Vardagskemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 20- 22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Var kan vi hitta kemin i vår vardag?
  • Vad är en farosymbol?
  • Ser märkningen på kemikalier likadana ut över världen?
  • Vad betyder egentligen syror, neutraler och baser?
  • Hur kan vi se vad som är surt, neutralt eller basiskt?
  • Har mat något med kemi att göra?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen:

  • Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.

Kemin i vardagen och samhället:

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Kemins metoder och arbetssätt:

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
4 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
5 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.

7 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
8 – Eleven har Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel påoch beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med godanvändning av kemins begrepp.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom diskussioner, lärarledda lektioner och laborationer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom diskussioner och våra laborationer.

Veckobrev v 22

Marsianer

Beakta färgen. Det var det närmaste jag kunde komma den neutrala skalan när vi pratar om pH värde. Veckan har gått mycket i kemins tecken. Vi har jobbat och pratat om vardagskemi. Vi har pratat om surt, basiskt och neutralt. Vi har också gått igenom farosymboler, vad de står för, varför vi har dem och sedan gjorde vi olika laborationer. Så kul att göra det med er och många uttryckte det med att det var de roligaste lektionerna någonsin. Jag blev lite glad och stolt!!

Fast vi började veckan med en joggingtur till Södersved på idrotten och ville man kunde man även få bada… och ja ni är lite tokiga, det var enligt mig kallt i vattnet 🙂

Vardagskemi

Denna vecka hade vi mycket fokus på laboration och när vi laborerade vad det med hjälp av rödkålssaft. Detta var en uppgift som gick ut på att eleverna skulle få fram regnbågens alla färger med hjälp av rödkålsindikator, detta då rödkål är neutralt. Alla de olika färgerna fick de fram med hjälp av vardagliga produkter vi har och använder hemma. Eleverna fick testa bakpulver, citronextrakt, socker, salt, ättika, vinäger, tvättmedel och mycket annat. Syftet med uppgiften var att få reda på vilka ämnen som var sura, neutrala och basiska samt vilka färger det ger.

Det var många som ville ha “receptet” på att göra rödkålsindikator för att fortsätta laborationen hemma så här kommer det:

Rödkål
Vatten
Kastrull

  1. Grovhacka rödkålen och lägg i en kastrull.
  2. Täck med vatten, precis så det går över (täcker) rödkålen.
  3. Koka i ca 15 min.
  4. Sila av rödkålen och spara vätskan.
  5. Det är denna vätska som blir kvara av koket som användes till laborationen.

Lycka till med era laborationer hemma!!

Kommande vecka, v 23:

Under den kommande veckan kommer vi att ha schemabrytande hela veckan. Det innebär att vi inte har några vanliga lektioner utan vi kommer att vara tillsammans i klassen och göra lite olika saker. Vad vi ska göra kan ni se nedan.

Måndag:

9:30-14:00

På förmiddagen startar vi med mentorstid och därefter idrott för båda klasserna. Ni behöver ha med er idrottskläder denna dag för att kunna vara ute i. På eftermiddagen kommer vi att vara tillsammans i båda klasserna och spela brännboll. Vi kommer att äta på skolan denna dag.

Tisdag: Björnö naturreservat

Vi träffas där kl 8:45 på den stora grusparkeringen. Ni får alltså ta er dit själva. Åker ni buss kan ni ta buss nr 429 som är framme vid Björnö sandar kl 8:19 och sedan gå därifrån till Björnö naturreservat. Om det är någon som vill åka tillsammans med oss lärare från skolan får ni maila oss. Om vi inte hört av er antar vi att vi ses där.

Vi kommer att vandra runt på Björnö och sedan stanna till vid Ramsviken för lunch och för bad om någon elev vill bada. Denna dag behöver ni ta med er matsäck. Ni får även tar med er fika denna dag om ni skulle vilja det och badkläder om ni får lust till att bada.

Dagen slutar där (Björnö) vid stora parkeringen kl 13:40. Bussen går från hållplats Björnö naturreservat kl 14:09.

Onsdag:

9:00-14:00 Wild Kids.

Denna dag är vi återigen på skolan och kommer att ha nya gruppövningar i form av ett tema “Wild Kids”. Denna dag är det bra att ha kläder ni kan röra er i (tänk idrottskläder) samt att vara ute i. Ni kanske kommer att bli blöta så ett ombyte med kan vara att rekommendera. Vi kommer att äta på skolan.

Torsdag:

9:00-14:00 Förberedande inför Tellus avslutningslunch.

Vi har en tradition på Lemshaga att vi uppmärksammar åk 6 som går ut mellanstadiet. Det är då årskurs 5 ansvar att fixa och ställa i ordning för denna lunch. Pynta, göra fin och så vidare. Under torsdagen kommer vi att förbereda för avslutningslunchen som sker för årskurs 6. Denna dag äter vi på skolan.

Fredag:

9:00-14:00 fixa iordning för Tellus avslutningslunch.

Vi kommer att ställa i ordning allt inför Tellus avslutningslunch samt att plocka undan när de är färdiga. Vi äter på skolan

Sista skolveckan, v 24:

Måndagen kommer vi att vara på skolan och städa, plocka undan i våra nuvarande klassrum och förbereda oss för att flytta till Lillgården.

Tisdagen är klassens dag. Vad vi gör denna dag återkommer vi med.

Onsdagen= skolavslutning.

Skolavslutning 10/6

Skolavslutningen pågår mellan 9:00 och 10:30 i klassrummen. Då Corona fortfarande är kvar i Sverige kommer vi inte att ha vår traditionella avslutning ute i amfiteatern tillsammans med alla klasser och föräldrar utan vi kommer enbart att vara lärare och elever i klassen tillsammans.

Om ni är i behov av fritidsverksamhet före och/eller efter skolan skriver ni i det på Schoosloft. Är ni inte i behov av fritids skriver ni i endast avslutning så vet vi vilka elever som ska vara kvar här på skolan.

Ha en härlig helg så ses vi i nästa vecka

Ayla, Krister och Marie

Interviews and speech v.22

När, under vilka veckor? V.22

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

  • Intervjua era släktingar hemma med valfria frågor.
  • “Talk cards” i klassrummet där ni ska få prata om olika bilder i mindre grupper.

 

Hur ska vi arbeta?
Ni kommer att få i läxa att intervjua någon hemma. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.22

  • Instruktioner för hur intervjun ska gå till samt läxa att intervjua någon hemma
  • Redovisning av intervjuerna i mindre grupper och “talk cards” i samma grupper.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar
Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
För att kunna använda det engelska språket krävs det att man har en god förmåga inom kommunikationen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga vilket följande veckor har fokus i att utveckla.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

Förankring i kursplanens syfte

  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.

Övergripande mål från LGR11 2.2
I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi kommer att arbeta med think, pair, share metoden där ni elever får samtala kring olika bilder och tolkningarna av dessa kommer förhoppningsvis att variera beroende på vem som pratar. Ni kommer först att få titta på bilderna individuellt, därefter i mindre grupper för att sen kunna dela med er med era tankar kring bilderna i helklass. Ni kommer dessutom utveckla er förmåga att skriva ner den information som ni får av era släktingar på engelska.

 

Lycka till!

Maria

Veckobrev Mars V19

Hej alla Mars elever. Nu har vi 2 vanliga skolveckor kvar sedan är det sommar lov:) Bilder över vår vackra skola.

Ämnena rullar på som vanligt och alla elever och lärare är på plats, vilket är väldigt skönt.

Rasterna fungerar bra, eleverna leker ute i det fina vårvädret, fotbollen har fungerat bra vilket är skönt.

No hade Marie ett litet test om luft, det gick bra för eleverna.

Matten rullar på med medelvärde mm, hjälp eleverna med läxan.

So går vi in på sista veckan med Medeltiden, prov på fredag, allt material ligger på Schoolsoft, under uppgifter/resultat sedan klicka på Medeltiden projekt.

Engelskan fungerar bra, hjälp eleverna med läxan.

Idrotten är ute resten av terminen, lite kallt nästa vecka, läder efter väder gäller. Vi gjorde hjärn joggen i veckan, eleverna sprang mellan 3-5km på ett mycket bra sätt. Tack till alla elever.

Musiken fortsätter med garage band.

Slöjden börjar skålarna bli klara.

Vecka 21: Måndag ledigt för alla elever, tis och ons kan eleverna bli inkallade till skolan av undervisade lärare för komplettering av saker som har missats. Blir man inkallad så är det inte frivilligt. Jag kan kalla elever som eventuellt inte är i skolan på historieprovet, detta gör jag på fredag. Vissa elever har redan blivit kallade att komma på vissa tider. Torsdag och fredag är det ledigt.

28/5 ska våra tjejer få en ny spruta av Judith.

Lemshagavägen

Då den bilburna trafiken har ökat ordentligt här på Lemshagavägen sedan Coronas intåg rekommenderar vi de elever som kan, gå sista biten ned till skolan. Det går bra att till exempel släppa eleverna vid busshållplatsen. Om ni har möjlighet kan ni cykla till skolan och ställa cykeln i cykelstället precis utanför Mellangården.

Vecka 23 planerar vi att ha schema brytande hela veckan.

Måndag är vi runt skolan.

Tisdag utflykt till Björnö, de flesta elever får åka buss, de elever som inte åker buss, hoppas vi kunna få hjälp med transport. Vi återkommer när vi vet exakt antal. Här grillar vi och får maten från skolan.

Onsdag är det tänkt att vi ska ha en Medeltids vandring runt Riddarholmen och Gamla stan. Här behöver vi också transport hjälp för de elever som inte åker buss. Matsäck denna dag.

Torsdag och fredag är vi på skolan med lite olika aktiviteter, bl.a fixar vi med åk6 avslutningsmiddag.

Nu är det bara en månad kvar till vårt efterlängtade sommarlov, var försiktiga och ta hand om er.

Marie, Ayla, Krister

 

 

 

 

 

 

 

Mars planering v 18-20

När, under vilka veckor? 18-20

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

Leta fakta om landet England.

Hur ska vi arbeta?

Under en lektion kommer ni att leta fakta om landet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.18 Fakta om England

V.19 Hörförståelse i fokus med övningar samt test

V.20 Läsförståelse i fokus med övningarna samt test

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

1 – Hörförståelse
Förstå och tolka innehållet i talad engelska

Kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen.
Kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen.
Kan förstå helheten och uppfattar väsentliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen.

 

2 – Läsförståelse
Förstå och tolka innehållet i olika slags texter

Kan förstå det mest väsentliga av innehållet i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen.
Kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen.
Kan förstå helheten och uppfattar väsentliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen.

6 – Realia
Reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor, och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används

Kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kommenterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Sammanhang och aktualitet

Centralt innehåll från kursplanen

Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.

 

Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.

 

Förankring i kursplanens syfte
Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.

Övergripande mål från LGR11 2.2
Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom arbetet kommer ni att utveckla er hörförståelse och läsförståelse i ämnet engelska. När ni letar fakta om landet England kan ni använda bilder från landet för att beskriva fakta om landet.

 

Lycka till!
Maria

 

veckobrev Mars v.17

Hej!

Det här blir ett veckobrev fullt med slöjdinformation.
Vi arbetar med samma uppgifter vår och höst i bägge slöjdämnena så när läsåret är slut har alla gjort samma saker, några på våren och några på hösten. Här kommer en rapport om hur arbetet går just nu i bägge slöjdarterna.
.
Slöjd har elever en gång i veckan i 75min per gång. Efter en termin med ena inriktningen byter eleverna till den andra inritningen.
.
Lektionerna brukar se ut så här:
Samling med närvaro och genomgång av vad vi jobbade med förra veckan samt hur vi ska fortsätta den här veckan. Många har kommit olika långt i sina projekt och alla arbetar därför med olika saker samtidigt i salen. Ofta har vi någon genomgång kopplat till materialet eller ett steg di alla är på väg men kommer att komma i olika takt.
.
Majoriteten av lektionen handlar om att eleverna ska jobba självständigt med sina arbeten, de ska vara drivande och med hjälp av olika instruktioner komma vidare med nästa steg och även hjälpas åt för att komma vidare med arbetet.
.
Det är väldigt viktigt att man lär sig att använda verktygen på ett säkert sätt och så att man får det resultat man är ute efter. Sakerna i slöjdsalarna är aldrig leksaker och måste alltid användas på ett ansvarsfullt sätt. Vi ser också hellre att saker tar längre tid men blir noggrant gjorda än att man har för bråttom, kvalitet före kvantitet. Därför är det sällan många små projekt i slöjd utan hellre några färre men större uppgifter där eleverna kan och får fördjupa sig.
.
I slutet av lektionen är det väldigt viktigt att man sorterar tillbaka material och verktyg man har använt. Trådrullarna och saxarna har sin plats precis som hammare och sågar, det är en viktig del av slöjden att vara rädd om verktygen och sortera tillbaka de på rätt plats så att de inte skadas, förstörs eller kommer bort. Dessutom lämnar vi salen så som vi vill hitta den nästa gång och alla klasser hjälps åt med det.
.
.
Här kommer lite mer från textilslöjden med Åsa
.
Ni elever i Mars som haft textilslöjd under våren har skapat sköna och unika Fulmonster.  Ni har själva fått hitta på formen och sedan sytt och broderat era Fulmonster
Genom att vi benämner det fulmonster släpps mer kreativitet loss, vi fastnar inte i “snygghetsfällan”, det är tankeväckande och befriande. Efter avslutat arbete har ni fått berätta några rader om sin figur och dess egenskaper. De blir riktigt sköna typer, ibland lite hemska och ibland söta och lustiga historier.
Nu väntar ett projekt med slöjdpåsar och sen vår virkning, både virkade bokmärken o en o annan mössa…innan det är dags för sommarlov.
Denna vecka kommer de Mars Gröns Fulmonster, nästa vecka… Mars Röd
Hälsningar från textillärare Åsa
.
.
Se bifogad pdf nedan.

Fulmonster Grön mars vt 20

.

.

I trä och metall fortsätter arbetet med skålarna i både trä och metall.

Det första vi gjorde var att urholka en träskål för att ha som verktyg och skålform till att sen kunna driva en metallskål. Det är väldigt värdefullt att lära sig att man kan skapa, inte bara färdiga produkter, utan även verktyg man behöver för att komma vidare med ett annat arbete.

Till metallskålarna har eleverna sen haft möjlighet att välja mellan mässing, koppar och aluminiumplåt och drivit de med kulhammare samt planerat utsidan med hjälp av samma kulhammare och en faff. Be eleverna förklara vad en faff är och vad som händer när man använder den.

När metallskålarna är klara så går vi tillbaka till träskålen som fixas upp på insidan och sen även formas på utsidan för att bli en fristående skål. Den kan sen dekoreras på fler sätt än metallskålarna vilket är ett väldigt uppskattat inslag för eleverna som älskar att färgsätta och gå loss i målarrrummet.

Sist ut kan man välja att fördjupa sig i urholkning eller att driva metall och skapa egna mindre projekt. Eller så kan man välja att bygga vidare på någon skål, ge den ben, fot eller andra tillägg som ljushållare och liknande. I kollaget nedan kan ni se exempel på två olika ljusstakar där framförallt metallskålarna används som reflektor eller skyddsplåt för att minska brandrisker men även vara ett dekorativt inslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trevlig helg önskar mentorer och slöjdlärare!