Lokal pedagogisk planering
Ämne: Matematik
Årskurs: 5
Ansvarig: Maria Troedsson
När: 3-
Varför?
I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.
Vad?
Under första delen av 5B boken kommer vi att få lära oss om numeriska och algebraiska uttryck. Första kapitlet handlar om att upptäcka prioriteringsreglerna och hur vi använder dessa. Därefter ska vi tolka och beräkna värdet av numeriska uttryck och hur vi kan skriva egna algebraiska uttryck. Slutligen kommer ni att få upptäcka växande mönster och beskriva växande mönster med varandra. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg för att se vad ni lärt er under kapitlet.
Fokus för kunskapsloggen kapitel 1
- vilka prioriteringsreglerna är
- ge exempel på ett uttryck som innehåller minst två räknesätt och en parentes
- vad som skiljer ett numeriskt uttryck från ett algebraiskt uttryck
- vad ett växande mönster är
- ge exempel på en regel i ett mönster
- vad ett på varandra följande heltal är
- hur man fortsätter en talföljd med på varandra följande heltal som börjar med talet q
Hur?
- Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
- Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
- Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
- Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
- För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass.
Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.
Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.
Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.
Interaktion – genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.
Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.
Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel
Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.
Lycka till!
Maria