Biologi: Skog, fjäll, sjö och hav

 

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 14 – 22

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.
  • Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.
  • Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Viktiga ord & Begrepp

Skog

Avsnitt: Växter i skogen

Barr är de smala, styva och vassa bladen som finns hos till exempel gran och tall.

Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Löv är de platta, mjuka blad som finns hos bland annat björk och lönn.

Pynta är ett annat ord för att dekorera, alltså att göra fint genom att till exempel hänga upp prydnader.

Skott är en del av en växt som består av en stam med blad på.

Stjälk är den mjuka stammen som finns hos örter.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

 

Avsnitt: Djur i skogen

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar. Fåglar har vingar, två ben och näbb.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Skygg är att vara rädd för människor och undvika dem.

Spillning är ett annat ord för djurbajs.

 

Avsnitt: Vem äter vad i skogen?

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Frö är något en växt bildar för att föröka sig. Ett frö kan gro och bild en ny planta

Insekter är små djur som har sex ben.

Nektar är en söt vätska som bildas i blommor för att locka dit insekter.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Pollen är små partiklar som bildas i blommor och som innehåller hanceller.

Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.

 

Fjäll

Avsnitt: Växter i fjällen

Anpassad är att en organism har egenskaper som är bra i miljön där den lever.

Fjäll är ett högt berg där det inte växer någon skog på toppen.

Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans. Lavar kan växa som platta, skrovliga lager på stenar eller som rufsiga, buskiga lager på marken.

Organism är en levande varelse.

Svampar är organismer som består av tunna trådar och ofta har fruktkroppar.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

 

Avsnitt: Djur i fjällen

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar, vingar, två ben och näbb.

Individ är en enskild varelse, till exempel ett djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Miljö är samma sak som ”omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

 

Avsnitt: Vem äter vad i fjällen?

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

 

Sjö och hav

Avsnitt: Växter och alger i sjön och havet

Fytoplankton är små alger som flyter runt fritt i vattnet.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Tång är stora alger som sitter fast i botten.

Undervattensväxter växer med hela växten under vattenytan.

Vattenväxter växer med sina rötter under vattenytan.

 

Avsnitt: Djur i sjön och havet

Cyklop är en gummimask med glasruta som man använder för att kunna se under vatten.

Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk, till exempel katter och sälar.

Fiskar är en grupp djur som har fenor och andas vatten, till exempel abborre och gädda.

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, till exempel fiskmås och trana.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Kräftdjur är en grupp djur som har hårt skal och oftast bor i vatten, till exempel räkor och krabbor.

Nässeldjur är en grupp väldigt enkla djur, till exempel maneter och koraller.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Spö är ett fiskeredskap som består av en lång, smal och böjlig pinne med en lina och krok.

Tagghudingar är en grupp enkla djur som lever på havsbotten, till exempel sjöstjärnor och sjöborrar.

 

Avsnitt: Salt och sött vatten

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Biologisk mångfald är hur många olika arter det finns i ett område.

Brackvatten eller bräckt vatten är vatten som inte är lika salt som vattnet i haven men saltare än sötvatten.

Hav är det sammanhängande vatten som sträcker sig runt hela jordklotet.

Salthalt är hur många gram salt det finns löst i en liter vatten.

Saltvatten är vatten som innehåller så mycket salt att det inte kan användas som dricksvatten.

Sötvatten eller färskvatten, är vatten som har så låg salthalt att det inte smakar salt.

 

Avsnitt: Vem äter vad i sjön och havet?

Alger är en grupp organismer som har fotosyntes och lever i vatten. Vissa är stora och sitter fast i botten, andra är mycket små och flyter runt fritt i vattnet.

Filtrera är att ta bort partiklar från en vätska genom att hälla den genom ett filter.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Plankton är små organismer som driver omkring i hav och i sjöar.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Vattendrag är bäckar, åar, älvar och floder.

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Biologin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi undersöker, skriver, spelar in filmer, diskuterar och dramatiserar för att förankra det teoretiska. Vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda biologiområdets begrepp och uttrycksformer.
  • samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet.
  • söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och resonerar om informationens och källornas användbarhet
  • skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.
  • genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar.
  • jämföra och resonera kring olika livsmiljöer.
  • dokumentera ditt arbete i text och bild.
  • beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen.
  • beskriva organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Fältstudier

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Lycka till! =)

/Andreas

V. 20-23 ”Kap 4-6”

 

När, under vilka veckor? 20-23

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Under resterande veckor av terminen kommer vi att ha enstaka lektioner från varje kapitel för att förberedas inför årskurs 6. Dem kapitel vi ska rikta vårt fokus kring är följande:

 

  • Vinklar och geometriska former

  • Omkrets och area

  • Statistik, sannolikhet och kombinatorik

 

 

Fokusområden:

– parallella och rätvinkliga linjer
– symmetri och symmetrilinjer
– räta, spetsiga och trubbiga vinklar
– jämföra och mäta storleken på vinklar
– liksidiga, likbenta och oliksidiga trianglar
– vinkelsumma i trianglar och fyrhörningar

 

– mäta och beräkna omkrets
– beräkna omkrets av sammansatta former
– mäta och beräkna area
– beräkna area av rektanglar och trianglar
– beräkna area av sammansatta former

 

– beskriva typvärde, medelvärde och median
– tolka och skapa tabeller och diagram
– använda stapeldiagram, stolpdiagram, linjediagram och cirkeldiagram
– göra egna undersökningar
– beskriva och jämföra sannolikhet
– använda kombinatorik

 

Frågeställningar inför varje lektion

 

Lektion 2 kap 4 Symmetri i tvådimensionella former

  • Vilka former ser ni?
  • Vad kännetecknar dem?
  • Är formerna symmetriska?
  • Hur många symmetrilinjer har de?
  • Jämför antal sidor och antal symmetrilinjer. Vad lägger ni märke till?

 

Lektion 4 kap 4 Jämföra och mäta vinklar

  • Vilka slags vinklar se ni på triangeln?
  • Är vinklarna lika stora? Kan ni uppskatta hur stora de är?
  • Hur tar vi reda på den exakta storleken på vinklarna?
  • Hur läser vi av antalet grader på gradskivan?

 

Lektion 6 kap 4 Vinklar och räta linjer

  • Vilka slags vinklar ser på bilden?
  • Kan ni uppskatta ungefär hur stor varje vinkel är?
  • Hur kan vi mäta den exakta storleken?
  • Hur kan vi ta reda på hur stora vinklarna är sammanlagt?
  • Finns det fler sätt?

 

Lektion 5 kap 5 Area av trianglar

  • Vilken form är det i startuppgiften?
  • Hur kan vi ta reda på formens area?
  • Hur kan använda oss av en rektangels area för att beräkna triangelns area?
  • Om vi multiplicerar 5*6, vilken area får vi då?

 

Lektion 7 kap 5 Kunskapslogg

  • hur kan vi beskriva och beräkna omkrets?
  • vilka olika enheter kan vi använda?
  • hur beräknar vi omkretsen av sammansatta former?
  • hur kan vi beskriva och beräkna area?
  • vilka olika enheter kan vi använda?
  • hur beräknar vi arean av rektanglar och trianglar?
  • hur beräknar vi arean av sammansatta former?

 

Lektion 2 kap 6 Upptäcka medelvärde och median

  • hur många barn är det?
  • hur många pizzabitar äter var och en?
  • kan vi beskriva hur många pizzabitar ett barn äter?
  • kan ni föreslå ett tal som ger en bra beskrivning av vad var och en äter?

 

Lektion 3 kap 6 Beräkna medelvärde

  • vad ser ni på bilden?
  • vad ska vi ta reda på?
  • hur många länder är det i varje grupp?
  • hur många mål gör lager i genomsnitt i varje grupp?
  • hur kan vi ta reda på det?

 

Lektion 9 kap 6 Upptäcka kombinatorik

  • vad betyder kombinationer?
  • vad kan man välja att ha glassen i?
  • vilka olika smaker finns det att välja på?
  • på vilka olika sätt kan vi kombinera behållare och glass?
  • min kompis sa att han visar antalet kombinationer i en tabell. Stämmer det?

 

Lektion 10 kap 6 Använda kombinatorik

  • hur många vägar finns det att välja mellan från Samirs hus till Annas hus?
  • hur många vägar finns det att välja mellan från Annas hus till skolan?
  • på vilka olika sätt kan vi kombinera vägarna?
  • hur kan vi visa antalet kombinationer? Rita? Tabell? Multiplicera?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 : kap 4 lek 2 Kunna namnge och beskriva olika månghörningar.

Kunna rita symmetriska former och visa symmetrilinjer.

Kunna skilja på regelbundna och oregelbundna månghörningar.

Kunna skilja på symmetriska och asymmetriska månghörningar.

s.104 s.98
2: kap 4 lek 4 Kunna uppskatta och mäta vinklars storlek.

Kunna använda en gradskiva för att mäta vinklar.

Kunna jämföra och storleksordna vinklar.

s.111 s.104
3: kap 4 lek 6 Undersöka vinklar mot en punkt på en rät linje.

Upptäcka att summan av vinklarna mot en punkt på en rät linje är 180 grader.

s.119 s.110
4: kap 5 lek 5 Kunna beräkna area av rätvinkliga trianglar.

Kunna förklara beräkningen av triangelns area.

s.145 s.133
5: kap 5 lek 7 Reflektera över och visa sin kunskap om omkrets och om area.

Göra en självskattning av sin kunskap

s.152 s.138
6: kap 6 lek 2 Upptäcka och förstå vad medelvärde är.

Upptäcka och förstå vad median är.

Räkna ut medelvärde och median utifrån information i diagram och tabeller.

s.158 s.149
7: kap 6 lek 3 Kunna beräkna medelvärde.

Kunna beskriva och jämföra flera medelvärden.

Kunna beskriva typvärde och median.

s.162 s.152
8: kap 6 lek 9 Kunna beskriva vad kombinatorik är.

Kunna kombinera mellan två kategorier.

Kunna beräkna antalet kombinationer genom att rita eller använda en tabell.

Kunna beräkna antalet kombinationer med multiplikation.

s.180 s.167
9: kap 6 lek 10 Kunna använda kombinatorik.

Kunna kombinera mellan tre kategorier.

Kunna beräkna antalet kombinationer med träddiagram.

Kunna beräkna antalet kombinationer med multiplikation.

s.183 s.180

 

 

 

 

______________________________________________

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

 

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

 

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

 

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

 

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.

  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
  • Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
  • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

V. 16-18 ”Längd, massa, volym och tid”

 

När, under vilka veckor? 16-18

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Längd, massa, volym och tid

 

Fokusområden:

  • Omvandla längdenheter
  • Omvandla massenheter
  • Omvandla volymenheter
  • Omvandla tidsenheter
  • Läsa av mätinstrument med olika graderingar
  • Jämföra och storleksordna måttenheter
  • Problemlösning

 

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Omvandla längdenheter

– hur långt har Samir/Lovisa sprungit?
– vilken enhet kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan kilometer och meter?
– hur kan vi jämföra sträckorna?

 

Lektion 2 Omvandla längdenheter

– hur lång är Tom/Elsa/Oliver?
– kan vi beskriva längden på flera sätt?
– vilken längdenhet kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan meter och centimeter?
– hur kan vi jämföra längderna?

 

Lektion 3 Omvandla massenheter

– vad väger varje kyckling/kycklingdel?
– vad betyder varje markering mellan 0 kg och 1 kg på vågen?
– vilka massenheter kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan kilo och gram?
– hur kan vi ta reda på om vi har tillräckligt med kyckling?

 

Lektion 4 Omvandla massenheter

– vad står varje markering för på våg A?
– hur mycket väger leksaksbilen?
– hur kan vi uttrycka massan i kilogram respektive i gram?
– vad står varje markering för på våg B? Våg C? Våg D?

 

Lektion 5 Omvandla volymenheter

– vad står varje markering för på respektive bägare?
– hur mycket vatten innehåller bägare A respektive bägare B och hur mycket är det tillsammans?
– vad visar graderingen på bägare C?
– hur många små bägare behöver vi?

 

Lektion 6 Omvandla volymenheter

– hur många liter innehåller varje flaska?
– vad påstår Elin, Samir, Fatima och Oliver?
– hur kan vi omvandla respektive enhet till liter?
– vilka är sambanden mellan volymenheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter?
– stämmer barnens påståenden?

 

Lektion 7 Omvandla tidsenheter

– hur lång tid tar det för Fatima att lägga pusslet?
– vilket är sambandet mellan tidsenheterna minuter och sekunder?
– hur kan vi omvandla till minuter och sekunder?
– slog Fatima rekordet? Hur vet vi det?

 

Lektion 8 Omvandla tidsenheter

– vad visar respektive klocka?
– hur lång tid (timmar och minuter) står rostbiffen/kycklingen i ugnen?
– vilket är sambandet mellan tidsenheterna minuter och sekunder?
– behöver vi informationen om massa och temperatur för att lösa uppgiften?

 

Lektion 9 Kunskapslogg kap 3

Fokusområden

  • Vilka enheter använder vi för att mäta längd?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur kilometer, meter, decimeter, centimeter och millimeter hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta volym?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur liter, deciliter, centiliter och milliliter hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta massa?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur gram, hektogram och kilogram hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta tid?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur timme, minuter och sekunder hänger ihop?

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Omvandla längdenheter Kunna omvandla mellan enheterna meter och kilometer.

Kunna uttrycka längd i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna längdenheter.

s.72 s.66
2 Omvandla längdenheter Kunna omvandla mellan enheterna meter, decimeter, centimeter och milliliter.

Kunna uttrycka längd i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna längdenheter.

Kunna läsa av mätverktyg med olika gradering.

s.75 s.69
3 Omvandla massenheter Kunna omvandla mellan enheterna kilogram och gram.

Kunna uttrycka massa i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna massenheter.

s.78 s.71
4 Omvandla massenheter Kunna omvandla mellan enheterna kilogram, hektogram och gram.

Kunna uttrycka massa i decimalform.

Kunna läsa av vågar med olika gradering.

s.81 s.73
5 Omvandla volymenheter Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter och milliliter.

Kunna uttrycka volym i decimalform.

Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.

Kunna jämföra och storleksordna volymenheter.

s.85 s.76
6 Omvandla volymenheter Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter.

Kunna uttrycka volym i decimalform.

Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.

Kunna jämföra och storleksordna volymenheter.

s.89 s.78
7 Omvandla tidsenheter Kunna omvandla mellan enheterna minuter och sekunder.

Kunna jämföra och storleksordna tidsenheter.

s.92 s.81
8 Omvandla tidsenheter Kunna omvandla mellan enheterna timmar och minuter.

Kunna beräkna tid.

Kunna läsa av analoga och digitala klockor.

s.94 s.83
9 Kunskapslogg Reflektera över och visa din kunskap och längd, massa, volym och tid.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.98 s.86

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

______________________________________________

 

Centralt innehåll från kursplanen

  •  Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
-Eleverna använder naturliga tal och tal i decimalform när de mäter, beskriver och beräknar längd, massa, volym och tid.

-De använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.

-Eleverna gör uppskattningar, bedömer rimlighet och kontrollerar genom att mäta längd, massa, volym och tid.

 

Geometri
-Eleverna tränar på att jämföra och mäta längd, volym, massa och tid. De arbetar delvis praktiskt, använder olika mätredskap och följande måttenheter:

– meter, millimeter, centimeter, decimeter och kilometer.
– gram, hektogram och kilogram.
– liter, deciliter, centiliter och milliliter.
– timmar, minuter och sekunder.

-De övar på att välja lämplig enhet beroende på situationen, tränar på att se samband mellan måttenheter och göra enhetsbyten.

 

Algebra
-Eleverna utvecklar förståelse för likheter när de arbetar med att se samband och göra omvandlingar mellan olika måttenheter.

 

Sannolikhet och statistik
-Eleverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker och mäter längd, massa, volym och tid.

 

Problemlösning
-Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem i elevnära situationer kopplade till längd, massa, volym och tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem och göra enhetsbyten. De diskuterar också rimligheten i sina svar.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

V. 11-14 ”Decimaltal”

När, under vilka veckor? 11-14

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Decimaltal

 

Fokusområden:

  • Tiondelar, hundradelar och tusendelar
  • Jämföra och storleksordna decimaltal
  • Omvandla från bråkform till decimalform
  • Addera och subtrahera decimaltal
  • Multiplicera och dividera decimaltal

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Tiondelar
– vilket värde har varje talbricka?
– vad påstår Gustav/Fatima?
– hur många ental/tiotal behöver vi?
– vilket värde har varje siffra i 1,2?

 

Lektion 2 Hundradelar
– vilket värde har varje talbricka?
– hur kan vi skriva och läsa talet?
– vilket värde har varje siffra i talet?
– vilka talbrickor kan vi använda för att visa talet?

 

Lektion 3 Upptäcka tusendelar
– vilket tal visar den stora kuben?
– visar de andra delarna ett tal som är större eller mindre än 1?
– hur många plattor/stavar/små kuber får plats i stora kuben? Vad kallar vi varje del?
– vilket tal visar plattan/stavarna/de små kuberna?

 

Lektion 4 Tiondelar, hundradelar och tusendelar
– vilket värde har varje talbricka?
– vilka olika tal kan vi bilda med sju talbrickor?
– hur många ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar är det i varje tal?

 

Lektion 5 Jämföra och storleksordna decimaltal
– var skriver vi respektive talsort?
– vilka olika tal kan vi bilda?
– hur kan vi jämföra talen? Vad ska vi börja med?
– varför jämför vi endast entalen före tiondelarna?
– min kompis säger att han inte behöver jämföra alla talsorter för att kunna storleksordna talen. Stämmer det?

 

Lektion 6 Från bråkform till decimalform
– hur ska vi omvandla bråken till decimaltal?
– vilket av bråken är lättast att omvandla?
– hur gör vi för att bilda likvärdiga bråk?
– hur kan vi omvandla bråken till tiondelar eller hundradelar?
– kan vi jämföra bråk genom att bara titta på nämnarna?

 

Lektion 7 Addera och subtrahera decimaltal
– är talen som kan stå på talkorten större eller mindre än ett?
– vad kallar vi tal som är mindre än ett?
– vilka två decimaltal ger summan ett?
– vilka två decimaler ger summan tio?
– hur kan vi ta reda på vilket tal som saknas om vi känner till ett av talen och summan av talen?

 

Lektion 8 Multiplicera decimaltal
– hur långt är bandet?
– hur många lika stora delar ska vi dela bandet i?
– hur lång är varje del?
– på vilka olika sätt kan vi ta reda på den sammanlagda längden av tre delar?

 

Lektion 9 Multiplicera decimaltal
– hur mycket väger ett paket socker?
– vilket räknesätt ska vi använda?
– vilka olika metoder kan vi använda för att ta reda på hur mycket åtta paket väger?
– kan vi dela upp talet och multiplicera varje talsort separat?
– kan vi använda uppställning?

 

Lektion 10 Dividera decimaltal
– kan vi dela upp talet och dividera varje talsort separat?
– hur kan vi dela upp talet om vi vill dividera med 4?
– är det lätt att dividera 12 ental med 4, 4 tiondelar med 4 och 8 hundradelar med 4?
– hur kan vi dela upp talet om vi vill dividera med 3?
– är det lätt att dividera 12 ental med 3, 3 tiondelar med 3 och 18 hundradelar med 3?
– finns det fler sätt?

 

Lektion 11 Dubblera och halvera decimaltal
– vad är produkten/kvoten av 56 och 2?
– hur kan vi använda svaren för att räkna ut 0,56 * 2?
– hur kan vi använda svaren för att räkna ut 5,6/2?
– finns det fler sätt?

 

Lektion 12 Kunskapslogg kapitel 2

Fokusområden

  • Vad är tiondelar?
  • Vad är hundradelar?
  • Vad är tusendelar?
  • Hur gör vi när vi storleksordnar decimaltal?
  • Hur gör vi för att omvandla från bråkform till decimalform?
  • På vilka olika sätt kan vi addera och subtrahera decimaltal?
  • På vilka olika sätt kan vi multiplicera decimaltal?
  • På vilka olika sätt kan vi dividera decimaltal?

 

 

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Tiondelar Utveckla förståelse för positionssystemet och tiondelar. 

Kunna dela upp tal i ental och tiondelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talsorterna.

s.32 s.32
2 Hundradelar Utveckla förståelse för positionssystemet och hundradelar. 

Kunna dela upp tal i ental, tiondelar hundradelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talstorterna.

 

s.35 s.35
3 Upptäcka tusendelar Utveckla förståelse för positionssystemet och tusendelar. 

Kunna visa och skriva tusendelar på olika sätt.

Kunna läsa decimaltal.

 

s.40 s.37
4 Tiondelar, hundradelar och tusendelar Kunna dela upp tal i ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar. 

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talsorterna.

s.43 s.40
5 Jämföra och storleksordna decimaltal Kunna jämföra och storleksordna tal utifrån ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar. 

Kunna visa jämförelser i en positionstabell.

Kunna visa och jämföra decimaltal på tallinjen.

s.46 s.43
6 Från bråkform till decimalform Kunna visa och skriva tiondelar och hundradelar på olika sätt. 

Kunna uttrycka olika bråk som tiondelar och hundradelar.

Kunna omvandla tal i bråkform till tal i decimalform.

s. 50 s.45
7 Addera och subtrahera decimaltal Kunna hitta decimaltal som ger summan ett respektive tio. 

Kunna addera och subtrahera decimaltal.

Kunna använda olika metoder för att addera och subtrahera decimaltal.

s.54 s.47
8 Multiplicera decimaltal Kunna multiplicera decimaltal med heltal. 

Kunna använda olika metoder för att multiplicera decimaltal.

s.58 s.49
9 Multiplicera decimaltal Kunna multiplicera decimaltal med heltal. 

Kunna använda olika metoder för att multiplicera decimaltal.

s.60 s.51
10 Dividera decimaltal Kunna dividera decimaltal med heltal. 

Kunna använda olika metoder för att dividera decimaltal.

s.63 s.54
11 Dubblera och halvera decimaltal Kunna dividera decimaltal med heltal. 

Kunna halvera decimaltal.

Kunna använda olika metoder för att multiplicera och dividera decimaltal.

s.66 s.57
12 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om decimaltal. 

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.70 s.60

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
– Eleverna möter naturliga tal, decimaltal och tal i bråkfrom.

– De jämför talens egenskaper genom att storleksordna dem.

– De delar upp decimaltalen i tiotal, ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar och växlar mellan talsorter.

– Eleverna använder positionssystemet för tal i decimalform.

– De beskriver tal utifrån tiotal, ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar, samt utvecklar förståelse för att siffrornas värden beror på vilken positiv de har i talet.

– Eleverna tränar på att använda tal i bråk- och decimalform i uppgifter kopplade till vardagsnära situationer.

– Eleverna möter addition, subtraktion, multiplikation och division i elevnära sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper.

– De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

– Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning och skriftliga metoder, för att addera, subtrahera, multiplicera och dividera.

 

Samband och förändring
– Eleverna tränar på att beskriva proportionella samband, som dubbelt och hälften, vid multiplikation och division med två.

 

Problemlösning
– Eleverna löser och formulerar textuppgifter utifrån vardagliga situationer.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

Kemi: Kemin omkring dig + Naturen

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 2 – 12

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Eleverna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i kemi för att formulera egna och granska andras argument.
  • Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor om kemiska processer och materien med hjälp av egna systematiska undersökningar. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att kunskaper i kemi växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
  • I det praktiska arbetet ska eleverna även ges möjligheter att utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg.

 

Viktiga ord & Begrepp

Kemin omkring dig

Avsnitt: Kemiska reaktioner

Kemisk reaktion kallas det som händer när kemiska ämnen övergår till nya ämnen.

Reaktanter kallas de ämnen som reagerar med varandra.

Produkter kallas de nya ämnen som bildas av en kemisk reaktion.

Molekyl är minst två atomer som är sammanbundna.

Katalysator är ett ämne som sätter i gång eller skyndar på en kemisk reaktion, men som själv inte förbrukas i reaktionen.

 

Avsnitt: Fotosyntes

Fotosyntes är en kemisk reaktion, när växter och alger bildar glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten.

Glukos (en typ av socker) är både energi och byggstenar för växter.

Koldioxid, kemisk formel CO₂, är en färglös gas som finns i luften.

Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen.

 

Avsnitt: Förbränning

Bränsle är ett ämne eller ett material som innehåller bunden energi.

Cellandning är cellens sätt att få energi. Vi människor får energi genom att äta mat och andas in syre, när maten och syret omvandlas i kroppen till energi så kallas det för Cellandning.

Energi är rörelse, eller förmågan till rörelse. Energi finns i allt ifrån mat, trä, avfall, olja, vatten och vind. Det finns många former av energi, exempelvis elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi och värmeenergi.

Förbränning innebär att något brännbart ämne (ett bränsle) förenar sig med syre. Det vi kallar eld är ett slags förbränning.

 

Avsnitt: Kemikalier hemma och i samhället

Farosymboler är märken som talar om på vilket sätt kemiska ämnen är farliga.

Kemikalier kallas de kemiska ämnen som framställs på laboratorier och inom industrin och används där liksom i hemmen.

Miljögifter är kemiska ämnen som är särskilt skadliga för miljön. De är giftiga för växter och djur, även människor.

 

Avsnitt: Matens och kroppens kemi

Aminosyror är viktiga kemiska föreningar som bygger upp proteiner. 

Proteiner är stora molekyler som är av avgörande betydelse för allt liv. Våra celler är uppbyggda av proteiner.

Fetter är ämnen som finns i växter och djur som upplagsnäring och ”byggstenar” i vissa celler.

Glukos är en typ av socker som också kallas druvsocker. Det är vårt bränsle.

Kolhydrater är en grupp ämnen som finns i olika livsmedel. Allt som vi kallar för socker är kolhydrater: vanligt socker, fruktsocker, druvsocker och så vidare. Druvsocker kallas också för glukos. 

Socker är ett slags kolhydrater som smakar sött. Socker innehåller mycket energi som djur och människor lätt kan tillgodogöra sig. Socker kommer från växter. Det socker vi köper i Sverige kommer från sockerbetor.

Matspjälkning är när mat och dryck sönderdelas i kroppen till ämnen som cellerna kan använda för att leva och växa.

Mineralämnen kallas grundämnen som finns i naturen och som är nödvändiga för levande organismer. Det mineralämne som vi behöver mest av är kalcium, som ingår i skelettet och tänderna. Andra ämnen som vi behöver relativt mycket av är fosfor, kalium, natrium och magnesium.

Stärkelse är en kolhydrat som består av tusentals molekyler av sockerarten glukos. Stärkelse är det näst vanligaste organiska ämnet i naturen. Det allra vanligaste ämnet i naturen är cellulosa som bygger upp växternas cellväggar.

Vitaminer är en grupp ämnen som är livsnödvändiga för människor men som bara behövs i små mängder. För att ett ämne ska vara ett vitamin ska kroppen inte kunna bilda det själv. Man måste alltså få i sig vitaminer med maten.

 

Avsnitt: Matens hållbarhet

Konservering är olika sätt att göra så att maten håller längre.

Konserveringsmedel är ämnen som sätts till mat och dryck för att förlänga hållbarheten.

Mikroorganismer är livsformer som är så små att de inte syns med blotta ögat utan bara i mikroskop, till exempel bakterier.

Pastörisering är att värma till exempel mjölk och grädde så att skadliga mikroorganismer dör.

 

Naturen

Avsnitt: Kolatomens kretslopp

Kol är ett grundämne som är mycket viktigt för oss.

Atom är den minsta enheten av ett grundämne.

Kemisk förening är en sammansättning av atomer från två eller flera grundämnen.

Alla levande varelser är uppbyggda av Kemiska föreningar med kol i.

Cellandning är cellens sätt att få energi. Vi människor får energi genom att äta mat och andas in syre, när maten och syret omvandlas i kroppen till energi så kallas det för Cellandning.

Energi är rörelse, eller förmågan till rörelse. Energi finns i allt ifrån mat, trä, avfall, olja, vatten och vind. Det finns många former av energi, exempelvis elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi och värmeenergi.

Förbränning innebär att något brännbart ämne (ett bränsle) förenar sig med syre. Det vi kallar eld är ett slags förbränning.

 

Avsnitt: Vattenmolekylens kretslopp

Vatten är en kemisk förening mellan två väteatomer och en syreatom.

Avdunstning innebär att ett ämne övergår från fast eller flytande form till gasform. 

Kondensation innebär att ett ämne övergår från gasform till vätska eller till fast ämne.

Pastörisering är att värma till exempel mjölk och grädde så att skadliga mikroorganismer dör.

 

Avsnitt: Luft

Kväve är en gas utan färg och lukt. Det är även ett grundämne.

Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som orsakas av växthusgaser i atmosfären.

Koldioxid är en förening mellan kol och syre. Koldioxidutsläpp påverkar växthuseffekten.

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Eleverna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i kemi för att formulera egna och granska andras argument. Därigenom ska eleverna utveckla sin förmåga att kommunicera samt hantera praktiska och etiska valsituationer i frågor som rör miljö och hälsa.

Eleverna ska även ges förutsättningar att söka svar på ämnesspecifika frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande och tilltro till sin förmåga att hantera frågor som rör naturvetenskap och som har betydelse för dem själva och samhället.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

– Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.

– Vattnets egenskaper och kretslopp.

– Luftens egenskaper och sammansättning.

– Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.

– Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

– Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.

– Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.

– Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas. Systematiska undersökningar och granskning av information

 

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

– Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

– Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kemiområdets begrepp och uttrycksformer,
  • beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
  • använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
  • söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar.
  • värdera resultaten och beskriva undersökningarna.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda kemiområdets begrepp och uttrycksformer,
  • beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
  • använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
  • söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar.
  • värdera resultaten och beskriva undersökningarna.

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Experiment och laborationer

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Lycka till! =)

/Andreas

v. 7 – 10. “Numeriska och algebraiska uttryck”

När, under vilka veckor? 7-10

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Numeriska och algebraiska uttryck

 

Fokusområden:

  • Använda prioriteringsreglerna
  • Tolka, skriva och beräkna numeriska uttryck
  • Tolka och skriva algebraiska uttryck
  • Tolka och beskriva växande mönster

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Upptäcka prioriteringsregler
– vilka olika saker köper Elin och vad kostar de?
– Hur tar vi reda på vad Elin ska betala?
– Kan ni skriva ett uttryck som beskriver vad Elin ska betala?
– Hur tar vi reda på vad Oliver och Fatima ska betala sammanlagt?
– Kan ni beskriva det med ett matematiskt uttryck?

 

Lektion 2 Använda prioriteringsregler
– hur gör ni för att ta reda på antalet prickar?
– hur tror ni att Gustaf/Anna tänker?
– kan ni skriva ett uttryck som visar hur Gustav/Anna tänker?
– vilka räknesätt använder vi?
– hur prioriterar vi mellan räknesätten?
– finns det fler sätt att ta reda på antalet prickar?

 

Lektion 3 Använda prioriteringsregler
– vilka uttryck kan ni bilda som har värdet 1?
– hur skriver ni uttrycken?
– vilket värde har uttrycken?
– hur prioriterar ni mellan räknesätten?
– vilka uttryck kan ni skriva som har värdet 2, 3 och 4?
– kan ni skriva att ett uttryck som har parentes?

 

Lektion 4 Numeriska och algebraiska uttryck
– vad berättar Anna? Hur kan vi beskriva det med ett uttryck?
– hur kan vi uttrycka vad David betalar?
– en kompis sa att x flaskor betyder att vi inte vet hur många det är. Stämmer det?
– kan ni skriva ett uttryck för vad Julia betalar?

 

Lektion 5 Skriva algebraiska uttryck
– vad tror ni händer i talmaskinen?
– om indata är 6, vad är utdata då?
– om indata istället är 5, vad är utdata då?
– kan ni se något mönster?
– kan ni formulera en regel som passar alla tal i tabellen?
– vad är utdata om indata är 10 eller 99?

 

Lektion 6 Upptäcka växande mönster
– kan ni se något mönster?
– hur många mynt är det i figur 1, i figur 2 och i figur 3?
– hur många rader är det i varje figur?
– vad lägger ni märke till?
– hur ser figur 4 och 5 ut?
– hur kan vi beskriva regeln som Gustav använder?

 

Lektion 7 Beskriva växande mönster
– hur kan vi beskriva mönstret?
– vilken form har figurerna?
– hur många rader/kvadrater är det i varje figur?
– vad lägger ni märke till?
– hur ser figur 4 och 5 ut?
– hur kan vi beskriva regeln som Elsa använder?

 

Lektion 8 Kunskapslogg kapitel 1

Startuppgift ”beskriv personernas ålder med algebraiska uttryck”

Fokusområden

  • Vilka är prioriteringsreglerna?
  • Kan ni ge ett exempel på ett uttryck som innehåller minst två räknesätt och en parentes?
  • Vad skiljer ett numeriskt uttryck från ett algebraiskt uttryck?
  • Vad är ett växande mönster?
  • Kan ni ge ett exempel på en regel i ett mönster?
  • Vad är på varandra följande heltal?
  • Hur fortsätter ni en talföljd med på varandra följande heltal som börjar med talet q?

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Upptäcka prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Förstå hur vi använder parenteser i numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

s.8 s.6
2 Använda prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

Kunna skriva egna uttryck med parenteser och flera räknesätt.

s.12 s.8
3 Använda prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

Kunna skriva egna uttryck med parenteser och flera räknesätt.

 

s.15 s.11
4 Numeriska uttryck och algebraiska uttryck Förstå innebörden av numeriska och algebraiska uttryck.

Tolka text och skriva numeriska och algebraiska uttryck som passar till.

Kunna beskriva numeriska och algebraiska uttryck med ord.

s.18 s.13
5 Skriva algebraiska uttryck Beskriva regler för hur tal förändras i talmaskiner och talmönster.

Skriva algebraiska uttryck som beskriver en regel.

Tolka text och skriva algebraiska uttryck som passar till.

s.21 s.15
6 Upptäcka växande mönster Kunna beskriva växande mönster.

Upptäcka och beskriva regler för hur mönster förändras.

Kunna skapa egna växande mönster.

s. 24 s.18
7 Beskriva växande mönster Kunna beskriva växande mönster.

Kunna beskriva regler för hur mönster förändras.

Kunna beskriva mönster i talföljder med algebraiska uttryck.

s.27 s.21
8 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om numeriska och algebraiska uttryck, samt om växande mönster.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.30 s.24

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  • Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Metoder för enkel ekvationslösning.
  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Algebra
-Eleverna utvecklar förståelse för algebraiska uttryck och hur obekanta tal kan betecknas med symboler och bokstäver.

-De tolkar text och tränar på att beskriva texten med enkla algebraiska uttryck.

-De övar på att upptäcka och beskriva regler i växande mönster och på hur dessa regler kan uttryckas algebraiskt.

-Eleverna tränar också på att beskriva mönster i talföljder med hjälp av algebraiska uttryck.

 

Samband och förändring
-Eleverna tränar på att beskriva proportionella samband som dubbelt och hälften med matematiska uttryck.

 

Problemlösning
– Eleverna tränar både på att lösa och formulera egna problem, samt på att koppla matematiska uttryck till elevnära situationer.

– De använder olika strategier för att lösa problem och förklarar dessa muntligt och visar med konkret material eller genom att rita, samt genom att skriva numeriska algebraiska uttryck.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas