Geometri

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 16 – 22

Geometri

 

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad möter vi för matematik i vardagen?
• Hur identifierar, namnger, konstruerar och jämför man egenskaper hos geometriska objekt?
• Hur känner man igen, mäter och ritar vinklar?
• Vad är symmetri?
• Hur tolkar man och använder sig av skala för förminskning och förstoring i vardagliga situationer?
• Hur använder man sig av prefix vid längdenheter?
• Vilka olika metoder använder man sig av för att beräkna omkrets och area av vanliga polygoner?
• Hur beräknar man volymen av rätblock?

 

Längst ner här i den lokala planeringen finner du en mer detaljerad plan vecka för vecka.

 

Begrepp

Sträcka, Romb, Symmetrisk figur, Skala, Omkrets, Area, Volym, Kub, Diagonal, Parallellogram.

 

 

Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit   till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Taluppfattning och tals användning

  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

 

Algebra

  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Geometri

  • Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

 

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi tränar rutinuppgifter på olika svårighetsnivå i matematikboken Gamma Matematik. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. Vi använder oss även av det digitala läromedlet Gleerups. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med problemlösning i grupper.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” och diagnoser. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitionsområden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen då vi många lektioner delar upp klassen i mindre grupper som får sitta med Andreas och diskutera matematik. I slutet av temat kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Veckoplanering

Kap 5  vecka 16 – 19 Geometri 

Mål för vecka:

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka

Vecka 16: 5.1

Vecka 17: 5.2

Vecka 18: 5.3

Vecka 19: 5.4

Vecka 20: 5.5

Vecka 21: 5.6

Vecka 22: Diagnos 5  & Kan du begreppen + Kan du förklara” 

 

Kap 6  vecka 23 – 24 “Med sikte på framtiden”

De sista veckorna jobbar vi med att repetera alla matematiska områden inför högstadiet.

Teknik: Tekniska Lösningar, System & Hållfasthet

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 12 – 23

 

 

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Vi kommer avsluta temat med att planera vår alldeles egna stad på en digital plattform.

 

Vad?

Syfte med temat:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

Viktiga ord & Begrepp

Avsnitt: Att arbeta med teknik

Teknik, Tekniskt system, Komponent, Teknisk läskunnighet, Symboler, Skiss, Ritning, Modell, 3D, Uppfinning, Patent

 

Avsnitt: Tekniska lösningar i hemmet

Hävstång, Tekniskt system, Komponent, Friktion, Axel, Fästpunkt, Vridningspunkt, Kriterier, Prototyp, Ergonomi

 

Avsnitt: Hållfasthet

Hållfasthet, Konstruktion, Stabil, Instabil, Utmattning, Rörelseenergi, Fackverk, Balk, Pelare, Elastisk, Valv, Stödyta, Tyngdpunkt

 

Avsnitt: Tekniska system

Komponent, Kraftverk, Spänning, Aluminium, Stål, Smältverk, Vattenverk, Värmeverk, Reningsverk, Kollektivtrafik, Flödesschema / Schematisk bild

 

Avsnitt: Svenska uppfinnare & innovatörer

Prototyp, Patent, Uppfinning, Innovation

 

Avsnitt: Att planera en stad

Kommunikation, Kollektivtrafik, Refug, Huvudled, Allmän väg, Påbudsskylt, Förbudsskylt, Varningsskylt, Spårväg, Solpaneler, Dagvatten, Rötning

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar, har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
  • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

 

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer och mekanismer.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.

 

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.

 

 

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. Avslutningsvis ska vi planera vår alldeles egna stad på en digital plattform.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom tekniska system / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • beskriva och ge exempel på tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
  • beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
  • genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
  • under arbetsprocessen bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
  • göra dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet.
  • föra underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

 

Veckoplanering

Vecka 12

Vi har två lektioner NO i veckan, därför har jag delat upp veckans arbete i “Lektion 1” & “Lektion 2”.

Denna vecka förväntas du läsa följande avsnitt i Gleerups:

 

Lektion 1
Inledning:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/db0acb1e-4e0b-4895-93b5-7bd1509bbeb7

 

Teknik som ämne:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/a8f96d6b-44b8-4133-9cfd-88d24b9ac0bd

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Öppna dokumentet “Tekniklogg”. Den hittar du i klassuppgifter. Loggen kommer du använda för att svara på frågor och dokumentera olika uppdrag. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel “därför att”, “på grund av”, “i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.
Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.
1. Vad menas med teknik?
2. Ge några exempel på tekniska föremål som har utvecklats för att underlätta för människan.

 

Lektion 2
Tekniska föremål:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/6234c0e6-bf52-42ca-9312-9b75f7a613ce

 

Teknisk problemlösning:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/fa390485-86d3-44d6-a74d-38a98bb42138

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel “därför att”, “på grund av”, “i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.
Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.
1. Vilket tekniskt föremål är viktigast för dig?
2. Ge ett exempel där du kan ha nytta av teknisk problemlösning.

Lycka till! 🙂

 

Vecka 13

Vi har två lektioner NO i veckan, därför har jag delat upp veckans arbete i “Lektion 1” & “Lektion 2”.

Denna vecka förväntas du läsa följande avsnitt i Gleerups:

 

Lektion 1

Teknisk läskunnighet :

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/61835968-8480-4221-a2d5-1d1c08dd3481

 

Uppdrag – Tolka symboler:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/61835968-8480-4221-a2d5-1d1c08dd3481#uppdrag-ndash-nbsp-tolka-symboler

 

Skapa din egen QR-kod: Följ länken och skapa din alldeles egna QR-kod 🙂

http://www.skapaqrkod.se/

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel “därför att”, “på grund av”, “i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.

Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.

  1. Vad är en skiss för något?
  2. Varför har toaletten något som kallas för vattenlås? 

-Titta på bilderna i “Uppdrag – Tolka symboler” och svara på frågorna:

  1. Vad föreställer bilderna?
  2. Vilka symboler känner du igen på fjärrkontrollen?

 

Lektion 2

Film om teknikarbetets faser (5min):

https://www.ur.se/orkaplugga/att-prova-och-omprova-i-teknik/

 

Dokumentation av teknikarbete:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/13d7dca7-dabd-4bdd-a600-8efb7ea81b9c

 

Uppdrag – Ritning: 

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/13d7dca7-dabd-4bdd-a600-8efb7ea81b9c#uppdrag-ndash-nbsp-ritning

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel “därför att”, “på grund av”, “i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.

Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.

  1. Vad menas med att en skiss ska vara i “rätt proportioner”?
  2. Vilken typ av ritning kallas för “sprängskiss”?

-Titta på “Uppdrag ritning” och svara på frågorna:

  1. Vad föreställer ritningen?
  2. På ritningen saknas skruvar och muttrar. Titta noga på bilden och räkna ut hur många det behöver finnas i paketet för att det ska gå att få ihop konstruktionen. Hur många skruvar och muttrar behövs?

 

Viktiga ord och begrepp:

Teknik, Tekniskt system, Komponent, Teknisk läskunnighet, Symboler, Skiss, Ritning, Modell, 3D, Uppfinning, Patent

 

Lycka till! 🙂

 

Vecka 14

Vi har två lektioner NO i veckan, därför har jag delat upp veckans arbete i “Lektion 1” & “Lektion 2”.

Denna vecka förväntas du läsa följande avsnitt i Gleerups:

 

Lektion 1

Ritningar:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/b5419553-f43e-4380-8932-b68a0ac6df4a

 

Film om hur man gör en skiss (3min):

https://www.youtube.com/watch?v=AN0y0WJrPAE

 

Film om hur man gör en enkel ritning i 3 vyer (5min):

https://www.youtube.com/watch?v=R_wkMF8XzoI

 

Uppdrag – Vik en propeller:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/b5419553-f43e-4380-8932-b68a0ac6df4a

 

  1. Följ instruktionerna och vik en propeller. Du behöver papper, sax och ett gem. 

Måtten på bilden är angivna i millimeter.

  1. Fota sedan din propeller och klicka på “infoga bild” i din Tekniklogg och ladda upp bilden.

 

Lektion 2

De fem enkla maskinerna:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/c7dc65d3-0691-449e-9a9d-fecf841e71ca

 

Se fem filmer om dessa maskiner:

https://demaktigafem.se/video.html

 

Efter att du läst avsnittet och sett de fem kortfilmerna så vill jag att du svarar på följande frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel “därför att”, “på grund av”, “i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.

Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.

  1. När använder du dig av de olika fem enkla maskinerna?
  2. Vilken använder du oftast?

 

Viktiga ord och begrepp:

Skiss, Ritning, Modell, 3D, Uppfinning, Hävstång, Kil, Friktion, Axel, Fästpunkt, Vridningspunkt.

 

Lycka till! 🙂

LPP Biljard VT-20

Ansvarig: Klubben

Ansvariga pedagoger: 

Niclas Edhenholm, Michel Santala, Johanna Ohlander, Camilla Johnsson

När?

Tisdagar kl. 15:15 -16:00 och Torsdagar kl.15:15-16:00 under VT-20

Vad?

Biljard i Ladan.

Syfte

  • Träna på de sociala verktyg som krävs för att samsas och ha roligt i ett turbaserat spel i en något mer vuxen miljö (Ladan) än vad klubben-eleverna är vana vid. 
  • Utveckla en gemenskap genom att lära sig någonting nytt tillsammans där fokuset ligger på fördjupning i spelet och kamratanda snarare än tävling.
  • Att klubben, som i övrigt har en väldigt stor barngrupp, erbjuder en aktivitet i en lugnare miljö där elever kan få spendera kvalitetstid med varandra och medföljande pedagog. 
Frågeställning och följdfrågor

Kan vi skapa ett sammanhang då barnen samlas kring en lite mera avancerad sport där fokuset ligger på att gruppen utvecklas tillsammans, både i färdighetsövning och god kamratanda runt biljardbordet?

  • Hur kan vi odla en god spelkultur där alla, oavsett färdighet eller fallenhet, känner sig välkomna och deltagande i meningsfull aktivitet?
  • Kan vi utveckla, lägga till regler och fördjupa intresset för spelet och hur? Med syfte att bidra till att aktiviteten känns fortsatt meningsfull under terminens gång. 
Övergripande mål från LGR 11 Kap: 2.2 samt 2.3

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: 

  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
  • Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 

Förankring i kursplanens syfte

“Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt” (Lgr 11 kap: 4)

Centralt innehåll från kursplanen

 

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
  • Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder. (Lgr 11 kap: 4)

 

Hur ska vi arbeta?

Pedagogerna alternerar i denna aktivitet och tar med sig de elever som är intresserade till Ladan. Där går vi igenom reglerna vid varje tillfälle för att göra aktivitetens innehåll tydligt och för att de som är nya till sporten ska känna sig välkomna. 

 

Vi spelar så många omgångar som tiden tillåter och lägger till regler när gruppen tillsammans känner sig redo. Viktigt att inte avancera fram för fort och att tillagda regler alltid bestäms gemensamt. Medföljande pedagog visar även exempel på god kontakt med andra pedagoger och elever under vistelsen i ladan med syfte att synliggöra kontakt mellan klubben och den övriga verksamheten.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

I detta projekt så är syftet att elevgruppen tillsammans ska fördjupa sina färdigheter och kamratanda genom att ta sig an, för många av barnen, en ny och främmande sport. Detta går i linje med Lemshagas pedagogiska profil vad gäller skolans syn på inlärning genom samarbete.

“Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga” 

 

Genom att förflytta oss till en annan miljö än storgården, nämligen Ladan, så introduceras klubben-eleverna till andra pedagoger och elever på skolan och får på så sätt en chans att både bemötas av och själv få öva på en av Lemshagas mest grundläggande målbild: välkomnandets etik. 

“Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Vid slutet av terminen så utförs kortare intervjuer med samtliga deltagare där de huvudsakliga frågorna kommer förankras i projektets syftesformulering.

– Hur har den generella upplevelsen av aktiviteten varit? 

– Har du lärt känna någon ny? Hur har det varit att lära sig en ny sport tillsammans med andra barn?

– Har det funnits tid för att prata och umgås? Förutom att spela biljard hur har upplevelsen av att gå iväg i en mindre grupp varit?

LPP Bakning VT-20

Ansvarig: Klubben

Ansvariga pedagoger:

Niclas Edhenholm, Michel Santala, Johanna Ohlander, Camilla Johnsson

När?

Måndagar kl. 15:15 -16:15 under VT-20

Vad?

Bakning i hemkunskapssalen.

Frågeställning och följdfrågor

Kan vi skapa nyfikenhet och engagemang i bakningen och samtidigt träna på samarbete, gruppkänsla och ansvar?

  • Vad behöver tränas och utvecklas för ett gott samspel i gruppen?
  • Hur hjälper vi barnen att ta ansvar i bakningen?

Övergripande mål från LGR 11 Kap: 2.2 samt 2.3

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
  • successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Förankring i kursplanens syfte

“Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt” (Lgr 11 kap: 4)

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning.
  • Bakning och olika metoder för detta.
  • Planering och organisering av arbetet.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och hur dessa används på ett säkert sätt. (Lgr 11 kap: 5:3)

Hur?

Barnen tränas kontinuerligt vid varje baktillfälle att läsa och följa ett recept samt förstå vad varje måttangivelse står för och hur olika köksredskap används. De övas naturligt i att kunna planera och organisera sitt arbete och att samarbeta och samspela med varandra, både med sina kompisar och med andra de vanligtvis inte umgås med. Genom att vi bakar olika saker varje gång får de lära sig varierande sätt att baka på och får således förståelse för bredden och möjligheterna inom bakning. De tränas i att ta ansvar för det som bakas och både för sin egen och gruppens insats som helhet under aktiviteten.

Syfte

  • Lära sig om bakning och dess möjligheter i köket, bli inspirerad och ha roligt tillsammans.
  • Hantera och lösa praktiska situationer i grupp och på individnivå.
  • Träna på samarbete även utanför den egna gruppen (möten mellan olika åldrar, elever från årskurs 3-6 deltar).

I relation till Lemshagas pedagogiska profil

Under bakningen strävar vi efter samspel och samarbete mellan barnen på Klubben från olika årskurser och klasser för att tillsammans skapa en lärande, meningsfull och engagerande aktivitet. Vi hjälper barnen att ta eget ansvar vad gäller exempelvis att plocka fram rätt redskap, diska och göra rent efter sig samt lägga tillbaka allt material på rätt ställe vid avslut. Alla i bakgruppen har gemensamt ansvar gentemot sina kompisar att hålla en god, välkomnande och vänlig ton.

“Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga”

Utvärdering av projektet

I slutet av av terminen så för vi korta intervjuer med barnen och utvärderar deras upplevelse av bakningen som aktivitet och jämför hur det stämmer överens med våra syften och frågeställningar.