Neptunus v47

Hej alla Neptunusfamiljer!

 

Så blev det äntligen lite snö! Barnen skrapade upp det lilla och gjorde minisnögubbar och minisnöbollar. Tyvärr blev de inte så vita utan grå av all lera så det har gått åt mycket extrakläder den här veckan. Kolla gärna så era barn har extrakläder kvar.

 

Läsprojektet fortskrider på svenskalektionerna. Vi har läst tre dagar den här veckan och gjort fina bokryggar.

 

 

I bokstavspåsen gömde sig saker på bokstaven Kk som katt, kanin, kanel, kam, kort, kudde,  klister och krona. 

 

 

Vi har format Kk på olika sätt. Det var lite svårt att göra “grenarna” på lilla k tillräckligt små. När det var dags att smaka K blev det något grönt och syrligt som har ett hårigt skal.

 

Vi har haft klassråd och pratat om klassens regler och hur vi har det i klassen. Vi pratade även om vad man kan göra på klassens timme och vad vi ska sjunga i kyrkan på avslutningen.

 

matematiklektionerna har vi fortsatt arbeta med talområdet 0-20, med addition och subtraktion och att addera genom att först bilda 10 (8+7=8+2+5=10+5=15).

 

musiken fick vi lära oss om instrumentet cello som tillhör stråkfamiljen och har fyra strängar.

 

 

På idrottslektionen byggde vi egna hinderbanor i fyra grupper. En liten påminnelse är att alla ska ha idrottskläder med sig och byta om innan.

 

 

Vi har även börjat förbereda oss inför Advent. På fredagen skapade vi julgranar av våra händer och gjorde fina hjärtekort.

 

 

 

Veckan som kommer:

 

Läxa: Läsläxa och stavningsläxa.

 

Vecka 46

Måndag: Skoldagen börjar 9:40

Bokstavspåsen lämnas in.

Tisdag: Läxa lämnas in. Läxa lämnas ut.
Onsdag:
Torsdag:
Fredag: Idrott inomhus för båda grupperna.

 

Meddelande från fritids

 

Hej! 

Nu är det dags att anmäla era tider inför jullovet!

Fritids är öppet:

23/12 stänger 15:00

Vi öppnar sedan den 3/1-22 och har öppet fram till skolstart.

Vi vore tacksamma om ni fyllde i detta så snart som möjligt, den 2/12 stänger anmälningarna i schoolsoft.

 

Kommande händelser:

 

  • 13/12 – Luciafirande kl.8.00 i amfiteatern.
  • 22/12 – 17:15 Julavslutning i Gustavsbergs kyrka för eleverna

 

 

 

 

 

Tack för denna vecka!

 

Ann-Sophie, Eva, Sara, Caroline & Lisa

 

ann-sophie.petersen@lemshaga.se 

eva.lorne@lemshaga.se

lisa.webering@lemshaga.se

sara.johansson-holst@lemshaga.se

caroline.lorne@lemshaga.se

 


tel. till expeditionen: 08-586 313 01

tel. till Mellangården 08-586 313 13

 

Boken om mig

När, under vilka veckor? V.36-V.50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vem är jag i gruppen? Hur lever jag? Vilka är viktiga för mig? Hur ser min familj ut? Vilka yrken har mina föräldrar? Vad är viktigt för oss? Vad får oss att må bra?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Yrken och verksamheter i närområdet.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav i So

Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.

Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor.

 

Kunskapskrav i svenska

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi lär känna varandra bättre genom gemensamma diskussioner där vi får berätta om oss själva. Vi visar på våra likheter och olikheter för att kunna hjälpa varandra att lyckas i skolan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen av eleverna kommer att ske vid gemensamma samlingar där eleverna kan visa sin förståelse till ämnet. Eleven kommer även i slutet av läsåret kunna läsa sin egen berättelse om sig själv och dela den med sina kamrater.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Här bor jag
  2. Min familj
  3. Min favoritmat och dryck.
  4. Min favoritfärg?
  5. Mitt namn?
  6. Min favoritbok?
  7. Mitt drömyrke?
  8. Vilka yrken har mina föräldrar? Vad betyder det?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi är intresserade av varandra och delar vårt liv med varandra för att fortsätta arbeta för en trygg grupp som är intresserad av våra olikheter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och lärprocesser sätts i meningsfulla sammanhang och vad kan vara mer meningsfullt än att dela med sig av sin egen vardag och liv. Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Vi deltar i en ömsesidig dialog där respekten för varandra är i fokus. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Läsa och skriva

Läsa och skriva

 Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen och Eva Lorne

När, under vilka veckor? Läsåret 21/22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi på bästa sätt ge förutsättningar för en bra läs och skrivutveckling?

 

Hur?

Vi läser tillsammans varje dag.

Vi läser olika sorters texter, alla tillsammans, gruppvis och enskilt.

Läraren har högläsning.

Varje vecka har eleverna en enskild läsläxa utifrån nivå. Den tränas hemma och läses upp för läraren varje tisdag. Då skriver och ritar även eleverna i sin Boken om böcker om sin läsläxa. 

Vi leker lekar och sjunger sånger.

Vi berättar för varandra och tar del av varandras tankar i samlingar.

Vi har veckans bokstav som vi formar, lyssnar på, låter som, smakar på och rör oss till.

Vi skriver veckans “hemliga påse”-ord och dagbok varje vecka.

Vi tränar ord- och läsförståelse. 

Vi tittar på Livet i Bokstavslandet med jämna mellanrum från ur.se och kopplar dem till det vi läser och utforskar.

Vi använder oss av Läsresan varje vecka för det regelbundna arbetet med ord-, text- och genreförståelse. 

Vi kopplar bokstäverna från Läsresan till samma bokstäver i bokstavsboken och veckans bokstav i bokstavspåsen.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar det vi lär genom att ta fotografier, filma, observerar, dokumentera på våra Ipads, vi kopplar ord och bild.

Vi gör avstämningar för att följa elevernas utveckling, planerar hur vi går vidare utifrån var eleven befinner sig i sin utveckling.

Vi använder även skolverkets bedömningsstöd i svenska för åk 1.

Vi lyssnar på läsläxor varje vecka.

Vi läser deras texter i Dagboken varje vecka.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi använder oss av ett läromedel som heter Läsresan. 

Vi använder oss också av Skolverkets bedömningsstöd.

Varje morgon får eleverna lyssna på ljudbok via Ugglo, där de även kan följa med i texten. 

En elev får varje vecka i uppdrag att fylla bokstavspåsen med fem saker på veckans bokstav som de  redovisar på måndagar.. Då skriver vi ner orden och ritar bilder i vår abc bok.

Vi kommer att använda våra I-pads till skrivande.

Vi har arbetat med några appar kring bokstav-ljud från NE, tex ”Stava”.

Varje vecka presenterar vi en ny bokstav, går igenom hur den låter och hur den ser ut. 

 

När jobbar vi gemensamt med de olika genren?

v.34-36 Viktiga veckan, verser

v.37-38 Min svans, beskrivande text

v.39-40 Sluta skratta, berättelse i tidsföljd

v.41-42 Min smarta väckarklocka, förklarande text

v.43-45 En kompis, beskriv karaktär

v.46-48 paus för läsprojekt

v.49-50 Vi övar och lär, instruktion

v.2-3 kap.7

v.4-5 kap.8

v.6-7 kap.9

v.8-10 kap.10

v.11-12 kap.11

v.13-14 kap.12

v.16-17 kap.13

v.18-19 kap.14

v.20-21 kap.15

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi vill ge eleverna olika ingångar till läsningen utifrån där eleven befinner sig i sin språkutveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.

Övergripande mål från LGR11 2.2

Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

 

Vad är musik?

Instrument

Musiklektioner i Neptunus ht 2021

När, under vilka veckor? Varannan vecka från v.43 på höstterminen till mitten av vårterminen.

Ansvarig: Eva Lorne och Ann-Sophie Petersen.

Utöver detta sjunger vi sånger utifrån årstid, högtid och arbetsområden.

Vad ska vi göra?

Vi ska tillsammans lära oss om olika instrument.

Hur ser de ut?

Vad heter några av deras delar?

Hur låter de olika instrumenten?

Hur ska vi arbeta?

För att upptäcka instrumenten kommer vi att tillsammans lyssna till UR:s serie De försvunna instrumenten.

Om programserien De kidnappade instrumenten är ett actionfyllt musikäventyr i konserthusets vindlande korridorer. Här har instrument efter instrument spårlöst försvunnit från den stora scenen. Nu hålls de inlåsta mot sin vilja i ett förråd längst ner i konserthusets källare. Det är den ondskefulla vaktmästaren som tagit instrumenten till fånga. Nu måste instrumenten försöka fly innan något ännu hemskare kommer ske. Men kommer de att lyckas?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

I Neptunus har vi musik varannan vecka. 

  1. 43: Vad är musik? Barnen berättar vad de kopplar till musik och vi gör en gemensam tankekarta.

Del 1 –  Tuba och klarinett

Vi möter instrumenten tuba och klarinett, och får höra hur de ser ut och låter. Tuba tillhör bläckblåsfamiljen och klarinett tillhör träblåsfamiljen. Vi lär oss om tuba och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Vännerna Tuba och Klarinett diskuterar orättvisa kring hur man ser ut. Orättvisa kan även diskuteras utifrån varför just dessa instrument blivit kidnappade. Den onda vaktmästaren presenteras också.

Vi lära oss om tuban och klarinettens olika delar.

v. 45: Del 2 – Trumpet

Vi möter huvudpersonen, instrumentet trumpet, och lär oss hur den ser ut och låter. Trumpet hör till samma familj som tubai bleckblåsfamiljen. Vi fördjupar oss även i klarinett och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Trumpet har blivit tagen av vaktmästaren och är inlåst i källaren. Där träffar han Tuba och Klarinett som förklarar att han, precis som dem, har blivit kidnappad. Men Trumpet vill inte förstå det. Han tycker att det är orättvist och undrar varför just han har blivit kidnappad.

Vi lära oss om trumpetens olika delar.

v. 47: Del 3 – Cello

Vi möter cello eller violoncell som den också kallas. Vi lär oss hur den ser ut och låter. Cello tillhör stråkfamiljen och har fyra strängar som spelas med stråke. Vi hör cello spela med olika rytm, tempo och tonläge. Med cello tas begreppet klang upp, med koppling till instrumentets varma klang.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Trumpet är arg över att ha hamnat i källarförrådet och kallar de andra instrumenten för elaka saker. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur man behandlar andra när man själv är upprörd.

Vi lära oss om cellons olika delar.

v. 49: Del 4 – Harpan

Vi möter harpa och lär oss hur den ser ut och låter. Harpa är ett knäppinstrument och tillhör strängfamiljen. Den spelar med olika rytm, tempo och tonläge. Harpa och trumpet spelar duett i programmet. Det visar hur det låter när två instrument spelar tillsammans och kompletterar varandra.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Cello blir jättearg på̊ Trumpet efter att han har varit elak mot instrumenten. Trumpet får dåligt samvete och Harpa hjälper Trumpet att inse att hen gjort fel och borde säga förlåt. Värdegrund kan diskuteras både utifrån Trumpet och Cellos agerande i konflikten.

Vi lära oss om Harpans olika delar.

v. 3: Del 5 – Dragspel

Vi möter dragspel, eller ackordeon som det även kallas. Vi lär oss hur det ser ut och låter samt i vilka sammanhang instrumentet ofta hörs. Dragspel spelar i olika stilar med varierande rytm, dynamik och tempo. Dragspelet tillhör blåsfamiljen i släktet fritungeinstrument trots att det har tangenter och knappar och är ett tangentinstrument.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten får en chans att fly och diskuterar om de ska ge sig av fastän alla inte kan följa med. Cello får sista ordet och alla lyssnar på̊ hen. Värdegrund kan diskuteras utifrån varför Cello får bestämma. Även Dragspel försöker bestämma över de andra instrumenten.

Vi lära oss om dragspelets olika delar.

v. 5: Del 6 – Synth

Vi möter synth och lär oss hur instrumentet ser ut, låter och är kopplad till sin genre synthmusik. Synthen tillhör familjen elektriska instrument och har oftast tangenter. Detär ett elektroniskt instrument som behöver el för att fungera. Synthens ljud har man skapat själv med hjälp av en dator.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten stoppas av Dragspel och de försöker bestämma vad de ska göra nu. Trumpet tar en tydligare ledarroll och Cello får backa. Synth försöker bestämma över Dragspel. Värdegrund kan diskuteras utifrån vem som har rätt att bestämma.

Vi lära oss om synthens olika delar.

v. 7: Del 7 – Puka

Vi möter puka och lär oss hur den ser ut och låter. Puka tillhör slagverksfamiljen. Man använder klubbor eller trumstockar för att spela på pukorna. Puka spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att pukans ljud kan uppfattas som läskigt.

Värdegrund – utanförskap Puka är lämnad ensam och utanför i källaren. Han är ofta rädd, trots att han är den som kan låta läskig. Även Harpa är ensam kvar i källaren. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det känns att vara ensam, utanför och missförstådd.

Vi lär oss om Pukans olika delar.

  1. 11: Del 8 – Marimba

Vi möter marimba och lär oss hur den ser ut, låter och var den kommer ifrån. Marimba tillhör slagverksfamiljen och är ett melodiskt instrument, vilket betyder att det kan producera en melodi som kan följa en sång. Marimban består av plattor som är ordnade som en klaviatur med ett resonansljud som förstorar ljudet. Man spelar på en marimba med marimbaklubbor. Ofta har man två klubbor i varje hand. Marimba spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att marimbas ljud finns med i tv-spel.

Värdegrund – utanförskap Marimba kom från ett annat land till konserthuset och var utanför tills hon träffade Puka. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det är att komma ensam till en ny plats.

Vi lär oss om Marimbans olika delar.

  1. 13: Del 9 – Tillbaka på scenen och Del 10 – Dirigenten

Instrument från varje instrumentgrupp är presenterade. Instrumenten spelar tillsammans i en orkester. Vi lär oss vad en dirigent är och lyssnar till musikstycken med olika rytm, tempo, tonhöjd och dynamik.

Värdegrund – allas lika värde Kampen mellan ont och gott når sin kulmen där det goda kämpar för allas rätt att finnas till. Värdegrund kan diskuteras kring allas lika värde. Vi får också lära känna vaktmästaren och veta mer om hans bakgrundshistoria, och varför han är så arg. Värdegrund kan därför diskuteras utifrån förståelse för antagonisten trots att hans handlingar är fel.

Vi gör olika övningar för att minnas våra instrument, korsord, hitta instrumenten och memory.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi har tidigare fått spåna fritt kring hur olika instrument kan skapas samt hur de kan se ut. Vi kommer därför nu titta vidare på hur våra instrument kan se ut i verkligheten samt få höra hur de kan låta.

För att kunna skapa en spänning och mystik i ämnet musik valde vi även att lyssna till en spännande berättelse.

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällskunskap – centralt innehåll, 1–3

Att leva tillsammans
  • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. Att leva i världen
  • Grundläggande mänskliga rättigheter och alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Musik – centralt innehåll, 1–3

Musikens verktyg
  • Slagverksinstrument, stränginstrument, tangentinstrument och digitala verktyg för musicerande och musikskapande.
  • Röstvård och hörselvård vid sång, spel och lyssnande. Musikens sammanhang och funktioner
  • Olika musikinstrument. Hur de låter, vad de heter och hur de ser ut
  • Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser.

Förankring i kursplanens syfte

Samhällskunskap
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Musik
  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi låter elevens nyfikenhet till sagornas värld komma till tals för att lära oss om nya instrument. Vi undersöker instrument och tittar närmare på hur de låter och hur de kan se ut. Vi diskuterar och reflekterar tillsammans.

 

Läsprojekt Neptunus

När, under vilka veckor? 46- 48

Ansvarig: Eva Lorne och Ann-Sophie Petersen

Vad ska vi göra? Läsprojekt

  • Samtala kring hur vi gör när vi läser.
  • Läsa i mindre grupper och två och två.
  • Besvara frågor kring boken.
  • Återskapa bokens innehåll genom att skapa en visuell bild i kartong.
  • Titta på hur en bokrecension kan se ut.
  • Skapa bokmärken

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans läsa, diskutera och visualisera det vi läser. För att alla ska få förståelse kring vad vi gör kommer vi alltid samtala om våra frågeställningar

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

  • Varje dag, måndag till torsdag, läser eleverna ca 20 min.

  • Eleverna får göra sin egen bokrecension utifrån sin bok.
  • Vi lär oss mer om författarna Martin Widmark och JO Salmon.
    • Vi tittar på intervjun som Sigge håller med Martin Widmark: https://www.youtube.com/watch?v=GmVR6e1EYUo
    • Vi lyssnar till boken Galoppmysteriet av Martin Widmark: https://sverigesradio.se/gruppsida.aspx?programid=5264&grupp=32123
    • Eleverna läser tillsammans i mindre grupper utifrån deras förmåga. Vi använder nivåböcker och böcker från biblioteket. De som ej läser än läser har en vuxen med i sin grupp.
    • När alla elever har läst ut sina böcker får de visualisera sin bok.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
  • Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
  • I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
  • Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
  • Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ska prova att skriva egna sagor och berättelser och det här är ett bra sätt att se hur böcker och berättelser är uppbyggda.

Centralt innehåll från kursplanen årskurs 1-3

Läsa och skriva:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi har gemensamma samlingar där vi samtalar och visualiserar det vi ska göra. Ger alla förutsättningar till att lyckas genom att ta in så olika moment som möjligt sa att alla kan hitta sitt sätt att få presentera sin saga på ett roligt och spännande sätt för att motivera till lärande.

 

Vi tillsammans i Neptunus

När, under vilka veckor? 2021/2022

Vad? 

  • Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra?
  • Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?
  • Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
  • Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov?
  • Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
  • Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR11 2.1

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Normer och regler i elevens närmiljö.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi arbetar med allemansrätten för att eleverna ska utveckla en djupare omsorg och intresse för vår miljö och vår natur.
  • Vi har klassråd så att eleverna är delaktiga och får inflytande i skolarbetet och sin skoldag.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kontinuerligt under årets gång.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi fortsätter lägga den goda grund som Plutoåret har gett eleverna, tillsammans med fritids och resurs.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,

att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.