Jupiter vecka 20

Hej alla härliga Jupiterister!

Först ett par filmer från terminens sista musiklektion:

 

 

Har ni tänkt på att ni snart är Marsianer? Eller kanske Marsipaner? Lika gulliga men lite äldre och årskurs-femmor. Men, innan det händer har vi ju ett par teaterveckor samt en avslutningsvecka att klara av (och sen ett långt sommarlov förstås).

 

Drakskeppet och manusläsning på svenskan

 

Ni har ju läst i Drakskeppet av Maj Bylock och arbetat med frågor till texten under tiden jag var hemma sjuk. Drakskeppet handlar om riddardottern Petite från Frankerriket som blir tillfångatagen av vikingar och såld som träl. Som tur var hann jag få vara med och läsa sista kapitlen för er i onsdags.

 

När vi läste Drakskeppet passade vi på att undersöka hur Maj Bylock gestaltar personer, miljöer och känslor i skrift.  Hon skriver till exempel att dimman låg tät, att skuggor kastas, att fiskenätet glänste som silver, att trälarna såg ut som troll med trassligt hår, kutiga ryggar, kloliknande händer och smutsig säckväv på kroppen. Detta gav oss möjlighet att reflektera över hur detta istället gestaltas i en teater vilket gjorde det tydligt hur viktigt kostym, scenografi, ljud, ljus röstläge, kroppsspråk och mimik är för helheten.

 

Efter det har vi ägnat lektionerna åt att läsa igenom manus. Vi har diskuterat vad det betyder att texten är kursiv, understruken eller skriven med versaler och alla som vill har fått prova att läsa olika roller.

 

 

 

 

Nästa vecka, vecka 21

 

Måndag 18 maj – Skolan och Klubben stängt, pga fortbildningsdag Lemshagaforum
Tisdag 19 maj – Komma ikapp-dag för kallade elever, övriga lediga. Klubben öppen för anmälda elever.
Onsdag 20 maj – Komma ikapp-dag för kallade elever, övriga lediga. Klubben öppen för anmälda elever (stänger 15.00).
Torsdag 21 maj – Skolan och Klubben stängd p g a röd dag.
Fredag 22 maj – Skolan och Klubben stängd p g a lovdag.

 

Idag, fredag, fick ni i uppgift att ta hem matteboken för att göra kapitel 6 om programmering självständigt hemma under nästa vecka.

 

Elever som inte är klara med berättelse och/eller faktatext har i läxa att göra klart det under veckan.

 

Du som har repliker/sångnummer i teatern behöver plugga lite extra på manus så att du är förberedd när du kommer tillbaka efter ledigheten.

 

 

Vecka 22-23: Teaterveckor

 

När vi ses igen är det så äntligen dags för årets teaterprojekt. Alla elever går 8.20-14.00 dessa veckor (med undantag för måndagarna då ni börjar 9.30 som vanligt).

 

De som ska vara med på scenen kommer vara i gymnastiksalen tillsammans med musiklärare Jonas och regissör Lisa. Övriga bilder fixargruppen och hänger med övriga lärare i klassrummen. Fixargruppen önskar att ni kollar därhemma om ni har grejor som behövs till rekvisita eller kostym. Se lista längre ner. På måndag vecka 22 går vi igenom vad ni har hittat hemma och bestämmer vem som tar med vad.

 

Teaterhälsning från Jonas:

 

Hej Jupiter!

 

Vårt teaterprojekt närmar sig med stormsteg! Det blir jättekul!

 

Jag är jätteglad att kunna göra denna satsning för fjärde gången med er! Precis som tidigare år ordnar skolledningen vikarie på mina alla andra lektioner för att jag ska kunna vara med Jupiter heltid i två veckor. 

 

Jag är redan igång med förberedelserna tekniskt. En del musik kommer vara förinspelad och en del refränger kommer ha extra röster inspelade i bakgrunden. De av er som tycker mycket om att sjunga är välkomna till musikladan för att spela in de bakgrunder vi behöver till teatern på onsdag 20/5 kl 13-14.

 

Det blir en timme som i skivinspelningsstudio med körpålägg!

 

Detta är en extragrej på Ta-igen-dagarnas onsdag för de som vill.

 

Berätta för mig om du kommer i nyheten på Schoolsoft!

 

/Jonas

 

Önskelista från teaterns fixargrupp:

 

Pingisbollar

”Glamour-tyger”

Vitt tyg/Vita lakan

Lucialinnen

En stor håv (som man kan fånga ett barn i)

Silverkläder

Silvergrejor, t ex julgranskulor, julgransglitter, discokulor, aluminiumfolie, silverspray

Röda högklackade skor

Hinkar

Moppar

Trasor

Rep

Handväska med plånbok

Långa pärlhalsband

 

Meddela på måndag den 25/5 om du har något hemma som du kan ta med.

 

Trevlig helg!

 

/Anna, Camilla, Catrin och Johanna

v 18-19 – Omkrets, area och skala

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v.18-19

Vad? Omkrets, area och skala

I FOKUS
– mäta och beräkna omkrets
– mäta och beräkna area
– skala – förminska
– skala – förstora

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Vad är omkrets?
På vilka sätt är formerna lika/olika?
Hur lång är varje sida på rutorna?
Hur lång är omkretsen på formen?
På vilka olika sätt kan vi beräkna omkretsen?

Lektion 2

Vad påstår varje barn?
Stämmer det?
Hur kan vi testa?
Hur kan jag räkna ut area?

Lektion 3

Vad betyder skala 1:1?
Hur långt är leksaksflygplanet i verkligheten?
Är det en förminskning eller en förstoring?
Kan ni föreställa er en förminskning av leksaksplanet?
Hur kan vi förminska till skala 1:3?

Lektion 4

Vad är skala?
Vad betyder förstora?
Hur långt är gemet i verkligheten, skala 1:1?
Hur långt är det förstorade gemet?
Hur många gånger längre är det förstorade gemet?
Hur kan vi ta reda på vilken skala gemet är förstorat?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, 
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna löser vardagsnära problem kopplade till begreppen omkrets, area och skala. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna och resonerar om hur de kan jämföra omkrets och area.

Begreppsförmåga:
Eleverna utforskar och diskuterar innebörden av begreppen omkrets, area och skala. De möter och använder begrepp som centimeter, meter, kvadratenheter och kvadratcentimeter vid mätning av omkrets och area. Eleverna använder begrepp som naturlig stolek  och exempelvis skala 1:1, 1:3 och 3:1, för att beskriva förstoring och förminskning.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att beräkna och area. De använder addition genom att räkna kvadrater eller använder addition genom att räkna kvadrater eller använder multiplikation för att beräkna hur många kvadratenheter det är sammanlagt. De uppskattar omkrets och area och mäter med hjälp av olika mätredskap.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tärnar på att förklara för andra och resonera om hur de beräknar omkrets, area och skala. De lyssnar på och följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” Uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om omkrets, area och skala på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar, visar med konkret material, visar med bilder och skriver.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal och tal i decimalform i vardagsnära situationer.
Eleverna möter addition och multiplikation i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. Eleverna använder huvudräkning för att addera och multiplicera.
Eleverna bedömer rimligheten i sina uppskattningar av mätetal. De kontrollerar sedan sina svar när de beräknar area och omkrets, samt när de förstorar och förminskar.

Geometri:
Eleverna tränar på skala och hur de användes i vardagliga situationer som på förenklade kartor och ritningar. De ritar former och använder kartor och ritningar. De ritar former och använder skala vid förstoring och förminskning.
Eleverna lär sig olika metoder för hur omkretsen och area hos tvådimensionella former kan bestämmas och uppskattas.
Eleverna tränar på att uppskatta, jämföra och mäta omkrets och area. De utvecklar förståelse för olika enheter som centimeter, meter, kvadratenheter och kvadratcentimeter, samt hur de används vid mätning. De för prova att använda olika mätredskap.

Samband och förändring:
Eleverna möter proportionella samband vid förminskning och förstoring. De använder skala och förstorar former till dubbel storlek respektive förminskar till hälften.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till omkrets, area och skala i vardagsnära situationer. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem. De synliggör och löser problem med hjälp av konkret material.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 4 arbetar eleverna vidare med begreppen omkrets, area och skala. De tränar på att mäta omkrets och att förstå att omkrets är den sammanlagda längden runt en form. De utgår från former ritade på cm-rutat papper och fortsätter sedan att använda linjal för att beräkna omkrets i både centimeter och i meter. Eleverna använder addition, men också multiplikation, för att beräkna omkretsen av kvadrater eller rektanglar.
Eleverna arbetar vidare med begreppen area. De utgår ifrån former i rutnät, räknar antalet rutor och beskriver area i kvadratenheter. Eleverna lär sig också att beräkna area med hjälp av multiplikation och enheten kvadratcentimeter.
Kapitlet innehåller även många praktiska moment där eleverna först får uppskatta omkrets eller area för att sedan mäta med olika mätredskap, samt skapa egna former med en given omkrets eller area.
Kapitlet avslutas med att eleverna arbetar med förstoring och förminskning och begreppet skala. De tränar på att ta reda på och på och beskriva verklig storlek utifrån en förstoring eller en förminskning. Likaså ta reda på vilken skala något är ritat i. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare. Vi gör även ett prov efter två kapitel som bedöms i elevernas matris. Detta prov görs v. 20.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion

Uppgift

Lärobok

Övningsbok

1. Mäta omkrets i centimeter och i meter. – Kunna beskriva omkrets i centimeter och meter.
– Kunna beräkna omkrets med addition och multiplikation.
– Kunna mäta omkrets genom avläsning.
– Kunna rita egna former med en bestämd omkrets.
s. 114- 118 s. 102-106
2. Mäta omkrets och area – Kunna beskriva vad omkrets är och area är.
– Kunna mäta omkrets och area.
– Kunna visa samband mellan omkrets och area.
– Kunna mäta med hjälp av kvadratenheter.
– Kunna skapa olika former med samma area
– Kunna beräkna area av kvadrater och rektanglar med multiplikation.
– Kunna använda enheten kvadratcentimeter vid beräkning av area.
s. 119 – 127 s. 107- 112
3. Skala – förminska – Förstå och använda skala.
– Kunna beskriva förminska utifrån verklig storlek och vice versa.
– Kunna förminska till olika skalor.
s. 128-130 s. 113-114
4. Skala – förstora – Förstå och använda skala.
– Kunna beskriva förstoring utifrån verklig storlek och vice versa.
– Kunna förstora till olika skalor.
s. 131- 133 s. 115-117

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Jupiters veckobrev v. 19

Hej på er fina Jupiter,

Teaterveckorna närmar sig med stormsteg och den här veckan presenterandes slutgiltigt manus samt en rollfördelning.

Många har önskat att få spela någon av de stora rollerna och vår regissör Lisa har lagt mycket tid på att skriva om manus för att i så stor utsträckning som möjligt tillgodose allas önskemål. Hon har bland annat kompletterat flera små roller med varandra samt med större sång- och dansnummer för att öka utrymmet på scenen för de som önskar. Så alla får lika mycket tid på scenen.

Med det sagt är det förstås i det närmaste omöjligt att göra alla helt nöjda och vi har i skolan pratat om att det ju faktiskt inte blir någon bra teater om inte alla som arbetar på och utanför scenen, oavsett arbetsuppgift eller roll, finns där och gör så gott de kan. Antalet repliker är inte det viktiga utan det är helheten som vi gör tillsammans som räknas.

Idrott – Skolloppet

Den här veckan har eleverna fått springa skolloppet här på Lemshaga ett lopp till förmån för Barnhjärnfonden. Detta lopp springer alla elever från Pluto till Tellus. Pluto-Saturnus springer en kortare sträcka men räknar här istället antal varv som de springer vilket gör att man kan springa allt från 400 m (ett varv) till flera km.

I Jupiter-Tellus så springer vi “Lilla eller Stora Södersvedsrundan en sträcka på antingen ca 3 km eller 5 km. Sist vi sprang tillsammans så sprang eleverna “Lilla Södersvedsrundan” vilket alla tog sig igenom med storm. Denna vecka sprang mer än hälften den “Stora Södersvedsrundan”. Något som resulterade i ännu bättre resultat. Tänk att våra elever som i början på detta läsår tyckt att det har varit jobbigt att springa till IP idag springer mellan 3-5 km under 45 minuter. WOW

Fortsätt nu detta fantastiska resultat genom att fortsätta springa tillsammans med ert barn i sommar.

Om ni vill bidra till Barnhjärnfonden så finns nedan en Swish-QR-Kod för Lemshaga akademi. Man kan även betala in elektroniskt på www.team-rynkeby.se/skolloppet

NO – Växter

Den här veckan har vi fortsatt vårt arbete med växten i fokus. Från den minsta lilla växtcell till växtens fotosyntes och livscykel.

 

Då vi pedagoger på skolan just nu arbetar med hur vi kan fördjupa våra elevers lärande genom textsamtal har vi i den röda gruppen fått göra en djupdykning i en text kring pollinering. Vi har här fått öva på en modell som hjälper oss hur vi skulle kunna ta oss an en text.

Vi startade med att bara titta på våra rubriker för att fundera kring hur vi skulle kunna förändra dessa rubriker till en frågeställning. Därefter så läste vi stycket högt för varandra samtidigt som vem som helst fick säga stopp. Detta för att vi tillsammans skulle kunna markera ett ord eller en fras som vi ser är av betydelse eller som behöver förklaras. När vi sedan gjort detta så sammanfattade vi stycket genom att skriva ned några meningar och på så sätt besvarar vi även vår inledande fråga. Detta göra att vi får en fördjupad kunskap av texten och för en större förståelse för hela texten under läsningen.

Elevernas reflektioner kring detta arbetssätt:

Enklare och snabbare.

Bra, man fick verkligen läsa och skriva om sin text.

Skönt! Det gick mycket snabbare och berätta sammanfatta när vi tillsammans hade hittat det som var viktigt. Lätt att hitta det som var viktigt när vi hjälptes åt.

Bra att höra vad andra tänkte och tyckte.

Lite jobbigt med att säga stopp men ändå okej.

Jag tog hjälp av mina kompisar så att man sammanfattade tillsammans.

Bra metod, då jag missade vissa saker att stryka under så sa andra i gruppen stopp.

Lättare att sammanfatta. Det var bra.

Matematik – Omkrets Area Skala Multiplikation och Division

Nu har vi snart jobbat igenom två kapitel. Vi brukar alltid efter varje kapitel göra en kort avstämning som kallas “Kunskapsloggen” följt av ett Prov efter tre kapitel. Då vi tyvärr inte kommer att hinna med det sista kapitel i skolan som handlar om Programmering innan våra teaterveckor så kommer vi att göra ett kortare Prov på torsdag och fredag nästa vecka vilket eleverna har blivit informerade om under förra veckan vi har även påmint under denna vecka så jag hoppas att alla har uppmärksammat detta.

Det som är viktigt att öva på är hur du:

  1. räknar ut omkretsen
  2. räknar ut arean av en figur.
  3. hur du kan förstora och förminska ett föremål med hjälp av skala.
  4. hur du multiplicerar med hjälp av multiplikationsuppställning
  5. Hur du dividerar på olika sätt vi har gjort “kort division” men även testat på “Liggande stolen”.

Självklart kan du ta hem boken och öva men glöm då inte att ta med boken tillbaka då vi har mattelektion nästan varje dag och då arbetar i vår bok. Du kan även logga in på Classroom och där hitta länkar till olika material och uppgifter för att öva.

Schackfyran – Diplom och resa

Som vi tidigare gått ut med så ställdes Schackfyran i Globen in pga den rådande situation vi just nu befinner oss i. När vi fick reda på det anordnade vi en egen schackturnering här i Jupiter. I veckan fick vi ett kuvert från Schackfyran innehållande diplom och presentkort till alla våra elever. Dessa har vi nu delat ut och eleverna önskar nu att åka på denna resa tillsammans. Vi hoppas därför att ni på något sätt skulle kunna bestämma ett antal datum så att ni kan åka tillsammans under sommaren. Trevlig resa önskar vi pedagoger i Jupiter.

 

Nästa vecka v.20

mån:
tis:
ons:
tors· Matteprov för den röda gruppen
fre: Matteprov för den gröna gruppen

Blänkare:

v. 21

mån: Studiedag för all personal (skolan stängd)
tis-ons: Komma i kapp dagar för de elever som behöver ta igen undervisning. Ni som är kallade till dessa dagar har fått ett samtal hem. Mer info om exakt tid kommer inom kort.
tors-fred: Ledig (skolan stängd)

v. 22-23

Teaterprojekt i Jupiter skoldagen pågår mellan 8.20-14.00, matteläxa samlas in.

v. 24

mån: Teaterprojekt 8.20-14.00
tis: Städar i klassrummen inför nästa termin. Ta gärna med väska för att idag kunna ta hem material.
ons: Sommaravslutning med klassen, tyvärr är ni föräldrar inte inbjudna detta år pga hur världen just nu ser ut.

 

Tack för den här veckan, nu ser vi fram emot en sista skolvecka med vanliga lektioner följt av två veckor teater. 

Camilla, Catrin, Johanna och Anna

 

 

Jupiter veckobrev v. 18

Hej alla fina Jupiter,

Nu har vi två veckor kvar med vanliga lektioner denna termin därefter så kör vi lite ledigt samt avslutar med ett helt fantastiskt teaterprojekt. Nästa vecka så kommer alla att få veta vilken del av teaterprojektet som just du kommer få. Ni kommer även få ta del av vårt egna manus som är helt unikt skrivet för oss i Jupiter.  Tillsammans kommer vi att göra detta till en fantastisk föreställning som kommer leva kvar i allas minnen.

Ma – Omkrets, area och skala

Den här veckan har vi startat upp ett nytt kapitel i matteboken som heter Omkrets, area och skala. Vi har under veckan repeterat begreppen omkrets och area. Vi har här försökt se hur vi kan använda oss av multiplikation och addition då vi räknar ut omkretsen eller arean av antingen en kvadrat eller en rektangel.

 

 

 

 

 

Vi har även i den röda gruppen undersökt begreppet skala. Vi tittade här vad de olika siffrorna i ex skala 1:3 betyder. Vi tittade även på hur vi kunde använda oss av multiplikation och division för att veta hur en bild eller verkligheten kan förminskas eller förstoras utifrån skala.

NO – Fotosyntesen

Växterna har i naturen börjat ta allt mer plats och vi har även inne i klassrummet börja undersöka kring vad som finns runt omkring oss. Vi har pratat om Carl von Linne och vilka fantastiska upptäkter han gjorde under 1700-talet. Vi har även pratat om hur han gav oss ett system för våra växter och djur och namngav mängder av arter runt omkring oss. För att titta närmare och försöka förstå våra växters fantastiska arbete ute i naturen har vi tittat på växterna och djurens celler och jämför dessa. Inne i växtens cell fick vi sedan höra att något så fantastisk som fotosyntesen sker. Vilket ger oss möjligheten till liv. Eleverna har därefter fått redovisa genom en bild samt fått beskriva för sin kompis utifrån begreppen solenergi, vatten H2O, koldioxid CO2, druvsocker, syre O2, cell, klorofyll och klyvöppningar.

 

Nästa vecka v. 19:

mån: mentorstimme/kör
tis: matteprov
ons:
tor:
fre:

School soft

Titta gärna in på school soft några gånger varje vecka för att ta del av läxor och prov som ligger där.  Viktigt att ni gör detta tillsammans med ert barn under veckan för att tillsammans kunna utforma en rutin för läxor under veckan så att ert barn får möjlighet att komma väl förberedd till skolan. Vi påminner och visar i skolan men då vi alla är olika behöver vi öva olika mycket för att lyckas.

Lemshagavägen:

Då den bilburna trafiken har ökat ordentligt här på Lemshagavägen sedan Coronas intåg rekommenderar vi de elever som kan gå sista biten ned till skolan gör detta. Det går bra att till exempel släppa eleverna vid busshållplatsen. Om ni har möjlighet kan ni cykla till skolan och ställa cykeln i cykelstället precis utanför Mellangården.

Blänkare:

v. 20

vanlig skolvecka, prov matematik kap 4-5 terminens sista matteläxa delas ut.

v. 21

mån: Studiedag för all personal (skolan stängd)
tis-ons: Komma i kapp dagar för de elever som behöver ta igen undervisning. Ni som är kallade till dessa dagar har fått ett samtal hem. Mer info om exakt tid kommer inom kort.
tors-fred: Ledig (skolan stängd)

v. 22-23

Teaterprojekt i Jupiter skoldagen pågår mellan 8.20-14.00, matteläxa samlas in.

v. 24

mån: teaterprojekt
tis: ordningställande av klassrum inför nästa termin ta gärna med väska för att idag kunna ta hem material.
ons: Sommaravslutning med klassen, tyvärr är ni föräldrar inte inbjudna detta år pga hur världen just nu ser ut.

Trevlig valborg på er alla,

Jupiters pedagoger

LPP Jupiter v.18-22

När, under vilka veckor? 18-22

Ansvarig:

Vad ska vi göra?

Ni kommer att under dessa två veckor att leta fakta om valfritt djur och kunna berätta om djuret för Maria. Texten ska vara max 100 ord, glöm inte stor bokstav och punkt. Ni ska skriva texten med egna ord.

Hur ska vi arbeta?
Ni ska leta fakta om djuret på internet, men innan ni börjar leta ska ni göra en tankekarta först där ni tar med vad ni skulle vilja veta om djuret. Därefter skriver ni texten som ni sedan ska presentera i mindre grupper på lektionen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.18 Val av djur och göra en tankekarta om vad man vill veta om djuret.

V.19 Samla fakta om djuret man ska skriva om

V.20 Skriva en sammanhängande text om djuret man valt att skriva om.

V.21 – 22 Presentera djuret i mindre grupper under lektionstid.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

4 – Skriftlig förmåga

Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.

 

4 – Skriftlig interaktion – Formulera sig och kommunicera i skrift

Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

 

5 – Välja och använda material från olika medier

Kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

Förankring i kursplanens syfte

  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.
  • Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen.

 

  • I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Ni kommer under arbetet när ni samlar in fakta om det valda djuret få möjlighet att ta med valfri bild på djuret ni valt. Den här bilden kommer ni sedan få visa under er presentation för era klasskamrater.

 

Lycka till!
Maria

 

 

Full moon service: Skriva berättelse

Ansvarig

Catrin Colliander


Klass

Jupiter


När

Vecka 10-11, vecka 17-18


Övergripande fråga

  • Hur skriver jag en berättelse som förmedlar upplevelser och får läsaren att vilja läsa mer?


Arbetsgång

Vecka 10-11: Undersöka bild och göra gemensam planering av berättelse

Vi undersökte bilden Full moon service av Erik Johansson med hjälp av VT-rutinen I see, I think, I wonder. Utifrån bilden planerade vi en berättelse i mindre grupper samt i helklass.


v 17: Skriva gemensam berättelse.

Vi skriver en gemensam berättelse utifrån vår planering.

Allt arbete sker på Google Classroom:

Svenska Jupiter Röd: https://classroom.google.com/w/Mzg2NjYyOTI3ODla/t/all

Svenska Jupiter Grön: https://classroom.google.com/w/Mzg2NzAzODkxMTha/t/all

 

v 18: Skriva egen berättelse

Alla elever planerar en egen berättelse utifrån en bild.
Alla elever skriver sin egen berättelse.

Allt arbete sker på Google Classroom:

Svenska Jupiter Röd: https://classroom.google.com/w/Mzg2NjYyOTI3ODla/t/all

Svenska Jupiter Grön: https://classroom.google.com/w/Mzg2NzAzODkxMTha/t/all


Bedömning

 

Bedömningen fokuserar på förmåga att:

  • Strukturera en berättande text
  • Utveckla berättelsens handling
  • Beskriva och gestalta personer och miljöer
  • Skriva dialog mellan karaktärer
  • Variera språk och meningsbyggnad

 

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.189885!/Bedomningsmatris_berättande.pdf