Väva, sy på symaskin och brodera.

Ämne: Textilslöjd
Årskurs: 4
Ansvarig:Åsa Gu
När:ht 22/vt23

Varför?

Under årskurs fyra får du lära dig om den grundläggande textila tekniken vävning. Vi tittar historiskt på hur man vävt och hur man väver olika textillier idag. Vad har du på och runt om dig som är vävt? Vad har vävda textilier för egenskaper?

Vidare får du äntligen prova att sy på en symaskin genom olika övningar eller steg. Vi lär oss tekniken.

I slutet av terminen får du använda din fantasti genom att tillverka ditt eget pennskrin som du kan använda i skolan. På pennskrinet (tillverkad av återvunna jeanstyger) broderar du dina initialer efter egen design.

Vi kommer också att lära mer om materialet bomull.

I Kursplanen för slöjd står det

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar förmågan att form­ge och framställa föremål genom att arbeta med olika material och hant­verks­tekniker.

I undervisningen ska eleverna även få möta äldre tiders hantverksföremål och slöjdtraditioner

Eleverna ska också ges förut­sätt­ningar att utveckla förmågan att välja och hantera material för att främja håll­bar utveckling.

undervisningen ska bidra till att eleverna ut­veck­lar ett miljömedvetet förhållningssätt.

Eleverna ska även ges möjligheter att utveckla kunskaper om arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor i samband med slöjd­arbete.

 

Vad?

  • Hur tillverkar du ett armband genom att väva?
  • hur syr man knapp och knapphål?
  • Hur fungerar en symaskin?
  • Hur trär du en symaskin?
  • Hur hanterar du en symaskin säkert?
  • Hur syr du raksöm och zickzack?
  • Hur spolar du undertråd?
  • Vad är skillnaden mellan vävda tyger och trikåtyger?
  • Hur dekorerar du ditt pennskrin så det blir personligt?
  • Hur följer du en beskrivning?
  • Hur värderar du din arbetsinsats?
  • Hur beskriver du din arbetsprocess?

Ord/begrepp vi kommer lära oss:Symaskinsord: Raksöm, zickzack, övertråd, undertråd, spola undertråd, pressarfot, pedal, handhjul. Vävningsord: varp, inslag.Broderi: initialer/ monogram, brodera efterstygn/stjälkstyg, fästa tråden (göra slalomstygn)

 

Hur?
Vi börjar med att du får tillverka ett eget armband genom att väva. Du får också prova på att sy i en knapp och hur man väver ett knapphål.

Vi lär oss symaskinerna. Vi gör gemensamma genomgångar på symaskinen, sen får några i taget prova sy, först i papper och sedan i tyg. Vi syr en liten kudde, som en del i symaskinskörkortet, spolar undertråd och har även ett teoriprov där eleven skall ha alla rätt.

Vi tittar på vävda tyger och hur de tillverkas i stor och liten skala samt vad som skiljer dem från stickade tyger.

I slutet på terminen broderar eleven sitt eget pennskrin som de syr enligt instruktioner.

När du är klar får du får skriva och berätta hur du gjort i en slöjdreflektion.

Högtidlig utdelning av symaskinskörkorten kommer också att ske i slutet av terminen när alla är klara.

Veckoplanering

V.35 vad lärde vi oss i fyran?  titta i böckerna. Vad ska vi göra i femman.

v.36 Vad kan man virka och vad ska virkningen bli?  skissa på ditt fulmonster..

v. 37 Idebeskrivningar med tygval och skisser. rep symaskin testa trä två och två. Virka

v.38 fulmonster och virkning

v.39 fulmonster och virkning

v.40fulmonster och virkning

v.41 Virkning – Fulmonster – samskrivning.

v.42 Fulmonster klart- utvärdering

v.43 fulmonster bildspel till veckobrev virkning

v. 44 höstlov

v. 45,virkning och slöjdpåse

v.46, virkning och slöjdpåse

v.47 materialet bomull för- och nackdelar

v.48  virkning och slöjdpåse

v.49 virkning och slöjdpåse

v.50 virkning och slöjdpåse

v.2 virkning och slöjdpåse utvärdring

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Ge tid för tänkande såväl individuell som i par och arbetsgrupper.

Möjligheter – Genom inspirationsexempel och tidigare elevers arbeten visas vad projektet kan ge för möjligheter.

Förväntningar – Med olika instruktioner och hjälpmedel uppmanas du att jobba så självständigt som möligt för dig.

Rutiner – Ge flera olika möjligheter att ta till sig instruktioner, filmer, text, gruppen och min modelering, samma struktur varje lektion. Think Pair share

Interaktion – samarbete genom arbetsgrupper i hur ni blir placerade.

Miljö – En klassrumsmiljö som inbjuder till samarbete genom arbetsgrupper.

Språk – Använda ett språk med både korrekta begrepp samt förenklat språk, visa samma sak på olika sätt.

Modellering – Lärare modellererar genom att väva, göra egen kudde och sy ett pennskrin samtidigt som eleverna gör det Genom att vara ett eller några steg före och visa i olika moment. Eleverna kan även modellera för varandra i klassrummet.

Multiplikation och division

Multiplikation och division

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 39-42

Varför?

Nu går vi in i kapitel 3 som handlar om multiplikation och division, och har precis lämnat addition och subtraktion bakom oss. Eller har vi det? Nej, såklart inte! Exempelvis är ju multiplikation samma sak som addition – fast upprepat flera gånger. Allting hänger ihop och utgör grunden i all matematik. 

I kapitel 3 riktar vi blicken mot de två räknesätten multiplikation och divison och utforskar grunderna i räknesätten, likheterna emellan och utforskar metoder för att kunna ta oss an dem. 

Vi övar bland annat på att välja lämpliga metoder, förstå de matematiska begreppen samt att se sambanden dem emellan. 

Vad? 

  • Multiplikationstabellerna 1 till 10
  • Multiplicera och dividera med 10 och 100
  • Multiplicera och dividera tvåsiffriga tal
  • Se samband mellan multiplikation och division
  • Division med rest

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Bygg en katamaran

Bygg en katamaran

Ämne: Teknik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg
När: 
v. 37-39

Varför?

Det är något speciellt med att få låta fantasin flöda, fundera, reflektera och sedan utföra och utvärdera. Att se och vara en del i hela processen! 

Skolverket menar att när vi praktiskt arbetar fram någonting så bidrar det till att utveckla förmågan att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Genom att bygga en egen katamaran övar vi på förmågan att reflektera kring olika tekniska lösningar, får kunskap om hur olika delar samverkar samt får testa på att genomföra konstruktionsarbete på riktigt.

Vad? 

Vi kommer under ett antal veckor att ge oss i kast med att bygga egna katamaraner. Eleverna arbetar i mindre grupper utifrån en given arbetsgång. Arbetsområdet mynnar sedan ut en provsegling för alla våra katamaraner.

Hur?

Momentet följer en given arbetsgång och består bland annat av följande delar: 

  • Idé – Skiss och brainstorming
  • Förberedelse – Detaljerad ritning och materiallista
  • Genomförande – Konstruktionsarbete
  • Utvärdering – Test av färdig produkt samt enskild utvärdering

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande i idéprocessen, under konstruktionens gång samt i utvärderingen. 

Möjligheter – Då eleven praktiskt tillåts skapa med relativt fria ramar så finns ges möjlighet för tänkande stort utrymme. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Eleverna tar del av varandras tänkande kontinuerligt under hela processen, dels i den minde arbetsgruppen men även i den stora gruppen. 

Miljö – Eleverna får tillgång till konstruktionsmaterial som möjliggör att tänkandet kan synliggöras. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet. 

Addition och subtraktion

Addition och subtraktion

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 37-39

Varför?

Addition och subtraktion, plus och minus, är något vi använder hela tiden i vårt vardagsliv. Hur många godisar kan jag köpa för 30 kronor? Om du och jag lägger ihop våra pengar – hur dyr godispåse kan vi köpa då?

I kursplanen för matematik skriver Skolverket bland annat att eleverna ska möta olika matematiska metoder, men också att eleverna ska lära sig att använda dem när de löser problem. 

I kapitel 2 riktar vi blicken mot de två räknesätten addition och subtraktion och utforskar olika strategier såsom huvudräkningsstrategier och uppställning, med och utan växling. Vi kommer även att öva vår problemlösningsförmåga och hitta strategier för hur vi tar oss an problem som vid första anblick kan kännas kluriga. 

Vad? 

  • Addera ental, tiotal, hundratal och tusental
  • Addition med växling
  • Subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental
  • Subtraktion med växling
  • Olika strategier vid addition och subtraktion
  • Problemlösning

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Talen till 10 000

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 34-37

Varför?

Vad betyder egentligen siffran 2? Spelar det någon roll var i talet siffran 2 står? Har siffran 2 alltid samma värde? Grunden i all matematik kanske ändå är taluppfattning, och det är just det som vi kommer att djupdyka i. Hur är ett tal uppbyggt? Vilka delar består det egentligen av? Och kanske mest spännande av allt – hur kan vi använda dem?  

Vad? 

  • Tusental, hundratal, tiotal och ental
  • Jämföra och storleksordna tal 
  • Beskriva och göra klart talföljder
  • Avrundning och överslagsräkning
  • Negativa tal
  • Romerska talsymboler

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – De rutiner som kontinuerligt äger rum är Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Jupiter vecka 34

Tack för en superbra vecka alla Jupiterister!

 

Måndagen inleddes med en praktisk demokratilektion där ni alla fick rösta samt delta i rollspel. Bra jobbat! Inom ramen för vårt demokratiprojekt har vi även arbetat med valdagen, börjat se serien Dröm om demokrati samt läst och skrivit fakta om kommuner och regioner. Läxan till torsdag är att läsa texthäftet för någon där hemma samt skriva meningar med de understrukna orden.

 

          

 

För övrigt har vi lästränat, läst och skrivit om Nils Holgersson, läst en berättelse på engelska och haft de första lektionerna i slöjd samt i bild eller teknik. På matten har vi börjat arbeta med första kapitlet i Singma 4A.

 

Veckans höjdpunkt var kanske igår, torsdag, då vi besökte Björnö. Ni var riktiga överlevare som lagade egen mat på stormkök och diskade i havet. Ni var också många som glatt hoppade i det glittrande vattnet.

 

 

Nästa vecka

 

Nästa vecka är det lektioner som vanligt. Sofia är för kännedom på kurs måndag och tisdag.

 

Bland annat fortsätter vårt arbete med Nils Holgersson och Demokrati. Läs gärna de lokala pedagogiska planeringarna för projekten på hemsidan. Ni hittar dem även här:

 

https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/svenska/nils-holgerssons-underbara-resa-genom-sverige-2/

https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/svenska/demokrati/

 

Kom ihåg

 

Det är ute-idrott fram till höstlovet. Planering för idrotten hittar ni under Lokala planeringar på hemsidan. Här är en länk: https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/orienteringfriidrott/

 

 

Läxan lämnas in senast torsdag.

 

Vi äter lite senare lunch nu i 4:an. Ta gärna med en frukt att äta på förmiddagen om du märkt att du blir hungrig tidigt.