Ondskan

Ansvarig: Maria Niläng
När, under vilka veckor? v. 3-5, 7-8
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Vad kan jag lära mig av att jobba med en skönlitterär bok?
Hur kan jag koppla en skönlitterär bok till verkligheten?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll från kursplanen:
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Ladda ner dokumentet "Momentmatris Ondskan.pdf"
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Varje vecka läsa ett bestämt antal sidor.
Muntligt diskutera boken, i par, i grupp och i helklass
Gör skriftliga uppgifter, enskilt och i grupp
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Delta aktivt i de muntliga diskussionerna
Skriva enskilda läsloggar
Lämna in skrivuppgifter kopplat till boken.
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
vecka 3: Inleda med en diskussion kring ondska, onda människor och våld. Gemensamt påbörja läsningen av boken Ondskan. Läsa t.o.m. s. 36.
vecka 4: I grupp diskutera t.o.m. s. 36.
Ladda ner dokumentet "Diskussionsuppgifter till Ondskan (t.o.m. s. 36).pdf"
Skriva enskild läslogg t.o.m. s 36.
Ladda ner dokumentet "Enskild läslogg till Ondskan.pdf"
Läsa t.o.m. s. 81. Diskutera, illustrera och skriva läslogg kopplat t.om. s. 81.
Ladda ner dokumentet "Uppgifter till Ondskan (t.o.m. s. 81) .pdf"
vecka 5: Läsa t.o.m. s 106.
Ladda ner dokumentet "Uppgifter till Ondskan (t.o.m. s. 106) .pdf"
vecka 7: Läsa to.m. s. 139.
Ladda ner dokumentet "Uppgifter till Ondskan (t.o.m. s. 139).pdf"
vecka 8: Läsa t.o.m. s. 197.
Ladda ner dokumentet "Uppgifter till Ondskan (t.o.m. s. 197).pdf"
vecka 10: Läst ut boken.
Ladda ner dokumentet "Uppgifter till Ondskan (utläst).pdf"
Göra en enskild slutuppgift.

 

Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Temat i boken Ondskan är alltid aktuell, och kanske extra mycket nu med förra årets debatt kring internatskolor.

Skolbio

Ansvarig: Maria Niläng
När? v. 7 & 8
Vad?
Frågeställning:
Är det annorlunda att växa upp idag mot på 80-talet?
Hur vet man att man är “sig själv”?
Hur viktig är en “gemenskap” med något eller någon?
Förankring i kursplanens syfte:
I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
Centralt innehåll från kursplanen:
– Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
– Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
– Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Se på filmen “Vi är bäst” och jobba med uppgift kopplat till filmen.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
vecka 7: tisdag 10 februari ser vi filmen på Gustavsbergsteatern
vecka 8: i grupp göra en tankekarta kring filmen
gruppvis jobba med frågor till filmen
Ladda ner dokumentet "Vi är bäst!.pdf"
Varför? 
Sammanhang och aktualitet:
Filmen behandlar hur det är att vara ung och hur man “hittar sig själv”. Detta är viktigt för våra ungdomar att diskutera med andra, och för att veta vem man själv och och vad man själv vill.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

