V. 4-6 – Tid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? v.4-6

Vad? Tid 

I FOKUS

  • omvandla minuter och sekunder
  • omvandla timmar och minuter
  • tidsskillnad
  • beräkna tid
Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Hur många sekunder går det på en minut?
Hur många sekunder går det på två minuter?
Hur många sekunder går det på tre minuter?
Vad står 04:03:00 för?

Lektion 2

Vilken information har vi?
Vad visar den analoga klockan?
Hur många timmar står kalkonen i ugnen?
Hur många minuter går det på en timme, 2 timmar respektive 3 timmar? På vilka sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 3

Vilken information finns på tavlan?
När ska flyget till Berlin avgå? Vilken är den nya tiden?
När ska flyget till New York/ Singapore avgå?
Hur mycket är klockan nu?
Hur tar vi reda på hur lång tid det är till flyget avgår?
Hur kan vi visa med en tidslinje?

Lektion 4

Vilken information har vi?
Vilken station är barnen på?
Hur mycket är klockan?
Vilken av tidtabellerna ska vi titta på?
Hur kan vi ta reda på när nästa tåg från Malmö kommer?

Lektion 5

Kunskapsloggen

Vad har vi övat på under kapitlet?
Vad har du känt varit klurigt och lätt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser vardagsnära problem kopplade till begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter. De tränar också sin förmåga att värdera lösningsstrategier när de diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna.
Begreppsförmåga:
Eleverna utforskar och diskuterar innebörden av begreppet tid. De möter och använder begrepp som timmar minuter och sekunder för att mäta tid, samt upptäcker samband mellan dessa begrepp.
Metodförmåga:
Eleverna lär sig läsa av och ange tid på analog och olika digitala klockor. De jämför och prövar olika metoder för att ta reda på vad klockan är efter en viss tidsperiod. De prövar också olika metoder för att räkna ut tidsskillnad.
Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att föra och följa resonemang när de utforskar olika aspekter av begreppet tid. De diskuterar olika strategier och prövar tillvägagångsätt tillsammans med andra. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.
Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om tid på många sätt, bland annat genom att berätta och uppskatta hur lång tid olika aktiviteter tar. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, läser och visar konkret vad klockan är, samt ritar och skriver i övningsboken.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna möter naturliga och rationella tal i vardagliga situationer när de använder klockan och löser uppgifter kopplat till tid.
Eleverna använder addition och subtraktion för att beräkna tid. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. De använder flera metoder, bland annat tallinjen, för att beräkna tid och tidsskillnad. Eleverna tränar även på att uppskatta tid och bedöma rimligheten i sina beräkningar.
Geometri:
Eleverna tränar på att läsa av, jämföra och ange tid på analoga och digitala klockor, samt på andra digitala tidtagare. De gör mätningar och uppskattningar av tid och använder storheter som timmar, minuter och sekunder som måttenheter.
Sannolikhet och statistik:
Eleverna tränar på att använda tidtabeller för att avläsa och tolka data.
Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till begreppet tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa uppgifter. De löser uppgifter utifrån vardagliga situationer, som till exempel att beräkna när tåg anländer, hur lång tid en aktivitet tar eller om de missar eller hinner med ett flyg.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att omvandla tid mellan minuter och sekunder samt mellan timmar och minuter. De lär sig att använda olika metoder för att omvandla mellan olika tidsenheter och övar på att läsa av klockslag på både analog och digitala klockor. Eleverna tränar även på att lösa textuppgifter som kopplar till klockan och på att göra omvandlingar i vardagliga sammanhang.

Eleverna lär sig att beräkna tid i timmar och minuter och att räkna ut start- eller sluttid utifrån information om hur lång tid något tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. Eleverna tränar på att läsa av skyltar och tidtabeller, samt använder tidslinjer för att stegvis beräkna tid och tidsskillnader. Uppgifterna utgår från vardagliga sammanhang, som resor med bil, tåg och flyg.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Vi avslutar även detta kapitel med att göra ett prov för följande tre kapitel: Bråk, Statistik och Tid.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektioner mål
1: Minuter och sekunder Kunna läsa av analog och digitala klockor.
Kunna mäta tid med tidtagare ur.
Kunna omvandla tid från minuter till sekunder.
Kunna omvandla tid från sekunder till minuter.
2: Timmar och minuter Kunna läsa av analog och digitala klockor.
Kunna omvandla tid från timmar till minuter.
Kunna omvandla tid från minuter till timmar.
3: Tidsskillnad Kunna beräkna tidsskillnad utifrån en given start- och sluttid.
Kunna använda tidslinjer för att beräkna tidsskillnad.
4: Beräkna tid Kunna beräkna tid och visa vad klockan är efter en viss tidsperiod.
Kunna beräkna starttid och sluttid.
Kunna läsa av tidtabeller.
Kunna använda tidslinjer för att beräkna tid.
5: Kunskapsloggen Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
Göra en självskattning av sin kunskap

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Jupiters veckobrev v 2

Hej alla fina Jupiterelever och familjer!

Välkomna tillbaka igen! Hoppas att ni alla har haft en fin ledighet. Det är roligt att få träffa alla igen efter uppehållet. Tack för de fina presenterna som vi pedagoger fick av er före jullovet. Det var en massa godsaker; te, godis, fina skorpor mm.


Lite nyheter och förändringar

Jupiter och Mars-klasserna ska från och med den här terminen äta i klassrummen för att minska blandningen av klasserna.
Tältet kommer inte att användas mer.
Vi har under de här dagarna kunnat konstatera att det fungerat över förväntan. Eleverna hämtar mat i ett av grupprummen och sitter på sina vanliga platser i sitt klassrum. En stor eloge till alla inblandade, inte minst köket!
Det som eleverna behöver tänka på är att komma ut lite snabbare på rast så att även vi pedagoger kan få en välbehövlig paus och kunna förbereda för nästa lektion.

Schemat har ändrats lite i och med den nya terminen, se måndag förmiddag (teknik och idrott) samt onsdag morgon (bild och matte-halvklasser) mm. Viktigt att ni går in på schemalänken och kollar.

https://web.skola24.se/timetable/timetable-viewer/lemshaga.skola24.se/Lemshaga%20Akademi/

Kören utgår tyvärr tills vidare p g a att vi enligt rekommendationerna ska blanda eleverna så lite som möjligt över klassindelningarna.

Vi vill att ni påminner era barn om vikten av att komma i tid till lektionerna. Nu när det har varit mycket snö är det vissa som gärna dröjer sig kvar ute. Vi njuter av att se alla elever ha så roligt i backen och vi kommer att köpa in stjärtlappar till Storgårdens elever så snart vi kan. Tyvärr kunde vi inte få tag på några den här veckan.

Lånekorten som eleverna fick före lovet är en värdehandling. Kortet används för att låna i vår utelåda. Det är viktigt att alla tar ansvar för detta och läger det på ett säkert ställe.

Pga mycket snö och utelek är det bra att ta med lite extra kläder, såsom strumpor, vantar mm. Vi är alltid ute på rasterna.

 

Hänt i veckan

På mentorstiden arbetade vi med våra uppsatta mål, halva tiden och den andra halvan var det massage och en känsloövning med Cissi. Det var en liten försmak på en del av innehållet i våra sk “kurser” som vi kommer att starta upp så småningom. Eleverna fick välja ett kort som visar den känsla de har. Man behövde inte kommentera mer än så.

 

Engelskan

Vi fortsätter att använda oss av det digitala läromedlet på ne.se. Varje vecka blir det glosor som förhörs torsdagen därpå. Dessa kommer att finnas på school soft precis som tidigare. Om ni vill utmana era barn lite extra så träna inte bara på stavning och utan, utan skriv även en mening med varje ord. Veckans ord var en slags repetition, så det var en ganska enkel läxa.

  

 

På torsdagar kommer vi att fokusera på grammatik och olika lekar där vi tränar på att uttrycka oss på ett lekfullt sätt. Den här veckan arbetade vi med orden “who” och which”. Who används för människor och which används för djur och saker. Vi tittade på veckans avsnitt, skrev meningar med orden och avslutade med att upptäcka Cissis knappsamling. Eleverna fick välja en knapp, beskriva den och fantisera kring vem som kunde ha haft knappen.
Ett litet tips: Om ni vill ge en sommarpresent till fröken, gärna ett bidrag till min knappsamling 🙂

 


Miljöprojekt

Åsa har satt igång ett miniprojekt som handlar om att “Stoppa skräpet”. Eleverna kommer att skicka in bidrag till en tävling helt i Grön flagg-anda.


Tips från coachen Andreas

På måndag är det dags för den årliga matematik diagnosen “Förstå Och Använda Tal” (FOAT). Diagnosen är övergripande och innefattar alla räknesätt, huvudräkning och stora delar av det centrala innehållet. Det är en diagnos med syfte att hitta eventuella missuppfattningar i klassen och hos enskilda individer.
Diagnosen är på måndag och är på båda mina lektioner, så ett tips är att ta med en frukt eller liknande så du orkar sitta den tid du behöver 🙂

Ha en fin helg!
/Andreas

Tack för en fin vecka! Trevlig helg!

Cissi, Åsa, Andreas och Miche

Engelska åk 4

Engelska Jupiter  

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cecilia Högsveden East

När, under vilka veckor?
HT -20, vt 21

Vad?

Utveckla grundläggande kunskaper i engelska. Utveckla förmågan att förstå talat och skrivet språk, samt kommunicera i tal och skrift.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan kommunicera på engelska i tal och skrift (…) på ett funktionellt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

 

Centralt innehåll

I årskurs 4–6

Kommunikationens innehåll
Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
Åsikter, känslor och erfarenheter.
Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.

Lyssna och läsa – reception
Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
Sånger, sagor och dikter.
Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Kommunikationens innehåll
Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
Åsikter, känslor och erfarenheter.
Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.

Lyssna och läsa – reception
Tydligt talad engelska och texter.
Olika former av samtal och dialoger.
Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

Hur?

Undervisningen kommer att bl. a. utgå från det digitala läromedlet i engelska på ne.se. Vi lyssnar på inspelade texter och dialoger, översätter. Vi använder oss av exempel och gör egna dialoger och dramatiseringar. Vi tränar på glosor och grammatik samt hur livsförhållanden kan vara i olika engelskspråkiga länder. Vi sjunger sånger och gör olika lekar. Vi skriver egna texter.
Vi arbetar enskilt, i par och i helgrupp. Under varje lektion varieras olika arbetssätt och uttrycksformer. Lektionernas innehåll anpassas efter olika elevers behov.

Varje vecka fokuserar vi på något inom grammatik med hjälp av The Grammar Company på ur.se.

Eleverna får en glosläxa varje vecka med ord som är kopplade till kapitlet eller den grammatik vi just gått igenom under lektionen.

Under senare delen av höstterminen gör vi ett musikprojekt då varje elev får utgå från en favoritlåt som de översätter en del av samt söker fakta kring artisten/gruppen. Detta redovisas sedan i mindre grupp eller helklass utifrån vad eleven önskar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning av uppgifter och läxor sker under lektionerna. Det kan handla om glosförhör, muntliga redovisningar eller skriftliga uppgifter där man ska skriva enkla meningar eller lite längre sammanhängande texter. Bedömningen sker formativt.

Sammanhang och aktualitet

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
Utvärderingen sker kontinuerligt och efter varje arbetsmoment.

Jupiter v.51

 

Och vips så var denna termin slut! Det känns som att tiden bara flugit förbi i all världens fart. När jag reflekterar över hela terminen och de upplevelser vi delat, både i och utanför klassrummet, så återkommer vissa känslor för mig, nämligen glädje skratt och kärlek. Jag är så tacksam att få hänga med era fantastiska kids dagligen, jag vet att jag talar för alla oss pedagoger när säger att jag tror att denna grupp har en otroligt stor potential, så väl kunskapsmässigt som socialt 🙂

 

 

 

Men nu efter en många veckors kämpande med “multiplikation med tiotal”, “jordens rotationsaxel”, “bråk” (i matematik alltså;), “satelliter i omloppsbana”, “nationella minoriteter”, “hunden Lajka”, “additionens summa” , “geografens testamente”, “uppdrag rymdskepp”, “multiplikationens produkt”, “faktatexter”, “häxorna”, månens faser”, “livet på en öde ö”,  “rymdkapplöpningen mellan USA & Sovjetunionen”, “demokrati-politik & källkritik” och mycket mer, är det dags för ett välförtjänt lov!

 

 

 

I torsdags bjöds det på ett smarrigt julbord!

 

 

 

Hur hinner tomten dela ut alla julklappar på en och samma dag!?

 

 

 

 

 

 

Vi inledde dagen med en massa pyssel av olika slag, kidsen fick en check-lista att bocka av det som behövde göras klart för terminen, bland annat sina fredags-glajjer 🙂

 

 

 

Därefter var det dags för det anrika Fredspriset. Det är med stolthet vi fick äran att dela ut detta fantastiska pris med följande motivering:

Varje dag möts dina kompisar av ett leende!
Varje dag kommer du till skolan och gör ditt yttersta!
Varje dag sprider du din kärlek till andra och du har verkligen en förmåga att se när någon behöver den där lilla extra kramen som gör all skillnad.
Du är fantastisk.

Tack för att just DU är DU och tillsammans med oss andra förgyller våra dagar här i Jupiter.

Grattis Malou till årets fredspris! 

 

 

Efter utdelning av fredspriset så var det dags för oss pedagoger att bjuda kidsen på lite godis, ackompanjerat med ett diplom av en mängd personliga uppåtpuffar som skrivits av kompisarna i klassen 🙂

 

 

 

Innan lunch så avslutade vi med ett helt ljuvligt uppträdande, SE & NJUT!

 

 

…Och dagen avslutades med en smarrig korvgrillning

 

Sist men inte minst så lämnar jag er med denna kavalkad av fina julhälsningar!

 

 

 

 

Övrig information

Tips från musik-coachen Jonas

Stort tack från mig för den här terminen till den gröna Jupiter-gruppen!! Det har varit superkul! Vi ses igen i åk 5!
Nu välkomnar vi röd grupp till mellankören under våren! Vårterminens kör sätter igång någon vecka in på terminen. Jag återkommer om dag!
Allt gott!
/Jonas

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

Vårterminen 2021

Måndag 11/ 1: Skolstart, vi går efter schema!

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

Jupiter v.50

 

 

Det är helt otroligt men vi har faktiskt börjat närma oss slutet av första terminen i mellanstadiet. Och vilken resa vi har gjort tillsammans! Många skratt har det blivit och jag tror nog att er nu skrivande fröken också har fått några extra gråa hårstrån på köpet, men det är det värt:) 

Men tänk också hur mycket nya kunskaper vi har införskaffat oss. Nu kan vi allt om rymden och hur det nu är med vad som snurrar runt vad egentligen och hur det amerikanska valet fungerar och varför Donald Trump är så trumpen… Vi vet nu också mer om vad demokrati är och hur det fungerar både i USA, Sverige och i en hel del andra länder i världen men framförallt så har vi övat oss massor i att vara källkritiska. Hur kan man veta att den informationen man har hittat på internet är trovärdig men även en användbar källa? 

Här kommer även en liten uppdatering i arbetet kring vår arbetsro och förmåga att komma i tid! 

 

https://youtu.be/gGGn8GD5g_Q

 

 

 

I Svenska har vi börjat med texttyper “instruerande texter” och eleverna har fått i uppdrag att skriva ett recept med en liten knasig tvist så klar.. Innan vi börjar ge oss på genren själva och skriva egna recept så botaniserade vi lite inom själva genren och eleverna fick öva sig i att följa en specifik ordning. Knasiga fröken hade blandat ihop en instruktion om hur man skulle baka bullar och allt var helt huller om buller… Så här såg det ut när eleverna fick sätta allt i ordning igen:) 

 

   

 

 

 

Så här i slutet av varje termin är det varje lärares uppgift att fylla i elevernas ämnesmatriser i schoolsoft. Matriserna är något stolpiga och abstrakta många gånger, om ni frågar mig personligen, och det tar ett tag för eleverna att lära sig hur de ska tolkas och förstås. Det är inte förrän i åk 6 som det börjar bli riktigt på allvar, så att säga, då matriserna ska omvandlas till betyg. Men hur allt detta fungerar mer detaljerat kommer vi att informera er om under åk 5 när vi börjar närma oss. Men nu så här i åk fyra handlar det mest om att få eleverna att förstå att det faktiskt finns olika nivåer i sin kunskapsutveckling och att man alltid kan bli bättre och sträva ett steg till. Det finns inget som säger att man är färdig och klar, utan vi lärare kommer alltid att pusha och peppa era fina kids att alltid nå ett steg till utifrån just ert barns förmåga. 

Några av er kanske har fått nys om att matriserna i svenska är uppdaterade och de stämmer bra det. Jag har lagt in en bedömning där och fyllt i vilka nivåer era kids ligger på just nu. I svenska är matriserna uppdelade i olika områden kan man säga. Ett som handlar om att läsa med flyt och att ha läsförståelse, en annan som tar upp skrivförmågor och en sista som handlar om talets förmåga. Att man kan samtala med andra och hålla en presentation osv. Varje område har flera olika kriterier. 

Tittar ni noga kan man också upptäcka att två olika kriterier inte är ifyllda i matrisen (de visar ingen färg utan är bara vita) men det betyder bara att vi inte hunnit arbeta med det området än. Dessa matriser kommer vi att arbeta med i 3 år, dvs hela mellanstadiet. Vissa kriterier arbetar vi med varje år och då höjs ju givetvis kravnivån också vartefter vilken åk vi jobbar i. Att skriva en berättelse, exempelvis, i åk fyra har inte samma krav som om man skulle skriva en berättelse i åk 6. Därav kan vissa delar i matriserna ändras både upp och ner genom åren. Men allt detta kommer vi att gå igenom under ett föräldramöte i åk fem och jag vågar nog lova att det då kommer att bli glasklart, så håll ut:) 

 

 

 

Vi har ju informerat er föräldrar ganska ingående förra veckan om vår plan och om våra kommande “kurser” kring detta och hänvisar till det brevet för repetition. Men det vi tänker att vi vill ta upp här och nu, och som vi mest nosade vid i förra veckobrevet, är ju själva grundbulten till alla konflikter. Vi har nu fått ett tydligt mönster i vad som orsakar alla drama. Vi vågar nog påstå att allt kokar ihop till en känsla att inte få var med, att vara utanför och inte ha en “person” som är “sin”.  Detta gäller såväl i kärlek som i vänskapsrelationer. Vi ser att det leks mycket mellan barnen men att det är en rotation och att många känner att man inte har något speciell. Sen finns det en hierarkisk ordning också kan vi se. Känslan av att vilja ha någon, och gärna själv, är överhängande och här gör man allt får att få ha “någon” som “sin”. Man pratar om andra och inte till, man får för sig saker och lägger sig i andras konflikter och det blir flera missförstånd. 

Även kärleksdraman tycks blomma upp. Kärlek är ju aldrig fel och det värmer i våra hjärtan att se så mycket kärlek här i jupiter men barnen har samtidigt utmaningar med att hantera olika situationer som kan uppstå. Känslor som svartsjuka och obesvarad kärlek är centrala delar. Dessa delar kommer vi givetvis ta upp i våra “kurser” men även hur man rent konkret kan göra i olika situationer som lätt kan bli utmanande. Hur säger man nej till någon som frågade chans på ett schysst sätt utan att samtidigt såra den personen, exempelvis? Men också hur man kan hantera att den man är tillsammans med leker med andra utan att man själv blir svartsjuk? Måste man leka med alla samtidigt? Får man leka endast två och två? Ja, ni börjar kanske nu förstå vad som sker och hur vi tänker kring hur vi kan hjälpa era fina kids. Återkommer igen i frågan så klart under nästa termin. Till dess så håller vi i hatten:) 

 

 

 

Är Wikipedia en trovärdig och användbar källa? När i så fall och varför/varför inte? 

 

 

 

Fokus denna vecka: 

 

https://lemshaga.se/lemshaga/demokrati-politik-och-en-hel-del-kallkritik/

 

Då är vi snart klara faktiskt med vårt tema kring demokratiska processer och det återstår endast ett prov… Alla lektioner och all kunskapsinhämtning är nu med denna dag klar och det återstår endast för eleverna att visa mig allt de lärt sig. 

Men vad har vi gjort då? 

Jo, vi började med att titta på vad begreppet demokrati är för något och vad det står för. Hur startade allt och hur var det med de gamla grekerna egentligen när de stod på sina öppna torg och använde sig av direkt demokrati… Inga slavar eller kvinnor fick ju rösta på den tiden och vi kom fram till att det är mer jämställt idag, som tur är, då alla har lika värde oavsett kön, inkomst eller status. 

Vi har även tittat på hur det går till i det amerikanska valet kontra val i Sverige. Hur går det till och vilka får rösta. Hur fungerar demokratin i praktiken… Vi gick även in och tittade på hur demokratin skiljer sig åt i USA jämfört med i Sverige. Hur går det till när man röstar i USA och i Sverige. Vilket är bäst och varför? Hur bestäms lagarna? Det här är också en fråga som kommer på provet på måndag, alltså denna; 

Vilka likheter och skillnader kan du se på hur demokratin fungerar i USA och Sverige? Jämför exempelvis 

  • hur valen går till, 
  • vilka demokratiska processer vi har? 
  • hur är samhället uppbyggt? 
  • vem bestämmer lagarna och hur går det till? 

(Varsågod ni som läser veckobrevet…här kommer belöningen, ska bli spännande att se vilka som läst veckobrevet och fått denna fördel 🙂 

 

Förutom detta har vi kollat på hur mycket våra politiker ljuger och hur det påverkar oss. “Trump-en” är ju expert på Fake News men han är i gott sällskap. Vi i klassen tyckte det var intressant och självklart skrev vi också egna artiklar med Fake News som inspiration. En rolig uppgift måste jag säga:) 

 

Ja, nu är vi alltså i slutet och på måndag kommer eleverna att genomföra det sista provet. Men idag fick eleverna allt sig en överraskning. Ett oförberett prov i källkritik! Självklart var min prov-slips på och jag kan redan nu säga att de var superduktiga. Lite olika nivåer på elevernas svar men alla ska vara godkända! Misstänkte att jag inte skulle bli den mest älskade läraren efter detta oförberedda prov så jag hade förberett mig noga, årets pedagog som jag är:) En superkompetent kollega lärde mig att “socker-pedagogik” alltid går hem när man ligger lite risigt till så jag gjorde som den bästa, mutade kidsen med guldpeng i choklad från mitt kassaskrin!  Och jag tackar ja för responsen. Tror mitt rykte räddades något och jag kan sova gott ikväll:) 

 

 

 

 

Övrig information:

Nix…

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V. 51 

Måndag. Vi firar Lucia under den första lektionen i klassrummet. En länk till en stämningsskapande film kommer på schoolsoft även till er föräldrar under söndagen. 

 

Måndag. Demokrati-prov. Info finns på classroom. Provet sker under Åsas lektioner denna dag.

 

Torsdag. Jullunch på skolan. Något förenklad pga Corona.. 

 

Fredag. Skolavslutning. Vi startar 9.00 och slutar 13:30! 

 

 

Vårterminen 2021

11/ 1 Skolstart

 

 

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Åsa  

,

Teknik: Tekniska lösningar

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 51 – 8

 

 

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

Vad?

Syfte med temat:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

Viktiga ord & Begrepp

 

Avsnitt: Vad är teknik

Teknik, Uppfinning, Patent, Teknisk lösning, de 6 enkla maskinerna.

 

Avsnitt: Datorn

Dator, Användargränssnitt, Operativsystem. 

 

Avsnitt: Styrning av tekniska saker

Styrsystem.

 

Avsnitt: Enkel elektronik

Diod, Elektronik, Komponent, Smartmobil.

 

Avsnitt: Mekanismer och rörliga delar

Mekanism.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar, har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Tekniska lösningar

  • Hur några komponenter i vanliga tekniska system benämns och samverkar, till exempel i en cykel eller i ett enkelt produktions- eller transportsystem. 
  • Föremål som innehåller rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. 
  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.

 

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. 
  • Egna konstruktioner 
  • Styrning av andra föremål med programmering.

 

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta. 
  • Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i vardagen, till exempel vid användning av elektricitet och vid överföring av information i digitala miljöer.

 

 

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. Avslutningsvis ska vi planera vår alldeles egna stad på en digital plattform.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom tekniska lösningar / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • beskriva och ge exempel på tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
  • genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
  • under arbetsprocessen bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
  • göra dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet.
  • föra underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.