V. 4-6 – Tid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? v.4-6

Vad? Tid 

I FOKUS

  • omvandla minuter och sekunder
  • omvandla timmar och minuter
  • tidsskillnad
  • beräkna tid
Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Hur många sekunder går det på en minut?
Hur många sekunder går det på två minuter?
Hur många sekunder går det på tre minuter?
Vad står 04:03:00 för?

Lektion 2

Vilken information har vi?
Vad visar den analoga klockan?
Hur många timmar står kalkonen i ugnen?
Hur många minuter går det på en timme, 2 timmar respektive 3 timmar? På vilka sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 3

Vilken information finns på tavlan?
När ska flyget till Berlin avgå? Vilken är den nya tiden?
När ska flyget till New York/ Singapore avgå?
Hur mycket är klockan nu?
Hur tar vi reda på hur lång tid det är till flyget avgår?
Hur kan vi visa med en tidslinje?

Lektion 4

Vilken information har vi?
Vilken station är barnen på?
Hur mycket är klockan?
Vilken av tidtabellerna ska vi titta på?
Hur kan vi ta reda på när nästa tåg från Malmö kommer?

Lektion 5

Kunskapsloggen

Vad har vi övat på under kapitlet?
Vad har du känt varit klurigt och lätt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser vardagsnära problem kopplade till begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter. De tränar också sin förmåga att värdera lösningsstrategier när de diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna.
Begreppsförmåga:
Eleverna utforskar och diskuterar innebörden av begreppet tid. De möter och använder begrepp som timmar minuter och sekunder för att mäta tid, samt upptäcker samband mellan dessa begrepp.
Metodförmåga:
Eleverna lär sig läsa av och ange tid på analog och olika digitala klockor. De jämför och prövar olika metoder för att ta reda på vad klockan är efter en viss tidsperiod. De prövar också olika metoder för att räkna ut tidsskillnad.
Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att föra och följa resonemang när de utforskar olika aspekter av begreppet tid. De diskuterar olika strategier och prövar tillvägagångsätt tillsammans med andra. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.
Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om tid på många sätt, bland annat genom att berätta och uppskatta hur lång tid olika aktiviteter tar. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, läser och visar konkret vad klockan är, samt ritar och skriver i övningsboken.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna möter naturliga och rationella tal i vardagliga situationer när de använder klockan och löser uppgifter kopplat till tid.
Eleverna använder addition och subtraktion för att beräkna tid. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. De använder flera metoder, bland annat tallinjen, för att beräkna tid och tidsskillnad. Eleverna tränar även på att uppskatta tid och bedöma rimligheten i sina beräkningar.
Geometri:
Eleverna tränar på att läsa av, jämföra och ange tid på analoga och digitala klockor, samt på andra digitala tidtagare. De gör mätningar och uppskattningar av tid och använder storheter som timmar, minuter och sekunder som måttenheter.
Sannolikhet och statistik:
Eleverna tränar på att använda tidtabeller för att avläsa och tolka data.
Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till begreppet tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa uppgifter. De löser uppgifter utifrån vardagliga situationer, som till exempel att beräkna när tåg anländer, hur lång tid en aktivitet tar eller om de missar eller hinner med ett flyg.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att omvandla tid mellan minuter och sekunder samt mellan timmar och minuter. De lär sig att använda olika metoder för att omvandla mellan olika tidsenheter och övar på att läsa av klockslag på både analog och digitala klockor. Eleverna tränar även på att lösa textuppgifter som kopplar till klockan och på att göra omvandlingar i vardagliga sammanhang.

Eleverna lär sig att beräkna tid i timmar och minuter och att räkna ut start- eller sluttid utifrån information om hur lång tid något tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. Eleverna tränar på att läsa av skyltar och tidtabeller, samt använder tidslinjer för att stegvis beräkna tid och tidsskillnader. Uppgifterna utgår från vardagliga sammanhang, som resor med bil, tåg och flyg.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Vi avslutar även detta kapitel med att göra ett prov för följande tre kapitel: Bråk, Statistik och Tid.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektioner mål
1: Minuter och sekunder Kunna läsa av analog och digitala klockor.
Kunna mäta tid med tidtagare ur.
Kunna omvandla tid från minuter till sekunder.
Kunna omvandla tid från sekunder till minuter.
2: Timmar och minuter Kunna läsa av analog och digitala klockor.
Kunna omvandla tid från timmar till minuter.
Kunna omvandla tid från minuter till timmar.
3: Tidsskillnad Kunna beräkna tidsskillnad utifrån en given start- och sluttid.
Kunna använda tidslinjer för att beräkna tidsskillnad.
4: Beräkna tid Kunna beräkna tid och visa vad klockan är efter en viss tidsperiod.
Kunna beräkna starttid och sluttid.
Kunna läsa av tidtabeller.
Kunna använda tidslinjer för att beräkna tid.
5: Kunskapsloggen Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
Göra en självskattning av sin kunskap

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Teknik: Tekniska lösningar

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 51 – 8

 

 

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

Vad?

