka ska vara överst?
Är det några delar som kommer att överlappa varandra?
Kan ni se vilka mallar som inte kan vilkas till kuber?

 

Lektion 9

Vilka former ser ni på bilden?
Vilka tredimensionella former för ni om ni viker mallarna?
Vad kännetecknar formerna?
På vilka sätt är de lika/olika?

 

Lektion 10 Kunskapslogg

Vad kännetecknar en rät, spetsig respektive trubbig vinkel?
Hur kan vi mäta storleken på vinklar?
Vilka tvådimensionella former har vi arbetat med? Vad kännetecknar dem?
Vad kännetecknar regelbundna former?
Vad är symmetri?
Vad är symmetrilinje?
Hur kan vvi pröva om en form är symmetrisk?
Vilka tredimensionella former har vi arbetat med? Vad kännetecknar dem?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser problem kopplade till vinklar och geometriska former. Eleverna arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande förhållningssätt och tränar på hur symmetri kan konstrueras.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som rät, spetsig och trubbig vinkel. De namnger och beskriver tvådimensionella och tredimensionella former utifrån deras egenskaper och använder då begrepp som sida, hörn, vinkel, kant, sidoyta och basyta. De lär sig innebörden av begrepp som regelbundna/oregelbundna former, respektive symmetriska/asymmetriska former.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att jämföra vinklar och att mäta vinklar med mätredskap som vinkelhakar och gradskivor. De lär sig hur de ritar tvådimensionella och tredimensionella former med hjälp av linjal och prickpapper, samt hur de konstruerar tredimensionella former utifrån mallar. De ritar även symmetrilinjer för att visa att olika former är symmetriska.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om vinklar, samt om olika tvådimensionella och tredimensionella former. De jämför och resonerar om likheter och skillnader mellan geometriska former. De följer kompisars resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Kan vi beskriva formerna på fler sätt” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om vinklar och geometriska former genom att rita och berätta om vinklars och formernas egenskaper. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med konkret material eller genom att rita och konstruera egna former.

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri :
Eleverna lär sig namnge, beskriva och rita olika vinklar. De lär sig att mäta vinklar och att uttrycka vinklars storlek i  enheten grader.
Eleverna tränar på att namnge, beskriva och rita tvådimensionella geometriska former som exempelvis triangelm femhörning och sexhörning. De lära sig att skilja på olika fyrhörnngar som kvadrat, rektangel, parallellogram, romb och parallellopets. De jämför och beskriver formernas egenskaper och diskuterar likheter och skillnader. ELeverna arbetar även med symmetri i tvådimensionella former. Dee tränar på att identifiera symmetriska former och rita symmetrilinjer. De övar ochså på hur symmetri konstrueras genom att rita färdigt symmetriska former utifrån bilder på halva former.
Eleverna övar även på att namnge, beskriva och konstruera tredimensionella geometriska objekt som exempelvis kub, rätblock, triangel och prisma. De tränar på att identifiera vilka mallar som kan vikas till olika tredimensionella former. De jämför och beskriver formernas egenskaper och diskuterar likheter och skillnader.

Sannolikhet och statistik:
Eleverna använder tabeller för att sortera och jämföra geometriska formers olika egenskaper.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem kopplade till vinklar och geometriska former. De prövar och resonerar om olika sätt att jämföra, beskriva och konstruera geometriska former. De arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande förhållningssätt när de exempelvis ritar olika symmetriska former.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitlet inleds med att eleverna arbetar med vinklar. De beskriver olika vinklar och vad som kännetecknar räta, spetsiga och trubbiga vinklar. De lär sig att en vinkels storlek mäts i enheten grader och prövar att mäta och jämföra vinklar med både vinkelhakar och gradskivor. De ritar egna vinklar, jämför och storleksordnar vinklar samt beskriver vinklarnas storlek i olika geometriska former. Eleverna fortsätter sedan att arbeta med tvådimensionella geometriska former. De namnger, beskriver och ritar olika månghörningar, samt lär sig att de kan vara både regelbundna och oregelbundna. De utforskar även symmetri i månghörningar och lär sig känna igen och visa symmetri med hjälp av symmetrilinjer. Kapitlet avslutas med området tredimensionella former och eleverna tränar på att känna igen, beskriva och jämföra dessa former, samt på att konstruera egna tredimensionella objekt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore Maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Jupiters veckobrev v 12

   Hej alla fina Jupiterfamiljer!

 

Äntligen vår! Det spritter i hela kroppen och vi njuter av att vara ute både på rast och ibland på lektioner.

    

Veckobrevet skrivet av Inaya och Malou:

https://docs.google.com/document/d/15puzXCCNn3fIV_2OeFIdQYaRiNntdZCSRGiHELmDyUw/edit?ts=605b214c#heading=h.665pt9e3ykfd

 

Engelska

Under de senaste veckorna har vi bl a lyssnat på nya avsnitt i vårt material från ne.se. Vi har läst dialoger från kapitlet och tränat på uttal. Vi har också läst brev från vår tidigare klasskompis Jamie som flyttade till Singapore i höstas. Han har det bra och berättade många spännande saker från sitt nya liv. Vi är många som saknar honom och det kändes därför extra meningsfullt att skriva svar till honom (på engelska förstås).

 

     

 

Vi har arbetat med elevspel.se där eleverna har fått välja olika övningar.

Under förra veckan lyssnade vi på Tusses låt “Voices”, som vann melodifestivalen. Vi pratade först på svenska om de tyckte att rätt låt vann, varför och varför inte. Sedan berättade vi för varandra vad vi visste om Tusse, hans liv och hans flykt till Sverige. Därefter pratade vi om låten, och budskapet i låten; att alla röster ska få höras.

Till sist fick eleverna sitta två och två och ta samma frågor fast på engelska. Vi tränar på att försöka ha ett kort samtal där vi lyfter fram våra egna tankar eller åsikter.

Vi översatte delar av texten och eleverna fick själva välja en strof som de tycker extra mycket om.

What do the “Voices” lyrics mean?

“Voices” is an electro-pop song, with a slightly dark feel to it. The chorus frequently mentions the lyrics “a million voices” — a phrase that did especially well for Russian singer Polina Gagarina at Eurovision 2015. The “Voices” lyrics are about unity, hope, *perseverance and freedom.
”My song happened when I was sitting in a session with Joy Deb and Linnea Deb and the rest of the group”, Tusse tells SVT.  “We were writing music, but nothing felt right, and nothing felt close to the heart. But then it transpired that they had already written such a beautiful song that I got to hear. I just said: ‘That’s the one! That’s the one we should go for.’ The song is about fellowship, freedom and the importance of all voices being heard.”

(*Uthållighet)

Can’t stop us now forget the haters
Get up and live and make it matter

There’s fire in the rain

Go shooting like a star
The star you are


Påsktraditioner

Den här veckan har vi fått lära oss lite mer om påsktraditioner i engelsktalande länder.
Jag visade eleverna några typiska påskbullar, hot cross buns som vi brukar äta i vår familj. Jag har berikats med en ny kultur genom min man som kommer från England.
Jag hade även frågat Rita om hon kunde berätta om deras påsktraditioner (hennes pappa kommer också från England).
Läs gärna bilagan här:

Easter

Nästa torsdag blir det lite påskpyssel på engelsklektionen. Vi förhör även glosorna med påskord.

 

Slöjden

Alla elever har gjor ett eget grillspett i träslöjden, format och dekorerat ett träskaft plus att vi har böjt och tvinnat en främre spets i rostfri metalltråd. Dessutom har eleverna sågat ved och vi har gått igenom eldsäkerhet och olika sätt att tända eld på. Vi gick upp till skolans vindskydd ovanför slänten där alla fick öva att hända en brasa med tändstickor. Efter det gjorde vi en gemensam elv och grillade först äppelklyftor som man fick doppa i kanel och socker plus att vi avslutade med marshmallows, en bra övning i öga-hand koordination och tålamod.
En fantastiskt lyckad slöjdlektion som också förgylldes av strålande sol, nu vet alla hur man kan göra ett grillspett, tända en eld och grilla något gott. Hälsningar Ayla

 

Mentorstiden

Under veckans mentorstid kunde vi äntligen starta upp våra sk “kurser”. I det här veckobrevet kommer jag (Cissi) berätta lite mer om min kurs om Känslor. Kommande brev får ni läsa mer om de andra kurserna. Det är “Kärlek”, “Vänskap” och “Sociala medier”. Alla elever kommer att få del av alla kurser. Det är tolv elever i varje grupp och det är Cissi, Åsa, Andreas och Cissi som håller i varsin grupp under 60 min.

Känslor
Vi började med att skriva ner alla känslor som vi vet på lappar. Det blev en hel del. Känslorna kan ju ha olika nivåer; t ex lite glad – överlycklig, ledsen – förtvivlad o s v.
Vi satt i ring och jag ställde olika påståenden. När man höll med fick man byta plats. Alla fick träna på att göra ett eget ställningstagande, även i lite känsliga frågor. “Är det alltid okej att skratta?” (När/var är det i så fall inte okej). “Känns det alltid okej att gråta?” (När/var känns det inte okej?)
Vi kopplade tillbaka till citat från avsnittet som vi tittade på om Känslor (Din hjärna av Anders Hansen på svtplay).

Vi överskattar tänkandet och underskattar känslor.

Hur skapas känslor?
Amygdala skannar omvärlden efter faror.

Hur skapas känslor i hjärnan?
Det jag upplever är en känsla – hjärtat slår, intensivare andning t ex.

Vad är en känsla?
Hjärnans sätt att försöka förstå vad som händer i kroppen och utanför.

Tänkandet är inte skiljt från känslorna.

Vi läser av och härmar varandras känslor omedvetet.

Högkänslighet.
Lyssna på din inre termometer. Lyssna på dig själv, var dig själv.
För att må bra, Lyssna till dig själv och försök förstå hur du fungerar.

Olikhet
Vi (människorna) tog över världen för att vi samarbetade bäst.

 

Eleverna fick skriva ner den bästa känslan och den jobbigaste känslan.

Vi pratade om att vi påverkar varandra med våra känslor och vårt sätt att vara. Det är lätt att ta över någon annans känsla – både på gott och ont.

Vi gjorde olika övningar och dramatiserade känslor.

Vi pratade om vad man kan göra för att ta en “Känslopaus”, t ex om man blir väldigt arg.

 

Kommande datum och aktiviteter:

Vecka 13: Klubben stänger kl 15 på skärtorsdagen. Fredag 2 april stängt.
Vecka 14: Påsklov
Vecka 15: Kemiprov på måndag (mer info på Schoolsoft)

 

Det finns bra saker som smittar; glada skratt, medkänsla och omtanke. Glöm inte det.

Trevlig helg!  Cissi, Miche, Åsa och Andreas