Lag och rätt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? 4-12

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka lagar och regler gäller för ungdomar?
  • Varför har vi lagar/varför behöver vi lagar?
  • Vilka begrepp kring lag och rätt behöver jag kunna?
  • Vad är en rättsstat och hur funderar den?
  • Hur granskar man statistik om brott och straff?
  • Vem påverkas då ett brott begås?
  • Hur fungerar polis, domstol, åklagarmyndigheten?
  • Resonera och reflektera över straff och påföljder?

Instuderingsfrågor:

1 – Vilka konsekvenser får det om en person blir utsatt för att brott?
2 – När misstron mot polisen växer, vilka konsekvenser får det för samhället?
3 – I statistiken kan man läsa om hur många brott som begås. Men det finns ett stort mörkertal. Hur påverkar det samhället?
4 – Varför ser samhället så allvarligt på övergrepp i rättssak?
5 – Vad kan orsakerna vara till att man hamnar i kriminalitet?
6 – Det pågår hela tiden ett arbete kring att uppdatera Sveriges lagar. Vad tänker du är orsaken till detta?
7 – Om man bevittnar ett brott kan man förväntas man vittna i rätten. Vad kan orsaken vara till att man inte villl göra detta?
8 – Sverige är en rättsstat, vad innebär det?
9 – I sverige har vi någon som kallas för straffrabatt. Vad innebär det och vilka konsekvenser tänker du att detta kan få?
10 – Många brott begås av ungdommar. Varför tänker du att det är så?
11 – Organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot Sverige. Varför är det så?
12 – Media vill gärna snabbt rapportera om brott som begås och går ibland ut med namn på misstänkta personer. Vilka konsekvenser tänker du att detta kan få.
13 – På vilket sätt har internet skapat utmaningar för rättssäkerheten i Sverige?
14 – Vilka för och nackdelar ser du med att människor hamnar i fängelse?

Begrepp

Regler
Lagar
Rättsstat
Juridik
Civilrätt
Offentlig rätt
Straffmyndig
Mörkertal
Socioekonomi
Tillgreppsbrott
Åtalsunderlåtelse
Brottsoffer
Åklagare
Förundersökning
Förhör
Husrannsakan
Rättssäkerhet
Gripa
Anhållen
Häktad
Brottmål
Tvistemål
Nämndeman
Notarie
Målsägande
Målsägandebiträde
Tilltalad
Vittne
Ed
Mened
Påföljd
Åtalsunderlåtelse
Intern

Litteratur:

Gleerups:

Föreläsning:

Lag-och-rätt

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.4- Uppstart med Lag och rätt – Vad är lagar?
Vilka begrepp hittar vi i som kan vara svåra att greppa.
Vad är lag, vad är rätt?
Hur skapas en lag, de fyra grundlagarna.
Statistik kring brott. Varför begår man brott? Skolk, ungdomsbrottslighet.

V. 5 – Varför begår man brott? Skolk, ungdomsbrottslighet.
Organiserad brottslighet, Brottsoffer vad händer med dem?
Polisen och åklagares uppgift.
Domstolen

V.6 – Skadestånd, Brottsstatistik, Civil olydnad
Polis & Domstol: Lag och rätt

Ev uppstart av grppuppgift

V.7 – Repetition av avsnittet Lag och rätt.
Gruppuppgift – En Svensk rättegång

Huvudförhandlingen en dramatisering

V.7 – Dramatisering

V.8 – Dramatisering, “Prov”

V.9 – Sportlov

Uppgift Brottsttistik:
1 –    Granska Värmdö kommuns brottsstatistik. Uppgift-Brottsförebyggande-arbete-i-en-kommun
Använd också hemsidan BRÅ
Här kan ni skapa diagram över anmälda brott.

V.11 – konsekvenser inom lag och rätt

V. 12 prov

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. uppväxtmiljö och risken för att hamna på en brottslig bana på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. att begå ett brott på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se lagar och regler ur olika perspektiv och hur de påverkar samhället på olika sätt. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika lagar och regler på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

•Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

•Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

•Några olika stats­ och styrelseskick i världen.

•Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

•Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Frågor kring förmågan ”konsekvenser” kopplat till Lag och rätt

  • Nämn några av de konsekvenser som kan blir om man begår ett brott.
  • Vad är tanken (från staten) att konsekvensen ska bli av att man får ett straff?
  • Tänker du att påföljden för de som är under 15 är för låga? Eller är det bra som det är? Motivera ditt svar.
  • Vad skulle konsekvensen kunna bli om det var lättare att ändra våra grundlagar?
  • Om en person blir utsatt för ett brott. Vilka olika konsekvenser tänker du detta får och vilka kan tänkas påverkas?
  • Vad skulle konsekvensen bli om vi inte hade lagar och regler?
  • Det finns ett stort mörkertal kring de brott som begås i Sverige. Hur tänker du att det påverkar vår säkerhet?
  • Vilka konsekvenser har en ökad organiserad brottslighet?
  • Det finns en stor misstro mot polisen, vika konsekvenser tänka du att detta har för samhället?https://gleerupsportal.se/laromedel/samhallskunskap-7-9/article/a1b2b457-ea71-4c0b-beab-deffbc6d83b6

    http://<iframe width=”560″ height=”315″ src=”https://www.youtube.com/embed/8r8XuX9ebPs” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>

http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/

Detta kan illustrerar undgomsrabatten
Ålder Straffnedsättning Ungefärlig längd i relation till en vuxen
15 år 75-85% 1/5
16 år 65-75& 1/4
17 år 55-65% 1/3
18 år 45-55% 1/2
19 år 30-40% 2/3
20 år 20-30% 3/4
Källa: Jareborg & Zila, Straffrättens påföljdslära, Norstedts Juridik 2007
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2

Merkurius veckobrev v.2

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Vi hoppas att ni har haft ett fint jullov och tycker att det känns bra att komma tillbaka till skolan. Visst är det härligt att vara ledig och gå hemma och skrota? Men i längden kanske det blir lite långtråkigt, eller hur? Vi lärare tycker det iallafall, för vi saknar ju er elever!

Har ni missat vad svenskundervisningen handlar om just nu? Ingen fara, här kommer en liten uppdatering!

När man skriver formella texter (typ ett sånt här brev) ska man vara noga med att använda ett korrekt skriftspråk. Det gör kanske inte alltid vi lärare, inte ens jag som är svensklärare. Hur som helst, är det naturligtvis inte snyggt att skriva “typ” så som jag nyss gjorde. Typ, liksom och hör till talspråket och  går bra att skriva när man skriver sms, skönlitterära texter (exempelvis poesi, noveller och sagor) och informella brev. När vi skriver sakprosa (exempelvis jobbansökningar, referat, debattartikel, faktatexter) ska man alltid försöka hålla sig till ett formellt skriftspråk. 

I ett formellt skriftspråk finns det några saker du bör tänka på. Den allra viktigaste saken är nog (jag skriver nog för alla är nog inte helt överens här) är att alla meningar måste vara fullständiga. En fullständig mening börjar med stor bokstav och innehåller ett subjekt och ett predikat och avslutas med punkt. Ett subjekt och ett predikat bildar tillsammans en sats. Om en mening innehåller flera satser så måste dessa särskiljas eller bindas ihop (jag vet att detta kan låta som dubbla budskap, men vänta lite så ska jag förklara). Att satserna måste särskiljas eller bindas ihop betyder helt enkelt att man inte får rada upp dem med bara kommatecken emellan, utan de måste antingen särskiljas genom skiljetecken som punkt, utropstecken eller frågetecken ( . ! ? ) eller en konjunktion (och, men, så, för, eller) eller bindas ihop genom en subjunktion/bisatsinledare (som, medan, när, därför, eftersom, innan). Att skriva en mening såhär blir alltså fel:

Hunden skäller, det snöar. Detta kallas satsradning och hör inte till ett korrekt skriftspråk.

För att det ska bli rätt måste du antingen dela på satserna, eller särskilja dem. 

Hunden skäller och det snöar. (huvudsats + huvudsats)

Hunden skäller, även om det snöar. (huvudsats + bisats) 

För att undersöka om det verkligen är en bisats kan man testa med BIFF-regeln. Biff står för “I bisats kommer INTE för finita verbet).

Vi testar:

Hunden (INTE) skäller, även om det (INTE) snöar.

Här kan vi höra att den första satsen låter det inte rätt med INTE framför verbet. I den andra satsen fungerar det med INTE framför verbet. Alltså är den sista satsen en bisats.

Nu vet ni allt om fullständiga meningar, eller hur? Inte? Bra, då har vi något att pyssla med under nästa vecka!

Nästa vecka kommer Grön vara fysiskt på plats i skolan och Röd kommer få distansundervisning. Vi hoppas att det ska gå så smidigt som möjligt för alla.

Trevlig helg!

/Team Merkurius

 

 

 

Lappa, laga och sy om

När, under vilka veckor? 8- veckorsperioder, (v.3-13, 15-23)

Ansvarig: Åsa Gustafsson

Vad ska vi göra?

Efter textilslöjdens slut ska ni ha koll på:

  • Hur gör man enkla lagningar?
  • Hur syr man i en knapp?
  • Hur lägger man upp en fåll?
  • Hur kan du sy om och återanvända saker i din närmiljö istället för att slänga dem?
  • Varför vi bör återanvända, när vi kan köpa nytt?
  • Vilka olika material är våra kläder skapade av och varför ?
  • Vilka egenskaper har olika material? (t.ex. när bör du använda ull och när bör du inte det?
  • Hur bör man tänka när det gäller tygmaterial när man köper nya kläder? 

Hur ska vi arbeta?

Under kursen kommer ni få prova på olika sätt att lappa och laga.

Under kursen kommer även materialkunskapslektioner om olika textila material ingå.

Du får också prova på att sy om/laga kläder hemifrån eller ifrån skolan.

Ni kommer arbeta i individuellt men ta hjälp av den lärgrupp där ni är placerade.

Klassen har ett Google Classroom där instruktioner filmer, bildspel lämnas in.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 Genomgång + lappa o laga intro steg ABC

2 tygmaterial – del 1 -teori – distanslektion

lappa o laga steg CDE (F)

4  tygmaterial – del 2 -teori lappa o laga A-E(F)  + inlämningsuppgift lappa o laga

5 Do Redo  – sy nytt av återvunnet, eget projekt + dokumentation

6 tygmaterial del 3 + Do Redo

7  Do Redo eget projet + dokumentation

8 Do redo eget projekt klart – dokumentation klart

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
matris kommer…

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Hållbar utveckling är ständigt aktuellt för att vi ska kunna fortsätta leva på vår planet.
att lappa och laga, sy om samt ha kunskap om olika tygmaterials egenskaper är bra att kunna i framtiden.

Centralt innehåll från kursplanen

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

  • Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material.

Slöjdens arbetsprocesser

  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
  • Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
  • Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
  • Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

  • Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.

Förankring i kursplanens syfte

Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.

Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt­ningar att utveckla sin förmåga att

  • formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
  • välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets­ och miljöaspekter,
  • analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
  • tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet. Det vi gör och våra val påverkar vår omvärld.

Merkurius veckobrev v.48

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Nu närmar vi oss jul med stormsteg och tänk, i helgen är det redan första advent! 

I skolan har det omtalade teaterprojektet äntligen dragit igång – och vilka skådisar vi har i Merkurius, wow! Jonas och Lisa som håller i projektet har aldrig tidigare haft så många elever som vill stå på scen. Därför håller Lisa nu på med att skriva om pjäsen för att alla som vill ha en roll, ska få en roll. 

I svenskan har vi skrivit dikter och jag kan säga att den kreativa, konstnärliga kraft som finns i gruppen visar sig även här – i skapandet av poesi. Många av eleverna vågar uttrycka sig, experimentera med språket och leka med ord. De flesta vågar även läsa upp för varandra och läser då med inlevelse. 

Nästa vecka ska vi fortsätta med boken Pojken i randig pyjamas. Vi kommer läsa ut boken i skolan och därför behöver eleverna ha med sig boken nästa vecka. 

Julavslutningen kommer vi ha den 18:e och den kommer ske, som allt annat detta märkliga år, på ett annorlunda sett. Hur denna kommer se ut – har vi inte riktigt bestämt än. Mer info kommer. Det enda vi vet är att vi mentorer kommer hålla i den och vi kommer försöka göra något mysigt tillsammans med eleverna.

Några datum:

14 dec Lucia på morgonen. 

18 dec Julavslutning i skolan (inga föräldrar får komma)

11 jan skolstart enligt schema

 

Vi önskar er en fin första advent!

/Team Merkurius

 

 

 

Sånguppgift/karaokeuppgift

Alla elever behöver få tid att öva sin sångröst. För många känns det inte alls svårt men för andra känns det lite klurigt för att man inte sjunger så ofta. Av den orsaken är det extra viktigt att vi övar! För att det ska bli lite lättare för dig kan du göra detta hemma, i lugn och ro.

Jag har byggt en uppgift där du sjunger med till en låt du kan och som känns bra i din röst. Det viktigaste är att du lägger lite tid på att hitta en låt som passar din röst så att du klarar att sjunga med i melodin, så att den inte blir för ljus eller för mörk för dig. Vi kommer göra detta flera gånger under dina år på skolan och det brukar vara både kul och ett bra sätt att ta bort nervositet.

Gör så här:

1. Välj en låt du tycker om i lyrics-version (musikvideo med text) på Youtube. Var noga med att hitta en låt som inte är alldeles för mörk eller ljus för din egen röst. (Jag har förslag om du behöver tips)

2. Träna låten till dess du känner dig säker.

3. Filma dig själv när du sjunger med till låten, med artistens röst i bakgrunden. Vill du ha en större utmaning kan du se om det finns en instrumental version. Då sjunger du låten utan artistens röst i bakgrunden, det är ganska mycket mer klurigt, men prova om du vill. Var noga med att musiken är lagom stark så att du hörs.

4. Lämna in din film i Classroom!

Såhär skickar du låten:
– Gå till dina Bilder
– Markera din låt
– Dela din film via Classroom, “Bifoga uppgift” välj Musikens Classroom och rätt musikuppgift.

Extra:
1. Gör ett litet rörelsemönster (koreografi) till refrängen om du vill.
2. Välj en instumental bakgrund utan artistens röst, ibland kallas dessa för karaoke-version. Detta är frivilligt!

OBS! Det är bara jag som kommer se din inspelning!

Merkurius veckobrev v.45

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

En annorlunda vecka

En annorlunda vecka med ett annorlunda slut – så kan vi sammanfatta v.45. Som ni redan märkt har vi  – som så länge har varit förskonade – drabbats av sjukdom och frånvaro. Det har ni elever fått uppleva då flera av lektionerna har varit inställda eller så har ni haft vikarier. För att få stopp på smittspridningen har vi nu beslutat att måndagen blir en studiedag – ni kommer inte ha några lektioner. Tisdagen och onsdagen blir hemstudier med digital distansundervisning. Detta provade vi i våras och nu är det alltså dags att testa på riktigt. För att på bästa sätt klara av distansundervisning och hänga med på vad som händer måste du som elev se till att följa ditt ordinarie schema, men hemifrån. Det kommer gå till som vanligt egentligen med den skillnaden att du sitter hemma och vi sitter hemma – men ses över en skärm. Alla lektioner ligger i Classroom. Där finns även länkar till möten som vi har digitalt. Det är alltså superviktigt att du alltid går in i rätt “klassrum” under rätt tid, dvs den tid du skulle haft lektionen i skolan. Under veckan pratade vi faktiskt en hel del om detta, om hur en stor del av ansvaret för att verkligen göra rätt saker rätt tid, nu ligger på dig som elev. Vi finns naturligtvis där och stöttar så mycket vi kan!

Dikter

I svenskan har vi under veckan studerat lyrik och poesi. Vi har pratat om vers, strof och rim. Ni elever har fått öva på motsatsord och skrivit egna dikter. Att skriva egna dikter om varför en klasskamrat aldrig mer får låna varken penna eller sudd, visade sig vara väldigt lyckat. Nästa vecka fortsätter vi med dikter lite till för att sedan flytta fokus mot noveller.

Lägerskola eller klassresa – det är frågan … 

Vi hade tänkt visa en fantastisk film om hur en lägerskola till Kebnekaise skulle kunna se ut. Men, eftersom veckan som sagt veckan har varit allt annat än vanlig har vi inte haft den möjligheten. För att ni alla ska kunna se filmen mailar vi ut den istället. Vi mailar också ut en enkel enkät. Den vill vi att ni svarar på senast tisdag kl.15. Enkäten handlar om att ta ställning till om ni är mest lockade av en 6- dagars lång lägerskola till Kebnekaise i skolans regi – eller 3-dagars klassresa i föräldrarnas regi.

Om, det skulle visa sig att de flesta känner sig mest lockade av en lägerskola till Kebnekaise, har vi en del idéer på hur vi ska kunna finansiera det hela. Som det ser ut nu kan det eventuellt finnas möjlighet att söka vissa bidrag för lägerskolan. Inte bidrag via skolan, men bidrag på andra håll som ett EU-bidrag och liknande. Det finns en preliminär budget som vi om det visar sig att intresse finns, går igenom på föräldramötet den 11 november.

Vi som mentorer vill än en gång betona att vi vill ge barnen en unik upplevelse för livet med fokus på samarbete och gemenskap som som en unik naturupplevelse! Skulle det visa sig att de flesta känner sig mer lockade av en klassresa, lämnar vi över den bollen till er föräldrar. Då kommer ni få tid att diskutera detta under föräldramötet. Vi ber er därför om att vänta med att maila ut eventuella alternativ och omröstningar tills vi vet hur intresset för Kebnekaise ser ut.

Ta nu riktigt mycket hand om varandra – genom att vara långt ifrån varandra fysiskt!

En stor digitalkram från team Merkurius!