Syfte med temat:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

Viktiga ord & Begrepp

 

Avsnitt: Vad är teknik

Teknik, Uppfinning, Patent, Teknisk lösning, de 6 enkla maskinerna.

 

Avsnitt: Datorn

Dator, Användargränssnitt, Operativsystem. 

 

Avsnitt: Styrning av tekniska saker

Styrsystem.

 

Avsnitt: Enkel elektronik

Diod, Elektronik, Komponent, Smartmobil.

 

Avsnitt: Mekanismer och rörliga delar

Mekanism.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar, har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Tekniska lösningar

  • Hur några komponenter i vanliga tekniska system benämns och samverkar, till exempel i en cykel eller i ett enkelt produktions- eller transportsystem. 
  • Föremål som innehåller rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. 
  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.

 

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. 
  • Egna konstruktioner 
  • Styrning av andra föremål med programmering.

 

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta. 
  • Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i vardagen, till exempel vid användning av elektricitet och vid överföring av information i digitala miljöer.

 

 

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. Avslutningsvis ska vi planera vår alldeles egna stad på en digital plattform.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom tekniska lösningar / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • beskriva och ge exempel på tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
  • genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
  • under arbetsprocessen bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
  • göra dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet.
  • föra underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

v. 2-3 – Statistik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 2-3

Vad?

Statistik

I FOKUS

  • läsa av och tolka tabeller och diagram
  • skapa egna tabeller och diagram
  • stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram
  • göra egna undersökningar och presentera resultaten
Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

 

Lektion 1

Hur gör vi för att ta reda på hur många pärlor det är av varje färg?
Hur håller vi reda på antalet?
Kan vi använda en tabell för att visa antalet pärlor av varje färg?
Kan vi använda ett diagram?
Vad kan ni berätta om resultatet?

 

Lektion 2

Vad visar tabellen?
Hur kan vi visa resultatet i ett stapeldiagram?
Hur markerar vi antalet i diagrammet?
Vad kan ni berätta om resultatet?

 

Lektion 3

Vad visar tabellen?
Hur kan vi visa resultatet i ett diagram?
Kan vi använda olika slags diagram?
Vad kan vi berätta om resultatet?

 

Lektion 4

Vad visar digrammet?
Jämför de två diagrammen, vilka skillnader och likheter ser ni?
Vad kan ni berätta om resultatet?

 

Lektion 5

När används tabeller?
Vad är en frekvenstabell?
Beskriv vad stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram är. Vad skiljer dem åt?
Hur läser vi antal i stapeldiagram och linjediagram?
Vad är ett typvärde i en undersökning?
Vad är viktigt att tänka på när vi göra egna undersökningar?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan:
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de tolkar och drar slutsatser utifrån information i tabeller och diagram, samt när de jämför och värderar vilka diagram som visar ett korrekt resultat. De tränar även sin problemlösningsförmåga när de analyserar och bedömer vilket slags diagram som är mest lämpligt att använda utifrån en given undersökning, samt när de genomför egna undersökningar.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till statestik, som exempelvis frekvenstabell, typvärde, stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram. De tränar på jämförande begrepp, som fler, färre, och lika många, när de beskriver och jämför resultatet i tabeller och diagram.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att läsa av och presentera data på olika sätt i tabeller och diagram. De sorterar data, prickar av och skriver antal i frekvenstabeller. De sorterar data, prickar av och och skriver antal i frekvenstabeller. De lära sig hur man gör egna undersökningar och får träna på att rita stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om statestik genom att till exempel jämföra och tolka resultat i olika slags tabeller och diagram. De resonerar om metoder för att visa och tydliggöra information och vad som kännetecknar olika begrepp kopplade till statistik. Frågor som “Hur kan vi visa resultatet?” och “Vad kan vi berätta utifrån diagrammet?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna kommunicerar sin kunskap om statistik genom att tolka, jämföra och beskriva resultatet av undersökningar för andra. De övar på att kommunicera sin kunskap, såväl muntligt som skriftligt, bland annat genom att göra egna undersökningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i vardagsnära situationer när de jämför och beskriver antal utifrån undersökningar.

Eleverna gör enkla beräkningar när de svarar på frågor och beskriver resultat utifrån tabeller och diagram. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.

Sannolikhet och statistik
Eleverna tränar på att läsa av tolka information som presenteras i tabeller, samt i stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram. De jämför och beskriver resultaten på flera sätt och lär sig vad begreppen typvärde innebär.
Eleverna gör egna undersökningar där de samlar in och sorterar data, samt presenterar resultatet i tabeller, stapeldiagram och linjediagram.

Samband och förändring
Eleverna tränar på att se enkla proportionella samband och använder exempelvis begrepp som dubbelt och hälften när de läser av diagram. De resonerar om strategier för gradering av antal på y-axeln. De beskriver även förändring över tid när de läser av linjediagrammet.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till statistik i vardagsnära situationer. De analyserar och tolkar resultatet av olika undersökningar, formulerar egna frågor och resonerar om hur resultat kan presenteras på ett överskådligt sätt.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitlet inleds med att eleverna sorterar data som de presenterar i tabeller och i diagram. De tränar på att läsa av, beskriva och jämföra resultat, samt på göra egna undersökningar och redovisa sina resultat i tabeller och i stapeldiagram. Eleverna diskuterar hur de ska tolka olika graderingar på y-axeln och resonerar om vilken gradering de ska välja utifrån vilka mätvärden de har. Eleverna möter begreppet typvärdet i olika undersökningar.

Eleverna tränar också på att använda linjediagram och cirkeldiagram. De övar på att läsa av och beskriva resultat som presenteras i dessa diagram och diskutera i vilka sammanhang de används. De övar också på att rita egna stapel-, linje- och cirkeldiagram utifrån enkla undersökningar.

Kapitlet innehåller många praktiska moment där eleverna sorterar data och gör enkla undersökningar, samt tolkar och beskriver information i tabeller och diagram.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektioner Mål
1. Tabeller och mål Kunna sortera data och sammanställa resultat i tabeller och stapeldiagram.
Kunna läsa av tabeller och diagram, samt jämföra och beskriva resultat.
2. Stapeldiagram Kunna läsa av, tolka och beskriva resultat utifrån stapeldiagram.
Kunna rita egna stapeldiagram och välja lämplig gradering på axeln.
Kunna göra egna undersökningar.
3. Linjediagram Känna till vad ett linjediagram är och när det används.
Kunna läsa av, tolka och beskriva resultat utifrån linjediagram.
Kunna rita egna linjediagram.
4. Cirkeldiagram Känna till vad ett cirkeldiagram är och när det används.
Kunna läsa av, tolka och beskriva resultat utifrån cirkeldiagram.
Kunna rita egna cirkeldiagram.
5. Kunskapsloggen Reflektera över och visa sin kunskap om statistik.
Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

v. 48-2 – Bråk

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 48-2

Vad? Bråk

I FOKUS 

  • tal i bråkform
  • bråk med lika värde
  • jämföra och storleksordna tal
  • tal i blandad form
  • addera och subtrahera bråk
  • del av helhet en del av antal

 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

I hur många delar är varje kvadrat delad?

Min kompis säger att varje del är en tredjedel? Stämmer det?

Hur vet vi om en del är en tredjedel av hela figuren?

Om det inte är en tredjedel, hur stor är varje del då? Hur kan ni ta reda på det?

 

Lektion 2

Kan ni dela pappret i tredjedelar? Hur vet vi att det är tredjedelar?

Kan ni dela papperet i mindre bråkdelar?

Min kompis säger att hon kan göra om 3 delar till 6 delar. Går det?

 

Lektion 3

Kan ni dela pappret i fjärdedelar och måla 3 fjärdedelar?

Hur vet ni att det är 3 fjärdedelar?

 

Lektion 4

Vad skulle figuren kunna motsvara, en kaka, en pizza, något annat?

Hur många delar är det sammanlagt?

Vad kallas varje del?

Hur många delar för Gustav respektive Elin?

Vem får flest delar?

 

Lektion 5

Vilket bråk är störst?

Hur kan ni visa det?

Behöver helheten vara lika stor när ni jämför bråken?

 

Lektion 6

Vilka av bråken är lättast att jämföra?

Min kompis berättar att hon utgår från en halv. Hur tror ni hon tänker?

 

Lektion 7

Hur många bitar är varje pizza delad i?

Vad kallas varje bit?

Hur många åttondelar har de sammanlagt? Hur skriver ni det i bråkform?

 

Lektion 8

Hur många bitar har varje chokladkaka? Vad kallas bitarna/delarna?

Hur mycket får de var om chokladkakorna delas lika?

Hur skriver vi det i blandad form?

Kan vi placera talen på en tallinje?

 

Lektion 9

Hur många bitar har varje pak?

Vad kan vi kalla varje bit?

Hur mycket hallonpaj respektive blåbärspaj finns det kvar?

Hur kan vi skriva det som en likhet med addition?

 

Lektion 10

Hur många bitar har varje chokladkaka?

Vad kan vi kalla varje bit?

Hur många bitar får Samir kvar om han ger bort fem tolftedelar?

 

Lektion 11

Hur många koppar finns det sammanlagt?

Hur tar ni reda på hur många koppar Tom och Elsa resp. Elin har?

Min kompis säger att det inte går att ta reda på då nämnaren är olika. Kan ni hjälpa honom med det?

 

Lektion 12

I hur många grupper delar ni upp antalet munkar?

Visar nämnaren antalet grupper? Förklara

Vad är skillnaden mellan täljaren och nämnare?

 

Lektion 13

Vad har vi gått igenom under kapitlet?

När använder vi bråk?

Förklara vad nämnaren är?

Förklara vad täljaren är?

Hur gör vi när vi storleksordnar bråk?

Vad är tal i blandad form?

Hur gör vi när vi adderar bråk?

Hur gör vi när vi subtraherar bråk?

Hur gör vi för att räkna ut del av antal, exempelvis hur många kakor är tre femtedelar av 20 kakor?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Sagomattan

Sagomattan

 

Ansvarig lärare: Lisa Webering

När, under vilka veckor? V.43-20

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skriver vi en saga? Vilka olika delar är en saga uppbyggd av? Varför behöver vi alla delar i en saga? Kan vi förtydliga textens innehåll med bilder?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.

 

Svenska

  • kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften,
  • skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,

 

Centralt innehåll från kursplanen

Språk och kommunikation

  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  • Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter.
  • Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud.
  • Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap.
  • Digitala verktyg och medier för kommunikation.
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att se ett avsnitt av Sagomattan. Efter det reflekterar vi över avsnittet och skapar en egen saga genom att ta upp en sagosten ur en påse för att få hjälp med handlingen. Läraren antecknar det eleverna berättar/hittar på och var och en får rita en bild som de tycker passar bra till texten. Slutligen läser vi sagan igen och tittar på varandras bilder.

 

Hur ska vi redovisa Sagomattan

Vi läser upp sagorna för alla Plutokompisar.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varje lektion har en fast struktur som följs varje gång så att eleverna får en igenkännande känsla.

Lektionen börjar med ett avsnitt av sagomattan. Sedan tar vi hjälp av sagostenarna och en sagomall för att skriva sagan. Läraren antecknar det eleverna berättar/hittar på. Alla ritar en passande bild till texten på papper eller på ipad. Till sist läser vi sagan för alla Plutokompisar.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa en tillåtande miljö där alla vågar tala och komma med ideer. Vi samtalar tillsammans i de mindre “mångrupperna” där alla får tid och utrymme att uttrycka sig.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi ge eleverna tillit till sin förmåga. Under dessa sagolektioner är gruppen en viktig del i processen och i lärandet. Vi lyssnar på varandra och lär oss tillsammans.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Vi tillsammans i Pluto 20/21

Vi tillsammans i Pluto 

Ansvarig/Ansvariga lärare: Anna, Maria, Lisa, Titti, Johannes och Hanan. 

När, under vilka veckor? Läsåret 2020-2021

Vad?

Vi arbetar för att alla elever ska känna sig välkomna och trygga, utveckla goda relationer tillsammans, känna sig delaktiga och trivas i sin nya skolmiljö på Lemshaga.

Frågeställning och följdfrågor

Hur skapar vi en miljö för utveckling, kreativitet och lärande där positivt beteende och delaktighet är vägledande?

Övergripande mål från LGR11 

2.1 Normer och värden

  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 

 

Förankring i kursplanens syfte

  1. Förskoleklassen
  • Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. 
  • Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva sin identitet och sina uppfattningar i möte och samspel med andra.
  • Undervisningen ska ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara.
  • I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten.
  1. Fritidshemmet 
  • Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. 
  • I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten.
  •  Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.
Centralt innehåll från kursplanen
  1. Förskoleklassen
  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. 
  1. Fritidshemmet   
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,

 

Hur?

En tydlig dagsstruktur och återkommande rutiner skapar trygghet.

I samlingar samtalar och bestämmer vi gemensamma regler, som leder till delaktighet, ansvar och respekt för varandra.

Kontinuerliga samtal i hur vi är mot varandra hjälper eleverna att utveckla bra kamratrelationer.

I fritidsaktiviteter iordningställer vi miljöer som inspirerar till lek och samspel mellan eleverna.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna kommer från 15 olika förskolor, därför är det viktigt att utveckla ett gemensamt förhållningssätt som uppmuntrar alla att sträva mot bra kamratrelationer.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.

Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet.

 

Utvärdering

Kontinuerliga samtal med eleverna under hela läsåret.