Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik

Årskurs: 5

Ansvarig: Maria Troedsson

När: 3-

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

Vad?

Under första delen av 5B boken kommer vi att få lära oss om numeriska och algebraiska uttryck. Första kapitlet handlar om att upptäcka prioriteringsreglerna och hur vi använder dessa. Därefter ska vi tolka och beräkna värdet av numeriska uttryck och hur vi kan skriva egna algebraiska uttryck. Slutligen kommer ni att få upptäcka växande mönster och beskriva växande mönster med varandra. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg för att se vad ni lärt er under kapitlet. 

Fokus för kunskapsloggen kapitel 1

• vilka prioriteringsreglerna är
• ge exempel på ett uttryck som innehåller minst två räknesätt och en parentes
• vad som skiljer ett numeriskt uttryck från ett algebraiskt uttryck
• vad ett växande mönster är
• ge exempel på en regel i ett mönster
• vad ett på varandra följande heltal är
• hur man fortsätter en talföljd med på varandra följande heltal som börjar med talet q

Hur?

• Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
• Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
• Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
• Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
• För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass.

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik

Årskurs: 5

Ansvarig: Maria Troedsson

När: 2-3

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

Vad?

Under första delen av kapitel 6 kommer vi att få lära oss om programmering. Kapitlet inleds med att vi utvecklar förståelsen för programmering och bekanta oss med koordinatsystem. Vidare kommer vi att öva på att använda koordinatsystem och beskriva förflyttningar i ett sådant. VI kommer dessutom att använda blockprogrammering och skapa algoritmer till dessa. Slutligen kommer vi att använda villkorssatser. Under arbetets gång kommer vi att utforska och lära oss tillsammans. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg där eleverna får reflektera över och visa sin kunskap om programmering. Under kunskapsloggen får eleverna göra en självskattning av sin kunskap och därmed få reda på vad hen behöver öva mer på.

Fokus för kunskapsloggen kapitel 6

• vad ett koordinatsystem är
• hur vi kan använda ett koordinatsystem för att beskriva en förflyttning
• vad blockprogrammering är
• vad en algoritm är
• vad villkorssatser är och hur de används vid programmering

Hur?

• Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
• Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
• Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
• Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
• För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass.

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik
Årskurs: 5
Ansvarig: Maria Troedsson
När: 46-49

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

Vad?
Under första delen av kapitel 5 kommer vi att få lära oss om att beskriva procent, beräknar procent, samband mellan bråkform, decimalform och procentform, hur vi beskriver förhållanden samt jämföra dessa med varandra. Kapitlet inleds med att vi utvecklar förståelsen för procent genom att beskriva andel av något från bråkform och decimalform till procentform. Vidare kommer vi att öva på att beskriva vad procent är och se ett samband mellan bråkform och procentform. Procent vi kommer att arbeta med är främst 100%, 75%, 50%, 25% och 10% av ett antal. Kunna beskriva nytt pris efter rabatt och beräkna procentandel och omvandla till procentform. I slutet av kapitlet beskriver vi förhållanden mellan två mängder och beskriva förhållandet mellan denna på olika sätt. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg där eleverna får reflektera över och visa sin kunskap om procent och förhållande. Under kunskapsloggen får eleverna göra en självskattning av sin kunskap och därmed få reda på vad hen behöver öva mer på.

Fokus för kunskapsloggen kapitel 5

• hur vi kan beskriva procent.
• hur vi kan beräkna procent.
• hur vi kan beskriva sambandet mellan bråkform, decimalform och procentform.
• på vi på olika sätt kan beskriva förhållande.
• hur vi kan jämföra förhållande.

Hur?

• Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.

• Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
• Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
• Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
• För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass. 

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik
Årskurs: 5
Ansvarig: Maria Troedsson
När: 46-49

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje kapitel avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

Vad?
Under första delen av kapitel 4 kommer vi att lära oss om sambandet mellan bråk och division och vad skillnaden är med bråk i bråkform och blandad form. Därefter utforskar vi hur vi kan skapa likvärdiga bråk genom att både förlänga och förkorta bråk till gemensam nämnare. Vi kommer dessutom att lära oss om hur vi subtraherar och adderar bråk och hur vi kan storleksordna bråk både som större än och mindre än. I slutet av kapitlet lär vi oss om hur vi kan beskriva bråk som en del av antal. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg där eleverna har möjlighet att visa sina kunskaper och se vad hen behöver öva mer på.

Fokus för kunskapsloggen kapitel 4

• när vi använder bråk.
• hur bråk och division hör ihop.
• hur vi kan omvandla bråk till blandad form och vice versa.
• hur vi kan jämföra och storleksordna bråk.
• vad likvärdiga bråk innebär.
• hur vi gör när vi förlänger bråk.
• hur vi gör när vi förkortar bråk.
• hur vi gör för att addera/subtrahera bråk med olika nämnare.
• hur vi gör för att räkna ut del av antal.

Hur?

• Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.

• Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.

• Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?

• Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.

• För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass. 

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria