Leia och björndjuren knäcker rymdkoden

Leia och björndjuren knäcker rymdkoden

Ämne: Teknik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg
När: 
v. 2-12

Varför?

Vi ska tillsammans ta oss in i en värld av programmering och konstruktion. Genom en spännande rymdresa blir vi inspirerade till att utveckla våra kunskaper inom teknik och programmering, men även våra kunskaper om rymden. 

Vad? 

Leia och björndjuren knäcker rymdkoden är ett arbetsmaterial som är framtaget av Rymdstyrelsen, Kodcentrum och Mattecentrum och som låter oss följa med de små björndjuren Obi, Wan och Zen ut i rymden.

Vi kommer under rymdäventyrets gång möta både programmeringsutmaningar, men även utmaningar som handlar mer om att bygga och konstruera.

Hur?

Vi kommer tillsammans att läsa och lyssna på berättelsen om Leia, Obi, Wan och Zen inledningsvis under varje lektion för att sedan arbeta med något av de uppdrag som tillhör kapitlet vi just läst. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande och experimenterande ges i alla delar av lektionen.  

Möjligheter – Då eleven praktiskt tillåts skapa med relativt fria ramar så finns ges möjlighet för tänkande stort utrymme. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Eleverna tar del av varandras tänkande kontinuerligt under hela processen. 

Miljö – Med hjälpa av exempelvis iPads får eleverna möjlighet att själva skapa och experimentera, och på så sätt synliggöra sina tankar. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Medeltiden

Varför?

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckas med. Och vilken tor att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

Vad?

Vi har nu lärt oss mer om hur vikingarnas tåg gick till, samt en hel del om hur livet såg ut under Vikingatiden. När vi lämnar Vikingatiden runt år 1050 hade handelsplatser växt fram, stormän bestämde fortfarande över mindre landskap, människor trodde på de fornnordiska asagudarna och i Norden skrev man skrev med runskrift, 1520 bodde många i stora städer, kungar styr över stora länder, Norden är kristet och man skriver med det latinska alfabetet.

 

Men vad var det som gjorde att allt det där förändrades och hur gick det till? Det ska vi ta reda på när vi läser om Medeltiden – tiden mellan 1050 och 1520.

 

Vi kommer lära oss mer om:

Norden blev kristet

Hansan

Digerdöden

Brandskattningen av Visby

Ståndssamhället

Kalmarunionen

Stockholms blodbad

Gustav Vasas väg till makten

 

Personer vi tar reda på mer om är:

Birger jarl och hans söner

Valdermar Atterdag

Heliga Birgitta

Drottning Margareta

Kristian II

Gustav Vasa

Ärkebiskop Trolle

Erik av Pommern

Kristina Gyllenstierna

 

När?

 

Vecka 49-3

Hur?

Bygga upp en tidslinje i klassrummet

Läsa faktatexter i PULS Historia

Lyssna på dramatiseringar

Välja rätt ord i lucktexter
Resonera kring frågor

Se filmer och serier

Skriva egen text

Rita bilder

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Rutinen Think-pair-share används kontinuerligt.

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på vår tidslinje.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” vid gemensam läsning av text.

Vikingarnas möten med omvärlden

Varför?

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

 

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckas med. Och vilken tor att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

Nu är det dags för oss i Jupiter att tillsammans lära oss mer om hur vikingarnas tåg gick till. På så sätt får vi förståelse för hur handelsplatser och städer har växt fram

 

Vad?

  • När var Vikingatiden?
  • Vilka var stormännen?
  • Vad innebar ett vikingatåg?
  • Vart gick vikingatågen?
  • Stämmer den bild som ofta visas av vikingarna överens med verkligheten?
  • Vad menas med vikingatåg i västerled och österled?
  • Vilka spår finns kvar efter vikingatiden?
  • Hur gick handeln till under vikingatiden?
  • Vad kallades vikingarnas båtar?
  • Varför var vikingaskeppen så viktiga för vikingatågen?

När?


Vecka 47-48

Hur?

  • Vi läser om Vikingatiden på NE och arbetar med uppgifter kopplade till texten.
  • Vi övar på ord och begrepp kopplade till avsnittet.

Ordlista:

 

Besättning är personer som arbetar på ett fartyg eller ett flygplan.

Muslim är en person som har islam som religion.

