mars

Veckobrev Mars vecka 3

Bästa marsipaner, tack för den här veckan!

Andra veckan av terminen avklarad med bravur! Vi har avklarat en diagnos i matematiken och är klara med kapitel 5 i matteboken, den här veckan har ni lärt er om hur man räknar med förhållande i matematik, verkligen imponerad över er!
Kunskapsloggen för kapitel 5 flyttades till måndag nästa vecka för att alla ska hinna räkna klart det sista. Dagens lektion ägnade vi åt att komma ikapp kapitel 4 och 5 samt räknade på NOK för färdighetsträning och extra utmaning för att öva på problemlösning.

I engelskan har vi fokuserat på Europaprojektet och nästa vecka ska ni börja öva inför att presentera era travelguides. Ni kommer att få presentera dessa i mindre grupper. Läxan till nästa vecka kommer att handla om världens tidszoner, ni finner glosorna och texten som vanligt på Schoolsoft. Lyssna gärna på texten för att höra uttalet.

 

Flitiga arbetare med Europaprojektet

 

Påminnelse! Ni som ännu inte har en engelskbok att läsa behöver hitta det. Tips! Det går att låna hem böcker från bibliotek. Gustavsbergs bibliotek öppnar nu på måndag 25/1.

Luncherna fungerar bättre och bättre och ni visar vilka enorma stjärnor ni är, påminnelse däremot är att det är viktigt att man går ut direkt efter man ätit färdigt. Från och med nästa vecka kommer vi att ha nya rutiner vid luncherna, mer information kommer. Rasterna den här veckan har varit fullspäckade med både fotboll och pulkabacke.

 

Utvecklingssamtal VT 2021

Nu är det äntligen dags för utvecklingssamtal igen. Tiderna för terminens utvecklingssamtal kommer att publiceras på Schoolsoft på måndag, först till kvarn gäller!
På grund av rådande omständigheter kommer årets samtal även denna gång att hållas digitalt. Du och ditt barn deltar hemifrån. Blir det svårigheter med skjutsningar till skolan löser vi detta. Viktigt att komma ihåg är att den 17/2 är skolan stängd pga utvecklingssamtalen, dvs. alla elever ska vara hemma. Samtalet hålls även denna gång via Google Meet. Vi kommer att under måndagens mentorstid att förbereda samtalen med presentationer.

 

 

Information

  • Kunskapslogg nu på måndag 25/1
  • Europaprojektets gala 9/2 – mer info kommer
  • NO prov 11/2 – alla frågor finns både på Classroom och Schoolsoft
  • Matteprov kapitel 4-6 12/2 – använd läxhjälpen för att räkna ikapp alternativt ta hem boken

 

Trevlig helg!

Maria, Catrin, Johanna och Anna

 

 

 

Mars vecka 2

Välkomna tillbaka alla härliga Marsianer!

 

Äntligen kom vintern, något ni utnyttjat till max på idrottslektionerna med vinterjogg och vinterlek på schemat. Kom ihåg att ta med kläder efter väder så att det blir mysigt både under och efter rasten.

 

 

Nytt för terminen är att vi numera äter i klassrummet. Det hela har fungerat över förväntan även om vi har lite småjusteringar att göra för att det ska fungera optimalt. Tack till köket som ordnat så fint och bra jobbat alla elever!

 

Energi och miljö

 

På NO:n har vi startat upp det nya arbetsområdet Energi och miljö som sträcker sig fram till sportlovet. Lokal planering hittar ni som vanligt här på hemsidan https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/59969/

 

I den lokala planeringen hittar du bland annat den här veckoplaneringen: https://docs.google.com/document/d/1xvrT1fCBD3i-ogOsQyG1Fq8c0PM6kdhEiPx2Esnw_uc/edit?usp=sharing

 

Veckoplanering och arbetsuppgifter finns också i No/tk-klassrummet på Classroom.

Den här veckan har vi fokuserat på vad energi är, vilka olika energiformer som finns och hur energi kan omvandlas. Vi undersökte ett änglaspel som visade sig vara ett måndagsexemplar och inte fungera så bra – tur att vi kunde titta på ett som fungerade på film i alla fall!

 

 Kan du förklara för någon hemma vad bilden nedan visar?

 

 

Nästa vecka fortsätter vi arbeta med energiprincipen och energiomvandlingar. Vi kommer bland annat bygga CD-svävare. Till det behöver vi totalt 16 gamla DVD/CD-skivor. Då det känns mer klimatsmart att använda gamla skivor får ni hemskt gärna skänka skivor om ni har liggandes hemma som ni ändå inte använder. Maila catrin.colliander@lemshaga.se i så fall. Vi kommer även behöver ca 16 mjölk-korkar så även det är toppen om ni som har kan ta med.

 

Vi arbetar också vidare med texterna på NE.se och frågorna därtill. Läxförhör på frågorna är torsdag 11/2. (Frågorna finns på classroom, schoolsoft och i planeringen som jag länkat till ovan).

 

Vecka 4-5 arbetar vi för kännedom med värme och isolering. Hemuppgift till torsdag 4/2 är att isolera en 50 cl petflaska så att den kan hålla värmen längre. Toppen om ni därför sparar en pet-flaska (och kanske något att isolera med) när ni går med återvinningen kommande veckor.

 

Ut i Europa och retorik

 

På svenskan har vi fortsatt det ämnesövergripande arbetet med Europas länder. Nu börjar vi bli klara med faktainsamlandet och kommande veckor fokuserar vi extra mycket på hur vi bäst presenterar faktan för att publiken ska ta till sig så mycket som möjligt. Därför har vi även smygstartat arbetet med retorik. Vi har anmält oss till programmet Retorikmatchen och har så smått börjat fila på idéer till vårt ansökningstal.

 

Läsläxa


Hittar du på classroom. 20 minuter läsning i valfri bok vid minst tre tillfällen per vecka. Kom ihåg att fylla i protokollet på classroom! Idag, fredag, var det många som lånade böcker i vårt bibliotek, säg till om du behöver hjälp att hitta bok att läsa i!

 

Kom ihåg

 

  • Håll koll lokala planeringar på hemsidan (där hittar du bl a vad som händer på de olika idrottslektionerna)
  • Kolla schoolsoft för läxor och prov.
  • På classroom hittar du material i de olika ämnena.
  • Mattediagnos måndag
  • Läsläxa till torsdag
  • Kunskapslogg i matten på fredag
  • Se till så att du har en bok på engelska och en på svenska i skolan.
  • Hämtning och lämning sker ute och att inga föräldrar eller andra anhöriga får vistas i lokalerna.
  • Att vi är stolta över dig.

 

Kören

 

Kören utgår tyvärr tills vidare p g a att vi enligt rekommendationerna ska blanda eleverna så lite som möjligt över klassindelningarna.

 

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtalen är senarelagda till vecka 7-8 denna termin. Precis som i höstas sker samtalen digitalt via google meet. 17/2 är hel utvecklingssamtalsdag och då är alla elever är lediga.

 

Under onsdag 17/2 är alla elever hemma/tillsammans med föräldrar och kopplar upp sig digitalt. Ni som har samtal en annan dag avgör själva om det passar bäst att eleven är med förälder eller sitter tillsammans med mentor i skolan under samtalet – det beror lite på hur vardagslogistiken fungerar bäst för er.

 

Precis som tidigare förbereder eleven samtalet i skolan och leder det sedan när det väl är dags.   

 

Tid kan bokas i schoolsoft senast två veckor innan samtalet, vi meddelar när vi lagt ut tider.

Trevlig helg!

 

/Anna, Catrin, Johanna och Maria

Koordinatsystem och programmering vecka 5-7

När, under vilka veckor? 5-7

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Arbeta med koordinatsystem och programmering
Fokusområden:

  • Använda koordinatsystem
  • Beskriva förflyttning i koordinatsystem
  • Använda blockprogrammering
  • Skapa algoritmer
  • Använda villkorssatser

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1
Upptäcka koordinatsystem
– Var i taket är flugan?
– Behöver vi utgå från väggarna för att beskriva flugans läge?
– Behöver vi använda alla väggar?
– Hur långt från respektive vägg är flugan?

Lektion 2
Använda koordinatsystem
– Vilka tal finns på x-axeln/y-axeln?
– Vilken axel avläser vi först?
– Vilka koordinater har punkterna?
– En kompis sa att punkten F och punkten M har samma koordinater. Håller ni med?

Lektion 3
Koordinatsystem vid programmering
– Vad betyder instruktionerna på blocken?
– I vilken punkt startar robot – nyckelpigan? Vilka är koordinaterna?
– Vilket block ska vi börja med?
– Till vilken punkt går robot – nyckelpigan sedan?
– Vad är viktigt att tänka på när vi ger instruktioner?

Lektion 4
Använda villkorssatser
– Vad betyder instruktionerna på blocken?
– När ska vi addera eller subtrahera 7?
– Vad betyder orden; om, då, annars?
– Vad är utdata om indata är 6, 8 eller 10?
– Min kompis sa att 7 ska adderas till alla indata. Stämmer det?

Lektion 5
Kunskapslogg

Fokusområden för kunskapsloggen:
– Vad är ett koordinatsystem?
– Hur kan vi använda ett koordinatsystem för att beskriva en förflyttning?
– Vad är blockprogrammering?
– Vad är algoritm?
– Vad är villkorssatser och hur används de vid programmering?

 

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Upptäcka koordinater Kunna beskriva ett läge i ett rutnät

Kunna läsa av ett koordinatsystem

Kunna beskriva en punkts läge med koordinater

 s.162 s.156
2 Använda koordinatsystem Kunna använda ett koordinatsystem med positiva och negativa tal

Kunna läsa av ett koordinatsystem

Kunna beskriva en punkts läge med koordinater

 s.166 s.160
3 Koordinatsystem vid programmering Kunna använda koordinatsystem vid programmering

Kunna tolka instruktioner med koordinater

Kunna beskriva förflyttning med koordinater

Kunna använda blockprogrammering med variabler

 

 s.170 s.163
4 Använda villkorssatser Förstå vad villkorssatser är

Kunna tolka och följa villkorssatser

Kunna skapa algoritmer med villkorssatser

 s.173 s.166
5 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om koordinatsystem och programmering

Göra en självskattning av sin kunskap

 s.177 s.169

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  • Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Algebra
Eleverna övar på att skapa, använda och följa stegvisa instruktioner och algoritmer, som grund för programmering. De använder blockprogrammering som exempel på en visuell programmeringsmiljö, och tränar på att lägga blocken i rätt sekvens, samt följa, tolka och skapa egna algoritmer.

Geometri
Eleverna övar på att använda vanliga lägesord som framåt, bakåt, höger och vänster när de beskriver föremåls och objekts läge och förflyttning i rutnät eller för att skapa algoritmer. De får också uttrycka förflyttningar och vridningar (rotation) i enheten grader, samt med koordinater.

Samband och förändring
Eleverna använder koordinatsystem med både positiva och negativa tal. De tränar på att markera en punkt utifrån givna koordinater, samt på att avläsa koordinaterna på x- och y-axlarna för att beskriva ett läge.

Problemlösning
Eleverna tränar på att hitta strategier för att lösa problem i vardagsnära situationer när de följer algoritmer, letar efter buggar och instruktioner som saknas i kod, samt beskriver vilken väg som är mest effektiv att gå från en startpunkt till ett givet mål.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

 

 

Procent och förhållande v2-4

När, under vilka veckor? 2-4

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Arbeta med procent och förhållande
Fokusområden:

  • Beskriva procent
  • Beräkna procent
  • Samband mellan bråkform, decimalform och procentform
  • Beskriva förhållande
  • Jämföra förhållande

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1
Upptäcka procent
– Hur många rutor är det totalt?
– Hur många av rutorna är gröna?
– Hur kan vi skriva andelen gröna rutor i bråkform?
– Kan vi beskriva andelen på fler sätt?
– Min kompis påstår att 60 % av rutorna är gröna. Stämmer det?

Lektion 2
Beskriva procent
– På vilka olika sätt kan vi uttrycka en del av något?
– Hur kan vi beskriva hela flaggan?
– Hur kan vi beskriva halva flaggan?
– Vad kallar vi delarna om vi delar flaggan i fyra lika stora delar?
– Vad kallar vi tre sådana delar?

Lektion 3
Procent – beräkna antal
– Hur många kulor är det totalt? Hur många procent motsvarar det?
– Hur många procent av kulorna har barnen tillsammans?
– Hur många är 50 %, 25 % respektive 10 % och hur kan vi ta reda på det?
– Vilket räknesätt kan vi använda?
– Blir det några kulor över?

Lektion 4
Beräkna procent
– Hur många skott sköt Lovisa/Fatima/Samir?
– Hur många skott satte Lovisa/Fatima/Samir?
– Hur kan vi ta reda på vilket resultat som är bäst?
– Hur kan vi jämföra resultaten?
– Min kompis sa att Fatimas resultat var det bästa eftersom hon satte 15 skott och de andra bara 13 respektive 7 skott. Stämmer det?

Lektion 5
Beskriva förhållande
– Hur många kaniner är det?
– Hur många katter är det?
– På vilka olika sätt kan vi jämföra antalen?
– Min kompis sa att det är tre gånger så många katter som kaniner. Håller ni med om det?

Lektion 6
Jämföra förhållande
– Vilka ingredienser behövs enligt receptet?
– Hur mycket vatten behövs?
– Hur mycket citronjuice och socker behövs?
– För varje deciliter socker, hur många deciliter citronjuice behöver vi?
– Min kompis sa att för varje deciliter citronjuice behövs 3 dl vatten. Stämmer det? Hur kan vi ta reda på det?

Kunskapslogg
Fokusområden för kunskapsloggen:
– Hur kan vi beskriva procent?
– Hur kan vi beräkna procent?
– Hur kan vi beskriva sambandet mellan bråkform, decimalform och procentform?
– På vilka olika sätt kan vi beskriva förhållande?
– Hur gör vi för att jämföra förhållande?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Upptäcka procent Utveckla förståelse för procent.

Kunna använda procent för att beskriva en andel av något.

Kunna omvandla från bråkform och decimalform till procentform.

 s.140 s.134
2 Beskriva procent Kunna beskriva procentandel av en helhet.

Kunna beskriva 100%, 75%, 50%, 25% och 10% av en helhet.

Kunna se samband mellan bråkform och procentform.

 s.144 s.137
3 Procent – beräkna antal Kunna beräkna antal utifrån en procentandel.

Kunna beräkna 50%, 25% och 10% av ett antal.

Kunna beräkna nytt pris efter rabatt.

 s.147 s.139
4 Beräkna procent Kunna beräkna procentandel.

Kunna omvandla till procentform.

Kunna jämföra andelar.

Känna till skillnaden mellan antal och andel.

 s.151 s.142
5 Beskriva förhållande Kunna beskriva förhållande mellan två mängder. s.155 s.145
6 Jämföra förhållande Kunna jämföra två mängder och beskriva förhållandet.

Kunna beskriva förhållande på olika sätt.

 s.157 s.147
7 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om procent och förhållande.

Göra en självskattning av sin kunskap.

 s.160 s.149

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal och tal i bråkform, decimalform och procentform.

Eleverna använder tal i procentform och övar på att se samband med tal i bråk- och decimalform. De tränar på att omvandla från bråkform och decimalform till procentform. De resonerar om och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

Eleverna använder olika metoder, främst huvudräkning, för att addera, subtrahera, multiplicera och dividera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på hur uppgifterna ser ut, och resonerar om metodernas lämplighet.

Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i sina svar och jämför lösningar med varandra.

Samband och förändring
Eleverna tränar på att använda procent för att beskriva andel och se proportionella samband. De övar också på att beskriva förhållande mellan antal och mängder och synliggör proportionella samband med hjälp av blockmodellen.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa problem utifrån vardagsnära situationer.

De möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa text- och problemlösningsuppgifter.

Eleverna tränar på att formulera egna uppgifter och frågor kopplade till textuppgifter eller likheter, samt på att visa genom att rita enkla bilder.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

 

Lek, spel och redskap

Ansvarig: Krister Andersson
När, under vilka veckor? v.2-8 – 10-14 kommer senare.

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilken inställning behövs för att deltaga i spel?
  • Fairplay – vad menas med det och hur kan vi göra i praktiken?
  • Hur bygger vi upp ett spel så att alla får chans att visa vad de kan och bidra med sin kunskap?
  • Hur kan vi stärka vår kropp? Varför skall vi göra det? Skadeförebyggande!
  • Styrka/mod – båda behövs i redskapsgymnstiken.



Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang
  • förebygga risker vid fysiskt aktivitet

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.
  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Aktivitet/tema 1 2 3
Lek och spel 

Motoriska färdigheter öga-hand motoriken

 Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en viss anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en god anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Lek och spel m. boll

Det färdiga spelet. Spelförståelse, taktik och teknik. Olika positioner

 Är med i spelet och har godtagbar spelförståelse. Jobbar med jaget. Förstår huvuddraget i de olika positionerna. Har god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse. Kan innebörden av de olika spelpositionerna. Har mycket god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse och självförtroende. Kan innebörden av de olika spelpositionerna och visar det under spelets gång.
Redskap Komplexa rörelser genomförs med viss anpassning, rytm och teknik. Du försöker och gör ditt bästa Komplexa rörelser genomförs med en god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar de flesta övningarna.		 Komplexa rörelser genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar av de olika övningarna samt tar ansvar och försöker lära ut till kompisar.
Dans Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den. Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela dansen.
Lek och spel m. boll

Skadeförebyggande

 Förstår syftet med uppvärmning. Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning. Kan även se till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning, kan förklara för sina klasskamrater varför. Ser till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

  • Spelförståelse, speluppbyggnad av olika bollspel under fler lektioner.
  • Vara aktiv under lektioner, både fysiskt och muntligt.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom aktivitet och delaktighet.
  • Muntlig diskussion kring frågorna i matrisen ovan.



Tidsplan, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Onsdag grön,röd Torsdag grön, röd
2 Vinterjogging Vinterlekar
3 Redskap Bollek
4 Redskap Bollek
5 Hinderbana Workout
6 Kondition/styrka Boxning
7 Volleyboll Tabata
8 Volleyboll Lek
10
11
12
13

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

 

Hela storgården och lillgården involveras i innebandyturneringen

Olika idrottsföreningar på Värmdö.



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

  • Fairplay är ett tänk man måste ha i allt man gör. inte bara olika spel och lekar

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna röra på sig, leka och arbeta i grupp.
Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i idrotten, genom att arbete med rörelseglädje i undervisningen.
Vi vill att eleverna blir medvetna om hur och att de själva kan påverka sin hälsa och rörelseförmåga med redskap som vi lär oss i idrotten.

 

Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

  • Hur handskas gruppen med begreppet Fair Play?
  • Lyckades vi skapa ett gynnsamt inlärningsklimat för alla elever?

 

Pedagogisk dokumentation





Länktips:

Veckobrev Mars vecka 51

Hej våra bästa marsianer, äntligen är det jullov!

Vilken fin avslutning vi fick tillsammans med er. Här nedan finner ni några delar från avslutningen. Ni har visat engagemang för varandra, trots motgångar med klassrumsbyte kunde ni tillsammans hjälpas åt för att vända det med allt ifrån att ta med kuddar och filtar till att montera ljusslingor för att skapa ett mysigt klassrumsklimat.

Tillsammans har vi klarat av den här terminen med både distansundervisning och skärpta råd, det har ni gjort med bravur. I matematiken har vi gjort klart kapitel 4 med bråk och nästa termin blir det procent och programmering på schemat. I engelskan har vi kommit till sluttampen av travelguides och galan planeras att bli i början av vårterminen tillsammans med Fredrik, Catrin och Maria.

Vi kommer även att välkomna en ny kompis till vårterminen, Casper kommer att börja i Mars Röd, vi ser fram emot att du börjar hos oss!

Fredspriset 2021

Fredspriset gick i år till vår kompis Lukas S i Mars grön, motiveringen var följande:

Behandla alla lika och vilja alla väl

Respektera alla, elever såväl som vuxna på skolan

Vara hjälpsam och omtänksam på ett naturligt sätt

Stå upp mot personer som gör fel och våga säga ifrån

Använda ett schysst språk och vara trevlig, t.ex. hälsa på alla man möter

Vara aktiv i klassens välmående genom att bidra till glädje och en bra stämning

Inkludera alla och bjuda in till gemenskapen

Grattis Lukas!

 

Information

Jullovet pågår mellan den 18/12-2020 – 11/1-2021

Här är bilder från våra sista veckor läsåret 2020


            

   

 

 God Jul och Gott Nytt År

Maria, Catrin, Johanna och Anna