Språkhistoria

Ansvarig: Maria Niläng
När, under vilka veckor? v. 11-14 +16-19
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Hur ser det svenska språket ut i dag?
Varför ser det ut som det gör i dag?
Hur har det utvecklats?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
Förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.
Centralt innehåll från kursplanen:
* Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
* Nya ord i språket, till exempel lånord.
* Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
* Språkbruk genom tiderna.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
  • Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
  • Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
  • Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets
  • historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
  • Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
  • Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
  • Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt fram- trädande likheter och skillnader.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
  • Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
  • Eleven kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
  • Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Genom diskussioner, i grupp och i helklass
Genom att jobba med praktiska textexempel
Jobba parvis med svenskan av i dag; svordomar, talspråk-skriftspråk
Skriva texter på talspråk och skriftspråk
Jobba med runsvenskan, fornsvenska, nysvenska och nusvenska
Ladda ner dokumentet "Språkhistoria.pdf"
Jobba med lånord från grekiskan/latin, tyskan, franskan, engelskan och amerikanskan
Ladda ner dokumentet "Arvord-lånord.pdf"
Ladda ner dokumentet "Andreas presentation om arvord och lånord.key"
Ladda ner dokumentet "Andreas presentation om arvord&lånord.pdf"
Parvis göra ett arbete kring språkhistoria
Ladda ner dokumentet "Pararbeten i språkhistoria.pdf"
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Muntliga diskussioner i helklass
Muntlig redovisning av ett språkarbete
Övningar kring lånord
Prov på språkperioderna och lånorden
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
vecka 11: Spela in en intervju med varandra. Parvis skriva av intervjun talspråkligt resp. skriftspråkligt
“Samla” och diskutera svordomar
vecka 12: Prata om runperioden. Jobba med runskrift. Prata och jobba om perioden Äldre fornsvenska.
vecka 13: Jobba med Yngre fornsvenska och Äldre nysvenska.
vecka 14: Jobba med Yngre nysvenska. Jobba med arvord och lånord.
vecka 16: Pararbete kring språkhistoria.
vecka 17: Avsluta pararbetet, redovisa inför klassen.
vecka 18: De sista redovisningarna på måndag (Merkurius grön) resp. tisdag (Merkurius röd).
vecka 19: Prov torsdag 7 maj.
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Det är viktigt att veta varför vårt språk ser ut som det gör i dag och hur det har utvecklats genom århundradena.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga och
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Nordiska språk + minoritetsspråk

Ansvarig: Maria Niläng
När: vecka 18-23
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Vilka språk pratar vi i Norden?
Vilka likheter och skillnader är det?
Vilka minoritetsspråk har vi i Sverige?
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen ska bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Centralt innehåll från kursplanen:
– Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
– Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan föra resonemang…
Steg E: Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Steg C: Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Steg A: Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Prata om språken, läsa på norska och danska, lyssna på isländska och färöiska.
Diskutera tydliga skillnader och likheter mellan de nordiska språken.
Jobba kring de svenska minoritetsspråken
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Avsluta med en frågesport.
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
vecka 18: Norska.
vecka 19: Danska
vecka 21: Isländska, färöiska och grönländska
vecka 22: Finska och Sveriges minoritetsspråk
vecka 23: Gruppvis konstruera frågor. Ha en frågesport.
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Viktigt, nyttigt och intressant att ha lite hum om våra nordiska grannspråk och våra minoritetsspråk.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur- arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
– har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet
Våra internationella relationer och det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet

Bråk och procent

Ansvarig: Henrik
När, under vilka veckor? Vecka 17-22

 

Vad?

 

Frågeställning:

  • Vad är bråk?
  • Hur genomförs addition och subtraktion med bråk?
  • Vad är procent?
  • Hur använder vi oss av bråk och procent i vardagen?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

 

Centralt innehåll från kursplanen:

Taluppfattning:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

  • att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
  • att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
  • att olika bråk kan beteckna samma tal
  • storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
  • använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

  • addition och subtraktion av bråk och sambanden mellan dessa
  • någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

Samband

• Procent för att uttrycka förändring samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.

  • del av helhet, del av antal och del av värde uttryckta på olika sätt
  • utför olika beräkningar med procent t ex beräknar andel i procent



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kommer snart!

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, läxor samt på provet under vecka 22.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:


Vecka 17:
Mån (R+G): Grunder och rep. av bråkbegreppet. Storleksordna, förlänga och förkorta.

Förkorta bråk – film

Förlänga bråk – film

Ladda ner dokumentet "Grunder i bråkräkning - övningar.pdf"

Läxa: Stencil
Ladda ner dokumentet "Läxa v.17.pdf"

Tis (G): Addition och subtraktion av bråk.

Addition och subtraktion av bråk – film


Ladda ner dokumentet "Addition och subtraktion av bråk.pdf"

Ladda ner dokumentet "Addition och subtraktion av bråk Del 2.pdf"


Ladda ner dokumentet "Facit bråkuppgifter.pdf"

Tors: Röd: Se ovan addition och subtraktion av bråk.

