mars

Mars vecka 13

Hej alla Marsipan-familjer!

 

Tack till alla som deltog i onsdagens föräldramöte. Det är lite märkligt att sitta och prata rakt in i en datorskärm, vi längtar efter att få träffa alla vårdnadshavare på riktigt!

 

Du som missade mötet hittar en inspelning på schoolsoft.

Lemshaga läser

I morgon, fredagen den 2/4, drar äntligen lästävlingen Lemshaga läser igång! Vi i Mars är såklart supertaggade på att ta hem vinsten. Hoppas att ni alla får till många mysiga lässtunder under påsklovet! Alla som var på plats fick idag med sig ett protokoll att fylla i. Protokollet finns också på schoolsoft och i svenska-klassrummet på classroom. Det går också bra att så länge skriva upp antal sidor ni läser på ett vanligt papper. Du som har som anpassning att du lyssnar istället för att läsa med ögonen skriver upp antal lyssnade minuter istället.

Idag boktipsade vi och såg till att ladda upp med bra böcker inför lovet. Flera har börjat intressera sig för andra världskriget och slukar böcker i ämnet.

 

 

Fysik-asvlutning

 

Nu har vi tagit oss igenom fysikblocket i åk 5. Vi har arbetat med energiformer, energiomvandling, energikällor, värmeledning, väder, klimat och hållbar utveckling.

I går, onsdag, skrev ni prov på Väder och klimat. Bra kämpat allihopa!

 

 

Idag, torsdag, avslutade vi med att bygga ihop eco racers där vi försökte ladda små radiostyrda bilar med hjälp av energi från sol, vatten och vind. Vi fick inte alla att fungera men de allra flesta fick till slut bilarna att köra.

 


 

Dansa dansa

 

På idrotten har det kämpats hårt med gruppdanser. Jag har fått fina filmer från Krister som jag pratade med några av er om att lägga upp. Tyvärr är filerna i dagsläget för stora, jag ska se hur vi kan lösa det tekniskt. Här får ni hålla till godo med en bild så länge:

 

 

April april

Några kompisar gick ut hårt inför 1:a april och prankade oss andra. Vi fick dock inte bara pranks utan också helt fanntastiska choklabollar. Tusen tack!

 

Många i personalen fick också idag hjärtat i halsgropen när de kom ner till parkeringen och möttes av en parkeringsbot. Vilken tur att de vid närmare undersökning upptäckte att det i själva verket rörde sig om påskhälsningar från Mars Grön.

 

Glad påsk och trevligt lov till er alla fina!

 

Varma hälsningar,

Anna, Catrin, Johanna och Maria

 

 

 

 

 

 

Mars vecka 12

Hej våra bästa marsianer!

Tack för ännu en härlig vecka tillsammans med er. Vilket underbart väder vi har fått uppleva den här veckan, äntligen är våren här! Under tisdagens matematiklektion hade vi lektionen utomhus vilket ni klarade briljant.


I matematiken under den här veckan har vi fortsatt att lära oss om decimaler där ni fått upptäcka tusendelar, fått jämföra och storleksordna decimaltal och omvandlat bråk till decimalform. Under torsdagens matematiklektion som ni hade vikarie för mig fick jag höra att ni var mycket engagerade och duktiga, bra jobbat! Under nästa vecka kommer vi att lära oss hur man adderar och subtraherar decimaltal och hur vi multiplicerar decimaltal med varandra.

Från och med denna vecka kommer ni att ha engelskläxor udda veckor och matematikläxor jämna veckor för att det inte ska bli för mycket. Påminnelse! Om vet med sig att man inte har en engelskbok som läsebok behöver man ta sig till biblioteket för att låna en om man redan har kollat i skolans bibliotek och inte hittat någon.

I engelskan kommer vi att i nästa vecka arbeta med hur man firar påsk i Storbritannien och vad som skiljer sig åt med hur vi firar här i Sverige. Ni kommer dessutom att få tillbaka era läsförståelse och hörförståelsetester.

 

Rastaktiviteter

Under mentorstiden den här veckan har fortsatt att ägna åt oss att prata om vilka regler och förhållningssätt vi ska ha när vi spelar fotboll och Princess. Ni har väldigt kloka idèer och tankar, nu gäller det bara att vi spelar efter dessa. Tänk även på att bjuda in någon som inte brukar vara med och spela, ju fler desto roligare! Här nedan kan ni se vilka regler som vi ska följa när vi spelar Princess.

Regler

Orättvist - rösta om passen ska gå om.

Under knäna - passen går om.

1- metersregeln - om passen är 1 meter ifrån går passen om.

Tre dåliga kast i rad - åker den som kastat ut.

Inte hålla bollen i mer än fem sekunder.

Såhär spelar vi

Passa bollen till valfri mottagare - innan du passar säg namnet till den du passar till.

Tar inte mottagaren emot bollen - ska mottagaren ropa stopp när hen har hämtat bollen.
När stopp ropas stannar alla på det stället de är på. Därefter kastar mottagaren bollen på valfri spelare.
Den som bollen nuddar åker ut och om bollen inte träffar någon är den som rullade bollen som åker ut.

Rangordning
  1. Princess / prins
  2. 2. Queen / king
  3. 3. Star

 

Kommande vecka

Föräldramöte onsdagen 31/3 klockan 17.30-19.00 – länk skickas ut separat

Skolan stänger 15.00 på torsdagen den 1/4 (skärtorsdag) för påsklov

Påsklov vecka 14

Prov/läxor kommande vecka

Tisdag: Glosor + text engelska Mars röd (se Schoolsoft)

Onsdag: NO – prov (instuderingsfrågor med svar finns på Classroom)

Glosor + text Mars grön (se Schoolsoft)

Blänkare

16/4 Kunskapslogg kapitel 2

 

Veckans mattekluring – för de som vill!

 

 

Trevlig helg önskar,

Maria, Catrin, Anna och Johanna

 

 

Decimaltal vecka 11-16

När, under vilka veckor? 11-16

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Decimaltal
Fokusområden:

  • Tiondelar, hundradelar och tusendelar
  • Jämföra och storleksordna decimaltal
  • Omvandla från bråkform till decimalform
  • Addera och subtrahera decimaltal
  • Multiplicera och dividera decimaltal

    Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1
Tiondelar
– vilket värde har varje talbricka?
– vad påstår Gustav/Fatima?
– hur många ental/tiotal behöver vi?
– vilket värde har varje siffra i 1,2?

Lektion 2
Hundradelar
– vilket värde har varje talbricka?
– hur kan vi skriva och läsa talet?
– vilket värde har varje siffra i talet?
– vilka talbrickor kan vi använda för att visa talet?

Lektion 3
Upptäcka tusendelar
– vilket tal visar den stora kuben?
– visar de andra delarna ett tal som är större eller mindre än 1?
– hur många plattor/stavar/små kuber får plats i stora kuben? Vad kallar vi varje del?
– vilket tal visar plattan/stavarna/de små kuberna?

Lektion 4
Tiondelar, hundradelar och tusendelar
– vilket värde har varje talbricka?
– vilka olika tal kan vi bilda med sju talbrickor?
– hur många ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar är det i varje tal?

Lektion 5
Jämföra och storleksordna decimaltal
– var skriver vi respektive talsort?
– vilka olika tal kan vi bilda?
– hur kan vi jämföra talen? Vad ska vi börja med?
– varför jämför vi endast entalen före tiondelarna?
– min kompis säger att han inte behöver jämföra alla talsorter för att kunna storleksordna talen. Stämmer det?

Lektion 6
Från bråkform till decimalform
– hur ska vi omvandla bråken till decimaltal?
– vilket av bråken är lättast att omvandla?
– hur gör vi för att bilda likvärdiga bråk?
– hur kan vi omvandla bråken till tiondelar eller hundradelar?
– kan vi jämföra bråk genom att bara titta på nämnarna?

Lektion 7
Addera och subtrahera decimaltal
– är talen som kan stå på talkorten större eller mindre än ett?
– vad kallar vi tal som är mindre än ett?
– vilka två decimaltal ger summan ett?
– vilka två decimaler ger summan tio?
– hur kan vi ta reda på vilket tal som saknas om vi känner till ett av talen och summan av talen?

Lektion 8
Multiplicera decimaltal
– hur långt är bandet?
– hur många lika stora delar ska vi dela bandet i?
– hur lång är varje del?
– på vilka olika sätt kan vi ta reda på den sammanlagda längden av tre delar?

Lektion 9
Multiplicera decimaltal
– hur mycket väger ett paket socker?
– vilket räknesätt ska vi använda?
– vilka olika metoder kan vi använda för att ta reda på hur mycket åtta paket väger?
– kan vi dela upp talet och multiplicera varje talsort separat?
– kan vi använda uppställning?

Lektion 10
Dividera decimaltal
– kan vi dela upp talet och dividera varje talsort separat?
– hur kan vi dela upp talet om vi vill dividera med 4?
– är det lätt att dividera 12 ental med 4, 4 tiondelar med 4 och 8 hundradelar med 4?
– hur kan vi dela upp talet om vi vill dividera med 3?
– är det lätt att dividera 12 ental med 3, 3 tiondelar med 3 och 18 hundradelar med 3?
– finns det fler sätt?

Lektion 11
Dubblera och halvera decimaltal
– vad är produkten/kvoten av 56 och 2?
– hur kan vi använda svaren för att räkna ut 0,56 * 2?
– hur kan vi använda svaren för att räkna ut 5,6/2?
– finns det fler sätt?

Lektion 12
Kunskapslogg kapitel 2

Fokusområden

  • Vad är tiondelar?
  • Vad är hundradelar?
  • Vad är tusendelar?
  • Hur gör vi när vi storleksordnar decimaltal?
  • Hur gör vi för att omvandla från bråkform till decimalform?
  • På vilka olika sätt kan vi addera och subtrahera decimaltal?
  • På vilka olika sätt kan vi multiplicera decimaltal?
  • På vilka olika sätt kan vi dividera decimaltal?

 

 

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Tiondelar Utveckla förståelse för positionssystemet och tiondelar.

Kunna dela upp tal i ental och tiondelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talsorterna.

 s.32 s.32
2 Hundradelar Utveckla förståelse för positionssystemet och hundradelar.

Kunna dela upp tal i ental, tiondelar hundradelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talstorterna.

 

 s.35 s.35
3 Upptäcka tusendelar Utveckla förståelse för positionssystemet och tusendelar.

Kunna visa och skriva tusendelar på olika sätt.

Kunna läsa decimaltal.

 

 s.40 s.37
4 Tiondelar, hundradelar och tusendelar Kunna dela upp tal i ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talsorterna.

 s.43 s.40
5 Jämföra och storleksordna decimaltal Kunna jämföra och storleksordna tal utifrån ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar.

Kunna visa jämförelser i en positionstabell.

Kunna visa och jämföra decimaltal på tallinjen.

 s.46 s.43
6 Från bråkform till decimalform Kunna visa och skriva tiondelar och hundradelar på olika sätt.

Kunna uttrycka olika bråk som tiondelar och hundradelar.

Kunna omvandla tal i bråkform till tal i decimalform.

 s. 50 s.45
7 Addera och subtrahera decimaltal Kunna hitta decimaltal som ger summan ett respektive tio.

Kunna addera och subtrahera decimaltal.

Kunna använda olika metoder för att addera och subtrahera decimaltal.

 s.54 s.47
8 Multiplicera decimaltal Kunna multiplicera decimaltal med heltal.

Kunna använda olika metoder för att multiplicera decimaltal.

 s.58 s.49
9 Multiplicera decimaltal Kunna multiplicera decimaltal med heltal.

Kunna använda olika metoder för att multiplicera decimaltal.

 s.60 s.51
10 Dividera decimaltal Kunna dividera decimaltal med heltal.

Kunna använda olika metoder för att dividera decimaltal.

 s.63 s.54
11 Dubblera och halvera decimaltal Kunna dividera decimaltal med heltal.

Kunna halvera decimaltal.

Kunna använda olika metoder för att multiplicera och dividera decimaltal.

 s.66 s.57
12 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om decimaltal.

Göra en självskattning av sin kunskap.

 s.70 s.60

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal, decimaltal och tal i bråkfrom. De jämför talens egenskaper genom att storleksordna dem. De delar upp decimaltalen i tiotal, ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar och växlar mellan talsorter.
Eleverna använder positionssystemet för tal i decimalform. De beskriver tal utifrån tiotal, ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar, samt utvecklar förståelse för att siffrornas värden beror på vilken positiv de har i talet. Eleverna tränar på att använda tal i bråk- och decimalform i uppgifter kopplade till vardagsnära situationer. Eleverna möter addition, subtraktion, multiplikation och division i elevnära sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.
Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning och skriftliga metoder, för att addera, subtrahera, multiplicera och dividera.

Samband och förändring
Eleverna tränar på att beskriva proportionella samband, som dubbelt och hälften, vid multiplikation och division med två.

Problemlösning
Eleverna löser och formulerar textuppgifter utifrån vardagliga situationer.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

 

 

 

 

Mars vecka 11

Hej alla favorit-Marsipaner!

 

Bra jobbat i veckan med So-prov, simtester, pitchar och väderinstrument med mycket mera. En av veckans höjdpunkter (eller?) var kanske långpromenaden hem från simningen som gav oss en snabblektion i alla väder som finns på 45 minuter. Bra kämpat alla!

 

Normer och värden

 

På mentorstiden har vi fortsatt arbetet ”Ännu bättre sammanhållning i Mars”, bland annat genom Hemliga kompisar. Den här veckan har vi även ägnat oss en hel del åt rastverksamheten. Eleverna har fyllt i en enkät om trivsel på rasten och vi har påbörjat samtal i grupper. Du som har barn som brukar spela fotboll på rasten har fått ett mail med vad den gruppen kommit fram till. De elever som brukar köra Princess har också pratat en del. Vi kommer fortsätta ha fokus på rastverksamheten kommande veckor.

 

 

Katitzi

 

Vi fortsätter läsa Katitzi och Lump-Nicke. Katarina Taikons självbiografiska berättelse utspelar sig i Tantolunden i början av 40-talet. Kommer du ihåg hur vi kunde lista ut att den utspelar sig under 40-talets första halva? När vi läser övar vi på att slå upp obekanta ord, sammanfatta de viktigaste händelserna och undersöka hur författaren använder språket.

Vi skriver av en dialog och undersöker på vilket sätt den visar hur karaktärerna är som personer.
Med hjälp av bokens bilder sammanfattar vi viktiga händelser.
Vi markerar obekanta ord när vi läser och tar reda på vad de betyder.

Retorikmatchen

 

Arbetet med att få fram de allra bästa talen till Retorikmatchen fortsätter. Den här veckan har ni i par skrivit pitchar som ni framfört för klassen. Vi har samlat bra saker ur alla tal och snart börjar det bli dags att skriva på det gemensamma ansökningstalet till Retorikmatchen. Jag är så imponerad över både era tal och er förmåga att se det positiva i allas arbete.

 

 

Väder och klimat

 

Det sista fysik-området för det här läsåret tuffar på. Detta är ett område ni redan arbetat med på SO:n och det märks. Fokus har de senaste två veckorna varit skillanden mellan väder och klimat, vad som styr klimatet, lågtryck och högtryck, vindar samt väderinstrument. Nästa vecka redovisar vi grupparbetena om ett väderinstrument samt fördjupar oss i växthuseffekten.

 

Jag skulle också vilja att vi hinner med en laboration som kräver pet-flaskor (olika storlekar fungerar). Ta gärna med ett par om du har hemma!

 

Instuderingsfrågor och svar till NO-provet den 31/3 finns i NO/tk-rummet på classroom.

 

Nästa vecka

 

Måndag: Grön sovmorgon till 9.30. Röd börjar 8.20 som vanligt.

Tisdag: Alla har (som vanligt) sovmorgon till 9.30.

Onsdag:

Torsdag: Läsläxa
Fredag: Matteläxa

 

Blänkare

 

NO-prov Väder och klimat 31/3

Lediga långfredag 2/4

Påsklov vecka 14

 

Trevlig helg!

/Catrin, Anna, Maria och Johanna

Veckobrev Mars vecka 10

Hej våra bästa marselever och föräldrar!

Den här veckan har vi hunnit med mycket. Allt ifrån att vi har välkomnat vår nya rektor Marianne med välkomstbrev till att skriva kunskapslogg för kapitel 1 i matematiken. Båda två har ni lyckats med bravur! Nästa vecka kommer vi att påbörja kapitel 2 som handlar om decimaltal, ny läxa till nästa fredag kommer att finnas på Schoolsoft inom kort.

 

Schack56an

Nu har vi äntligen skickat in alla papper för att vi ska kunna delta i schackturneringen och vi har skapat våra två schackklubbar Mars schackklubb och Lemshagas Schakademi. På grund av rådande omständigheter kommer tävlingen att hållas digitalt även den här gången. Vi kommer att få ett digitalt möte med en som arrangerar tävlingen, detta kommer att bokas så att vi kan ha mötet innan påsklovet. Återkommer med tider och detaljer för tävlingen inom kort.

Grönsaksmålet

Vi är även anmälda till grönsaksmålet där vi bland annat ska få plantera våra egna gurkplantor men också räkna ut hur mycket grönsaker var och en äter. Syftet med projektet är att få elever att äta mer grönsaker då åtta av tio äter för lite grönsaker. Tävlingen är för femteklassare och vi har möjlighet att vinna 25 000 kronor som går direkt till klasskassan! Vi påbörjar projektet redan på måndag under matematiklektionerna.

 

Under rasterna har ni trots grått väder varit ute och aktiverat er, bland annat med bollsporten Princess. Under lunchrasterna den här veckan har vi kollat på teaterpjäsen Imorgon som ni skapade under förra läsåret, vi är fortfarande lika stolta över er! Vi har även kollat på serien Klassen och Leif och Billy. Ni har blivit mycket bättre på att gå ut när vi ätit färdigt, fortsätt med det.

Läxor vecka 11

Tisdag – Glosor och text engelska Mars röd

Onsdag – Glosor och text engelska Mars grön. Simning för båda klasserna.

Torsdag – Läsläxa svenska båda klasserna

Fredag – SO prov – Europas länder del 1
Matematikläxa – kluring

Påminner om läxhjälpen som finns för de som vill på tisdagar mellan 15.00-16.00 och torsdagar mellan 15.15-16.15.

 

Simning onsdag nästa vecka 17/3

8.20: Mars Grön samlas utanför simhallen. Promenerar tillbaka till skolan efter simningen. (En vuxen tar bil och skjutsar tillbaka elever som har transport vid behov som anpassning).
9.20:  Mars Röd samlas utanför simhallen (sovmorgon). Promenad tillbaka till skolan efter simningen.
Vi äter lunch som vanligt på skolan. Om man behöver ett litet mellanmål innan promenaden tillbaka går det bra att ta med.
Eftersom vi är nybadade när vi går hem är det bra med varma kläder och mössa så att vi inte blir för kalla.
Måndag 22/3

Mars Grön sovmorgon till 9.30 (Personal på plats från 8.20 för de som behöver komma tidigare).

 

Viktig information

Föräldramöte 31/3 klockan 17.30-19.00 – digitalt – länk kommer att skickas ut separat.

 

Trevlig helg önskar

Maria, Johanna, Catrin och Anna

 

 

Väder och klimat

Ämne: Fysik

Ansvarig lärare: Catrin Colliander

När: Vecka 10-13 2021

Frågeställningar

Vad är skillnaden mellan väder och klimat?
Vad avgör vilket klimat en plats har?
Vad betyder högtryck och lågtryck?
Varför blåser det?
Hur förutspår man väder?
Hur förutspådde man väder förut?
Vad menas med växthuseffekten?

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

 

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Ur det centrala innehållet

Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll:

– Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
– Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
– Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.

Kunskaper

 

Kunskapskrav åk 6

 

 

 

 

Detta innebär alltså att du ska kunna…

 

  • Berätta om väder, klimat, vindar och växthuseffekten.
  • Använda fysikens begrepp när du beskriver och förklarar
  • Genomföra en laboration, dokumentera den i bild och text samt jämföra ditt resultat med andra och ge förbättringsförslag.

 

Bedömning

Bedömning sker framförallt genom lektionsobservationer samt NO-prov onsdag 31/3.

Instudering till NO-prov

 

Vad är skillnaden mellan väder och klimat?

Vad avgör vilket klimat en plats har?

Vad betyder högtryck och lågtryck?

Varför blåser det?

Hur förutspår man väder?

Ge ett exempel på ett väderinstrument. Beskriv hur det fungerar.

Vad menas med växthuseffekten?

 

Vi arbetar med alla frågor under lektionstid. Du hittar svaren på frågorna i avsnittet Väder och klimat på ne.se

 

Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar utifrån avsnittet Väder och klimat på ne.se

 

Under lektionstid kommer vi läsa texter, se filmer, skriva anteckningar, samtala, diskutera och laborera.

 

Vi kommer arbeta i helklass, mindre grupp samt enskilt.

 

Lemshagas vision och pedagogiska profil

Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga