Numeriska och algebraiska uttryck kapitel 1 5B

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik

Årskurs: 5

Ansvarig: Maria Troedsson

När: 3-

 

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

 

Vad?

Under första delen av 5B boken kommer vi att få lära oss om numeriska och algebraiska uttryck. Första kapitlet handlar om att upptäcka prioriteringsreglerna och hur vi använder dessa. Därefter ska vi tolka och beräkna värdet av numeriska uttryck och hur vi kan skriva egna algebraiska uttryck. Slutligen kommer ni att få upptäcka växande mönster och beskriva växande mönster med varandra. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg för att se vad ni lärt er under kapitlet. 

 

Fokus för kunskapsloggen kapitel 1

  • vilka prioriteringsreglerna är
  • ge exempel på ett uttryck som innehåller minst två räknesätt och en parentes
  • vad som skiljer ett numeriskt uttryck från ett algebraiskt uttryck
  • vad ett växande mönster är
  • ge exempel på en regel i ett mönster
  • vad ett på varandra följande heltal är
  • hur man fortsätter en talföljd med på varandra följande heltal som börjar med talet q

 

Hur?

  • Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
  • Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
  • Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
  • Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
  • För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass.

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria

 

Koordinatsystem och programmering kapitel 6

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik

Årskurs: 5

Ansvarig: Maria Troedsson

När: 2-3

 

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

 

Vad?

Under första delen av kapitel 6 kommer vi att få lära oss om programmering. Kapitlet inleds med att vi utvecklar förståelsen för programmering och bekanta oss med koordinatsystem. Vidare kommer vi att öva på att använda koordinatsystem och beskriva förflyttningar i ett sådant. VI kommer dessutom att använda blockprogrammering och skapa algoritmer till dessa. Slutligen kommer vi att använda villkorssatser. Under arbetets gång kommer vi att utforska och lära oss tillsammans. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg där eleverna får reflektera över och visa sin kunskap om programmering. Under kunskapsloggen får eleverna göra en självskattning av sin kunskap och därmed få reda på vad hen behöver öva mer på.

Fokus för kunskapsloggen kapitel 6

  • vad ett koordinatsystem är
  • hur vi kan använda ett koordinatsystem för att beskriva en förflyttning
  • vad blockprogrammering är
  • vad en algoritm är
  • vad villkorssatser är och hur de används vid programmering

Hur?

  • Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
  • Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
  • Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
  • Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
  • För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass.

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria

 

Månadsbrev December Mars

Hej alla elever och föräldrar på mars. 

Terminen har gått jättefort och alla Marselever har jobbat hårt med sina arbetsuppgifter och lärt sig mycket i de olika skolämnena. De senaste veckorna har vi haft vår duktiga lärarstudent Sanna på Mars men nu har vi avtackat henne och önskar henne lycka till med sina fortsatta studier.

Engelska

Under den här månaden har vi arbetat med grammatik och övat på både hörförståelse, läsförståelse och sin skriftliga förmåga.
Den här veckan inleddes med ett engelskaprov där ni fick visa vad ni lärt er fram tills nu och få en överblick vad vi behöver öva på under kommande termin.
Vi har dessutom gjort olika julaktiviteter där eleverna fått välja på att skriva en julberättelse eller göra korsord. Tillsammans spelade vi bingo där ni fick skriva in olika engelska ord kopplat till julen. Under jullovet kommer ni att få ett julbingo som ni ska göra under lovet. Vi har även haft vårt sista läxförhör den här terminen, nästa läxförhör kommer att vara andra måndagen efter jullovet.
Matematik
I matematiken har vi fortsatt att lära oss om bråk och procent. På måndag och onsdag är det dags att få visa sina kunskaper från kapitel 4 och 5.
Vi har påbörjat samtalen med muntlig återkoppling från föregående prov, vilket kommer att fortsätta under kommande termin. Vi har fortsatt att påminna om att det viktigaste är inte att bli klar utan att vi förstår det vi jobbar med. Ni visat på att ni kan dela med er av era tankar när vi utforskar vid inledningen av varje lektion. Under nästa termin kommer ni att få en matematikläxa som ni har en månad på er att göra.
NO -Kemi
Vi har haft avstämning om densitet, kemisk reaktion och surt & basiskt efter att ha haft några laborationer i klassrummet.
Svenska

Eleverna har arbetat hårt med sina Fantasy berättelser och nu håller vi på att sätta ihop dem till fina häften. Kom förbi och titta på resultaten i klassrummet imorgon före avslutningen. Jag är stolt över hur eleverna utvecklat sin skrivförmåga och det är roligt att läsa de fina berättelserna.

Eleverna har i olika grupper läst samma bok och nu får de jullovs läxa att läsa färdigt den bok de läser och när de kommer tillbaka efter jullovet ska vi ha boksamtal om deras läsupplevelse i mindre grupper.

Efter jul kommer vi att samarbeta med SO  och Europaresan genom att eleverna kommer få vara turistguider som berättar om ett av sina resmål.

SO 

Fortsätter med Europaresan.

 

Liv i röd grupp flyttar till Singapore och vi önskar henne lycka till.

 

Imorgon är det julmarknad och skolavslutning.

                                         Vi ser fram mot att se er och önska er en riktigt

                                                  GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR

önskar

Agneta, Krister, Maria ,Lotta , Patricia & Åsa

 

Månadsbrev December Mars

Hej alla Marsianer. Vädret spelar oss stora spratt från 15 grader och sol till en halvmeter snö på en vecka. Och 2 dagar med stängd skola. Tog några bilder med en veckas mellanrum.

Lite indo om vad vi gör i våra enskilda ämnen.

Hej elever och vårdnadshavare i Mars!

 
I engelskan har vi fortsatt att arbeta med grammatiken där vi repeterat när vi använder a/an och hur vi ändrar substantiv från singular till plural. Vi har dessutom läst ur boken Matilda där vi fortsatt fått följa bokslukaren Matilda och hennes äventyr. Under kommande veckor kommer vi varje dag att läsa en dikt som ni lämnat in efter höstlovet, vi har än så länge läst två. Vet du med dig att du ännu inte har lämnat in en dikt för julkalendern gör detta så snart som möjligt.
Vi kommer dessutom att fortsätta arbeta med grammatik där vi ska öva på personliga pronomen, engelska frågeord, klockan och possessiva pronomen.
 
Glosorna och texten finns på Meitner för måndagens läxförhör!
 
Under matematiken har vi arbetat med kapitel 4 där vi fått nya kunskaper inom bråk, bland annat har vi fått lära oss mer om vad likvärdiga bråk är, bråkform och blandad form, hur vi förlänger och förkortar bråk är en del av vad lektionerna har handlat om.
Vi har även gjort kunskapsloggen men den här gången har vi gjort den under en lektion och börjat gå igenom den tillsammans för att stämma av vad vi lärt oss. På måndag kommer vi att avsluta kapitel 4 där vi repeterar inför kommande prov. På tisdag nästa vecka inleder vi kapitel 5 där vi lär oss om procent och samband. I fokus under kapitel 5 är följande:
 
Kommande prov
12/12 Engelskaprov – där ni kommer att få visa era kunskaper inom de delar vi arbetat med. Ni kommer att under nästa vecka få ett häfte hem för att öva på inför provet.
 
19/12 Matematikprov kapitel 4-5
21/12 Matematikprov kapitel 4-5
 
Matematikprovet är uppdelat på två tillfällen för att ni ska få möjlighet att göra provet i lugn och ro. För er som blir klara vid det första tillfället kommer det att finnas uppgifter att arbeta med under det andra tillfället.
Hör av er om det finns några frågor!
Maria

I svenskan skriver eleverna på sina fantasyberättelser som ska vara klara den 12 december förutom för våra nya elever som får en vecka till på sig att skriva klart sin berättelse.

Vi fortsätter att läsa fantasyberättelsen Dunkelstjärna del 1 i Kampen om Tusenvärld.
Eleverna läser även gemensamma böcker i mindre grupp där de har boksamtal kring frågor på ett arbetsblad.
Några elever i röd och grön har gjort en adventskalendrar till grupperna. De får ett suddgummi och ett snälluppdrag som de gör under skoldagen.
I NO arbetar vi med kemi och vår lärarstudent har deltagit i planering och genomförande av arbetsområdet.
So jobbar vi med Europas geografi, kartor, klimat, landskap, handel, väderstreck mm.
Vi har en liten avstämning de 2 första lektionerna nästa vecka, materialet ligger på meitner. Hör av er vid frågor.
V 50 startar vi vår tågluff runt Europa. Man gör en tanke karta vilka länder man vill besöka. Sedan gör man en fakta ruta om landet och skriver om landets natur och sevärdheter.
Idrotten är inne i salen, vi jobbar med allt från redskap, olika bollspel till takt och rytm med olika danser.
Slöjden är det jobb med skålen och slöjd påsen.
Lite allmän info
Jullunchen för eleverna är den 8/12 11.40-12.10
Simning 9/12 mellan 12.30-14.30. Vi äter lunch på skolan som vanligt. Mejla mig om eleven blir hämtat vid simahellen, eller om eleven går hem. Vi tar buss 467 kl 14.46 tillbaka mot Lemshaga. Elever som åker buss hem behöver inte mejla oss detta.
Avslutningen den 21/12 är på skolan 17.30. Hoppas klassföräldrarna har koll på försäljningen som vi har denna kväll.
Vi jobbar vidare med våra regler, det blir långsamt lite bättre men vi kommer inte att ge oss.
  1. Häng upp din jacka på din krok.
  2. Ställ dina skor på skohyllan vid din plats i hallen.
  3. Ta med mobilen från hallen och lämnas till undervisande lärare.
  4. Vänta på att din undervisande lärare öppnar dörren.
  5. Gå upp för trappan.
  6. Läs på vad du ska ta fram och sätt dig tyst på din plats.

Det var nog allt för denna månad.

Mars teamet genom Agneta, Maria, Åsa B, Lotta & Krister

Procent och förhållande kapitel 5

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik
Årskurs: 5
Ansvarig: Maria Troedsson
När: 46-49

 

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

Vad?
Under första delen av kapitel 5 kommer vi att få lära oss om att beskriva procent, beräknar procent, samband mellan bråkform, decimalform och procentform, hur vi beskriver förhållanden samt jämföra dessa med varandra. Kapitlet inleds med att vi utvecklar förståelsen för procent genom att beskriva andel av något från bråkform och decimalform till procentform. Vidare kommer vi att öva på att beskriva vad procent är och se ett samband mellan bråkform och procentform. Procent vi kommer att arbeta med är främst 100%, 75%, 50%, 25% och 10% av ett antal. Kunna beskriva nytt pris efter rabatt och beräkna procentandel och omvandla till procentform. I slutet av kapitlet beskriver vi förhållanden mellan två mängder och beskriva förhållandet mellan denna på olika sätt. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg där eleverna får reflektera över och visa sin kunskap om procent och förhållande. Under kunskapsloggen får eleverna göra en självskattning av sin kunskap och därmed få reda på vad hen behöver öva mer på.

 

Fokus för kunskapsloggen kapitel 5

  • hur vi kan beskriva procent.
  • hur vi kan beräkna procent.
  • hur vi kan beskriva sambandet mellan bråkform, decimalform och procentform.
  • på vi på olika sätt kan beskriva förhållande.
  • hur vi kan jämföra förhållande.

 

Hur?

  • Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
  • Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
  • Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
  • Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
  • För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass. 

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria

 

Bråk kapitel 4

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik
Årskurs: 5
Ansvarig: Maria Troedsson
När: 46-49

 

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje kapitel avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

 

Vad?
Under första delen av kapitel 4 kommer vi att lära oss om sambandet mellan bråk och division och vad skillnaden är med bråk i bråkform och blandad form. Därefter utforskar vi hur vi kan skapa likvärdiga bråk genom att både förlänga och förkorta bråk till gemensam nämnare. Vi kommer dessutom att lära oss om hur vi subtraherar och adderar bråk och hur vi kan storleksordna bråk både som större än och mindre än. I slutet av kapitlet lär vi oss om hur vi kan beskriva bråk som en del av antal. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg där eleverna har möjlighet att visa sina kunskaper och se vad hen behöver öva mer på.

 

Fokus för kunskapsloggen kapitel 4

  • när vi använder bråk.
  • hur bråk och division hör ihop.
  • hur vi kan omvandla bråk till blandad form och vice versa.
  • hur vi kan jämföra och storleksordna bråk.
  • vad likvärdiga bråk innebär.
  • hur vi gör när vi förlänger bråk.
  • hur vi gör när vi förkortar bråk.
  • hur vi gör för att addera/subtrahera bråk med olika nämnare.
  • hur vi gör för att räkna ut del av antal.

Hur?

  • Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
  • Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.

  • Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?

  • Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.

  • För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass. 

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

 

Lycka till!

Maria