v. 41 – 47. “Multiplikation och division”

När, under vilka veckor? 41-47

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Arbeta med multiplikation och division

 

Fokusområden

  • Delbarhet
  • Hitta multipar och faktorer
  • Multiplicera och dividera med 10 och 100
  • Multiplicera tre- och fyrsiffriga tal
  • Dividera tre- och fyrsiffriga tal
  • Division med text
  • Problemlösning

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Upptäcka delbarhet
Vad betyder ”delbart med”?
Är 21 delbart med 3? Är 21 delbart med 4?
Är talet 520 delbart med 2, 5, 10 och 100? Hur kan vi ta reda på det?
Finns det fler sätt?

 

Lektion 2 Hitta multiplar
Hur många äpplen är det sammanlagt?
Hur många grupper gjorde ni? Hur många äpplen är det i varje grupp?
Finns det fler sätt att dela upp äpplena i lika stora grupper?
Min kompis delar upp äpplena i 3 grupper med 4 äpplen i varje och berättar att 12 är en multipel av 4? Vad tror ni att ordet multipel betyder?
Kan ni också använda ordet multipel för att beskriva hur ni har grupperat äpplena?

 

Lektion 3 Hitta faktorer
Hur kan vi dela upp 18 kulor i rader med lika många i varje?
Hur många olika sätt kommer ni på? Rita och visa.
Hur kan vi beskriva uppdelningarna med multiplikation?
Vilka faktorer kan vi dela upp talet 18 i?

 

Lektion 4 Multiplicera och dividera med 10 och 100
Hur många flaskor innehåller en låda?
Hur många flaskor innehåller en stor förpackning?
Hur kan vi ta reda på antalet flaskor som affären köper in?
Hur kan vi ta reda på hur många flaskor de säljer?
Kan ni beskriva hur ni gör era beskrivningar?

 

Lektion 5 Multiplicera flera hundratal
Hur mycket pengar har Oliver? Hur mycket har Elsa?
Vad betyder 4 gånger så mycket?
Hur gör ni för att ta reda på hur mycket pengar Elsa har?
Kan vi visa med blockmodellen?

 

Lektion 6 Multiplicera tresiffriga tal
Hur mycket kostar det rosa halsbandet?
Vilken information har vi om det turkosa halsbandet?
Vilket räknesätt använder vi?
Min kompis kom på två olika metoder, vilka kan det vara?

 

Lektion 7 Multiplicera tresiffriga tal med växling
Hur mycket kostar en tågbiljett?
Hur tar vi reda på vad 6 biljetter kostar?
Vilket räknesätt använder ni?
Kan ni visa flera räknemetoder?

 

Lektion 8
Hur många kulor är det i en låda?
Hur tar vi reda på antalet i 14 lådor?
Kan ni visa flera metoder att göra beräkningen?

 

Lektion 9
Multiplicera 2 tvåsiffriga tal
Hur många platser är det i en rad?
Hur många rader är det?
Hur tar ni reda på det totala antalet sittplatser?
Kan ni visa flera metoder att göra beräkningen?

 

Lektion 10 Dividera med 10 och 100
Hur många äpplen rymmer en stor/liten låda?
Hur många stora/små lådor kan vi fylla?
Vilket räknesätt kan vi använda?
Hur skulle ni välja att packa äpplena?

 

Lektion 11 Dividera tresiffriga tal
Hur mycket kostar presenten?
Hur tar ni reda på vad var och en betalar?
Vilka olika metoder kan vi använda för att dividera?
Hur kan vi dela upp 321 om vi ska dividera med 3?

 

Lektion 12 Division med rest
Hur mycket potatis har bonden?
Hur mycket potatis rymmer varje påse?
Hur många påsar ka bonden fylla?
Kan ni visa flera metoder att ta reda på det?

 

Lektion 13 Multiplicera och dividera fyrsiffriga tal
Hur tror ni att Fatima räknar ut 2 351 * 6?
Hur kan hon använda tiobasmaterialet?
Kan ni komma på flera metoder?
Hur tror ni att Samir räknar ut 6 351/3?
Finns det fler sätt?

 

Lektion 14 Problemlösning
Vad handlar uppgiften om?
Kan vi rita block för att visa antalet kulor för varje barn?
Vems block ska vi börja med?
Hur visar vi att Julia har 3 gånger så många kulor som Elsa?
Hur visar vi att Elsa har 4 kulor färre än Oliver?
Vilka beräkningar behöver vi göra?

 

Lektion 15 Problemlösning
Hur många muffins är det å varje plåt och hur många plåtar fyller vi totalt?
Hur tar vi reda på det totala antalet muffins?
Hur tar vi reda på antalet lådor som behövs?
Vilka räknesätt använder vi?
Hur kan vi kontrollera svaret?

 

Lektion 16 Kunskapslogg
Vad innebär begreppen delbarhet och multipel? Ge exempel.
Hur gör vi för att hitta alla faktorer till ett tal?
På vilka olika sätt kan vi multiplicera tresiffriga tal?
Hur multiplicerar vi med uppställning?
På vilka olika sätt kan vi dividera tresiffriga tal?
Kan vi använda kort division/uppställning i trappan?
Hur gör vi för att multiplicera och dividera med 10 och 100?
Vad betyder division med rest? Kan ni ge ett exempel?
Hur händer division och multiplikation ihop?
Vad är bra att tänka på när vi löser textuppgifter?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Upptäcka delbarhet Att förstå innebörden av delbarhet. 

Att kunna identifiera tal som är delbara med 2, 5, 10 och 100.

s.52 s.52
2 Hitta multiplar Att förstå hur begreppet multipel kopplar till multiplikationstabellerna. 

Att kunna hitta multiplar av ett givet tal.

s.55 s.54
3 Hitta faktorer Att förstå hur tal kan delas upp i faktorer (faktorisering). 

Att kunna hitta alla faktorer till ett givet tal.

s.59 s.57
4 Multiplicera och dividera med 10 och 100 Att kunna multiplicera med 10 och med 100. 

Att kunna dividera med 10 och med 100.

s.61 s.59
5 Multiplicera flera hundratal Att kunna multiplicera jämna hundratal. 

Att kunna använda och jämföra olika metoder för att multiplicera.

s.64 s.62
6 Multiplicera tresiffriga tal Att kunna multiplicera tresiffriga tal. 

Att kunna använda och jämföra olika metoder för att multiplicera.

s.66 s.64
7 Multiplicera tresiffriga tal med växling Att kunna multiplicera tresiffriga tal med växling. 

Att kunna använda och jämföra olika metoder att multiplicera.

s.69 s.67
8 Multiplicera 2 tvåsiffriga tal Att kunna multiplicera 2 tvåsiffriga tal. 

Att kunna använda och jämföra olika metoder att multiplicera.

s.73 s.71
9 Multiplicera 2 tvåsiffriga tal Att kunna multiplicera 2 tvåsiffriga tal. 

Att kunna använda och jämföra olika metoder att multiplicera.

s.76 s.74
10 Dividera med 10 och 100 Att kunna dividera med 10 och med 100. 

Att kunna dividera och ange rest.

s.81 s.77
11 Dividera tresiffriga tal Att kunna dividera tresiffriga tal. 

Att kunna använda och jämföra olika metoder att dividera.

s.83 s.80
12 Division med rest Att kunna dividera och ange rest. 

Att kunna använda och jämföra olika metoder att dividera.

s.86 s.83
13 Multiplicera och dividera fyrsiffriga tal Att kunna multiplicera fyrsiffriga tal. 

Att kunna dividera fyrsiffriga tal.

Att kunna använda flera metoder för att multiplicera och dividera.

s.89 s.86
14 Problemlösning Att kunna lösa textuppgifter med multiplikation och division. 

Att kunna lösa flerstegsproblem och använda blockmodellen som stöd.

s.93 s.88
15 Problemlösning Att kunna lösa textuppgifter med multiplikation och division. 

Att kunna lösa flerstegsproblem som omfattar division och rest.

s.96 s.91
16 Kunskapsloggen Att reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division. 

Att göra en självskattning av sin kunskap.

s.100 s.93

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.

 

 

 

 

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av multiplikation och division. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån text- och bilduppgifter, att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, faktor, produkt, täljare, nämnare, kvot, delbarhet och mutlipel. De arbetar laborativt för att utforska begreppen och tränar på att göra kopplingar och se samband mellan olika begrepp.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att multiplicera och dividera. De använder konkret material och ritar för att upptäcka samband och mönster. De använder huvudräkning och delar upp talen för att underlätta beräkningar, samt lär sig hur man använder uppställning i multiplikation och division.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer klasskamraters resonemang och lösningar. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”finns det fler frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar med varandra och förklarar hur de löser uppgifter med multiplikation och division. De jämför och resonerar om olika räknemetoder. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift, när de arbetar med de olika uppgifterna och dokumenterar genom att skriva mattelogg.

 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för egenskaper och samband inom multiplikation och division. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division. Eleverna använder olika räknemetoder, både huvudräkning och skriftliga metoder, för att multiplicera och dividera tre- och fyrsiffriga tal. De väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation och tränar på att lösa uppgifter på flera sätt. De jämför och resonerar om metodernas användning i olika situationer. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra
Eleverna tränar på att skriva likheter med multiplikations och division. De utvecklar förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet med ett obekant tal. De använder blockmodellen som ett visuellt stöd för att lösa textuppgifter av algebraisk karaktär.

Samband och förändring
Eleverna tränar på att lösa textuppgifter som innefattar proportionella samband, som till exempel dubbelt så mycket och tre gånger så mycket. De använder blockmodellen som stöd för att jämföra och synliggöra de olika sambanden.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem i vardagsnära situationer med hjälp av multiplikation och division. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser och uttrycker dessa muntligt och skriftligt, med bilder, samt med siffror och symboler. De tränar på att tolka textuppgifter och använda olika strategier, bland annat blockmodellen, för att lösa problem i flera steg.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore Maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

v. 38 – 40. “Addition och subtraktion”

När, under vilka veckor? 38-40

Ansvarig: Andreas Backvall

Vad ska vi göra?

Arbeta med addition och subtraktion

 

Fokusområden

  • Addition och subtraktion med stora tal
  • Olika strategier vid addition och subtraktion
  • Avrundning och överslagsräkning
  • Udda och jämna tal
  • Addition och subtraktion med negativa tal
  • Problemlösning

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 – Addera stora tal
Hus A kostar 679 450 kr. Hus B kostar 265 750 mer. Vad kostar hus B?
Vilken information har vi?
Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
Hur mycket kostar hus A och B ungefär?
Hur mycket kostar hus A exakt?
Hur mycket kostar hus B exakt?
Vilka uträkningar behöver vi göra?
På vilka olika sätt kan vi addera?

 

Lektion 2 – Subtrahera stora tal
I en stad planterades 435 160 plantor under ett år. Det är 125 370 fler plantor än året innan. Hur många planterades då?
Vilken information har vi?
Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
Vad betyder det att det är fler blommor än året innan?
Vilket räknesätt ska vi använda?
På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

 

Lektion 3 – Välja strategi – addition och subtraktion
Välj två av talen. Fundera över bra sätt att räkna ut talens summa och differens.
Hur kan ni till exempel addera eller subtrahera 49 996 och 50 005?
Vilka tal har ni valt?
Kan vi räkna ut summan och differensen med huvudräkning?
Vilken metod är mest effektiv?

 

Lektion 4 – Udda och jämna tal
Är summan respektive differensen udda eller jämn?
Vad påstår Samir/Anna?
Vad är ett udda/jämnt tal?
Vilken är summan/differensen?
Är summan ett jämnt tal?
Är differensen ett udda tal?
Min kompis sa att om vi kan dividera ett tal med 2, så är det ett jämnt tal. Håller ni med?

 

Lektion 5 – Addera och subtrahera negativa tal
Det här är temperaturen klockan 10.00. Klockan 12.00 är temperaturen 4 grader högre än klockan 10.00. Klockan 20.00 är temperaturen 6 grader lägre än klockan 12.00. Vad är temperaturen klockan 20.00?
Vad är temperaturen klockan 10.00?
Vad betyder det att temperaturen är 4 grader högre?
Hur rör sig termometern?
Vad är temperaturen klockan 12.00?
Vad betyder det att temperaturen är 6 grader lägre?
Hur rör sig termometern?
På vilka olika sätt kan vi visa temperaturförändringen?

 

Lektion 6 – Negativa tal – beräkna skillnad
Här är de högsta och lägsta temperaturerna i Stockholm under en vecka i januari. Vilken dag har störst temperaturskillnad?
Vilken är den högsta/lägsta temperaturen?
Vilken är temperaturskillnaden mellan den högsta och den lägsta temperaturen?
Hur tar vi reda på skillnaden?
Min kompis säger att temperaturen inte har ändrats eftersom både -2°C och 2°C är två steg från noll. Håller ni med om det?

 

Lektion 7 – Problemlösning
Lägg de fem talkorten så att summorna vågrätt och lodrätt är lika. Vad lägger ni märke till?
Vilka tal har vi och vad lägger ni märke till med dem?
Hur kan vi lägga talkorten så att summorna vågrätt och lodrätt är lika?
Hur ska vi fördela talen och vilket kan ligga i mitten?
Vad händer om vi prövar med talen 2,3,4,5 och 6?
Vad lägger ni märke till med talen i mitten?
Vad lägger ni märke till med summan?

 

Lektion 8 – Kunskapslogg
Hitta på en textuppgift som passar till blocken.
På vilka olika sätt kan vi addera/subtrahera stora tal?
Hur kan vi avrunda för att göra ett överslag?
Vilka olika strategier kan vi använda vid huvudräkning?
Hur kan vi avgöra om summan eller differensen är udda eller jämn?
Hur adderar och subtraherar vi negativa tal?
Hur kan vi beräkna skillnad med negativa tal?
Hur kan vi använda blockmodellen vid problemlösning?
Vilka talmönster kan vi titta efter i ”talpussel”?

 

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 2 arbetar eleverna med addition och subtraktion av tal upp till 1 000 000. Eleverna tränar på att använda olika metoder för att addera och subtrahera stora tal. De tränar också på att använda och välja olika huvudräkningsstrategier och att avrunda tal för att kunna använda överslagsräkning.
Eleverna får också fördjupa sig i hur summan respektive differensen påverkas av om det är udda eller jämna tal som adderas eller subtraheras. I kapitlet fortsätter eleverna att arbeta med negativa tal. De adderas och subtraherar negativa tal kopplat till temperatur, samt beräknar temperaturskillnad. De prövar också att beräkna enkla uttryck med negativa tal.
Eleverna löser vardagsnära problemuppgifter som kräver uträkningar i flera steg och använder blockmodellen som stöd. De tränar också på att lösa problem med talpussel och att se talmönster.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Addera stora tal Kunna addera sexsiffriga tal.

Kunna använda olika metoder för att addera.

Kunna avrunda för att göra ett överslag.

Kunna lösa textuppgifter kopplat till addition.

s.28 s.28
2 Subtrahera stora tal Kunna subtrahera sexsiffriga tal.

Kunna använda olika metoder för att subtrahera.

Kunna avrunda för att göra ett överslag.

Kunna lösa textuppgifter kopplat till subtraktion.

s.31 s.31
3 Välja strategi – addition och subtraktion Kunna välja lämpliga huvudräkningsstrategier vid addition och subtraktion.

Kunna förklara olika additions- och subtraktionsstrategier.

Kunna använda olika metoder för att addera och subtrahera.

s.34 s.34
4 Udda och jämna tal Kunna upptäcka och beskriva udda och jämna tal.

Kunna avgöra om en summa eller differens är udda eller jämn.

s.37 s.36
5 Addera och subtrahera negativa tal Bygga förståelse för negativa tal.

Kunna beräkna temperaturförändringar.

Kunna addera och subtrahera negativa tal.

s.40 s.39
6 Negativa tal – beräkna skillnad Kunna beräkna temperaturskillnad.

Kunna beräkna skillnad med negativa tal.

s.43 s.41
7 Problemlösning Kunna lösa problem med talpussel.

Träna på logiskt tänkande.

Kunna se talmönster vid problemlösning.

s.47 s.44
8 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.50 s.46

 

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Det binära talsystemet och hur det kan tillämpas i digital teknik samt talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur romerska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker samband mellan dessa begrepp. De tränar på begreppen avrundning och överslagsräkning. De bekantar sig med innebörden av begreppet negativa tal.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial, talbrickor och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter heltal, naturliga tal och negativa tal, samt tränar på att dela upp dem i hundratusental, tiotusental, tusental, hundratal, tiotal och ental.

Eleverna tränar på addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens egenskaper. De resonerar om och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning, överslagsräkning och skriftliga metoder, samt digitala verktyg, för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på hur uppgifterna ser ut, och resonerar om metodernas lämplighet.

Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i sina svar och jämför lösningar med varandra.

 

Algebra

Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och utvecklar förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet. Eleverna tränar på att läsa likheterna i sina sammanhang och undersöker vilka tal som saknas i talmönster och talpussel.

 

Problemlösning

Eleverna tränar på olika strategier för att lösa problem i flera steg utifrån vardagsnära situationer.

De möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa textuppgifter.

Eleverna tränar på att formulera egna uppgifter och frågor kopplade till textuppgifter eller likheter, samt på att skapa uppgifter utifrån färdigritade block.

– kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore Maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Fysik: Ljud & musik + Ljus & färger

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 36 – 41

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
  • Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra.

 

Viktiga ord & Begrepp

Avsnitt: Vad är ljud?

Decibel (dB) är enheten för volymen på ett ljud.

Ljud är vibrationer i luften som vi kan höra med örat.

Ljudhastighet är den fart som ljudet breder ut sig med i ett material.

Ljudstyrka är volymen på ett ljud.

Ljudvågor eller tryckvågor är områden som är omväxlande tätare och tunnare och som rör sig bort från ljudkällan.

Svängning eller vibration är något som varierar regelbundet, till exempel en ljudvåg som är omväxlande tät och tunn.

Ton är en regelbunden svängning i luften.

Tonhöjden är hög om en ton är gäll och låg om en ton är dov.

 

Avsnitt: Musik och buller

Brus är ett svagt buller som hörs hela tiden, en blandning av många sorters ljud.

Buller är ett störande ljud som består av slumpmässigt blandade toner och ofta hörs högt och pötsligt.

Delton eller överton är en av många toner med olika frekvenser som tillsammans skapar en sammansatt ton.

Eko är när ett ljud reflekteras mot ett föremål och kommer tillbaka svagare och otydligare.

Frekvens eller tonhöjd är antalet svängningar per sekund i en ren ton.

Grundton är den lägsta tonen i en sammansatt ton.

Hertz (Hz) är enheten för frekvens eller tonhöjd.

Klang är alla deltoner som tillsammans skapar ett musikinstruments ljud.

Musik är en konstform där toner blandas till behagliga ljudupplevelser, en form av ordnat ljud.

 

Avsnitt: Örat

Hörsel är det sinne som uppfattar ljud.

Hörselskada är en skada i örat som gör att man inte kan uppfatta alla ljud.

Ljudstyrka är ett mått på hur starkt eller hur svagt ett ljud är. Ljudstyrka mäts i enheten decibel.

Ljudvåg är en tryckvåg i luften som örat känner av och uppfattar som ett ljud

 

Avsnitt: Vad är ljus?

Ljus består av fotoner, små energirika partiklar som ögat kan uppfatta.

Ljuskälla är ett föremål som avger sitt eget ljus.

Ljusstyrka är ett mått på hur starkt något lyser.

Reflektion är när ljuset studsar på ett föremål och rör sig i en annan riktning.

Skugga är området bakom ett föremål som inte belyses av en ljuskälla.

Syn är det sinne som gör att man se och kan uppfatta ljus.

 

Avsnitt: Färger

Absorption betyder att en ljusstråle tas upp av en yta.

Brytning betyder att en ljusstråle ändrar riktning när den går från ett ämne till annat.

Foton är en ljuspartikel. Energin på fotonen avgör vilken färg ljuset har.

Ljus består av fotoner, små energirika partiklar som ögat kan uppfatta.

Reflektion betyder att en ljusstrple studsar mot en yta.

Spektrum bildas när ljuset delas upp i färger med olika energi. Rött ljus har lägst energi och violett högst energi.

Spridning sker när en foton kolliderar och sedan rör sig i en annan riktning.

 

Avsnitt: Ögat

Blinda fläcken är en del av näthinnan som saknar synceller.

Färgseende är ögats förmåga att skilja olika färger från varandra med hjälp av tapparna.

Gula fläcken är den del av ögat där syncellerna sitter tätast. Där finns bara tappar.

Stavar är de synceller som bara är ljuskänsliga. De finns på hela näthinnan och används för att se i svagt ljus.

Synceller är ögats stavar och tappar, som är känsliga för synligt ljus.

Tappar är de synceller som är färgkänsliga. Det finns tre slags tappar som är känsliga för blått, rött och grönt ljus.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Fysiken och vardagslivet

  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

 

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda informationen i diskussioner för att skapa texter och andra framställningar
  • göra dokumentationer av undersökningar i text och bild.
  • söka naturvetenskaplig information och använda olika källor
  • genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • använda utrustning på ett säkert sätt.
  • beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

v. 36 – 38. “Talen till 1 000 000”

När, under vilka veckor? 36-38

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Arbeta med talen upp till 1 000 000

Fokusområden

  • Talen till 100 000
  • Talen till 1 000 000
  • Jämföra och storleksordna tal
  • Jämföra och storleksordna tal
  • Talföljder
  • Avrunda tal

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur många personer besökte museet?
Hur kan vi visa talet?
Hur många tiotusental, tusental, hundratal, tiotal och ental är det?
Vilka och hur många talbrickor behöver vi?
Min kompis säger att 1 tiotusentalsbricka är värd lika mycket som 10 tusentalsbrickor. Håller ni med?

Lektion 2
Hur många invånare har staden?
Hur kan vi visa det?
Hur många är det av varje talsort?
Vilka och hur många talbrickor behöver vi?
Är det möjligt att bara använda tiotal och ental för att visa talet?

Lektion 3
Var ska vi placera de olika siffrorna för att bilda de största/minsta talen?
Vilka är de två talen?
Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?
Vad ska vi börja med att jämföra?
Min kompis säger att hon kunde avgöra vilket tal som är störst genom att bara jämföra siffrorna på entalets plats. Håller ni med?

Lektion 4
Hur många talkort är de?
Är det möjligt att lägga tre stycken sexsiffriga tal?
Vilka är de tre talen?
Hur kan vi jämföra talen? Finns det flera sätt?
Min kompis säger att han kunde lösa de genom att göra alla tal större än 100 000. Håller ni med?

Lektion 5
Vilka olika talföljder kan ni lägga?
Kan ni beskriva mönstret i varje talföljd?
Går det att lägga fler talföljder?
Hur kan vi visa mönstret i varje talföljd?
Vilket är nästa tal i varje talföljd?

Lektion 6
Hur kan vi avrunda invånarantalen? Vad kan vara lämpligt?
Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal eller tusental?
Kan vi avrunda på fler sätt?
Vad lägger ni märke till när ni avrundar?

Lektion 7
Hur kan vi räkna antal upp till 1 000 000?
Vad är platsvärde? Ge exempel.
Vilka begrepp kan vi använda när vi jämför tal?
Hur kan vi jämföra tal?
Hur gör vi när vi storleksordnar tal i stigande ordning/fallande ordning?
Beskriv en talföljd som ökar med 40 000 och en som minskar med 200 000.
Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal, tusental och tiotusental?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar elever med talen upp till 1 000 000. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att räkna stora antal genom att dela upp tal i hundratusental, tusental, hundratal, tiotal och ental.

Eleverna bygger på sina kunskaper om positionssystemet och använder talbrickor och tiobasmaterial för att räkna och dela upp fyrsiffriga tal i hundratusental, tusental, hundratal, tiotal och ental. De visar talens uppdelning med hjälp av positionstabeller. Eleverna upptäcker hur siffrornas värde förändras beroende av deras position och använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. De beskriver även mönster och göra klart talföljder.

Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental. De använder avrundning och gör överslag för att beräkna ungefär hur långa avstånd är och hur mycket något kostar.

I kapitlet introduceras negativa tal. Eleverna jämför och storleksordnar negativa tal utifrån tallinjen och tränar på att göra beräkningar kopplat till temperatur.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Talen till 100 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 100 000.

Bygga förståelse för positionssystemet.

Kunna dela upp tal i talsorter.

Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

s.8 s.6
2 Talen till 1 000 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 1 000 000.

Bygga förståelse för positionssystemet.

Kunna dela upp i talsorter.

Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

s.11 s.10
3 Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal och visa jämförelser med symbolerna > och <.

Kunna storleksordna tal.

s.14 s.14
4 Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal och visa jämförelser med symbolerna > och <.

Kunna storleksordna tal i stigande och fallande ordning.

s.17 s.16
5 Talföljder Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.

Kunna bilda och fortsätta talföljder.

Kunna beskriva hur siffrorna ändras i talen i talföljder.

s.20 s.19
6 Avrunda tal Kunna använda tal i närmaste tiotusental, tusental och hundratal.

Kunna använda symbolen ungefär lika med.

Kunna placera ut tal på tallinjen.

s.23 s.21
7 Kunskapslogg Reflektera över och visa din kunskap om talen till 1 000 000.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.26 s.23

 

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Det binära talsystemet och hur det kan tillämpas i digital teknik samt talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur romerska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker samband mellan dessa begrepp. De tränar på begreppen avrundning och överslagsräkning. De bekantar sig med innebörden av begreppet negativa tal.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial, talbrickor och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter heltal, naturliga tal och negativa tal i talområdet upp till 10 000. De tränar på att dela pip dem i tusental, hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal, hundratal och tusental.

Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental, samtal bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de arbetar med romerska talsymboler och talsystemet. Eleverna jämför det romerska talsystemet med vårt positionssystem.

Eleverna tränar på att använda talen upp till 10 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

De använder avrundning och överslagsräkning som metod för beräkningar.

Algebra
Eleverna undersöker vilka tal som saknas i talföljder. De tränar på att upptäcka och beskriva mönster i talföljder samt på att fortsätta talföljder.

Övergripande mål från LGR11 2.2

– kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore Maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Biologi: Vad är liv och hur funkar naturen?

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 15 – 20

 

 

Vad?

 

Syfte med temat:

  • Lära sig att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • Genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Viktiga ord & Begrepp

 

Avsnitt: Livets utveckling

Bakterie är en liten, enkel organism som består av en enda cell.

Cell är den minsta levande byggstenen i alla organismer.

Egenskap är att vara på ett visst sätt.

Evolution är utvecklingen av organismer över tiden, från generation till generation.

Föröka sig är att få avkomma, alltså ungar.

Liv är en egenskap som innebär att man bland annat har ämnesomsättning, kan fortplanta sig och kan reagera på omgivningen.

Miljard är tusen miljoner, alltså 1 000 000 000.

Organism är en levande varelse.

Robot är en maskin som arbetar av sig själv.

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

 

Avsnitt: Evolution

Begränsad är motsatsen till oändlig, alltså när något inte är hur stort som helst.

Egenskap är att vara på ett visst sätt.

Evolution är utvecklingen av organismer över tiden, från generation till generation.

Naturligt urval är att miljön där en organism lever bestämmer vilka egenskaper som gör det lättare att överleva och få många ungar där.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Organism är en levande varelse.

Urval är att välja

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

 

Avsnitt: Människans utveckling

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Avkomlingar är ett gemensamt ord för någons alla barn, barnbarn, barnbarns barn och så vidare.

Förfäder är de äldre släktingar som någon härstammar från.

Kreativ är att kunna komma på nya idéer och förverkliga dem.

Organism är en levande varelse.

Samarbete är när två eller fler personer hjälps åt och gör något tillsammans.

Släktträd är en bild som visar hur olika personer eller arter är släkt med varandra.

Utdöd är en art som inte längre finns.

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

 

Avsnitt: Hur funkar naturen?

Ekologi är läran om hur organismer påverkar varandra och miljön där de lever.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Forskare är en person som jobbar med vetenskap.

Miljö är samma sak som “omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Natur är delar av världen som människor inte har ändrat och påverkat så mycket.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Organism är en levande varelse.

 

Avsnitt: Ekosystem

Balans betyder jämvikt.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Konsument är någon som använder något.

Nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur som lever av döda växter och djur.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Organism är en levande varelse.

Producent är någon som tillverkar något.

Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.

 

Avsnitt: Energi & ämnen i naturen

Avdunsta är när vatten blir till ånga.

Cellandning är när en cell omvandlar syre och kemisk energi i maten till energi som den kan använda. Samtidigt bildas koldioxid och vatten.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Gödsel är djurbajs och annat material som man tillför marken för att det som odlas ska växa bättre.

Kretslopp är en rörelse i cirkel som pågår hela tiden, till exempel jordens kretslopp kring solen.

Organism är en levande varelse.

Vattenånga är vatten i gasform.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.

Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Natur och samhälle

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

 

Biologin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda informationen i diskussioner för att skapa texter och andra framställningar
  • göra dokumentationer av undersökningar i text och bild.
  • söka naturvetenskaplig information och använda olika källor
  • genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • använda utrustning på ett säkert sätt.
  • beskriva människors beroende av och påverkan på naturen och göra kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
  • beskriva livets utveckling och ge exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • ge exempel på och beskriva dessa med användning av biologins begrepp.
  • berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.