Merkurius veckobrev v.42

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Tänk vad fort tiden går och nu är det (äntligen) snart höstlov! 

I skolan har vi fortfarande fin arbetsro och flitiga elever! Trots det ska det verkligen bli skönt med ett välförtjänt läslov (ja ni läste rätt, för det är precis vad det är). Förr i tiden fick eleverna ledigt en vecka på hösten för att hjälpa till med att plocka upp potatisen inför hösten – då kallades lovet för “potatislov”. Nu för tiden får elever ledig för att läsa lite mer – ett läslov helt enkelt. SÅ, läs, läs läs!

På svenskan håller vi på att lära oss allt om krönikor och dikter. Man kan ju fråga sig varför vi lär oss om två texttyper samtidigt? Jo, därför att i en krönika ska skribenten använda ett målande, gestaltande språk med många liknelser och metaforer och det precis vad det är i en dikt. 

För er som inte vet vad en krönika är (det är helt ok!) är det en personlig artikel om vad du själv tycker och tänker om en aktuell händelse eller ämne. Ofta har du ett eget budskap du vill framföra. När du skriver en krönika ska du framföra egna åsikter och argument om något – det är alltså en argumenterande text. Syftet med texten är att underhålla och övertyga. Texten ska därför vara slagkraftig och innehålla målande, fantasifulla och finurliga beskrivningar. Måla med språket kan man göra genom att använda många liknelser, metaforer och idiom. Ni som känner er säkra på vad som är vad här kan sluta läsa och hoppa vidare neråt i texten. För er andra kommer det några förklaringar här: Liknelse – att vara långsam som en snigel, eller vig som ett kylskål, snabb som vinden. Här har man alltså liknat en företeelse med något annat för att beskriva vad man menar. Metaforer är egentligen, enligt min mening mycket roligare att använda och vi uttrycker oss dagligen, utan att vi tänker på det genom massor av metaforer. Ta bara till exempel: Brottas med matteläxan, luften gick ur bortalaget, sluta hacka på mig, ha lite is i magen, sluta slingra dig när jag frågar och hur jag än gräver i minnet kan jag inte minnas … ja ni fattar! Idiom då – jo det är också saker vi slänger oss med till vardags såsom: eld och lågor, hull och hår, ros och ris, få blodad tand, hålla tätt, kasta ögon på någon, det ligger en hund begraven … samtidigt är idiomen även metaforer som vi använd så pass mycket att dessa tillslut har blivit fasta uttryck!

Tanken är att eleverna ska vara klara med sina krönikor nästa vecka – så att jag får något roligt att läsa under läslovet.

Vad gäller klassresa eller lägerskola, kommer vi presentera alla fina förslag för eleverna efter höstlovet. Vi vill också passa på att betona att syftet med en eventuell lägerskola till Kebnekaise fjällstation är INTE en toppbestigning. Syftet kommer ligga på att visa vad Sveriges friluftsliv i fjällen har att erbjuda för kropp och själ. Oavsett vad eleverna väljer, hoppas vi att det ska bli ett fint minne för livet. 

Tack alla för ert fantastiska engangemang! Vi siktar på ett digitalt föräldramöte den 11 november kl.18. Länk kommer ligga på Schoolsoft. 

 

Ha nu en härlig helg!

/Team Merkurius

 

HT 2020

Ansvarig/Ansvariga lärare: Joel Valverde

När, under vilka veckor? Hösttermin

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Använda regelbundna och oregelbundna verb i presens i meningar
  • Skilja mellan ser / estar
  • Beskriva sig själv och andra
  • Ge vägbeskrivning i en stad
  • Använda reflexiva verb och berätta om dagliga rutiner

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från det humanistiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det västerländska kulturarvet,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används.

 

Lyssna och läsa – reception

  • Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
  • Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

 

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
  • Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda digitala läromedlen. Under lektionstiden går vi tillsammans igenom kapitlen och övar med olika uppgifterna och korta projekt. 

Vi kommer också att använda extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet. 

Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, och använda språket i på interaktiva sätt genom spel, presentationer, projekt och rollspel. 

Vi kommer att använda oss av Google Classroom, där extramaterialet kommer att finnas tillgängligt. Vi kommer också att använda Schoolsoft, där kommer ni att hitta veckans lektionsplanering och information om prov och läxor.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Formativ bedömning:

Läraren kommer att observera elevernas arbete under lektionerna och hjälpa eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket och vad har de redan uppnått. 

 

Summativ bedömning:

Vi kommer att genomföra flera prov som läraren kommer att använda som stöd till slutbedömningen och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen finns tillgänglig på schoolsoft.

Krönika och dikt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell


När v.40-42

Vad?
Du ska lära dig genretypiska drag för krönika och dikt.
Du ska analysera en krönika.
Du ska skriva en egen krönika och en dikt på samma tema/ämne.

Frågeställning och följdfrågor:
Var hittar man krönikor och dikter?
Hur skriver man en krönika eller en dikt?


Skrivmall, Krönika

Krönika, skrivmall ht-20

Bedömninsmatris, Krönika och dikt (bedöms från projektets början till slut)



Hur ska vi arbeta?

Vi tittar på en film på NE om krönika och dikt.

Vi läser och analyserar krönikor.

Du följer en skrivmall och skriver en egen krönika och en egen dikt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Du deltar i undervisningen genom samtal, frågor och diskussioner.
  • Du ska skriva en krönika och en dikt.

    Förankring i kursplanens syfte
    Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
    • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
    • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

    Centralt innehåll från kursplanen
    Läsa och skriva
    • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
    • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
    • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
    Berättande texter och sakprosatexter
    Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
    Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen


Merkurius veckobrev v.39

Hej!

Hoppas ni njuter av det fina höstvädret och passar på att var ute och röra på er så mycket som möjligt!

Här i skolan har vi bra arbetsro och stämningen mellan eleverna är fin. Eftersom vädret hittills har varit både varmt och soligt har eleverna valt att vara ute på rasterna, vilket är jättebra för både knopp och kropp. Dessutom spelar många basket och king, vilket bidrar till ökad syresättning och endorfiner. Effekten av att vara ute och röra på sig på rasten märks oftast på lektionen efter i form av ökad koncentration och fokus.

På svenskan har vi läst, tittat på film och lyssnat på en podd om den litteraturhistoriska epoken antiken. Dessutom har vi även tränat på att anteckna nyckelord, göra tankekarta och skriva sammanfattning.

En central förmåga för att lyckas med studier är att kunna särskilja viktigt från oviktigt i en text eller under en föreläsning. Därutöver är förmågan att kunna sammanfatta det viktigaste helt grundläggande för i princip alla studier. Förutom det är det naturligtvis betydelsefullt att både muntligt och skriftligt kunna uttrycka hur olika företeelser eller saker förhåller sig till varandra. Relationerna kan man signalera genom att använda sambandsord eller bindeord. Några exempel på ord som signalerar samband är: exempelvis, till följd av, det ledde till, en skillnad, en likhet, i motsats till, dessutom, eftersom, därtill och därmed. (Hur många sambandsord kan du hitta i den här texten? Den är kryddad med sambandsord!)

Något annat vi ska träna extra mycket på är hur man kan skriva med en “röd tråd” och undvika meningar som börjar med och, så och men. Det är inte förbjudet att inleda en mening på det viset och läser man en svensk dagstidning kan man ofta se exempel på att journalister börjar meningar med både och och men. Däremot behöver man visa att man kan få till en röd tråd i språket innan man använder sig av sådana stilgrepp eller uttryckssätt.

I år har modellen för utvecklingssamtal sett lite annorlunda ut mot tidigare år. Vi hoppas att alla elever som inte har haft digitala samtal förra veckan, har haft samtal med sina föräldrar. Under veckan som kommer och nästkommande vecka kommer vi mentorer ha samtal med de elever som inte har haft digitala samtal. Därför behöver du som elev ha haft ditt samtal hemma med mamma och eller pappa innan. Om, ni önskar ett digitalt utvecklingssamtal hör ni av er till respektive mentor.

Många elever kan känna en oro och stress inför betygen. Oron kan bottna i höga krav och leda till onödig stress. Vi vill poängtera att ni kommer få betyg fyra gånger till innan ni går ut grundskolan och att livet står och faller inte med vilket betyg man får. Det viktigaste är att man lär sig att lära och att man hittar en balans. Med det menar vi att det bästa är lagom mycket plugg kombinerat med någon eller några fritidsaktiviteter. Den kombinationen brukar i slutändan vara den som håller i längden och ger bäst resultat.

 

 

Trevlig helg!

/Team Merkurius

Hållrbar utveckling för kropp och knopp

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.35-38, 42-43

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka positiva effekter uppnår du i hjärnan genom fysisk aktivitet?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med friidrott och andra aktiviteter?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till i våras?
  • Vad har pulspasset (på tisdagar) bidragit med till min fysiska hälsa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under första delen av perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Vi fortsätter även med ett 55 minuters pass på måndagar (MR)tisdagar (MG) där pulshöjande aktiviteter skall ligga i fokus. Några kortare reflektioner kommer att fyllas i runt de pulshöjande lektionerna.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna,  en kortare inlämning av reflektion efter fyspass, en utvärdering av dina mål inför Lemshaga spelen samt en avstämning över ditt fysiska mående innan höstlovet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 35

må-ti ingen idrott då ni har Ladandagar

Torsdag (gemensamma lektioner): Vi har dubbeltimme med No. Plocka bär, göra sylt och steka krabbelurer. Se LPP Orientering och Friluftsliv

Att planera ett individuellt träningspass – Uppgift

Fredag (MG): Intro Lemshagaspelen. Vi provar alla grenar i friidrott för denna dag och skriver ned våra resultat.

Vecka 36

Måndag/tisdag: Pulsfys på Ip. Vi pratar om Kondition och Puls. Vi tar puls,  joggar/springer Lemshaga loppet 3km och uppskattar vår anträngningsgrad enligt Borgskalan.

Torsdag: se Orientering/Friluftsliv.

Fredag (MR):Intro Lemshagaspelen. Vi provar alla grenar i friidrott för denna dag och skriver ned våra resultat.

Vecka 37

Måndag/tisdag: Genomgång av stafett inför Lemshaga spelen och övning på dina grenar/mål. Tisdagen blev konfotboll då vädrets makter inte var med oss!

Torsdag(båda): arbeta med våra mål i friidrott.

Fredag (röd-grön): Lemshagaspelen se separat information på schoolsoft

Vecka 38

Måndag/tisdag: Pulsfys/ inställd då jag var sjuk

torsdag: Samplanering med NO- Vatten prover vid sjö.

Fredag (MG): Ekedalsgymet. Att sätta mål för lektionen i jogg och styrka med utvärdering.

Vecka 39

Må/ti Coopers test- sätta mål och utvärdera

Torsdag: se Lpp för orientering och friluftsliv

Fredag:  MR- Ekedalsgymet. Att sätta mål för lektionen i jogg och styrka med utvärdering.

Vecka 40

Må/ti Pulsfys Amfieteatern- Pulsbingo

To– Samverkan No/Friluftsliv med lite längre pass.

Fre: Se Lpp Orientering/ Friluftsliv

Vecka 41

Må/ti Coopers test omgång 2 med satta mål.

To: Se Lpp Orientering och friluftsliv

Vecka 42

Måndag/tisdag: Pulsfys i Amfieteatern- fortsättning pulspapper.

Torsdag: Komp

Fredag (röd-grön) Oreineteringsprov/teoretiskt och praktiskt på Lemshaga. Se info Schoolsoft.

Vecka 43

Måndag/tisdag : Pulsfys i Amfieteatern- fortsättning pulspapper.

Torsdag:

Fredag (röd/grön): Info nytt projekt som startar efter lovet

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag.Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

[stc-subscribe category_in=’Lokala planeringar’]

 

Human rights – Timeline

När, under vilka veckor? 

37 ->

Vad ska vi göra 

Vi kommer att läsa om-, lära om-, skriva och prata om mänskliga rättigheter och människorättsrörelsen.

Det här är ett område som formas mycket av de olika spår som dyker upp under arbetets gång, de spår som elever och lärare hittar och utforskar tillsammans. Därför är det svårt att säga en exakt tidsplan och arbetsgång.

I grova drag kan vi säga att vi kommer att arbeta med läsförståelse och hörförståelse i insamlandet av information och underlag och skriftliga och muntliga förmågor i redovisningen av underlaget. Innehållet kommer att handla om realia och hur vi tar oss an uppgifterna visar strategier och förståelse för ämnet och instruktionerna.

Vi skapar en tidslinje med valda nedslag i historien, med fokus på delar som kretsar kring engelsk realia men även delar som flätas samman med SO-lektionernas innehåll. Vi kommer att arbeta med USAs historia med t ex slaveri, native Americans, Rosa Parks och Martin Luther King, Black Lives Matter och amerikanska valet. Vi tittar även på t ex Nelson Mandela. Vi kopplar det vi lär oss om till våra egna erfarenheter och kunskaper.

Hur ska vi arbeta?

Vi startar med en tankerutin kring vad människor har kämpat/kämpar för kring mänskliga rättigheter. Utifrån den bestämmer Fia riktning på projektet.

Vi tar oss igenom historiska och aktuella händelser (läsa, diskutera, titta på video, lyssna)

Vi sammanfattar fortlöpande olika nedslag att sätta upp på Timeline.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V. 37 – Uppstart, tankekarta, samtal

V. 38 – BLM och Slaveriet, kopplingar däremellan

V. 39 – Kopplingar till egna kunskaper/erfarenheter, Civil War/Underground Railroad (samtalsinspelningar)

V. 40 – Civil rights movement (video, anteckningar och samtal)

V. 41 – Skrivuppgift (förberedelse lektion 1 – skriva i exam.net lektion 2)

V. 42 – Civil rights, (ev. apartheid – connections)

V. 43 – Suffragetter

HÖSTLOV

V. 45 – Val i USA

V. 46 –

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

läsförståelse

hörförståelse

skriftliga

muntliga

strategier

förståelse

instruktioner

______________________________________________
Sammanhang och aktualitet

Black Lives Matter och mänskliga rättigheter. Amerikanska valet och kopplingar till egna erfarenheter och våra egna liv och livsvillkor.

Centralt innehåll från kursplanen

Kommunikationens innehåll

  • Aktuella och för eleverna välbekanta ämnesområden.
  • Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
  • Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

Lyssna och läsa – reception

  • Talad engelska och texter från olika medier.
  • Talad engelska med viss regional och social färgning.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
  • Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
  • Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

  • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
  • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
  • Samtal och diskussioner samt argumentation.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
  • Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.

 

Förankring i kursplanens syfte
  • Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engel- ska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
  • I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervis- ningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.
Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olik­ heter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

Läraren ska

  • ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
  • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,
  • samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och

 

2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE

Skolans mål är att varje elev

  • genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
  • visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
  • successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
  • har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Läraren ska

  • utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
  • svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
  • verka för att eleverna oberoende av könstillhörighet får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,
  • svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
  • tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och
  • förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana

Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle?