Mars Veckobrev v.20

 

 

Sommar vankas och det spritter i barnens ben märker vi, verkligen slutspurt nu. Dessutom en försmak på det med lite ledighet nästa vecka 🙂

Man kan väl säga att det bara är en ”riktig” skolvecka kvar, sista veckan kommer vi ha schemabrytande mys-dagar…

I torsdags så hade Matilda, Malou, Minna & Inaya bakat massa godsaker till HELA klassen, så himla fint initiativ, tack för ert fina engagemang 🙂

 

 

Nu över till Marsipanernas journalister som denna vecka består av Minna, Matilda, Frida Å, Inaya, Malou & Nikita för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

 

– Hur räknar man ut arean av en triangel?!

 

 

Det börjar närma sig slutspurt för det vi jobbat med i 7 veckor. Som era kids har jobbat, jag är så stolt!! Vi har arbetat med att undersöka vad naturen ger oss, hur beroende vi är av den och hur vi borde värna om den. I sina grupper har de även undersökt och jämfört två olika livsmiljöer, nämligen skog och fjäll. De har arbetat med att undersöka vilka växter och djur man kan hitta i de olika livsmiljöerna och hur näringskedjorna skiljer sig åt. Vecka 22, på tisdag – torsdag, ska de få presentera sina undersökningar, dock inte allt de har jobbat med, utan varje grupp får en specifik del de ska redovisa. I Classroom kan man hitta vilka frågeställningar varje grupp ska redovisa 🙂

 

 

 

Övrig information

Måndag 23/5

Måndag 23/5 är en studiedag, så ni kommer alltså få uppgifter i Classroom som ska göras denna dag, en uppgift i NO (Biologi) som redan har publicerats och en uppgift i Åsas ämne ska du plugga på ekonomiprovet.

Så håll utkik i Classroom 🙂

 

 

Nya grupper

Nya grupper för nästa termin kommer presenteras i början av vecka 22!

 

 

Spex-fredag

Nu var det ett tag sedan  vi hade spex-fredag, så nästa fredag är det dags igen! Vi beslutade gemensamt för temat 0mbytta roller!

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.21

Ledigt

OBS! Måndag studiedag (se Classroom)

 

V.22

Tis-tors: Redovisa presentationer 

Tors: Prov i ekonomi

Fre: Besöksdag, era nya klasskamrater kommer!

 

V.23

Schemabrytande dagar: Mer detaljerad info kommer senare… 

Måndag: Ledig

Tisdag: Bad på Södersved. Matsäck:)

Onsdag: Diverse spännande saker samt förbereda Tellus årliga traditionlunch…

Torsdag: Städdag

Fredag: Avslutning!

 

V.24

Sommarlov!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

Mars veckobrev v 18

Hej alla Marsianer!

Tack för en härlig vecka i vårsolen. Nu räknar vi ner dagarna inför sommarlovet!

 


Schack 56:an

Vilken känsla det var att få vara med i en stor schacktävling online! Man blir så förundrad över att se att alla elever kan och vill delta i tävlingen och målmedvetet håller fokus under 60 min för att samla in poäng till klassen. Varje match varade i 10 minuter så de hann spela med flera olika personer med olika strategier…
När tävlingen var slut fick vi reda på att gröna gruppen har gått vidare till distriktsfinal! Wow!

Men… tyvärr är finalen en söndag, i Uppsala och avgiften är på 2500 kr, så vi har valt att inte genomföra den.

Hur som helst – fantastiskt bra jobbat alla Marselever!


Skolans dag

På onsdag nästa vecka är det dags för skolans dag igen. Marsklasserna kommer ju att ansvara för försäljningen på skolan och vi hoppas att det kommer mycket besökare och att det blir en bra förtjänt!
Våra klassrum kommer att vara öppna och fulla av aktivitet kl 13-14. Då kan man vara med och spela schack, eller prova mattekluringar. Från kl 14-15 kan man gå runt och titta vad som händer i alla de andra gårdarna.
När ni föräldrar kommer övertar ni ansvaret för era barn.

 

Hälsning från Cissi

Var ödmjuk inför livet
tag inte allt för givet

Den här devisen har följt mig under åren. Tider när det har varit bra på alla sätt och tider som har varit mer påfrestande i mitt liv.

Tacksamhet att få vara frisk, ha en familj och ett arbete att gå till.
Att vi får leva som fria människor i ett demokratiskt samhälle – det har blivit viktigare än aldrig förr.

Tacksam över att jag har fått följa eleverna i nuvarande Mars under många år. Att jag har fått lära känna er föräldrar och har fått känna ert förtroende. Att vi har delat funderingar, glädjeämnen och pedagogiska utmaningar.

Nu är det dags för mig att ta mig an nya uppgifter som mentor i blivande Neptunus. Jag kommer därför inte att vara mentor i Mars (blivande Tellus) under nästa läsår och jag lämnar också över engelskan till en annan kollega.

(Andreas, Åsa och Miche kommer att finnas kvar med klassen.)

Tack för allt! Vi får säkert möjlighet att säga hej då innan terminen är slut.

Er fröken Cissi

 

Trevlig helg!

Cissi, Andreas, Åsa och Miche

SH/ Ekonomi

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor

V. 14 – 22

 

Vad?

 

Frågeställning och följdfrågor

  • Varför finns pengar? 
  • Hur gick vi från byteshandel till swish? 
  • Vad är privatekonomi? 
  • Vad är inkomster och utgifter? 
  • Hur ser min privata ekonomi ut? 
  • Vad är en budget?
  • Vad är varor och tjänster och vem bestämmer priset egentligen? 
  • Vilka är de bästa argumenten för att kunna förhandla (upp) om veckopengen? 
  • Vad är offentlig ekonomi? 
  • Vem bestämmer om dem? 
  • Hur ser barns olika villkor ut i världen? 
  • Vad är välstånd och fattigdom? 
  • Finns det fattiga människor i Sverige? 
  • Orsaker och konsekvenser till fattigdom?

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. 

 

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
  • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
  • Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett fungerande sätt. 

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då samband med underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa. 

Vi kommer bland annat att titta på film och göra egna filmer, ha föreläsningar,  men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker löpande under temat gång genom de diskussioner vi för, de uppgifter vi genomför samt det slutgiltliga prov vi kommer att ha.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.

 

Mars Veckobrev v.16

 

 

 

Då är vi tillbaka efter att ha samlat på oss energi under Påsken, fantastiskt är också att våren verkar vara här för att stanna 🙂

Nu över till Marsipanernas journalister som denna vecka består av Frida & Liv för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

 

 

– Vilka olika träd hittar du i på vår skolgård?

 

 

 

 

Vi har äntligen startat upp terminens sista tema som är inom ämnet biologi, nämligen skog, fjäll, sjö & hav.

 

 

I detta tema arbete kommer vi arbeta i mindre grupper och fokus kommer vara att jämföra olika livsmiljöer, till en början att jämföra skog med fjäll. Vilka växter kan man hitta i de olika miljöerna? Vilka djur kan man hitta och vilka djur äter vad?

I torsdags fick barnen planera en liten utflykt till skogen som vi ska göra på måndag. Varje grupp har blivit tilldelad ett träd, antingen tall, gran, björk eller ek. Tanken är att de ska leta upp sitt träd och sedan skapa ett träd-collage med bland annat bilder, löv (får man rita än så länge), kvistar och en liten faktaruta, samlat på ett A3 papper som vi sedan dekorerar klassrummet med 🙂

Temat ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper och nyfikenhet för att veta mer om sig själva och naturen. De ska få möjlighet att ställa frågor om naturen och människan, utifrån egna upplevelser. Vi kommer arbeta med systematiska undersökningar genom praktiskt undersökande arbete som när vi ska ut i skogen på måndag. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

Vi kickade igång temat med att ta reda på vad vi får från naturen, alltså så kallade ekosystemtjänster.

 

 

 

 

Tips från (matte) coachen Andreas

Det börjar dra ihop sig för ännu ett matematikprov.

Vi är just nu i skedet där vi omvandlar längd och viktenheter, så den odödliga ramsan väcktes återigen till liv i veckan… 😉

 

 

Provet är på kapitel 1, 2 och 3 som vi arbetat med i övningsboken SingMa. Ett tips är att börja plugga lite hemma redan nu. Varje kapitel i övningsboken avslutas med en kunskapslogg som sammanfattar hela avsnittet. Kunskapsloggarna har jag kopierat upp så man kan plugga genom att göra dem igen, de finns även i Classroom i klassuppgifter ”Inför Provet” 🙂

Det går även att plugga digitalt genom http://www.nok.se, där finns det extramaterial till alla lektioner vi jobbat med 🙂
Du loggar in på www.nok.se genom att klicka på ”logga in” och därefter klicka på den lilla google ikonen under användarnamn och lösenord. Man loggar alltså in via sitt google-konto på Lemshaga därefter klickar man in sig på kursen ”Marsipanerna 21/22” och väljer Singma matematik 5B 🙂

 

När?
Torsdag 12/5 (vecka 19)
Röd grupp: 08.20 – 09.00 med fortsättning 13.30 – 14.30
Grön grupp: 09.50 – 10.30 med fortsättning 12.25 – 13.25

 

Tips:
Ta med en frukt eller liknande för att orka med att sitta så länge 😉

Dessa tre kapitel handlar provet om:

Kapitel 1 – Numeriska och algebraiska uttryck

  • Använda prioriteringsreglerna
  • Tolka, skriva och beräkna numeriska uttryck
  • Tolka och skriva algebraiska uttryck
  • Tolka och beskriva växande mönster

Kapitel 2 – Decimaltal

  • Tiondelar, hundradelar och tusendelar
  • Jämföra och storleksordna decimaltal
  • Omvandla från bråkform till decimalform
  • Addera och subtrahera decimaltal
  • Multiplicera och dividera decimaltal

Kapitel 3 – Längd, massa, volym och tid

  • Omvandla längdenheter
  • Omvandla massenheter
  • Omvandla volymenheter
  • Omvandla tidsenheter
  • Läsa av mätinstrument med olika graderingar
  • Jämföra och storleksordna måttenheter
  • Problemlösning

Hör gärna av dig om du har några frågor!

 

Övrig information

Judith hälsar en stoor tumme upp till alla modiga och trevliga elever som fick sin andra dos HPV vaccin idag! 🙂

 

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.17

Fredag: Skolgårdsdisco om vi i storgården har klarat av  ”läsutmaningen”

 

V.18

 

V.19

Torsdag: Matematikprov

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

Mars veckobrev v 14

Hej alla Marsianer!

 

Tack för en fin sista vecka före lovet, intensiv och lärorik, utmanande och utvecklande 🙂

Engelska

På engelsklektionerna den här veckan har vi gjort ett läsförståelsetest som vissa tyckte var lite knepigt, men alla lyckades ändå bra. Vi har läst om påsktraditionerna som vi har i de nordiska länderna och eleverna fick sedan sammanfatta dessa i en tankekarta. När vi firar påsk i Sverige nuförtiden har vi ju också tagit upp traditioner från andra delar av världen, t ex äggjakt och att klä ut oss till t ex påskharen (kommer från Tyskland).

Vi hann även pyssla lite och gjorde påskkort.

Under mentorstiden på fredagen gick eleverna en tipsrunda med frågor om påsken och våra traditioner. Sedan bjöds de på godis som påskharen hade lämnat.

En sak som jag har tagit upp vid flera tillfällen med eleverna i olika årskurser är vikten av att vara artig (polite) i Engelsktalande länder. ”Det är A och O” påstår min man,  från London. Att säga I´m sorry, Please och Thank you, är mycket viktiga ord och fraser för att lyckas i livet och att själv bli behandlad med respekt.
Som jag säkert har sagt och skrivit förut anser jag att vi har mycket att lära oss av detta förhållningssätt.
Miche och jag hade en liten dialog om vad detta kan innebära t ex i arbetslivet. Att komma i tid, inte använda ett dåligt språk o s v.

 

 

Hej

Ni elever i Mars som har textilslöjd under våren har skapat sköna och unika Fulmonster.
Ni har själva fått hitta på formen och sedan sytt och broderat era Fulmonster precis som ni själva önskat.
Genom att vi benämner det fulmonster släpps mer kreativitet loss, vi fastnar inte i ”snygghetsfällan”, det är tankeväckande och befriande. Efter avslutat arbete har ni fått berätta några rader om er figur, vad den gillar eller ogillar samt ibland om hens egenskaper.
De blir riktigt sköna typer, ibland lite hemska och ibland söta och lustiga historier.
Nästa projekt är att sy slöjdpåsar med era initialer som applikation.

Hälsningar från textilläraren Åsa Gustafsson

Fulmonster vt22 del 1

Fulmonster vt22 del 2

 

 

V .15
Påsklov

Utmaning: Hela Storgården läser tillsammans 500 timmar på två veckor. Om alla elever i Storgården läser 15 min per dag i två veckor klarar vi utmaningen. Tävlingen startar fredagen den 8/4 och avslutas fredagen den 22/4.
Om vi klarar utmaningen vinner vi:
Skolgårdsdisco för hela Storgården den 29/4 12.30-13.30. 
Det blir musik, dans, aktiviteter och något gott att äta. (Alla elever slutar efter discot).
Nya böcker till biblioteket (värde 10 000:-)

OBS! Glöm inte att notera läsningen i häftet som du fick med hem idag.