Plundra är att stjäla nästan allt värdefullt från någon eller några.

Storman var en person som var rik och hade mycket makt.

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först.

Vikingatåg kallas de långa resor som vikingar gav sig ut på. De var både fredliga och krigiska.

Västerled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i väster.

Österled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i öster.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Rutinerna Think-pair-share och Headline används för att synliggöra alla elevers tänkande.

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på anslagstavlan.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” vid gemensam läsning av text.

Månadsbrev Jupiter

Hej alla Jupiter-familjer!

 

Här kommer årets sista månadsbrev från Jupiter. Den här månaden har brevet fokus på vårt arbete med historia samt vårt värdegrundsarbete.

Vår blodiga historia

 

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

 

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckats med. Och vilken tur att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

För ett par veckor sedan tog vi avstamp i Vikingarnas möten med omvärlden genom att läsa om bland annat vikingatåg med plundringar och handel.  Vi har också läst Maj Bylocks Drakskeppet som skildrar hur riddarflickan Petite från det stora Frankerriket blir kidnappad av vikingar och såld som träl i Norden. 

 

 

Vi har sedan konstaterat att det hänt en del sedan Vikingatidens slut ca 1050. När Gustav Vasa tillträder som kung 1523 skriver vi med det latinska alfabetet istället för runskrift. Svenskarna ber till den kristna guden istället för de fornnordiska asagudarna, stora städer har växt fram och istället för stormän som styr över landskap har vi kungar som styr över stora länder. Men vad var det egentligen för händelser som ledde fram till alla dessa förändringar? För att ta reda på det behöver vi lära oss mer om tiden mellan 1050 och 1520, den tid vi kallar för Medeltiden.

 

 

Vi varvar berättelser som beskriver vår blodiga historia med att läsa och skriva fakta. Vi övar också på att resonera kring orsaker till – och konsekvenser av – de förändringar som skedde och det människor gjorde. Hittills har vi hunnit med att beröra Digerdöden, Brandskattningen av Visby, När Norden blev kristet, Birger jarl och hans söner, samt kort om hur Hansan tog makten på Östersjön.

 

 

Efter jul kommer vi läsa mer om Hansan, Kalmarunionen, Stockholms blodbad och Gustav Vasas väg till makten.

 

En av Lemshagas viktigaste byggstenar är Cultures of Thinking, på vardagligt Lemshagaspråk COT (uttal KÅTT), med fokus på tänkandes åtta krafter. Genom att vi arbetar både enskilt och tillsammans – och med olika typer av uppgifter – ges tid och möjlighet att tänka, dokumentera sitt eget tänkande, ta del av andras tänkande och därigenom utvecklas i sitt lärande. Vi ritar och skriver mycket på tavlan, och på så sätt kan också också vi lärare modellera vårt tänkande.   

 

Snälla, välkomnande och inkluderande

 

Som vi skrivit om innan har vi i Jupiter stort fokus på ett välkomnande och inkluderande klimat, och har de senaste veckorna arbetat med detta på olika sätt.

 

I december har vi lagt på en extra växel genom att arbeta med Snäll-kalendern från Friends. Varje dag öppnar vi en lucka och samtalar och/eller gör aktiviteter kopplade till dagens lucka.

 

 

 

Vi har t ex satt upp postitlappar med uppåtpuffar i Storgården, pratat om samtycke och vikten av att säga hej. Kanske har ni därhemma också fått några julkort eller dikter?

 

 

När vi skrev dikter passade vi på att repetera ordklasser genom att skriva femradingar:

 

              

 

Trevlig helg!

 

/Jupiter-teamet genom Catrin

 

Tid

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 50-51

Varför?

Vilken tid börjar vi? Hur lång är rasten? När ska vi äta? Vi delar hela tiden upp våra dagar i tid, och tid är något som alltid är med oss. 

Vi kommer i detta avsnitt att titta närmare på just tid och på hur klockan fungerar. Hur många sekunder är 1 minut? Och hur många sekunder är 7 minuter? Klockan är nu 7 minuter över 12 och vi ska äta lunch halv ett – hur lång tid är det kvar? Den här typen av frågor, och många andra, kommer vi tillsammans att utforska. 

Vad? 

  • Omvandla minuter och sekunder
  • Omvandla timmar och minuter
  • Tidsskillnad
  • Beräkna tid

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

Matematikens fem förmågor

Inom matematiken talas det ofta om de fem förmågorna; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Dessa förmågor arbetar vi med under varje matematiklektion.

Problemlösningsförmågan handlar om att formulera och lösa problem, samt att värdera valda strategier och metoder. Varje lektion inleds med en startuppgift där eleverna tränar på att hitta på flera olika sätt att lösa uppgiften. Vi arbetar kontinuerligt med frågor som ”Hur vet vi det?”, ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt? för att hjälpa eleverna att utveckla sin problemlösningsförmåga. 

Begreppsförmågan innebär att kunna använda och analysera matematiska begrepp och sambanden dem emellan. Varje mattelektion har alltid ett tydligt fokus på ett eller flera matematiska begrepp som vi diskuterar tillsammans. 

Beträffande metodförmågan läggs tonvikten på att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar. Under lektionerna, när de olika matematiska begreppen behandlas, diskuterar vi olika typer av metoder. Eleverna får möjlighet att ge förslag på olika metoder och läraren ger ytterligare exempel på hur uppgifter kan lösas. En fråga som ständigt återkommer är ”Finns det fler sätt?”.

Resonemangsförmågan handlar om att kunna föra och följa matematiska resonemang. Resonemang är en central del i Singaporemodellen, och under varje lektion tränar eleverna på att resonera kring uppgifter, lösningar och metodval. Genom att förklara för klasskamrater och lärare sätter eleverna ord på sina resonemang och läraren hjälper till genom att modellera och genom att ställa relevanta följdfrågor. 

Kommunikationsförmågan innebär att kunna använda matematiska uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kommunikation är centralt i Singaporemodellen och under varje lektion övar vi på att kommunicera vår kunskap i olika former; muntligt, skriftligt, med bilder och med konkret material. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Statistik

Statistik

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 49-51

Varför?

Statistik är något vi möter i vardagen hela tiden. Vi kanske ser statistik när vi bläddrar i en tidning, möter statistik när vi tittar på tv eller stöter på statistik när vi läser en bok. Att förstå statistik hjälper oss att kunna ta in information om massvis med olika saker i livet (vilket ofta kan vara väldigt spännande!). 

Vi kommer arbeta med olika typer av statistik, lära oss att tolka och tyda men även att själva skapa. 

Vad? 

  • Läsa av och tolka tabeller och diagram
  • Skapa egna tabeller och diagram
  • Stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram
  • Göra egna undersökningar och presentera resultaten

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

 

Matematikens fem förmågor

Inom matematiken talas det ofta om de fem förmågorna; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Dessa förmågor arbetar vi med under varje matematiklektion.

Problemlösningsförmågan handlar om att formulera och lösa problem, samt att värdera valda strategier och metoder. Varje lektion inleds med en startuppgift där eleverna tränar på att hitta på flera olika sätt att lösa uppgiften. Vi arbetar kontinuerligt med frågor som ”Hur vet vi det?”, ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt? för att hjälpa eleverna att utveckla sin problemlösningsförmåga. 

Begreppsförmågan innebär att kunna använda och analysera matematiska begrepp och sambanden dem emellan. Varje mattelektion har alltid ett tydligt fokus på ett eller flera matematiska begrepp som vi diskuterar tillsammans. 

Beträffande metodförmågan läggs tonvikten på att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar. Under lektionerna, när de olika matematiska begreppen behandlas, diskuterar vi olika typer av metoder. Eleverna får möjlighet att ge förslag på olika metoder och läraren ger ytterligare exempel på hur uppgifter kan lösas. En fråga som ständigt återkommer är ”Finns det fler sätt?”.

Resonemangsförmågan handlar om att kunna föra och följa matematiska resonemang. Resonemang är en central del i Singaporemodellen, och under varje lektion tränar eleverna på att resonera kring uppgifter, lösningar och metodval. Genom att förklara för klasskamrater och lärare sätter eleverna ord på sina resonemang och läraren hjälper till genom att modellera och genom att ställa relevanta följdfrågor. 

Kommunikationsförmågan innebär att kunna använda matematiska uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kommunikation är centralt i Singaporemodellen och under varje lektion övar vi på att kommunicera vår kunskap i olika former; muntligt, skriftligt, med bilder och med konkret material. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.