merkurius

Analys av låttexter

Ämne: Svenska
Årskurs: Merkurius
Ansvarig: MAS
När: V 11-21
 
Varför?
Vi kommer i kontakt med texter hela tiden, som skrivna texter i skolan, nyheter, låtar, böcker. Att få kunskepr att läsa texter, att se vad där står men också få fram vad de egentligen menar är en viktigt, att inte förståelsen ska gå en förbi.
 
Vad?
  • Förstå olika texters budskap, varför skrivs de, finns det en bakomliggande tanke?
  • Kunna förbereda och genomföra en presentation som är lätt att förstå och ta till sig.
  • Få en ingång till äldre svenska texter av olika slag.
  • Vad är poesi, lyrik, dikter?
  • Vilka huvudgrenar finns det inom skönlitteraturen?
  • Hur kan vi analysera texter för att få fram en djupare förståelse?
  • Vad är rim, anaforer, allitteration, metaforer och liknelser?
  • Vem är Gustaf Fröding?
Hur?
Grupparbeten, ensklida arbeten, lärarledda lektioner, samtal och en avslutande redovisning.
 
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.
Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.
Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.
Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.
Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.
Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Månadsbrev- mars

Merkurius

Mars månad börjar enligt mig på ett strålande sätt, idag är det strålande sol, minusgrader och snö, massor med snö. Detta tog vi fasta på och gick ut, vissa mer energiskt än andra men vi gick ut.

Idrott

Under v 11-12 kommer ni fylla i en hälsodagbok i idrotten. Detta ska fyllas i varje dag genom att ni kryssar i vad ni gjort för något. Tänk på att fylla i alla dagar för bättre tillförlitlighet eftersom det är en form av undersökning. Hjälp gärna varandra och påminn er om att denna hälsodagbok ska fyllas i, vi vill gärna ha er föräldrars hjälp också att påminna.

Svenska

Vi har nu släppt litteraturhistorien och ska gå vidare in i nästa område. Vi ska analysera texter. För att detta ska bli både roligare och kanske ännu mer aktuellt (för er) kommer vi att analysera låttexter. Vi kommer börja nästa vecka med att analysera gemensamt i klassen kring låtar som jag (Marie) valt. Arbetet kommer sedan mynna ut i att ni ska välja en egen, valfri låt som ni ska analysera och sedan redovisa denna analys i klassen.

Syv

Under våren kommer vår syokonsulent Daniel kommer till oss i Merkurius och prata om gymnasiet. Vi har denna gången valt tillsammans med Daniel att vi koncentrerar oss på att ha mötet tillsammans med eleverna och att ni vårdnadshavare kommer att få chans att träffa honom under höstterminen i åk 9.

Kommande

21/3 Livskunskap Röd
28/3 Livskunskap Grön
19/4 Polarna till Röd
20/4 Ungdomsmottagningen, Grön
26/4 Polarna till Grön
26/4 Föräldramöte 17:30-19:00
27/4 Ungdomsmottagningen, Röd

Hälsogåtan – Hur kan och bör vi förhålla oss?

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 8
Ansvarig: Henke
När: v.8 – 14

 

Varför?
Kursplanen föreskriver att eleverna ska få möjlighet att koppla samman aktiviteter med fysisk förmåga och hälsa. Utgångspunkten är en holistisk syn på såväl kroppen som på hälsan. När eleverna ges förutsättningar att reflektera över sina upplevelser kan de dra slutsatser av sina erfarenheter och koppla dessa till fakta om hälsa och fysisk förmåga. På så sätt kan eleverna lägga grunden för en medvetenhet om sina egna beteenden och sina levnadsvanor.

Genom att synliggöra upplevelser av fysisk, psykisk och social hälsa i aktiviteter kan eleverna utveckla erfarenhet av vad som påverkar hälsa och levnadsvanor.

 

Vad?

  • Hur ser mina veckor ut beträffande hälsans olika delar?
  • Påverkar kosten hur jag mår?
  • Vilka olika saker påverkar min hälsa?
  • Råder det balans i min kropp beträffande mat, motion och andra faktorer?
  • Hur sätter jag upp ett SMART-mål?
  • Hur kan jag ändra min vardag för att öka mina levnadsvanor?

Hur?

Vi kommer börja med att prata om vilka olika faktorer som kan påverka den egna hälsan. Du sätter sedan upp ett hälsomål efter SMART-principen. Ni kommer sedan att under två veckor få fylla i ett krysschema över hur dina dagar ser ut. Avslutningsvis kommer du att reflektera skriftligt över hur det gått med ditt mål samt hur dina veckor ser ut utifrån ett hälsoperspektiv.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på de olika rum vi kommer använda oss av.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Samband och Förändring

Ämne: Matematik
Årskurs: 8
Ansvarig: Henrik Forselius
När: v. 8 – 17 ??
 
Varför?
Kunskaper om samband och förändring är angelägna i såväl privatlivet som inom olika ämnesområden och för att kunna delta i samhällsdebatten. Det kan till exempel vara frågor som rör banklån, energiförbrukning eller befolkningstillväxt.
Ett mycket vanligt sätt att beskriva förändringar och förändringstakt på är att an­ vända procent. Samband och föränd­ringar kan uttryckas med hjälp av tabeller, grafer, koordinatsystem eller generellt som formler.
De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:
  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Vad?
  • När behöver vi procent och vad är det?
  • Vad menas med procentuell förändring?
  • Hur använder vi oss av procent i vardagen?
  • Hur kan vi beskriva samband på andra sätt?
  • Hur använder vi oss av ett koordinatsystem?
Hur?
Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmaterial för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio8 från Sanoma.
Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna.
Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.
 
Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.
Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet. Mina förväntningar kommer även ligga på att ni som elever i grupp tar tag i och löser ett större grupparbete.
Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share.
Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.
Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till.
Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.

Elektricitet och magnetism

Lokal pedagogisk planering
Ämne: Fysik
Årskurs: 8
Ansvarig: Cristin Axörn
När: V.5-11
 
Varför?
 
Aldrig förr har väl diskussionen om el varit så aktuell. Men vad är egentligen elektricitet? Vad är det som dikuteras ständigt i media?
För att förstå sin omvärld och kunna del av information som vi hela tiden möts av måste vi ha förståelse. Efter området elekricitet kommer ni kunna bättre kunna förstå den pågående debatten. Ni kommer att lära er hur en glödlampa lyser och varför. Ni kommer förstå varför man ska akta sig för hög spänning. Vad en sluten krets är. Varför man kopplar som man gör. Varför fåglar kan sitta på en elledning.
Vad?
 
Vad används elektricitet till i samhället?
Hur har upptäckten av elektricitet förändrat vårt sätt att leva?
Vilka viktiga upptäckter har gjorts på vägen och av vilka? Vad är statisk elektricitet?
Vad är spänning (U),
hur förkortas spänning och vilken enhet mäts spänning i ?
Vad är ström (I),
hur förkortas ström och vilken enhet mäts ström i?
Hur kan man konstruera och förstå elektriska kretsar med ett batteri, lampor, strömbrytare?
Vad är skillnaden mellan seriekoppling och parallellkoppling?
Vad är resistens (R), hur förkortas resistens och vilken enhet mäts resistens i ?
Vilka fyra faktorer påverkar resistens i en ledare? Hur använder man Ohms lag?
Vad händer när det blir kortslutning? Överbelastning?
Vad är ett jordat uttag? Vad är en säkring/propp?
Vad är en jordfelsbrytare?
Vad är elektrisk effekt och hur räknar man ut elektrisk effekt? (Effektlagen)
Hur många hushållsapparater kan man koppla till ett uttag utan att proppen/säkringen går?
Vad är en magnet och ett magnetfält?
Vilka egenskaper har magneter?
Vad är induktion?
Hur fungerar en generator?
Hur hänger fenomenen elektricitet och magnetism ihop?
 
Hur?
Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Vi kommer ha genomgångar, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer. Vi kommer att avsluta med ett prov.
 
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande
.Miljö – Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Merkurius månadsbrev

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Vad har hänt i januari

 

Idag, när det här brevet skrivs, skiner solens strålar in genom fönstren. Härligt när ljuset återvänder med kraft och fyller på tomma energinivåer. Förändringen i ljus framöver är ungefär 5 minuter om dagen. Tänk vad det gör på en vecka!

Årets första månad har vi i arbetat med våga visa enkäten. Vår förhoppning är att den fylldes i utifrån bästa förmåga. Enkäten ger oss som arbetar på skolan möjligheten att arbeta med de områden som våra elever och vårdnadshavare anser är lite bristfälliga. Så tack till er som fyllt i!

Allaktivitetsdagen har också gått av stapeln. Upplevelsen är att våra elever var nöjda. De som åkte skidor tyckte att det var lite isigt i backen men humöret var ändå på topp. De som spelade padel hade hela hallen för sig själva, lyxigt! Det är verkligen en dag då alla får en möjlighet att bara träffas och ha trevligt tillsammans. Elever som lärare.

Nytt för i år är också att vi har infört ett matvärdsskap för våra elever. Under några veckor med start efter sportlovet kommer det vara Merkurius tur. Tanken är att man ska få hjälpa till i matsalen med allt vad det innebär. Hittills har det varit väldigt lyckat och   Solarna som har matvärdskapet nu har varit superduktiga.

I NO:n avslutade vi nyligen området syror och baser med att tillverka små väldoftande ”hemligheter”. Dessa små hemligheter dyker förhoppningsvis upp i form av en liten gåva till er föräldrar, möjligen på alla hjärtans dag:-) Nu är det fysik som står på schemat och vi ska lära oss om elektricitet och magnetism.

 

Nya rutiner kring Ipads

 

Vi lever i en tid där vi är omgivna av en mängd tekniska hjälpmedel. För att dessa hjälpmedel ska bli just hjälpmedel behöver vi alla hjälpas åt för att skapa goda vanor & rutiner. I Ladan har vi under hösten haft fokus på mobiler och nästa steg är nu att fokusera på våra Ipads. I ett första steg kommer vi från och med vecka 6 bli tydligare med vad som förväntas av alla elever. Det du läser nu är ett sätt att tydliggöra detta. På plats i skolan kommer vi också att hjälpa till med att skapa tydlighet och bygga goda varor & rutiner.

 

Starten i detta arbete är följande:

  •  Alla elever behöver se till att de har sin Ipad med sig och fulladdad varje morgon.
  • Alla elever använder sin Ipad till undervisningen på lektionstid (dvs spelar inte spel eller gör andra saker som ej är kopplat till undervisningen ex surfar/skickar meddelanden mm).
  • Du har med dig egen laddare till skolan ifall du använder Ipaden mycket under dagen (låneladdare är ej  tillgängliga).

För att vi tillsammans ska kunna hjälpa dem som just ni inte klarar detta kommer vi via Meitner dela information med er vårdnadshavare. Informationen kommer synas som en ”sen ankomst” med en ”kommentar” vad det gäller (Den sena ankomsten motsvarar den tid som eleven missar av lektionen). På detta sätt kan samtalet/diskussionen även föras hemma om det som inträffat. Behövs stöd i detta från skolan återkopplas detta till mentor och då kan frågan lyftas vid t ex utvecklingssamtalet.

Så här ser ni ev kommentar:
I “Kalender” i Meitner klickar ni på lektionen. Under rubriken “Närvaro” ser ni ev ”Kommentar till mig” + status ex ”Sen ankomst” (se bild)

 

Viktiga datum:

 

  • Utvecklingssamtal v.7 under måndagen och onsdagen.
  • Sportlov v.9
  • Föräldramöte v.17

 

Varma hälsningar/ Team Merkurius

Nu går vi mot ljusare tider!