 

 

Ha ett underbart lov! Vi ses den 19 april igen.

Cissi, Åsa, Andreas och Miche

 

Biologi: Skog, fjäll, sjö och hav

 

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 14 – 22

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.
  • Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.
  • Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Viktiga ord & Begrepp

Skog

Avsnitt: Växter i skogen

Barr är de smala, styva och vassa bladen som finns hos till exempel gran och tall.

Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Löv är de platta, mjuka blad som finns hos bland annat björk och lönn.

Pynta är ett annat ord för att dekorera, alltså att göra fint genom att till exempel hänga upp prydnader.

Skott är en del av en växt som består av en stam med blad på.

Stjälk är den mjuka stammen som finns hos örter.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

 

Avsnitt: Djur i skogen

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar. Fåglar har vingar, två ben och näbb.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Skygg är att vara rädd för människor och undvika dem.

Spillning är ett annat ord för djurbajs.

 

Avsnitt: Vem äter vad i skogen?

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Frö är något en växt bildar för att föröka sig. Ett frö kan gro och bild en ny planta

Insekter är små djur som har sex ben.

Nektar är en söt vätska som bildas i blommor för att locka dit insekter.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Pollen är små partiklar som bildas i blommor och som innehåller hanceller.

Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.

 

Fjäll

Avsnitt: Växter i fjällen

Anpassad är att en organism har egenskaper som är bra i miljön där den lever.

Fjäll är ett högt berg där det inte växer någon skog på toppen.

Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans. Lavar kan växa som platta, skrovliga lager på stenar eller som rufsiga, buskiga lager på marken.

Organism är en levande varelse.

Svampar är organismer som består av tunna trådar och ofta har fruktkroppar.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

 

Avsnitt: Djur i fjällen

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar, vingar, två ben och näbb.

Individ är en enskild varelse, till exempel ett djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Miljö är samma sak som ”omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

 

Avsnitt: Vem äter vad i fjällen?

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

 

Sjö och hav

Avsnitt: Växter och alger i sjön och havet

Fytoplankton är små alger som flyter runt fritt i vattnet.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Tång är stora alger som sitter fast i botten.

Undervattensväxter växer med hela växten under vattenytan.

Vattenväxter växer med sina rötter under vattenytan.

 

Avsnitt: Djur i sjön och havet

Cyklop är en gummimask med glasruta som man använder för att kunna se under vatten.

Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk, till exempel katter och sälar.

Fiskar är en grupp djur som har fenor och andas vatten, till exempel abborre och gädda.

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, till exempel fiskmås och trana.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Kräftdjur är en grupp djur som har hårt skal och oftast bor i vatten, till exempel räkor och krabbor.

Nässeldjur är en grupp väldigt enkla djur, till exempel maneter och koraller.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Spö är ett fiskeredskap som består av en lång, smal och böjlig pinne med en lina och krok.

Tagghudingar är en grupp enkla djur som lever på havsbotten, till exempel sjöstjärnor och sjöborrar.

 

Avsnitt: Salt och sött vatten

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Biologisk mångfald är hur många olika arter det finns i ett område.

Brackvatten eller bräckt vatten är vatten som inte är lika salt som vattnet i haven men saltare än sötvatten.

Hav är det sammanhängande vatten som sträcker sig runt hela jordklotet.

Salthalt är hur många gram salt det finns löst i en liter vatten.

Saltvatten är vatten som innehåller så mycket salt att det inte kan användas som dricksvatten.

Sötvatten eller färskvatten, är vatten som har så låg salthalt att det inte smakar salt.

 

Avsnitt: Vem äter vad i sjön och havet?

Alger är en grupp organismer som har fotosyntes och lever i vatten. Vissa är stora och sitter fast i botten, andra är mycket små och flyter runt fritt i vattnet.

Filtrera är att ta bort partiklar från en vätska genom att hälla den genom ett filter.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Plankton är små organismer som driver omkring i hav och i sjöar.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Vattendrag är bäckar, åar, älvar och floder.

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Biologin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi undersöker, skriver, spelar in filmer, diskuterar och dramatiserar för att förankra det teoretiska. Vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda biologiområdets begrepp och uttrycksformer.
  • samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet.
  • söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och resonerar om informationens och källornas användbarhet
  • skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.
  • genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar.
  • jämföra och resonera kring olika livsmiljöer.
  • dokumentera ditt arbete i text och bild.
  • beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen.
  • beskriva organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Fältstudier

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Lycka till! =)

/Andreas