Merkurius veckobrev vecka 14

Hej Hallå Merkurius!!

Många har längtat, vissa mer än andra, men nu är vi där. PÅSKLOV!!! Känns både galet och konstigt att vi redan är inne i April. Det är såååååå lite tid kvar på det här läsåret och sedan har vi bara sista året i grundskolan kvar. Smaka på den:)

Veckan som gick: Lite mindre glest har det allt varit i bänkarna den här veckan. Ordinarie personal har vi också haft på nästan alla lektioner vilket säkert bidragit till det som vi upplevt som en lugn vecka innan ledighet. Vi håller tempot uppe i klassrummen och några kämpar på hemifrån för att hänga med så gott det går under rådande omständigheter. Vädrets makter har varit med oss (förutom första timmen idag), så uteraster har naturligt blivit ett alternativ. Även om man som elev inte får göra exakt det man vill på alla platser så är det ändå viktigt att ni tar er ut – av många anledningar i dessa tider.

Veckan som kommer: Ja, det är ju påsklov det!! Gött!

Övrig viktig info

Schoolsoft: Se till att läsa allt som skolledningen lägger ut. Det kan hända saker snabbt och det är den kanalen skolan valt för att nå ut snabbt med info.

Classroom: Där skall ni hitta all info om pågående undervisning. Du som vårdnadshavare kan få en egen inloggning hit genom att vi bjuder in dig till “Klassrummet”. Kontakta då berörd pedagog så löser vi det.

Föräldramöte: Onsdagen den 22/4 kl.18:00 med info från Daniel vår SYV. Då det är som det är så lutar det åt att mötet kommer hållas via GoogleMeet. Exakt hur det kommer gå till återkommer vi till efter lovet. Spännande!!

Schemat: Efter påsklovet, alltså redan tisdag 14/4 så är planen att vi återgår till normalt schema med start 8:20. Det har ju att göra med bussarna som nu skall ha börjat gå normalt igen.

Kommande viktiga datum 

v.15 – Påsklov
v. 16 -mån 13 april Lov
v.18 -Fre 1 maj Lov
v 21 – Studiedagar och Lov
v. 24 Må 8 juni friluftsdag.
Tis 9 Juni -Förbereda Solens avslutningsmiddag.
Onsd 10 juni Avslutning

Hoppas nu att ni alla får ett härligt lov trots inskränkningar i vår rörelsefrihet, med massor av godis och fint målade ägg!!

Glad Påsk!!

 

//Ann, Cristin, Charlotta och Henke

Franska VT20

När, under vilka veckor?  14-18

Ansvarig: Caroline J

Vad ska vi göra?
– Grammatik : passé composé

-Hörförståelse träning

Hur ska vi arbeta?

Vi ska använda La Nouvelle Chouette Cs kapitlar som underlag för att utveckla elevernas språkliga förmåga – att förstå och göra sig förstådd. Detta ska vi genomföra genom att göra varierande övningar (hör- tal- skrivövningar) samt olika stimulerande lekar.

Vi ska använda google classroom var lärare kommer att lägga till olika typ av övningar, läxor, lektionen, prov förberädelser osv.

Allt ligger på schoolsoft vid vecka planering. Det är elevers ansvar att logga in innan varje lektion och se vad man måste göra och förbereda sig på bäst sätt. Hemläxor och prov schemat ligger också på schoolsoft.

Målet är att skriva en text i passé composé

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Allt finns på Classroom och schoolsoft

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav:

 

Kan i skriftliga framställningar av olika slag formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar.

Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar.

Kan i skriftliga framställningar av olika slag formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande.

Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.

Kan i skriftliga framställningar av olika slag formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande.

Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.

 

Kan dessutom välja och använda någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Kan dessutom välja och använda några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Kan dessutom välja och använda flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

 

Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med godtagbart resultat Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med tillfredsställande resultat Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med gott resultat.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Centralt innehåll från kursplanen

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

 

Förankring i kursplanens syfte

Skriva, tala, höra, läsa, ordförråd, grammatik, uttal. Att bilda språkligt sammanhängande texter eller tal som anpassas till situation och mottagare:
  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan använda kunskaper från de humanistiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Merkurius veckobrev v.13

Hej alla i Merkurius!