Tors Grön: Bråkdel av det hela samt multiplikation av bråk.

Ladda ner dokumentet "Bråkdel av det hela.pdf"

Ladda ner dokumentet "Multiplikation av bråk.pdf"

Fre Röd: Bråkdel av det hela samt multiplikation av bråk. Se uppgifter ovan.


Vecka 18

Mån (R+G): Egen fördjupning i förra veckans jobb. Jag har muntlig genomgång med alla grupper om förpackningsprojektet.

Tis (G): Jag är hemma så det får bli egen räkning om inte vikarien hittar på något eget kul….

Tors (R+G): Idag inleder vi procentavsnittet. Vi kollar av gammal kunsksp i området. Försöker hitta mönster i uppgifter. Vilken metod använder jag?

http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/procent/procent,-delen-och-det-hela

Ladda ner dokumentet "Grundkurs procent.pdf"

Ladda ner dokumentet "Facit - procent.pdf"

Vecka 19

Mån (R): Promille. Vad är det och när används det? Sid 134-137 i boken.
Mån (G):
 Föreläsning/workshop om självkänsla + lite tid för egen träning.

Tis(G): Promille. Vad är det och när används det? Sid 134-137 i boken.

Ladda ner dokumentet "Procent och promille.pdf"

Tors (R+G): Finns det ett sätt att få fram det nya priset direkt under en rea eller en prisökning? Vi kollar, räknar och diskuterar. Sid. 138-141 i boken.

Ladda ner dokumentet "Förändringsfaktor.pdf"

Ladda ner dokumentet "Prio8 - övningsblad facit procent.pdf"

Fre (R): Skolans Dag!!

Vecka 20

Mån (R+G): Studiedag 

Ladda ner dokumentet "Prio8 övningsblad - procent.pdf"


Ladda ner dokumentet "Prio8 - övningsblad facit procent.pdf"

Tis (G): Vi testar olika mattespel på nätet.

Mattespel på nätet

Tors (R+G): Lovdag

Fre (R): Lovdag

 

Vecka 21

Mån (R): Föreläsning/workshop om självkänsla.
Mån (G): Algebra och procent. Härligt att vi numera behärskar ekvationer för då blir många problem mycket lättare 🙂
Genomgång på film: Klicka här!!


Ladda ner dokumentet "Algebra och procent.pdf"

Tis (G): Algebra och procentVi fortsätter att träna på att skriva egna ekvationer till olika procentuppgifter.

Tors (R+G): Röd: Algebra och procent. Härligt att vi numera behärskar ekvationer för då blir många problem mycket lättare 🙂
Genomgång på film: Klicka här!!

Grön: 

Fre (R): Algebra och procentVi fortsätter att träna på att skriva egna ekvationer till olika procentuppgifter.

Rymdgeometri

Ansvarig: Henrik

När, under vilka veckor? 10-16

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

När använder vi volym i vardagen?

Hur räknar vi ut volymen av de vanliga rymdgeometriska figurerna?

Hur ritar man på ett tydligt sätt en rymdgeometrisk figur?

Hur kan man beskriva det rymdgeometriska figurerna?

Hur räknar vi med skala i två och tredimensionella figurer?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

  • Förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Förmågan att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Förmågan att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå)

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, kon, pyramid
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Skala vid förminskning samt förstoring av en-, två- och tredimensionella objekt.
    • tolkar skala både vid förstoring och förminskning för två- och tredimensionella objekt
    • gör skalenliga ritningar
    • använder längdskalan för att jämföra areor och volymer t ex att volymen av en cylinder blir fyra gånger så stor om radien är dubbelt så lång och åtta gånger så stor om både radie och höjd är dubbelt så långa
    • relationerna mellan längdskala och areaskala respektive volymskala
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • att två cylindrar där arean av mantelytan är lika stor kan ha olika volym
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets och volym
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex deciliter och kubikcentimeter
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex längden av en cirkelbåge, arean av en parallelltrapets, volymen av en kon
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Bedömningsmatris

Ladda ner dokumentet "Matris geometri.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Enskilt och i grupparbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning av förpackningen (muntlig och skriftlig redovisning), skriftligt prov ?, gruppdiskussioner

Projekt

Förpackningsprojekt:

Ladda ner dokumentet "Förpackningsprojekt - Merkurius.pdf"

För er som väljer pyramid eller kon. Genomgång pythagoras sats (se till och med 8.30): Pythagoras sats

Tidsplan, när ska vi göra vad?

Vecka 10

Mån (g+r): Introduktion av geometri. Cirkelns omkrets.

Tis (g): Cirkelns area. s.92-96

Tors (r): Cirkelns area. s.92-96

Tors (g): Egen tid för räkning på sidorna 90-96

Fre (r): Egen tid för räkning på sidorna 90-96

Vecka 11

Mån (g+r): Geometriska kroppar – namn och egenskaper. Begränsningsyta och mantelyta. Vad är det? Genomgång och egen räkning på sidorna 97-102.

Läxa vecka 11: Titta på filmen “Rätblockets volym”. Rätblockets volym

Beräkna sedan volymen av två rätblock från ditt hem. Rita en skiss över rätblocket samt sätt ut måtten. 
Grön lämnar in på torsdag och röd på fredag.

Tis (g): (Vikarie) – Egen räkning med övningsblad 3.3

Tors (r): Vi tränar vidare på begränsningsyta och mantelyta. Sidan 100-102 samt övningsblad 3.3.

Ladda ner dokumentet "Övningsblad 3.3.pdf"

Tors (g): Genomgång av läxan (gruppdiskussion), därefter pratar vi vidare om rätblockets volym och och fördjupar oss lite i begreppet basyta. Tränar sedan själv på sid. 106-107.

Fre (r): Genomgång av läxan (gruppdiskussion), därefter pratar vi vidare om rätblockets volym och och fördjupar oss lite i begreppet basyta. Tränar sedan själv på sid. 106-107.

Vecka 12

Mån (r+g): Volymenheter. Vilka är de? Hur omvandlar vi från kubikcentimeter till liter? Vi tittar både praktiskt och teoretiskt samt tränar själva i boken på sid. 109-110.

Läxa v.12: Stenciler om enhetsomvandling.

Ladda ner dokumentet "Enhetsomvandling 1.pdf"Ladda ner dokumentet "Enhetsomvandling 2.pdf"

Grön lämnar in på torsdag och röd på fredag!!!

Tis (grön): Startat lektionen med att spela domino… därefter går vi över till att titta på volymberäkningar av prisma och cylinder. Sidor i boken: 112-113

Tors (r+g): Kängurutävlingen!!!

Fre (röd): Startat lektionen med att spela domino… därefter går vi över till att titta på volymberäkningar av prisma och cylinder. Sidor i boken: 112-113

Vecka 13

Mån: Grön är på livskunskap .

Röd: Börja med att titta på filmen som handlar om volymen av en kon.

Volym av kon.

Därefter läser eleverna själva sidan 114-115 i matteboken för att få än mer kött på benen.

Träna sedan själva på sidorna 116-117.

Tis (grön): Genomgång av volymberäkningar på kon, pyramid och klot. Träna själva på sidorna 116-117.

Tors (r+g): Röd är på Livskunskap och grön skall börja på förpackningsprojektet.

Fre (röd): Förpackningsprojektet inleds.

Uppgifter skala

Ladda ner dokumentet "Skala (längd-, area- och volymskala).pdf"

Ladda ner dokumentet "Sammanfattning Rymdgeometri.pdf"

Ladda ner dokumentet "Metodsamling (inte helteckande).pdf"

 

Filmklipp:

Omkrets och area cirkel

Begränsningsyta rätblock

Begränsningsarea cylinder

Bergränsningsarea

Rätblockets volym

Volymenheter – Omvandling

Prismats volymen

Cylinderns volym

Pyramidens volym

Konens volym

Klotets volym

Längdskala

Area och volymskala

Bra hemsida med förklarande filmer till detta och andra områden

Webbmatte

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga