v. 47-51 – Bråk

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 47-51

Vad? Bråk

I FOKUS 

  • tal i bråkform
  • bråk med lika värde
  • jämföra och storleksordna tal
  • tal i blandad form
  • addera och subtrahera bråk
  • del av helhet en del av antal

 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

I hur många delar är varje kvadrat delad?

Min kompis säger att varje del är en tredjedel? Stämmer det?

Hur vet vi om en del är en tredjedel av hela figuren?

Om det inte är en tredjedel, hur stor är varje del då? Hur kan ni ta reda på det?

 

Lektion 2

Kan ni dela pappret i tredjedelar? Hur vet vi att det är tredjedelar?

Kan ni dela papperet i mindre bråkdelar?

Min kompis säger att hon kan göra om 3 delar till 6 delar. Går det?

 

Lektion 3

Kan ni dela pappret i fjärdedelar och måla 3 fjärdedelar?

Hur vet ni att det är 3 fjärdedelar?

 

Lektion 4

Vad skulle figuren kunna motsvara, en kaka, en pizza, något annat?

Hur många delar är det sammanlagt?

Vad kallas varje del?

Hur många delar för Gustav respektive Elin?

Vem får flest delar?

 

Lektion 5

Vilket bråk är störst?

Hur kan ni visa det?

Behöver helheten vara lika stor när ni jämför bråken?

 

Lektion 6

Vilka av bråken är lättast att jämföra?

Min kompis berättar att hon utgår från en halv. Hur tror ni hon tänker?

 

Lektion 7

Hur många bitar är varje pizza delad i?

Vad kallas varje bit?

Hur många åttondelar har de sammanlagt? Hur skriver ni det i bråkform?

 

Lektion 8

Hur många bitar har varje chokladkaka? Vad kallas bitarna/delarna?

Hur mycket får de var om chokladkakorna delas lika?

Hur skriver vi det i blandad form?

Kan vi placera talen på en tallinje?

 

Lektion 9

Hur många bitar har varje pak?

Vad kan vi kalla varje bit?

Hur mycket hallonpaj respektive blåbärspaj finns det kvar?

Hur kan vi skriva det som en likhet med addition?

 

Lektion 10

Hur många bitar har varje chokladkaka?

Vad kan vi kalla varje bit?

Hur många bitar får Samir kvar om han ger bort fem tolftedelar?

 

Lektion 11

Hur många koppar finns det sammanlagt?

Hur tar ni reda på hur många koppar Tom och Elsa resp. Elin har?

Min kompis säger att det inte går att ta reda på då nämnaren är olika. Kan ni hjälpa honom med det?

 

Lektion 12

I hur många grupper delar ni upp antalet munkar?

Visar nämnaren antalet grupper? Förklara

Vad är skillnaden mellan täljaren och nämnare?

 

Lektion 13

Vad har vi gått igenom under kapitlet?

När använder vi bråk?

Förklara vad nämnaren är?

Förklara vad täljaren är?

Hur gör vi när vi storleksordnar bråk?

Vad är tal i blandad form?

Hur gör vi när vi adderar bråk?

Hur gör vi när vi subtraherar bråk?

Hur gör vi för att räkna ut del av antal, exempelvis hur många kakor är tre femtedelar av 20 kakor?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Sagomattan

Sagomattan

 

Ansvarig lärare: Lisa Webering

När, under vilka veckor? V.43-20

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skriver vi en saga? Vilka olika delar är en saga uppbyggd av? Varför behöver vi alla delar i en saga? Kan vi förtydliga textens innehåll med bilder?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.

 

Svenska

  • kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften,
  • skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,

 

Centralt innehåll från kursplanen

Språk och kommunikation

  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  • Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter.
  • Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud.
  • Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap.
  • Digitala verktyg och medier för kommunikation.
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att se ett avsnitt av Sagomattan. Efter det reflekterar vi över avsnittet och skapar en egen saga genom att ta upp en sagosten ur en påse för att få hjälp med handlingen. Läraren antecknar det eleverna berättar/hittar på och var och en får rita en bild som de tycker passar bra till texten. Slutligen läser vi sagan igen och tittar på varandras bilder.

 

Hur ska vi redovisa Sagomattan

Vi läser upp sagorna för alla Plutokompisar.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varje lektion har en fast struktur som följs varje gång så att eleverna får en igenkännande känsla.

Lektionen börjar med ett avsnitt av sagomattan. Sedan tar vi hjälp av sagostenarna och en sagomall för att skriva sagan. Läraren antecknar det eleverna berättar/hittar på. Alla ritar en passande bild till texten på papper eller på ipad. Till sist läser vi sagan för alla Plutokompisar.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa en tillåtande miljö där alla vågar tala och komma med ideer. Vi samtalar tillsammans i de mindre “mångrupperna” där alla får tid och utrymme att uttrycka sig.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi ge eleverna tillit till sin förmåga. Under dessa sagolektioner är gruppen en viktig del i processen och i lärandet. Vi lyssnar på varandra och lär oss tillsammans.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Vi tillsammans i Pluto 20/21

Vi tillsammans i Pluto 

Ansvarig/Ansvariga lärare: Anna, Maria, Lisa, Titti, Johannes och Hanan. 

När, under vilka veckor? Läsåret 2020-2021

Vad?

Vi arbetar för att alla elever ska känna sig välkomna och trygga, utveckla goda relationer tillsammans, känna sig delaktiga och trivas i sin nya skolmiljö på Lemshaga.

Frågeställning och följdfrågor

Hur skapar vi en miljö för utveckling, kreativitet och lärande där positivt beteende och delaktighet är vägledande?

Övergripande mål från LGR11 

2.1 Normer och värden

  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 

 

Förankring i kursplanens syfte

  1. Förskoleklassen
  • Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. 
  • Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva sin identitet och sina uppfattningar i möte och samspel med andra.
  • Undervisningen ska ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara.
  • I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten.
  1. Fritidshemmet 
  • Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. 
  • I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten.
  •  Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.
Centralt innehåll från kursplanen
  1. Förskoleklassen
  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. 
  1. Fritidshemmet   
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,

 

Hur?

En tydlig dagsstruktur och återkommande rutiner skapar trygghet.

I samlingar samtalar och bestämmer vi gemensamma regler, som leder till delaktighet, ansvar och respekt för varandra.

Kontinuerliga samtal i hur vi är mot varandra hjälper eleverna att utveckla bra kamratrelationer.

I fritidsaktiviteter iordningställer vi miljöer som inspirerar till lek och samspel mellan eleverna.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna kommer från 15 olika förskolor, därför är det viktigt att utveckla ett gemensamt förhållningssätt som uppmuntrar alla att sträva mot bra kamratrelationer.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.

Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet.

 

Utvärdering

Kontinuerliga samtal med eleverna under hela läsåret.

 

Fysik: Rymden omkring oss

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 36 – 48

Fysik – Rymden omkring oss

 

Under dessa veckor kommer vi ge oss ut i universum.

Under de första veckorna kommer vi arbeta med “Uppdrag rymdskeppet”.
“Ni har av det planetariska rådet utsetts till att planera för vår tids största äventyr – Uppdrag Rymdskeppet! Och ni ska själva åka med!”

I grupper ska vi utrusta ett jättestort rymdskepp för att klara en resa av aldrig tidigare skådat slag. Men som vanligt i ett uppdrag, gäller vissa regler som alla deltagare behöver hålla sig till:

¥ Resan tar 6000 år
¥ Skeppet behöver inte lagas
¥ Bara använda teknik som finns
¥ Solenergi hela resan
¥ Aldrig vara fler än 100 personer samtidigt
¥ Skeppet är slutet (stängt) dvs ni får inte slänga någonting

Lycka till på resan !

Varje vecka präglas av nya diskussionsområden för att klara oss ute i rymden så länge som möjligt. Temat avslutas med en grupp-presentation av ditt skepp!

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 37 –

Uppgift 1: Vad behövs för att överleva i rymden?

– Äta –
Mat behöver vi alla, hur ska det kunna finnas mat i 6000 år!?

– Sova –
Hur sover vi i tyngdlöshet?

– Toa –
Vad gör vi av allt kiss och bajs!?

 

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 38 –

Uppgift 2: Hur kan dessa system se ut?

– Vattnets kretslopp –
Ska vi använda samma vatten hela resan!?

– Växthus –
Ska vi odla?

– Syre –
Hur andas vi?

– Hållbar utveckling –
Hur återvinner vi det mesta?

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 39 –

Uppgift 2: Demokratiska processer

– Vem är ledare? –

– Hur går det till? –

– Vilka jobb ska finnas? –

– Hur fördelas jobben? –

– Befolkning max 100, hur fixar ni det? –

– Ska det finnas speciella ordningsregler? Vad hände om man inte följer dem?

————————————————————————————————————————-

– Vecka 40 –

Denna vecka ska din grupp bygga ert rymdskepp med hjälp av massa material såsom kartong, sax, limpistol, färgpennor m.m.

————————————————————————————————————————-

– Vecka 41 –

Denna vecka ska du skapa en presentation om ditt rymdskepp, tänk på att få med alla diskussionsuppgifter. Minst en “slide” per person!

—————————————————————————————————————————–

– Vecka 42 –

Denna vecka ska alla grupper få presentera sitt rymdskepp inför klassen. Tänk på att öva inför din presentation och tala tydligt. Du som lyssnar ska ge gruppen som presenterar en kamratbedömning med hjälp av 2-stars & 1-wish (2 bra saker om redovisningen och ett tips om vad man kunde gjort bättre).

 

 

Frågeställning och följdfrågor

-Vad vet vi om universum?

-Hur trodde man förr?

-Vad är ett solsystem?

-Vad är gravitationskraft?

-Vilka historiska upptäckter har förändrat vår syn på världen?  

-Vad är astronomi vs astrologi?

-Vad spelar månen för roll?

-Hur mäter vi tid?

 

Begrepp:

Supernova, galax, solsystemet, heliocentrisk världsbild, geocentrisk världsbild, månens faser, svarta hål, astronaut, kosmonaut, himlakropp, ellips, satellit, stjärnor, gasplaneter, gravitation, tyngdkraft, tyngdlös, observatorium, teleskop, ISS, rymdstation, Lajka, solur, atomur, astronomi, astrologi, stjärnbild, meteorit, meteor, asteroid, Jurij Gagarin, Neil Armstrong, Isaac Newton, Galileo Galilei

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.

Dessutom gör eleven dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med användning av fysikens begrepp.

Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera rimligt eller inte kring olika tekniska lösningar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver vetenskapliga uppfinningar / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

v. 43-46 – Multiplikation och Division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 43-46

Vad? Multiplikation och Division

I FOKUS

– multiplikationstabellerna 1-10

– multiplicera och dividera med 10 och 100

– multiplicera och dividera tvåsiffriga tal

– se samband mellan multiplikation och division

– dividera med rest

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Kan ni se något mönster?

Hur många grupper?

Hur många kulor är det i varje grupp?

Hur många kulor är det sammanlagt?

På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 2

Hur många tomater är det?

Hur gör Gustav när han delar upp tomaterna.

Hur gör Fatima? Är det någon skillnad?

Hur gör Fatima? Är det någon skillnad?

Hur uttrycker vi det med division/multiplikationa

Lektion 3

Kan vi veta säker hur många äpplen hon har ritat?

Hur många rader är det och hur många äpplen kan hon ha ritat i varje rad?

Kan vi multiplikation för att ta reda på det totala antalet?

Vilka olika lösningar finns det?

Hur uttrycker vi det med multiplikation?

Lektion 4

Hur många kuber behöver varje elev?

Hur många elever finns det i klassen/skolar?

Hur tar vi reda på hur många kuber som behövs?

Hur uttrycker vi det med multiplikation?

Hur många tiotal är 280 respektive 3140?

Om en låda innehåller 100 kuber, hur ånga lådor behöver de köpa till hela klasen?

Lektion 5

Hur många chokladbitar finns det i varje ask?

Hur många chokladbitar finns det i 6 askar?

Hur tar ni reda på det?

Min kompis säger att det det blir enklare om man först multiplicerar 6 och 2. Varför det?

Kan man skriva likheten med multiplikation?

Lektion 6

Hur många juicepaket finns det sammanlagt?

Hur många hyllor finns det?

Vilka räknesätt använder ni?

Min kompis delar upp 39 i 30 och 9 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklara hur hen gör?

Jan ni skriva likheten med division?

Lektion 7

Hur många strutar finns det sammanlagt?

Hur många lådor finns det

Vilket räknesätt använder ni?

Hur kan vi dela upp 42 så att det blir enklare att dividera med 3

MIn kompis delar upp 42 i 30 och 12 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklar hur hen gör?

Kan ni skriva likheten med division?

Lektion 8

Hur många ballonger finns det sammanlagt?

Kan vi dela upp dem i två lika stora grupper?

Hur många ballonger får de om de ska ha lika många?

Vad gör vi med den sista ballongen? Kan vi dela den?

Hur uttrycker vi det med division?

Kunskapsloggen

Varför är det bra att kunna multiplikationstabellerna 1-10?

Vad är en talfamilj med multiplikation och division?

Hur gör vi när vi multiplicerar och dividerar med 10 och 100?

Hur gör vi när vi dividerar 48 med 3?

Hur hänger division och multiplikation ihop?

Vad betyder division med rest?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

v. 40-42 – Addition och subtraktion

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 40-42

Vad? Addition och Subtraktion 

I FOKUS

  • addera ental, tiotal, hundratal och tusental.
  • addition med växling
  • subtrahera ental, tiotal hundratal och tusental.
  • subtraktion med växling
  • olika strategier vid addition och subtraktion
  • problemlösning

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

  • Vilken information har vi? Är den tillräcklig?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur mycket pengar säljer Anna för?

Lektion 2

  • Vilken information har vi? Är den tillräcklig?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många invånare var det från början?
  • Hur många invånare ökade det med?
  • Hur tar vi reda på ungefär hur många som bor där nu?

Lektion 3

  • Vilka räknesätt ska vi använda?
  • Vilka tal ska vi addera för att göra ett överslag?

Lektion 4

  • Vilken information har vi?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Hur många äpplen har vi?
  • Hur många citroner har vi?
  • Vilken sort är de flesta av?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra för att ta reda på skillnaden?

Lektion 5

  • Vilken information har vi?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många personer besöker djurparken?
  • Hur många barn har vi?
  • Hur tar vi reda på hur många som är vuxna?
  • Vad gör vi om antalen inte räcker vi uppställning?

Lektion 6

  • Vilken information har vi?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många biljetter finns det totalt?
  • Hur många biljetter är redan sålda?
  • Hur tar vi reda på hur många biljetter som finns kvar?

Lektion 7

  • Hur kan vi till exempel addera eller subtrahera talen 3997 och 4004?
  • Vilka tal har vi valt?
  • Kan ni räkna ut summan och differensen med huvudräkning?
  • Vilken metod är mest effektiv?

Lektion 8

  • Vilken information har vi? Har vi tillräckligt?
  • Hur mycket pengar har Julia?
  • Hur mycket pengar har Alex?
  • Hur mycket pengar gav Julia till Alex?
  • Kan vi visa problemet med blockmodellen?
  • Vad behöver vi börja med att räkna ut för att ta reda på vem som har mest pengar nu? Vad behöver vi räkna ut i nästa steg?

Lektion 9 

  • På vilka sätt kan vi addera, ental, tiotal, hundratal och tusental?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental?
  • Hur adderar/subtraherar vi med växling?
  • Hur gör vi ett överslag för att uppskatta svaret?
  • Vilka olika strategier kan vi använda vid huvudräkning?
  • Vilka olika strategier kan vi använda vid problemlösning?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.