Närvaron blir bättre och bättre. I dag var det endast fyra i personalen som var frånvarande och ca 60 elever. Som ni vet fattas det många beslut i nuläget. Det kan vara en snabbt tillkommen studiedag, information om distansundervisning, nya busstider. För att ingen ska missa något är det superviktigt att ni håller koll på Schoolsoft.

Distansundervisningen startade på riktigt den här veckan. Vi lärare gör vårt bästa att göra ett lektionsupplägg som även kan följas hemifrån om man orkar. Att studera på distans innebär också vissa förpliktelser. Det är inte okej att enbart gå in och ta närvaro  och sedan inte producera något. Att lämna in sina uppgifter när man studerar på distans är superviktigt annars ser vi inte att ni har arbetat.

Viktiga datum framöver:

Nya busstider börjar gälla 23/3: Av den anledningen har vi ändrat vårt schema så att ingen lektion startar före 8.40.

Syv Daniel 22/4 istället för den 15/4: Tid för detta är klockan 18.00.

Hälsosamtal: Judith (skolsköterska) fortsätter med era hälsosamtal. Hon kommer lugnt och metodiskt att beta av er en efter en så har du ännu inte varit där så är det snart din tur. Ni har inga personliga tider utan Judith hämtar er när det passar henne och övriga verksamheten.

Kommande viktiga datum

v.15 – Påsklov

v. 16 -mån 13 april Lov

v.18 -Fre 1 maj Lov

v 21 – Studiedagar och Lov

v. 24 Må 8 juni friluftsdag.

Tis 9 Juni -Förbereda Solens avslutningsmiddag.

Onsd 10 juni Avslutning

Trevlig helg på er!
Charlotta, Henrik, Ann & Cristin

Befolkningslära produktion, handel och transport + Källkritik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.12-20

V.20-23 – Källkritik

Vad?

  • Hur är jordens befolkning fördelad över jordklotet?
  • Vad finns det för orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen?
  • Varför flyttar människor till ett annat land?
  • Varför flyttar människor från landsbygd till stad och vilka konsekvenser får detta?
  • Hur skiljer sig fördelningen av arbetskraften åt mellan olika näringsgrenar, till exempel jordbruk, industri, service, om man jämför rika länder med fattiga länder?
  • På vilket sätt påverkar produktion och konsumtion människors levnadsmiljöer?
  • Varför ligger olika industrier där de ligger?
  • Vad krävs för att handel ska uppstå?
  • Vilka för- och nackdelar medför internationell handel?
  • Vilka förändringar av samhället har möjliggjort en ökande globalisering?

 

Viktiga begrepp:
=> BNP
=> Befolkningsexplosion
=> Slumområde
=> Kåkstad
=> Befolkningspyramid
=> Deltaområde
=> Glesbygd
=> Urbanisering
=> Infrastruktur
=>befolkningsfördelning
=>befolkningslära
=>demografi
=>emigration
=>familjeplanering
=>födelseöverskott
=>immigration
=>migration
=>mortalitet
=>nativitet
=>pull-faktorer
=>push-faktorer
=>spädbarnsdödlighet
=>tätbygd
=>absolut fattigdom
=>bistånd
=>BNI per capita
=>demokrati
=>extrem fattigdom
=>FN
=>frihandel
=>HDI (Human Development Index), mänsklig utvecklingsindex
=>i-land
=>kapital
=>kolonier
=>korrumperad
=>korruption
=>mikrokredit
=>millenniemålen
=>MUL-länder (=LDC-länder)
=>relativ fattigdom
=>u-land
=>Världsbanken

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi utgår från Gleerups läromedel
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Genom samtal och diskussioner på lektionerna och en avslutande kartyanalys
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Detaljerad planering ligger på GoogleClassroom

V.13 –  Uppstart. Jordens befolkning, var bor människor och varför, Befolkningslära

V.14 – Mortalitet och Nativitet. Demografi eller läran om befolkningen. Varför är det viktigt att känna till?

