Merkurius Veckobrev v.23

Hej gänget!

Nu är det bara tre dagar kvar av detta läsår. Vilket år vi haft! Ni har fått lära er många nya saker stora som små. Nu väntar ett välbehövligt sommarlov där ni ska vila upp er ordentligt och verkligen ladda inför sista året på Lemshaga. För i augusti kör vi igen och då vill vi att ni verkligen visar er fulla potential, för ni är så himla bra allihopa!

För en vecka sedan avslutades vår broprojekt. Jag är på riktig så imponerad över vad ni konstruerat på så kort tid. Vilka fantastiska broar!

 

Bilder från förra veckans mentorstid där eleverna fick en kort liten lektion i mindfulness.

   

Nästa vecka:

  • Måndag: Utflykt – se Schoolsoft för mer info om plats och tid samt övrig information.
  • Tisdag: Kompledigt pga lång dag på måndag.
  • Onsdag: Skolavslutning- vi samlas utanför Ladans entré klockan 9.00 för en kortare avslutning. Vi äter tårta tillsammans och myser. Sedan är det dags att springa ut i sommaren!

 

Tack för det här året fantastiska Merkurius, vi önskar er ett underbart sommarlov!

Stora kramar från Henrik, Charlotta, Ann, & Cristin

Veckobrev Merkurius v 22

Hallå Alla!!

Nu är vi framme vid den sista riktiga skolveckan.

  • Se till att ha gjort alla prov och ev omprov.
  • Inlämningar
  • Lämna in böcker till resp ämne och lärare. Lämnar ni ej in era  böcker så kommer det en faktura på boken.

Veckan som gick: En “vanlig” vecka så långt det nu kan vara det. Vi hade den sista delen av vårt mentorsarbete. Ni har gjort klart No projektet och lite matteuppgifter. I hkk har vi börjat städa köket.

Veckan som kommer: På mentorstiden så ska vi planera klassens dag. Fundera gärna på lite olika aktiviteter som man kan göra. Det blir en vanlig skolvecka med alla ämnen. På fredag ska ni städa era skåp .Ta med kasse eller väska.

 

Övrig viktig info

Hej hemma!
Jag skrev för ett par veckor sedan om att vi fått möjlighet att jobba på “Stafesten” onsdagen den 19/8. Då var det ca fyra föräldrar som anmälde att de kunde, men vi behöver vara 20 föräldrar och ungdomar. Jag skulle därför behöva veta nu (senast måndag 1 juni) om vi kan få ihop 20 personer, annars måste jag ge bort detta jobb till någon annan klass/förening. Det är snart sommar och semester och man behöver få tid att planera detta, det är därför jag vill veta nu. Som det ser ut idag så kommer loppet blir av, men man vet ju aldrig.
Allt gott!
🌸Sonja (Idas mamma)

 

Schoolsoft: Se till att läsa allt som skolledningen lägger ut. Det kan hända saker snabbt och det är den kanalen skolan valt för att nå ut snabbt med info.

Nya klasser för blivande Solen: Tack för alla synpunkter som ni skickat in. Vi har nu påbörjat arbetet med att försöka skapa två riktigt bra grupper inför ert avslutningsår. Vi som sitter med alla pusselbitar framför oss ser antagligen en annan slutbild en vad ni enskilt kan göra. Detta önskar vi förståelse med.

 

Kommande viktiga datum 

v. 24 – Må 8 juni friluftsdag/klassens dag.
v.24 – Ons 10 juni Avslutning

Hoppas att ni alla har det bra och utnyttjar sol och värme till att vara ute mycket!!

//Ann, Cristin, Charlotta, Henke

Speaking English – prep for National tests HT-20

När, under vilka veckor? 

v 22-23

Vad ska vi göra?

Öva gamla muntliga nationella prov, för att förbereda oss inför nästa termin (då de kommer på riktigt).

Gå igenom fonetik, hur engelska språkljud låter och skapas.

Repetera strategier för problemlösning, förståelse, provhantering mm.

Hur ska vi arbeta?

Individuellt, i par, i grupper, i helklass.

I huvudsak muntligt, men även en del genomgångar och anteckningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi blandar punkterna ovan, de två veckor som är kvar, utifrån behov och upptäckter längs vägen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Muntlig framställning, muntlig framställning förbättra, muntlig interaktion.

Strategier att förstå/göra sig förstådd.

Följa instruktioner.

Visa förståelse.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Nästa termin är det dags att göra de nationella proven och då gäller det att vara väl förberedd. Dessa prov väger mycket tungt i bedömningarna och förberedelse är mycket viktigt för att nå de resultat ni vill ha.

Centralt innehåll från kursplanen

  1. Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
    • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
    • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
    • Samtal och diskussioner samt argumentation.
    • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
    • Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
    • Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut- tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan kommunicera på engelska i tal och skrift…

Läraren ska

  • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.
  • organisera och genomföra arbetet så att eleven
    • får stöd i sin språk­ och kommunikationsutveckling,
      • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle?

Sannolikhet – Chans eller risk??

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor?  22-38?

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka begrepp används inom sannolikhet?
  • Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
  • Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
  • Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Begrepp Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Via genomgångar från mig och via olika internetsidor lägger vi grunden för sannolikhetsbegreppet. Jag kommer förse er med material för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder sannolikhet i vardagen.

Begrepp och metoder

Basläger + Hög höjd + facit

Facit uppgift 12-21 på hög höjd

Facit arbetsblad

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av en mindre diagnos i slutet av perioden. Vi kommer också att ha några läxor på kunskapsmatrisen som du lämnar in och jag bedömer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen hittar ni i classroom

Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/NTQxNzExNDM0MzBa/t/all

Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/NTUyODUxMjU2NDRa/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika spel så varför inte fördjupa vårt lärande inom området.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Bygga en bro

Bygga en bro

Teknik-Åk 8-Broar

Ansvarig/Ansvariga: Cristin Axörn
När, under vilka veckor? v18-22
Uppgift:

Uppgift bygga bro vt-20

Presentationer:

Keynote skisser & ritningar

Keynote broar åk 8

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):
Vad räknas som en bro? Vad är definitionen på en bro?
Hur kan man göra olika indelningar av broar?
Vad finns det för olika konstruktionstyper av broar?
Vilken är världens högsta, längsta, kändaste bro? Vad är speciellt med dem?
Vad finns det för historiska broolyckor? Vad har hänt? Varför?
Hur gör man en skiss?
Hur gör man en ritning?
Vad är det för skillnad på en skiss och en ritning?
Vad betyder/innebär de tekniska begreppen konstruktionstyp, material, armering, ram, fackverk, hållfasthet, skiss, ritning?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
    • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
    • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
    • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Tekniska lösningar

    • Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
    • Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.
    • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

    • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
    • Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
    • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

28: Jämföra material och deras användning

kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar kan föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar kan föra utvecklade och välunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar

29: Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar

kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga ideer till lösningar samt utformaenkla fysiska eller digitala modeller kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och omprövamöjliga ideer till lösningar samt utformautvecklade fysiska eller digitala modeller kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka ochsystematiskt pröva och ompröva möjliga ideer till lösningar samt utformavälutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller

30: Driva processen framåt

Bidrar under arbetsprocessen till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt Formulerar och väljer under arbetsprocessen alternativ som efter någon bearbetning driver processen framåt Formulerar och väljer under arbetsprocessen alternativ som driver processen framåt

31: Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är till viss del synliggjord Gör utveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord Gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är välsynliggjord

32: Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven förautvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Genomgångar och teori kring broar,  inlämningsuppgift broar (par/grupp)
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Skriftlig och praktisk inlämningsuppgift (par/grupp), diskussioner under lektioner och arbetet under laborationer/lektioner,
Tidsplan:
v 18
Uppstart broar, historiskt, definitionen av broar, hur kan man dela in broar på olika sätt.
Olika konstruktionstyper av broar. Uppstart broar, historiskt, definitionen av broar, hur kan man dela in broar på olika sätt. Olika konstruktionstyper av broar. Kända broar och broolyckor i Sverige och världen.
v 19
Genomgång och praktiskt arbete av skisser och ritningar. Indelning i par.
v 20
Ritningar och brobygge
v. 21 
Lediga
v 20 
Fredag. 29/5 klockan: 00.00: Inlämning av arbetet (det skriftliga).  Hur tänkte ni kring ert brobygge?  Samt er modell av er bro.
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Övergripande mål från LGR11 2.2:
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):
Utifrån detta projekt tränas eleverna att arbeta självständigt
Eleverna utmanas att ta risker i konstruktionsarbetet, och därför påverkar bilens slutliga funktion inte betyget, utan det avgörande är att pröva och ompröva möjliga lösningar
Utvärdering

Merkurius veckobrev vecka 19

Hallå Alla!!

Sakta men säkert lägger vi dag för dag bakom oss och närmar oss med stormsteg slutet av det här läsåret. Så här i slutet finns det inte utrymme för outnyttjad lektionstid eller missade inlämningar. Håll ut, var starka och hjälp varandra som grupp så blir det så där fantastiskt bra som vi vet att ni kan!!

Veckan som gick: En “vanlig” vecka så långt det nu kan vara det. Säkert lite lugnare när inte den jobbiga mentorn varit på plats och pinat er med procent och stormkök….

Veckan som kommer: Vi hoppas fortsätta vårt lilla mentorsprojekt där vi i mentorsgrupperna kör tre olika “lektioner”. Under onsdag förmiddag kommer Merkurius Röd att bege sig ut på en kortare vandring med tillhörande matlagning. Detta skall ses som ett praktiskt examinationstillfälle inom friluftsliv och är verkligen en viktig dag att komma väl förberedd till.

Övrig viktig info

Vecka 21: Det här blir ju en annorlunda vecka. Från början var det tänkt att vi skulle använda dagarna åt rättning av nationella prov. Nu blev det ju inte så! Följande gäller därför. Måndag: Studiedag för alla.     Tisdag och Onsdag: Elever som av olika anledningar har saker kvar att göra kommer kallas till skolan dessa dagar. Beroende på vad man skall ta igen så kommer olika tider att gälla. Dessa dagar är obligatoriska skoldagar om man blir kallad. Torsdag/Fredag: Lovdagar.

Schoolsoft: Se till att läsa allt som skolledningen lägger ut. Det kan hända saker snabbt och det är den kanalen skolan valt för att nå ut snabbt med info.

Nya klasser för blivande Solen: Tack för alla synpunkter som ni skickat in. Vi har nu påbörjat arbetet med att försöka skapa två riktigt bra grupper inför ert avslutningsår. Vi som sitter med alla pusselbitar framför oss ser antagligen en annan slutbild en vad ni enskilt kan göra. Detta önskar vi förståelse med.

 

Kommande viktiga datum 

v 21 – Mån 18 maj: Studiedag
v.21 – Tis 19 maj: Obligatorisk komma ikapp dag. Övriga studiedag.
v.21 – Ons 20 maj: Obligatorisk komma ikapp dag. Övriga studiedag.
v.21 – Tors/Fre 21-22 maj: Lovdagar
v. 24 – Må 8 juni friluftsdag/klassens dag.
v.24 – Ons 10 juni Avslutning

Hoppas att ni alla har det bra och utnyttjar ljuset till att vara ute mycket!!

//Ann, Cristin, Charlotta, Henke