Kropp och kläder

LPP- Kropp och kläder

Ämne: Bild
Årskurs: 8
Ansvarig: Karin Lindkvist
När: HT 2022

 

Varför?

Visuell kultur handlar inte bara om att se på, utan också om att se ut. Med kläder kan vi testa olika identiteter och kommunicera en specifik grupptillhörighet, åsikter, status, genus  mm. Kläder är kopplat till funktion men även till sociala koder och normer.  Att var ung handlar mycket om att skapa sin egen identitet, där kan kläder ha en central funktion i hur man kommunicerar vem man vill vara.

Modet har genom tiderna följt och speglat samhällets idéer, ideal och händelser. Med det här projektet ska vi undersöka olika historiska epoker utifrån vilka kläder som burits och hur kläder kan säga något om den tid i vilken de brukas. Vi kommer även att undersöka nutidens olika klädstilar och vad de uttrycker samt fundera över kommande behov och hur vi kan komma att klä oss i framtiden.  

I projektet ingår också kroppsideal historiskt och i nutid. Bilder av idealkroppar möter oss i ständigt medierna och kan påverka vår självkänsla negativt. Därför är det viktigt att utveckla sin förmåga att förhålla sig kritiskt till de bilder man möter och olika negativa normer i samhället.

 

Vad?

Med det här projektet kommer vi att undersöka kroppsideal och mode genom tiderna och titta efter kopplingar till historiska händelser och idéströmningar. Vi ska undersöka klädernas roll i samtiden och i ditt eget liv och kläders roll i identitetsskapande. Vi ska även fundera över kommande tiders behov och hur detta kan spegla hur vi kan komma att klä oss i framtiden. 

Vi kommer att öva på teckning samt lära oss om kroppens proportioner.

 

Hur?

Arbetet kommer dels att resultera i en klippdocka,  dels i en presentation av dina undersökningar om kläders betydelse i ett Google-drive dokument /Classroom, samt en muntlig redovisning.

 

Vi kommer att titta på och diskutera kroppsideal och kläder från olika tidsepoker.

Vi kommer att öva på att teckna människor genom att teckna av varandra och genom att tillverka en klippdocka  med en vuxen människas generella proportioner.

Klippdockan ska göra en tidsresa och få tre olika outfits: En som representerar en specifik historisk epok, en som representerar en samtida klädstil samt en som representerar hur du tror att vi kommer att klä oss i framtiden. 

Vi kommer att använda papper, kartong, blyerts och akvarellpennor. 

Arbetet redovisas i bild och text i ett dokument på Google Classroom. 

Arbetsprocessen dokumenteras med bild och text. 

Arbetet innefattar alla betygskriterier i bildämnet. Lektionsarbete och resultat kommer att bedömas. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Undervisning struktureras för inspiration, faktakunskap, undersökande och skissarbete till färdigt resultat, reflektion och utvärdering av arbetet. Skissarbete innebär att synliggöra sitt tänkande. Arbetsprocessen dokumenteras och reflekteras kring löpande. 

Möjligheter – Inom projektet ges möjligheter att utforska, uttrycka och utveckla sin kreativitet kring frågor om normer och identitet; frågor som många unga människor brottas med.

Förväntningar – Förväntningen är att eleverna efter projektet ska nå ökad kunskap, tekniska färdigheter, ökad förståelse för och möjligt kritiskt tänkande kring normer och identitetsskapande samt utveckla sin analytiska förmåga, kreativitet och självständighet i sitt lärande. 

Rutiner – Genom tydliggörande pedagogik och rutiner i klassrummet ges möjlighet till trygghet och arbetsro.

Interaktion – Alla i klassrummet bidrar till lärandet genom interaktion mellan elev-elev, lärare-elev, i mindre elevgrupper och i helklass.

Miljö – Klassrummet är uppbyggt för interaktioner i mindre grupper, men ger också möjlighet till avskildhet. Miljön är relativt avskalad och material undanplockat för att undvika för många intryck och skapa ett lugn. 

Språk – Vi använder både visuellt och verbalt språk för att undersöka vad dessa språk (bilder och ord)  gör med oss och vad vi gör med dem. Vi reflekterar löpande kring vår arbetsprocess och vårt tänkande och tvingas således att sätta ord på/utveckla ett språk för vad vi gör.

Modellering – Genom att lärare handleder och visar olika strategier för att komma vidare arbetsprocessen samt genom att studera hur andra (konstnärer) har gjort och tänkt kan elever tillgodogöra sig nya metoder och strategier för problemlösning.

Franska HT-22

Lokal pedagogisk planering 

Ämne: franska
Årskurs: 8
Ansvarig: Sandra Gustafsson
När: HT 2022

 

Vad?
Vad ska vi göra?
Fokus för den första tiden är att avsluta förra årets bok och lära oss mer om veckodagar, månader och datum (och födelsedatum), väder och årstider. Vi lär oss namn på olika aktiviteter och släktskapsord. Inom grammatiken går vi igenom genitiv (ägande) och prepositionerna à la och auMomentet avslutas med ett prov. Därefter går vi vidare med läromedlet för åk 8.

Fokus för året är att utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska genom att träna på att berätta olika saker om sig själv, sin familj och sina kompisar. Under terminen kommer vi att träna skriv-, läs-, och hörförståelse och inte minst muntliga förmågor. Detta med målet att ha grundläggande kunskaper för att förstå, göra sig förstådd och kunna kommunicera (på olika sätt) med fransktalande personer.

Frågeställning och följdfrågor 

Att berätta om sig själv, sin familj, sina kompisar och sina intressen:

  • berätta om skoldagen, skolsaker
  • fritidsaktiviteter
  • språk, länder och nationaliteter
  • berätta om landsbygden, beskriva landskapet
  • väderstreck
  • släktskapsord
  • fråga efter och beskriva vägen, ställen i en stad, transportmedel, Paris sevärdheter
  • namn på affärer, matvaror, fraser vid matbordet
  • beskriva någons utseende och egenskaper, kroppsdelar
  • namn på möbler, köksredskap, hemarbete
  • Några fransktalande länder utanför Europa: t ex Marocko, Tunisien. 

GRAMMATIK vi går igenom, bl a:

  • repetition av verben être och avoir
  • -er verb
  • verben aller, pouvoir, vouloir, finir, faire, mettre, partir
  • genitiv
  • il y a – il n’y a pas
  • possessiva pronomen
  • passé composé av regelbundna verb
  • adjektivets böjning och placering; vieux, beau och nouveau

 

Varför?
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi använder läromedlet La Nouvelle Chouette C. Vi går igenom textbokens kapitel (lyssnar, läser, översätter och gör dialogövningar) och gör uppgifterna som är kopplade till kapitlen.

Läromedlet La Nouvelle Chouette kommer att kompletteras med annat material för variationens skull – t ex musik, film och andra texter. Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

Vi arbetar individuellt, i par och i grupp med bl a dialoger, enklare rollspel och presentationer i korta projekt.

Lektions- och veckoplaneringen samt information om läxor och prov kommer att ligga i Meitner. 

 

Redovisning och bedömning

Formativ bedömning:

Läraren observerar elevernas arbete under lektionerna och hjälper eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad har de uppnått och vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket. 

Summativ bedömning:

Eleverna kommer att genomföra flera prov som används som stöd till slutbedömning och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra stycken:

  • Det första stycket handlar om läs- och hörförståelse.
  • Det andra stycket handlar om muntlig och skriftlig framställning.
  • Det tredje stycket handlar om interaktion.
  • Det fjärde stycket handlar om förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid De olika lektionsuppgifterna ges tillräcklig och välavvägd tid så de kan genomföras under skoltid och anpassas efter elevernas olika behov.
Det är viktigt att bygga upp elevernas ordförråd så snabbt som möjligt. För att minnas något på lång sikt måste det vi vill minnas medvetet kodas in i långtidsminnet. Ordinlärningen är den del som kräver mest tid – därför har vi regelbundet glosläxor.


Möjligheter Möjligheter till tänkande kring och förståelse för ämnet ges genom rutiner och gemensamt arbete, rollspel och korta projekt, interaktion och dialog. Målspråket, franska, används i så stor utsträckning som möjligt under lektionerna vilket ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp under inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att använda sin kunskap i nya sammanhang. 

 

Förväntningar Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. Eleverna förväntas ta ansvar för sitt lärande. Gruppen hjälps åt att förvärva ny kunskap genom utmaningar och misstag. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig det nya språket. 

 

Rutiner Tydlig start och avslut på lektioner, samt struktur för olika uppgifter. Vi tar hjälp av några av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

 

Interaktion Alla interaktioner under lektionerna, både på franska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på franska bidrar till utveckling i ämnet och är en del av en positiv klassrumssituation. 

Vi jobbar enskilt, i par, i grupper och i helklass för att få fram olika sätt att tänka och interagera. Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av.

 

Miljö För en god inlärningsmiljö ska klassrummet ska präglas av lugn och respekt. Gruppstorleken är betydligt mindre än i helklass. I klassrummet åskådliggörs elevernas tänkande genom arbeten,exempelvs olika projekt runt Frankrike-kartan som vi som successivt sätter upp i klassrummet.

 

Språk – Målspråket, franska, används så mycket som möjligt under lektionerna. Genomgångar och förklaringar ges också på svenska för att hjälpa eleverna.
Eleverna lär sig ordförråd, fraser, begrepp, grammatiska former och att ha enkla konversationer på franska.

 

Modellering Exempel på verklighetstrogna situationer får eleverna genom att läraren talar språket, genom kortare filmer, ljudfiler, texter och genom rollspel. Eleverna får höra olika sätt att prata språket (t ex exempel på talad franska i olika regioner och olika delar av världen).

Läraren “tänker högt” vid läsning och genomgång av texter för att synliggöra nya begrepp och ord. 

 

HT

Ämne: Spanska
Årskurs: 8
Ansvarig: Joel Valverde
När: Hösttermin

 

Varför?
I ämnet moderna språk jobbar vi mot att nå de långsiktiga målen i läroplanen. Under lektionen jobbar vi med att utveckla förståelse av målspråket i tal och skrift. Vi kommer även att arbeta med att utveckla förmågan att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift.

Vi kommer också att fokusera på förmågan att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, genom olika typer av rollspel och i naturliga situationer i klassrummet. Eleverna kommer även att bli tilldelade uppgifter som hjälper dem att utveckla en förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

 

Vad?
Frågeställning och följdfrågor

Använda regelbundna och oregelbundna verb i presens i meningar

Skilja mellan ser / estar

Beskriva sig själv och andra

Ge vägbeskrivning i en stad

Använda reflexiva verb och berätta om dagliga rutiner

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda digitala läromedel. Under lektionstiden går vi tillsammans igenom kapitlen och övar med olika uppgifter och korta projekt. 

Vi kommer också att använda extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet. 

Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, och använda språket på interaktiva sätt genom spel, presentationer, projekt och rollspel. 

Vi kommer att använda oss av Google Classroom, där extramaterialet kommer att finnas tillgängligt. Där kommer ni att hitta veckans lektionsplanering och information om prov och läxor. Vi kommer också att använda Meitner.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Läraren kommer att observera elevernas arbete under lektionerna och hjälpa eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket och vad har de redan uppnått. 

Vi kommer att genomföra flera prov som läraren kommer att använda som stöd till slutbedömningen och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra stycken:

  • Det första stycket handlar om läs och hörförståelse.
  • Det andra stycket handlar om muntlig och skriftlig framställning.
  • Det tredje stycket handlar om interaktion.
  • Det fjärde stycket handlar om förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Alla uppgifter i spanskan kommer att ges tillräcklig och proportionerlig tid för att genomföra dem under skoltid. Tidsplanering kommer att anpassas till uppgifternas komplexitet samt till elevernas olika behov. Planeringen kommer även att anpassas så att eleverna både får möjlighet att interagera på ett relevant sätt och att fördjupa sig i vissa komplexa delar av språket. 

Möjligheter – Lektionerna är flexibla och det finns i stor utsträckning möjlighet till interaktioner och dialog. Spanska kommer att användas så mycket som möjligt under lektionerna och det ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp genom inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att applicera tidigare kunskap i ny kontext. 

Förväntningar – Förväntningen  för eleverna är att de tycker att det är roligt att lära sig det nya språket och att upptäcka hur man använder sig av det i vardagen. Samtidigt utvecklas en förståelse för den kulturella kontexten på platser där språket används. Tillsammans som en grupp behöver vi hjälpa varandra genom utmaningar och misstag, samt använda alla möjligheter att lära under lektionerna. 

Rutiner – Det är viktigt med en gemensam förståelse för hur en lektion eller uppgifter ska genomföras. Det finns alltid en en tydlig struktur för olika uppgifter och även genomgångar. Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. 

Interaktion – Alla interaktioner under lektionerna, både på spanska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på spanska kan bidra till utveckling i ämnet och bör vara en del av ett positivt klassrum. 

Miljö – Eleverna ska kunna ha lugnt i klassrummet för att kunna arbeta fokuserad och underlätta inlärning. Språkgrupperna är mindre i jämförelse med ordinarie klasser, vilket bidrar till att det är lättare att organisera gruppen, att vara flexibla under lektionerna, och skapar goda förutsättningar till interaktion. På klassrummets finns material på spanska, bland annat uppgifter som eleverna tidigare genomfört. 

Språk – Spanska kommer att användas så mycket som möjligt under lektionerna. Samtidigt kommer genomgångar och förklaringar också ges på svenska för att hjälpa eleverna. Lektionerna kommer att innehålla olika begrepp som är relevanta i ämnet, grammatiska former, enkla konversationer och ordförråd inom olika ämnen.

Modellering – Verkliga situationer kommer att presenteras till eleverna genom att läraren talar språket och genom rollspel. Video, ljudfiler och annat material används för att ge mer exponering av språket, olika dialekter/accenter och sätt att tala i verkligheten. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig ett nytt språk. Att lära sig om andra människors kulturer och upplevelser kan bidra till det egna intresset för språket.

Taluppfattning

Ämne: Matematik

Årskurs: 8

Ansvarig: Henrik Forselius

När: v. 37-43?

Varför?

Innehållet i kunskapsområdet ”Taluppfattning och tals användning” omfattar kunskaper om tal och hantering av tal samt beräkningsmetoder, och hur dessa kunskaper kan användas i matematiska och vardagliga sammanhang. Taluppfattning är grundläggande för att kunna utveckla kunskaper i matematik. Genom att eleverna successivt får möta tal och beräkningar i utvidgade talområden och med nya talmängder, kan förståelse och uppfattning av tal och olika räknesätt fördjupas. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Vad? 

  • Vad är positiva respektive negativa tal?
  • Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
  • Hur används de fyra räknesätten med de negativa talen som ni mött tidigare?
  • Vad är kvadratrötter och när och hur använder vi det?
  • Vad är potenser? När används de? Hur räknar vi med de?
  • Vad innebär tiopotens- och grundpotensform?
  • Underlättar prefixen?

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio8 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet visa vad du kan.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till.

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.

Pojken i randig pyjamas

 

Ämne: Svenska
Årskurs: 8
Ansvarig: Marie AS
När: v 34- 51

 

Varför?

I svenskan är en stor del av arbetet att läsa och förstå texter. I detta arbete ska vi träna på att läsa och analysera en skönlitterär text, att självständigt kunna gå vidare med arbetet och att diskutera utifrån olika perspektiv. I detta arbete är det ett ovanligt perspektiv vi utgår ifrån, en pojkes under andra världskriget.

 

Vad?

  • Hur kan ett omslag påverka våra tankar inför ett innehåll i en bok?
  • Hur kan vi bli bättre läsare?
  • Vilket är textens tema, budskap och motiv?
  • Hur beskrivs huvudpersonerna?
  • Vilken relation har huvudpersonerna till varandra?
  • Hur skildras miljön som huvudpersonerna befinner sig i?
  • Hur påverkas språket av miljön och tidsepoken?
  • Hur används språket för att förstärka berättelsen?
  • Hur kan vi göra ett personporträtt
  • Vad är en bokanalys?
  • Vad är parallellhandling och hur kan vi få in det i denna bok?

Hur?
Grupparbeten, enskilda uppgifter, lärarledda lektioner. Träna på olika moment inom svenskan som att skriva, läsa och tala.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.  

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Våra livsmedel


Ämne: Hem och konsumentkunskap
Årskurs: 8
Ansvarig: Hanan Kanou
När: V.36- v.52

 

Varför?

Under förra läsåret har ni jobbat med  metoder, planera egen lunch, använda rätt redskap, förvaring, hållbara livsmedel
Nu kommer vi sätta livsmedlet i fokus och sen träna på fakta, tillagning, tänka hållbara livsmedel, ta fram recept.

 

Vad?

Vi ska lära oss Matcirkelns olika livsmedelsgrupper och tallriksmodell för olika energibehov
-Fakta
-Tillverkning (Odling, växer vilt i naturen, djur)
-Produkter (Vilka produkter kan man tillverka )
-Näringsämnen
-Förvaring
-Tillagning, Recept och provsmakning
-Hållbara livsmedel. Årstidsmat, svenskt, ekologiskt

 

 

Hur?

  • Introduktion av matcirkelns olika livsmedelsgrupper.
  • Arbete i par där ni tilldelas en livsmedelsgrupp som ni ska leta information om från boken eller internet. Utifrån den information ni hittar ska ni skapa en presentation med text och bilder. Denna ska redovisas inför övriga i gruppen.
  •  Planering och genomförande av två maträtter
  •  Reflektera över arbetsprocessen och resultatet samt hur dina val i köket påverkar miljön, hälsan och ekonomin.
  • Skriftlig utvärdering av hela processen.
  • Det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med under 7  lektioner och det kommer innehålla både teoretiskt och praktiskt arbete.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid 

Vi skapar förutsättningar att fördjupa oss i livsmedelsgrupper och tallriksmodell.

Möjligheter 

I slutet i varje lektion lägger fokus på att tillsammans tänka och utvärdera.

Förväntningar 

I undervisningen kommer eleverna få kunskap om livsmedelsgrupper och tallriksmodell genom teori och praktiskt arbete.

Rutiner

Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar. Tydlig lektionsstart- och avslutning

Interaktion

Det sker via grupparbete

Miljö

Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i HKK salen för att utmana varje elevs förmågor.

Språk 

Läraren använder sig av relevanta begrepp för område när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering 

Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur arbetsprocesser  skall utföras