V.15 – Påsklov

V.16 – Transport och handel

V.17 – Transport och handel

V.18 – Sammanfattning och repetition

V.19 – Projekt

V.20 – Namngeografi prov.  Uppstart källkritik

V.21 – Studiedagar/lov
V.22 – Källkritik
V.23 – Källkritik

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur
Förklara orsaker, samband och beskriv mönster

1. Till befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Till klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser

1. Av befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Av klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.
Förslag/slutsats/kärna

Värdera lösningar för hållbar utveckling på: Ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Geografiska begrepp Kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Utforskning av omvärlden: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Undersöka

(omvärlden)

Namngeografi

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt.

Vid t.ex fältstudier.

Kan med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt .

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

Kan med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt.

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

Kan med god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Detta är en högst aktuell fråga med en rådande klimatförändring som sker på vår jord. Dessutom börjar man nu göra framsteg i det globala samarbetet kring klimatet.
Handel den viktigaste inkomstkällan för i princip alla länder. Hur fungerar handeln?
LÄNKAR:
Lärobok Geografi: https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/7e252e2e-df47-445c-82f1-91f4f823dfb8
Befolkningspyramid Värmdö: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/pyramider/pyra_frame.asp?region=0120
Kommunfakta: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm
Befolkningspyramid Sverige:
Förankring i kursplanens syfte

Eleven ska utveckla sin förmåga att analysera samspelet mellan människor.
Också värdera olika utvecklingsfrågor.

Centralt innehåll från kursplanen (Lärare)

Världens Befolkning

  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
  • Fältstudier av (…) kulturlandskap, till exempel av samhällsplaning i närsamhället.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
  • Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster förändrats över tid.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skria och samtala om geografi.
  • Förekomsten av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
=>Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
=>Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=>Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Sex och samlevnad

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v.11-14

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur ser puberteten ut för killar? Behåring, svett, snoppen, rösten mm
  • Hur ser puberteten ut för tjejer? Behåring, svett, snippan, bröst mm
  • Hur blir ett barn till?
  • Hur blir det enäggstvillingar?
  • Hur blir det tvåäggstvillingar?
  • Homosexualitet, heterosexualitet, transsexualitet-identitet
  • Vad är kärlek? Kan man bli kär i vem som helst? Vad är menas med normer?
  • Hur kan man säga nej på ett bra sätt.
  • Hur ska man lära känna sin kropp på bästa sätt? Vad gillar jag?
  • Onani, ja eller nej?
  • Porr- Vad kan vara bra? Dåligt?
  • Sexuella fantasier. Vad är det?
  • Olika preventivmedel – hur ska man tänka.
  • Vad är sex? Hur kan det se ut? Vad är viktigt att tänka på?
  • Vad säger lagen om rätten till den egna kroppen och synen på sexualitet?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
    Förankring i kursplanens syfte
  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
  • Tolkning och granskning av informationen koppling till biologin, tex faktatexter och tidningsartiklar.
    Centralt innehåll från kursplanen
  • Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur ska vi arbeta?

Gruppuppgifter, diskussioner, faktainsamling, se på filmer, ”föreläsningar” av läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.11

v.12

v.13

v.14

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Kropp och kläder – mode då, nu och i framtiden

Merkurius Grön

När, under vilka veckor? v.4-v.15 2020

Ansvarig: Karin Lindkvist

Vad ska vi göra?

Med det här projektet kommer vi att undersöka kroppsideal och mode genom tiderna, och försöka hitta kopplingar till historiska händelser och idéströmningar. Vi ska undersöka kläders roll i samtiden och ditt eget liv och deras roll i identitetsskapande och vi ska även fundera över kommande tiders behov och hur detta kan komma att spegla hur vi kan klä oss i framtiden. 

Vi kommer att öva på teckning samt lära oss om kroppens proportioner.

Arbetet kommer dels att resultera i en klippdocka med tre olika outfits: en från en vald historik epok, en nutida stil samt en där du visar din vision om hur framtidens kläder kan komma att se ut.  Dels i en presentation av dina undersökningar om kläders betydelse i ett Google-drive dokument /Classroom, samt en muntlig redovisning.

 

Hur ska vi arbeta?

Vi ska tillverka klippdockor med tre olika outfits: En från en valfri historisk tid, en som representerar en nutida klädstil samt en där vi spekulerar över hur framtidens kläder kan komma att se ut. 

Vi inleder med att titta på ett bildmaterial från Nationalmuseum om mode och kroppsideal genom tiderna. 

Vi övar sedan på att rita av kroppen genom påklädd kroki. (Vi tecknar av varandra i helfigur)

Vi går igenom kroppens proportioner och ritar sedan upp en figur på ett A3-papper och färglägger.

Figuren klistras upp på kartong och klipps ut. 

Sedan samlar vi inspirationsbilder till våra stilar och skapar utifrån dessa tre outfits som kan sättas på klippdockan.

Dokumentera löpande med bild och text hur arbetet fortgår. 

Redovisningen sker dels muntligt i grupp samt på ett Google Drive-dokument där vi samlar bilder och beskriver arbetsprocess, hur vi har tänkt och varför vi gjort de val vi har gjort. Där ska också figuren och de olika stilarna presenteras. Vad utmärker de olika stilarna och varför tror vi att de ser ut som de gör?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Bildspel: ”Omöjliga kroppar”, genomgång av uppgift samt kroki-teckning

Lektion 2: Genomgång av kroppens proportioner samt teckning av figur/klippdocka

Lektion 3: Forts. teckning av figur, dokumentera.

Lektion 4: Forts teckning av figur, bild-googla mode från valfri historisk epok

Lektion 5: Skissa och teckna kläder från historisk epok. Dokumentera!

Lektion 6: Googla, skissa och teckna kläder från en nutida stil. Dokumentera!

Lektion 7: VT-rutin om framtidens förutsättningar och potentiell påverkan av kläder och mode. Skissa på en framtida outfit.

Lektion 8: Gör klart alla delar, skriv i dokumentet

Lektion 9: Muntlig redovisning samt inlämning av dokument.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

E C A
Eleven kan framställa en klippdocka med tre olika outfits som kommunicerar tidsepoker, identiteter och idéer med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.  Eleven kan framställa en klippdocka med tre olika outfits som kommunicerar tidsepoker, identiteter och idéer med ett utvecklat bildspråk och relativt väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa en klippdocka med tre olika outfits som kommunicerar tidsepoker, identiteter och idéer med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. 
I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett i huvudsak fungerande sätt. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt och prövar och omprövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett relativt väl fungerande sätt. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på förhållandevis komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett enkelt sätt med viss användning av ämnesspecifika begrepp. Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett utvecklat sätt med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp. Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett välutvecklat sätt med god användning av ämnesspecifika begrepp.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Visuell kommunikation handlar inte bara om att se på, utan också om att se ut. Med kläder kan vi pröva olika identiteter och kommunicera en specifik grupptillhörighet. Kläder är kopplat till funktion men även till sociala koder och normer.  Att var ung handlar mycket om att skapa sin identitet, där kan kläder ha en central funktion i hur man kommunicerar vem man vill vara.

Modet har genom tiderna följt och speglat samhällets idéer, ideal och händelser. Med det här projektet ska vi undersöka olika historiska epoker utifrån vilka kläder som burits och hur kläder kan säga något om den tid i vilken de brukas.  Vi kommer även att undersöka nutidens olika klädstilar och vad de uttrycker samt fundera över kommande behov och hur vi kan komma att klä oss i framtiden.  

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
  • Presentationer av eget bildskapande
  • Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.
  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang.
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande