Neptunus månadsbrev v 18

Hej alla Neptunusfamiljer!

Här kommer vårt månadsbrev för april. Tänk så fort tiden går, inte många veckor kvar till sommarlov…

 

Vårstädning, vårsamling med hattparad

Det är viktigt att behålla våra traditioner på Lemshaga. En tradition är att vårstäda skolgården och den årliga hattparaden på vårsamlingen. I år kunde vi tyvärr inte vara i amfiteatern utan samlingen hölls i idrottssalen. Det var åk 3 och Stefan och kören som ansvarade för den. Alla klasser fick visa upp sina fina hattar på olika teman. Pluto inspirerades av alfabetet, Neptunus hade vårtecken på sina hattar, Uranus inspirerades av olika länder och Saturnus hade tema återvinning. Det var så härligt att se barnens kreativitet och stolthet när de tågade fram med sin klass. Detta betyder mycket för sammanhållningen båda i klassen och på hela Mellangården.

 


Utflykt till Gustavsbergs hamn

Veckans utflykt till Gustavsbergs hamn blev mycket lyckad. Vi har förberett oss noga när det gäller trafik och säkerhet.
Dagen innan presenterades klassleden som vi skulle ha. Det är mycket viktigt att vi har goda och säkra strukturer när vi ska ut på utflykt. Vi har ju pratat mycket om trafiksäkerhet, vägmärken mm tidigare.

Utflykten var en del i vårt projekt ” Vårt samhälle” och olika yrken. Vi hade blivit inbjudna av tre föräldrar som ville visa sina arbetsplatser för oss. Tack! Vi är så tacksamma och glada för allt ni gav oss. Ett verkligt meningsfullt lärande.

Vi gjorde en rutin ”circle of viewpoint” där vi tränade på att fundera på vilka personer förutom oss själva som kunde vara inblandade i utflykten på olika sätt. Vi försökte tänka på vad som kunde vara viktigt – ur deras perspektiv.
Busschauffören, föräldrarna, lärarna, Gunnars mamma, andra personer på bussen, Wendela och Elises föräldrar, andra barn och föräldrar på lekplatsen…
Att träna på att ta någon annans perspektiv visade sig vara en mycket nyttig och viktig övning.

 

 

Vi började med att gå på led till busshållplatsen. Vi satt på bussen tillsammans med våra gåkompisar. Först gick vi till Gustavsbergs porslinsfabrik där Marie tog emot oss. Vi fick möjlighet att gå in i fabriken (något som inte är så vanligt). Barnen lyssnade mycket intresserat och var väldigt noggranna att inte stöta till eller röra något.

Sedan gick vi till en fin lekpark för att leka och äta vår matsäck (alltid en höjdpunkt på utflykterna). Tack för alla fina matsäckar!

Därefter gick vi för att se gravkullarna efter järnåldersgravarna (ligger i en dunge nära vårdcentralen). Hit kommer vi säkert att komma tillbaka när vi lär oss mer om forntiden och vårt närområde i Saturnus.

Efter det gick vi vidare till en mäklarbyrå för att få visning av Wendelas pappa och Elises mamma. Tack för att ni ville svara på alla våra frågor och för god dricka i er fina miljö!

Till sist lekte vi lite i en annan park och gick till bussen.

Sammanfattningsvis många intryck och en fin upplevelse. Härligt att se hur våra grupper har utvecklats under året.
Nu vågar vi tänka på nästa utflykt till Skansen, den 23 maj. Det är flera föräldrar som har anmält sitt intresse att följa med oss, men det finns fler platser. Meddela Cia eller Cissi om du vill följa med.

 

Besök från England

Så kom de då äntligen, våra besökare från England. För några veckor sedan fick Cissi ett mejl där det stod:

Dear Children.

We are very much looking forward to come and stay with you. We like to be out in the countryside amongst the flowers.  There will be five of us visiting you. We will stay until the end of the term.

We hope you will find somewhere comfortable for us to sleep.  

Best wishes 

Your friends from England. 

Det är fem små larver i en burk. Vi ska följa deras utveckling på nära håll och skriva och rita i våra böcker. Vad kommer de att utvecklas till? Vi gjorde en rutin: Jag ser… Jag tänker… Jag undrar…
På skolans dag kommer ni att få möta våra nya vänner och vara med och se utvecklingen. Visst är det spännande?!

 

 

Svenska

Vi börjar nu närma oss slutet i vårt material Läsresan. Nästa år fortsätter vi att arbeta med samma material. I det sista kapitlet fick vi lära oss mer om Astrid Lindgren; hennes uppväxt, liv och olika böcker som hon har skrivit. På skolans dag får ni prova att gör djur av kottar och pinnar (som på hennes tid).

Under utvecklingssamtalet ska vi samtala om barnens läs- och skrivutveckling. Var de befinner sig nu och nya mål som vi sätter upp. Alla elever befinner sig på sin nivå och det är viktigt att de får det stöd och utmaningar som just de behöver för att gå vidare. Vi önskar naturligtvis ett lustfyllt lärande där fler och fler börjar läsa och skriva spontant på egen hand.
Läs gärna högt för ditt barn, gå till biblioteket och uppmuntra till läsande och skrivande på olika sätt. Listor av olika slag, kom i håg lappar, sagor…

 

Matematik

Under de senaste veckorna har vi arbetat med klockan. Vi har haft samlingar, skrivit i våra böcker, spelat spel och sjungit klocksången. Även under engelsklektionen har vi lärt oss om klockan. Framför allt vill vi att alla nu ska kunna hel- och halv, men vissa kan hela klockan och även digital! Fortsätt gärna träna hemma och se gärna till att barnen har en egen klocka.
Vi går nu över till att arbeta med vikt/massa och gissar vilka saker som är lätta, lättare eller lättast samt tung, tyngre eller tyngst. Här ser ni en sorteringsövning. Vi fortsätter sedan arbeta med att mäta i kilogram (kg).

 

 

NO – Näringskedjan & Vitsippor

En näringskedja börjar alltid med en växt som får sin energi från solen. Växternas energi äter sedan växtätande djur upp, som äts upp av köttätande djur. Helt enkelt ”vem äter vem” i ett ekosystem där många kan äta samma mat. Eleverna har fått bekanta sig med begreppen producent, konsument, toppkonsument och nedbrytare.
Vi har haft gissningstävlingar om vem som äter t ex bäret, musen, ormen och igelkotten. Vi har funderat över kretsloppet i näringskedjan där nedbrytarnas uppgift är oerhört viktig så om svampen, bakterier som tar hand om allt som dör.

 

 

Friluftsliv

Vi har varit ute under friluftslivet och lärt oss lite fakta om vitsippan samt fotograferat vitsippor och ryssmuren. Dessa ska de sedan ska få måla av. Hoppas ni kommer på skolans dag och tittar på alla våra vitsippor som hänger i taket i klassrummen.

 

Kommande händelser och viktiga datum

v 19 10/5 Skolans dag 13-15 (obs tiden)
v 20 15-17 Studiedagar (fritids öppet), 18 lov, 19 lov (fritids öppet)
v 21 23/5 Klassutflykt till Skansen. Tag med lunchmatsäck.
24/5 Utvecklingssamtalsdag

: Fr o m måndag v 19 kan ni gå in på meitner och boka en tid. Samtalen sker på plats på Lemshaga.

v.23 
5/6 måndag är vanlig skoldag, fritids stänger 15:00.
6/6 är skolan stängd pga Nationaldagen.
8/6 Friluftsdag: Planetspelen 
9/6 Skolavslutning

 

Nästa vecka:

Må: Dans för röda gruppen

Ti: Läsläxan lämnas in och ny delas ut

Ons: Skolans dag kl 13-15
Välkomna till skolans dag. Hälsa gärna på i vårt klassrum. Vi tittar närmare på våra larver, gör djur och figurer av kottar, spelar olika spel mm. Viktigt att du övertar ansvaret för ditt barn när du kommer till skolan. Då kan ni gå runt på skolan tillsammans och titta in i de övriga gårdarna samt handla fika.

Här finns programmet för mellangården:

Välkomna till Skolans dag!

To: Idrott ute

Fre:

 

Trevlig helg!

Neptunuspedagogerna

 

 

Neptunus månadsbrev v 13

Hej alla Neptunusfamiljer!

Här kommer månadsbrevet för mars. Tyvärr inte så mycket vår i luften som vi skulle önska… Men vi får väl passa på att njuta av den sista snön?

 

Bild från dagens friluftsliv då eleverna skulle bygga en gemensam koja.

 

Ett kreativt lärande – en del av Lemshagas vision

Eller för att återge ett känt citat (fast på ett annat sätt) ”Att tänka rätt är stort, att tänka fritt är större”
Einstein sa: ”Fantasi är bättre än kunskap”
Eller kanske är det så att fantasi och kunskap går hand i hand?

Kreativitet kräver mod, att våga tänka nytt, prova nya saker, våga göra misstag, använda sin fantasi, samarbeta, testa nya material och tekniker, göra utkast, tänka om, prova hypoteser och teorier.

 


SO – Spår i tiden

Under de senaste veckorna har vi arbetat med vårt SO-tema: Spår i tiden.

Människor har i alla tider funderat över hur Jorden blev till och vad som är meningen med livet.
Vi har tagit del av en massa olika skapelseberättelse och teorier om hur allt började. Men fortfarande är de just även tankar och teorier – tills nästa teori dyker upp.

Forskarna tror att världen blev till i Big Bang, Vikingarna trodde att jorden blev till av Jätten Ymer.

Har tiden en början och ett slut; som en linje, eller en tråd, eller är det så att tiden är som en cirkel, där allt kommer tillbaka igen?
I den nordiska mytologin var det nornorna som spann trådar till människorna. De trådarna kunde se helt olika ut för människorna, några fick en kort eller lång, en annan fick en trasslig tråd… Så skulle livet sedan bli. ”Allt hänger på en skör tråd” Vissa uttryck kommer från den tron.
Just den nordiska mytologin har intresserat oss mycket de senaste veckorna. Vi har titta på filmer om hur veckodagarna fick sina namn och andra berättelser, t ex om när Tor var ute och fiskade och fick Midgårdsormen på kroken…

 

 


Veckodagarnas namn på engelska:

Även om veckodagarna inte har exakt samma namn på engelska som på svenska, så har namnet på alla dagar utom lördag – Saturday – samma ursprung: de är uppkallade efter himlakroppar och gudar. Tuesday kommer från fornengelskans Tīwesdæg, ’Tyrs dag’, Wednesday från Wōdnesdæg, ’Odins dag’, Thursday från Þūnresdæg, ’åskdagen’ eller ’Tors dag’, och Friday från Frīgedæg, ’Frejas dag’. Svenskans lördag kommer av att löga sig, ’bada’, medan engelskans Saturday har fått sitt namn av den romerska guden Saturnus. Söndag/Sunday och måndag/Monday är solens och månens dagar.

Tove Larsson, Uppsala universitet

En liten kommentar bara: Vi lär oss att fredag kommer från Friggs dag. (Odens fru)

 

 

Påsktraditioner

Veckans läsläxa innehåller en text om våra påsktraditioner. Tanken är att ni ska läsa den tillsammans med era barn. Vissa av dem kanske kan läsa den själva för er.
Svara på frågorna i den gröna skrivboken och fundera över vilka påsktraditioner som är viktiga i din familj.

Vi har påskpysslat och skapat fantastiska påskkärringar som flyger till Blåkulla. Det var stor kreativitet och fokus på uppgiften i båda grupperna. Tala om ”arbetsro” i ett kreativt kaos.

Nästa vecka kommer vi att fokusera på de kristna traditionerna kring påsken med Jesu död och uppståndelse.

 

Musik

Vi har nu avslutat ”De kidnappade instrumenten” ett musikäventyr i konserthuset som är en radioserie eleverna har fått lyssnat på och ritat. Instrumentet efter instrument har spårlöst försvunnit från scenen. De hålls inlåsta mot sin vilja i ett förråd nere i konserthusets källare. Det är den ondskefulla vaktmästaren som tillfånga tar instrumenten och på olika sätt försker instrumenten fly!
För varje avsnitt har de lärt sig hur instrumenten: Tuba och klarinett, Trumpet, Cello, Harpa, Synth, Puka, Marimba, Dragspel låter, spelas och lyssnat på musikstycken där instrumentet ingår. Vi har även lärt oss vad en dirigent har för uppgift på scenen.
https://urplay.se/serie/218600-de-kidnappade-instrumenten

Vi avslutade med att eleverna fick göra egen musik på hemsidan Chrome Music Lab. De fick börja med att rita musik och spela upp för varandra de melodier de skapat, samt skapa rytm med apan mm.

Eleverna bör känna till vår vis tradition och därför kommer vi framöver börja med att sjunga Alice Tegnérs visor.

https://musiclab.chromeexperiments.com/Experiments

 

Normer och värden

Hur vi ser på oss själva och omvärlden spelar roll för våra möjligheter att lyckas i livet och i skolan.
I gröna gruppens klassrum finns en skylt:

Ingen är som jag

Jag tror på mig själv

Jag gör mitt bästa

Jag kommer att lyckas

Veckans kapitel i vår svenskbok Läsresan handlar om en tjej som spelar fotboll. Slutsatsen i berättelsen var ”en vinnare ger aldrig upp”. Viktigt att ha/skapa en tilltro till sin egen förmåga och att fyllas av positiva tankar. Där har vi vuxna en viktig roll i barnens liv. Visa att du tror på ditt barn och ge hjälp och stöttning där det behövs. Att misslyckas ibland tillhör faktiskt en positiv utveckling. Att våga ta nya steg även om det blir en utmaning hör till utvecklingen!

Tack för fint samarbete och engagemang från alla er föräldrar!
I veckan fick vi några besök i Neptunus grön. Det finns fortfarande möjlighet att komma och berätta för oss om ditt yrke.

 

 

Nästa vecka

må: röda gruppen har dans

ti: Läsläxan samlas in och ingen ny delas ut över lovet. Välj gärna en bok som ni läser tillsammans hemma.

ons:

to: Idrott.  Eleverna får gärna klä ut sig till påskkärringar/påskgubbar, harar mm.

Fritids stänger kl 15, dag före röd dag.

fredag: Ledigt, skolan är stängd (långfredag)

 

Trevlig helg!

Neptunuspedagogerna

 

 

 

SO: Vårt samhälle

SO: Vårt samhälle

Ämne: SO
Årskurs: Åk 1
Ansvarig: Cecilia Hulin och Cecilia Högsveden 
East
När: v.2–17

 

Varför?



Eleven behöver känna till samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället. Eleven behöver även känna till vilka faror som finns i trafiken och vad som kan göras för att undvika dessa.
Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor

. Genom ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.


Vad?

Frågeställning:
Yrke/samhälle

Vad är ett samhälle?
Vilka yrken behövs för att upprätta ett demokratiskt samhälle, vilka yrken
Vilka yrken är viktiga för att vårt samhälle ska fungera där alla har lika värde och mår bra?
Vilka samhällsfunktioner är viktiga i ditt närområde tex för att skolan och ditt hem ska fungera.
Vad är ett yrke och vilka känner du till?
Vilka yrken samverkar för att ett objekt / funktion s.k. sammankoppla olika yrken?
Vilket yrke fanns för 100 år sedan och finns kvar än i dag samt vilka yrken fanns inte för 100 år sedan men finns idag?
Vilka yrken finns i vår närmiljö tex på vår skola?
Vad krävs för utbildning för ett yrke?
Vilka yrken finns i klassens familjer?
Vilket är ditt drömyrke?


Trafikkunskap

Vilka yrken finns i trafiken?
Vad behöver jag kunna och tänka på när jag är i trafiken?
Vilka regler finns det för trafiken?
Vilka faror finns i trafiken?
Vilka trafikskyltar finns längs din skolväg?

Begrepp: samhälle, yrke, lön, arbetstid, semester, skatt, inkomst, arbetsuppgift, arbetsplats, arbetsredskap, utbildning, kund/brukare, närområde, samhälle, samhällsfunktion. Trafik – signaler, – märken, -säkerhet, – regler, övergångställe, korsa en väg, gångväg, skjutsa, broms, lag, obevakad, fotgängare, företräde, fordonstrafikant, gångtrafikant, regler, skylt, uppmaning, påbud, symboler, undantag, reflex, väjningsplikt, reflektera.


Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi arbetar genom att använda flera olika uttrycksformer såsom språk, bild och konstruktion.
Vi samtalar/diskuterar/funderar kring om olika yrken och samhällsfunktioner i vår närhet
Vi läser och ser korta filmer om viktiga samhällsfunktioner. Vi använder oss av använda oss av tankekartor.
Vi bygger ett samhälle och lär oss samtidigt om trafikregler och skyltar.
Vi lär oss nya ord och begrepp inom olika yrken och trafiken.
Vi samtala om gamla och nya yrken samt elevernas drömyrken.
Vi lär oss om trafikregler och trafikskyltar genom att promenera i närmiljön och då prata och diskutera om trafik och trafiksäkerhet.
Vi gör fler utflykter, bl a till hamnen i Gustavsberg och till Skansen. Vi använder oss av olika transportmedel.

 

När ska vi göra vad?

Vi ställer oss frågor såsom: Vad består ett samhälle av? Vad är viktigt att det finns? Vilka behov har ett samhälle? Vi brainstormar kring ämnet och gör tankekartor
Vi läser i boken “SO-boken – Vårt samhälle” s. 74-81.
Eleverna får sedan i uppgift att i mindre grupper bygga upp ett eget samhälle genom att använda olika material. Vi har valt att arbeta utifrån material från https://ungforetagsamhet.se/
Halvvägs igenom stannar vi upp och studerar varandras samhällen. Kanske kan det vara så att någon grupp glömt att ta med en viktig funktion.

Vi är ute och tittar på vilka vägskyltar det finns i trafiken.
Om eleverna ännu inte har skapat vägar/trafik i samhället är det dags. Vilka vägskyltar behöver man använda? Vi samtalar om riskfyllda platser och vad man kan göra för att göra dem mer säkra.
Vi läser i “SO-boken – Trafik” s.16-21.

När eleverna är klara börjar vi fundera över vilka yrken har vi med i våra samhällen.
Vi ser programserien “Drömyrket”, Evas superkoll, Jobb i staden samt vi ser film om vikten av reflex,
Under arbetets gång bjuder vi in föräldrar att vara “specialister” på yrken dvs de får presentera sitt yrke.

Länkar

Evas superkoll 5- 13 min. Ambulans, brandstation, polis, försvaret, kungen, domstolar och om demokrati, https://www.google.com/search?tbm=vid&q=-+Film-Evas+superkoll-avsnitt+4,+Ambulansen&sa=X&ved=2ahUKEwjp1dXx5Lj8AhVtpYsKHWb6B4oQ8ccDegQIDBAD&biw=1037&bih=631&dpr=1 

Jobb i staden NE: https://www.ne.se/play/ur/serie/165661

Yrken på medeltiden: https://www.ne.se/play/ur/program/158820?fromSearch=true 

Drömyrket: https://urplay.se/serie/171709-dromyrket 

Youtube: 10 olika yrken – svenska som andraspråk https://www.youtube.com/watch?v=hU3Baufkdtw , 
28 vanligaste yrken https://www.youtube.com/watch?v=HNv16LFhVN0 

Trafikmärken: http://www.ungafakta.se/pyssel/mala/trafikmarken/ 

Reflex – din säkerhet i trafiken: 12 min
https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix511?fromSearch=true

Gatsmart: Mörker och reflexer 2 min https://www.ne.se/play/ur/serie/215486


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?


Vi redovisar genom att konstruera skisser och byggnader av olika material, skapa karta och trafikmärken, genom samarbetsövningar samt genom att skriva faktatexter. När du är klar ska känna till några yrken och kunna berätta om några av våra viktiga samhällsfunktioner; sjukvård, polis, brandkår samt några trafikregler och skyltar.


CoT
– Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande
Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi gör tankekartor för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion – När eleven bidrar med sina tankar får denna vara med och påverka undervisningen och vad som ska tas upp. Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Vi uppmärksammar yrken och trafiken runtomkring i vårt närområde. Vi bjuder in föräldrar att samtala om sitt yrke och diskuterar vilka yrken som finns på i till skolan, ser på informationsfilmer för att få en större förståelse. Vi använder oss av varandras erfarenheter för att bidra till mer kunskap. Vi tar reda på svar på de frågor som kommer upp.
Språk -Vi sätter ord på teorier och tänkande. Eleverna får muntligt eller skriftligt berätta vad de lärt sig.
Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.


Centralt innehåll

Att leva tillsammans: Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i närområdet: Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen: Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.

Att undersöka verkligheten: Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.


Kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner.
Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena.
Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv.
Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.

SO – Spår i tiden

Ämne: SO – Spår i tiden
Årskurs: Åk 1
Ansvarig: Cecilia Hulin och Cecilia Högsveden East
När: v. 10-15

Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på̊ framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både vara liv i dag och vara val infor framtiden.
Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt genom historien och för historiska skeenden som har påverkat nutiden. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna får förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor
och värderingar.
Eleverna ska också̊ ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa fradgor till och vardera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna
Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religion kan spela i samhället och hur samhällsförhållanden påverkar utvecklingen av religioner och andra livsåskådningar. Genom undervisningen ska eleverna få kunskaper om hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och hur kristendomens roll i samhällslivet har förändrats över tid.

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan man mäta tid?
Vad innebär en tidslinje?
Varifrån kommer namnen på våra veckodagar?
Vilka nordiska gudar känner vi till?
Vilka grekiska gudar känner vi till?
Vilka berättelser från bibeln känner vi igen och vilka skulle vi vilja veta mer om?
Högtider under våren: Varför firar vi Påsk?

Centralt innehåll från kursplanen Lgr 22

SO
Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.
Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Svenska
Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors

Mål
Eleven visar grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, och religiösa traditioner


Hur?

Hur ska vi arbeta?
För att ta reda på var eleverna har för förkunskaper kommer vi att göra rutinen “Zoom in” där trädet Yggdrasil gömmer sig bakom. Därefter får eleverna dela med sig av sina kunskaper. Fortsättningsvis kommer vi att läsa, se på film samt rita till de nordiska folksagorna om de olika gudarna.

Efter arbete med de nordiska gudarna går vi vidare till de bibliska berättelserna. Även här undersöker vi elevernas förkunskaper genom rutinen “Think – Puzzle – Explorer”, vad vet de, vad vill de veta och hur ska vi ta reda på det? Vi läser, ser på film och skriver faktatexter om de olika berättelserna.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Redovisning och bedömning kommer att ske genom arbetets gång t ex genom elevernas texter, mindmaps och diskussioner.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v.10 Skapelsemyter
Hur skapades världen tror ni? Vi använder oss av rutinen Think-pair-share där eleverna får tanka själva, berätta för en kompis och dela med sig till klassen.
Vi ser filmen ”Skapelsemyter introduktion” Tanken och ingenting, ca 4 min https://urplay.se/serie/177479-skapelsemyter Hur trodde man att värden skapades i filmen?
Vi pratar om vad är en same är, bor, lever av samt deras skapelseberättelsen : Sägner från Sapmi – nordsamiska 7 min. Det är den samiska nationaldagen https://www.ne.se/play/ur/program/223509?fromSearch=true
v.11 Skapelsemyter & Veckodagar
Frågeställning “Varifrån kommer namnen på våra veckodagar?”
Vi läser ur SO-boken s. 136-137 “en hel familj av gudar”
Vi ser varje dag ett avsnittet av “Gudar och badkar – och går igenom alla veckodagarna ”. https://urplay.se/serie/152861-gudar-och-badkar ca 4 min.
Läser ur boken “Nordiska gudar” samt webbsidan  www.ungafakta.se
Vi går igenom hur Trädet Yggdrasil ser ut för den nordiska mytologin: Vad är detta? Vi börjar med rutinen “Zoom in”. Vi pratar om Yggdrasil och de olika världarna som finns i trädet. Information finns på “Ung fakta ”Eleverna får därefter färglägga trädet Yggdrasil.
Vi ser filmen om skapelsemyten ur serien ” Odens rike”. https://urplay.se/serie/147457-odens-rike , 14 min.
Vi pausar under filmen och ritar i en ”Storyline” med text till varje ruta, 5 st som stöd för att kunna återberätta.
v.12 Grekisk mytologi
Vi gör en tankekarta om grekisk mytologi. Vad vet vi?
Vi gör en tallinje och jämför den nordiska och den grekiska mytologin.
Vi lyssnar på Tisdagskollen Alfred + grekisk mytologi = sant
https://www.ne.se/play/ur/program/220462?fromSearch=true
Vi läser högt om några av gudarna och ser om vi känner igenom dem i vår nordiska mytologi.
v.13 Knyter samman Nordisk och grekisk mytologi och The ”Big bang”
Vi knyter ihop området nordisk och grekisk mytologi. Vi läser ur “Boken om SO” s.112-117  – “Mytologi är som spännande sagor”. Därefter återberättar vi det eleverna kommer ihåg
Vi går igenom hur naturvetenskapen ser på hur världen skapades och ritar en storyline till i 5 rutor.

v. 14 Påsk
Det är strax är påsk passar vi på att fundera över varför vi firar påsk. Vi ser på filmen ”Varför firar vi påsk”  https://www.youtube.com/watch?v=nTgpoLP5DGE 
. Därefter får eleverna skriva fem meningar och berätta om det vi kommit fram till.
Vi avslutar med att de får göra ett fråge Kahoot med de begrepp de lärt sig under temat spår i tiden.
V.15 PÅSKLOV

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.
Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion –  Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Vi uppmärksammar tekniker och saker runtomkring i vårt närområde. Vi tar med bilder eller saker till skolan, ser på informationsfilmer för att få en större förståelse. Vi använder oss av varandras erfarenheter för att bidra till mer kunskap. Vi tar reda på svar på de frågor som kommer upp.
Språk – Vi tränar på att uttrycka sätta ord på vårt tänkande.
Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.

 

Neptunus månadsbrev v 8

Hej alla Neptunusfamiljer!

Här kommer månadens brev från oss i Neptunus. I detta brev har vi valt att fokusera på normer och värden, engelska-bild, so, no och läsning. Vi har haft flera intressanta besök under veckan…


Normer och värden

På alla hjärtans dag uppmärksammade vi vad en bra kompis är. Vi gav varandra uppåtpuffar och tillverkat kompisarmband. Vi lottade vem var och en skulle göra ett armband till och sedan fick de välja sju pärlor i olika färger. Vid varje pärla skrev de en egenskap som kompisen har. Sedan lämnade de över sitt armband och läste upp de fina orden. Nu bär vi våra armband med stolthet. Även fröknarna fick varsitt…

I tisdags tittade vi på ett nytt avsnitt av Djuren på djuris börjar skolan. Det handlade om att vara en bra kompis och hur viktigt det är att hålla de regler som man gemensamt har bestämt.

https://urplay.se/program/225025-djuren-pa-djuris-borjar-skolan-kompissolen

Vi plockade fram våra regler och gick igenom dem noggrant. Alla fick sedan hålla sitt finger mot det fingeravtryck som vi satte dit i början av läsåret då vi tillsammans lovade att försöka förra våra regler.
Vi vuxna ska finnas som ett stöd för eleverna, men det är viktigt att alla tar mer och mer ansvar för sitt handlande och gör sitt allra bästa för att vara en bra kompis. Då får vi en trygg mötesplats.

 

Engelska- bild

Vi har fått ett nytt ämne som heter engelska-bild (kanske kan tipsa Skolverket?)
Vilken bra kombination! Två bra och rolig ämnen tillsammans…
Vi har läst en bok som heter The Very Hungry Caterpillar och även sett en liten film på youtube.

https://www.youtube.com/watch?v=75NQK-Sm1YY&t=22s

Sedan fick eleverna rita och måla bilder på larven och var den bodde. Vi använde pastellkritor och temperablock.
Vår larv fick självklart följa med ut på skolgården och leka.


SO – Vårt samhälle

Vi fortsätter arbetet med vårt samhälle och gjorde en avstämning i tisdags kring hur långt vi har kommit och vad vi hittills har arbetat med.

Föräldrabesöken har varit och är mycket uppskattade ska ni veta. Den är veckan har vi haft besök av mäklare, arkitekt och journalist. Vilka fina presentationer på helt rätt nivå! Tack!

Senare i vår kommer vi att göra en utflykt till hamnen i Gustavsberg och då får vi bl a besöka mäklarbyrån som var och presenterade sig i klasserna. Kul!

Vi passade på att titta på en liten film från ne.se om vilka jobb som fanns på medeltiden, bara för att få lite perspektiv till vilka arbeten vi ser som självklara nu. Naturligtvis behöver vi inte gå så långt tillbaka för att inse hur vårt samhälle har utvecklats på olika sätt.

Tre lite speciella jobb på medeltiden var:
Rackare – den som tog hand om skräp, bajs och begravde döda. Man skrämde barnen med ”Annars tar rackaren dig”.
Barberare: den som klippte hår, drog ut tänder och tog hand om viss sjukvård
Munskänk: den som provade maten innan herrefolket åt (kungar, adel mm)

 

NO – Vattnets kretslopp i samhället

Att vatten är livsviktigt förstår vi nu alla och att vatten dessutom är ett livsmedel var något nytt för eleverna. Även att vattnet togs sig till jorden via meteoriter var en nyhet. Nu vet de också att vattnet inte kan ta slut utan det är samma vatten vi använder sedan urminnes tider, därför måste vi vara rädda om det. Reningsverkets funktion i samhället med mekanisk-, kemisk- och biologisk rensning fick vi se hur det gick till på film. Framför allt vad man inte får slänga i toaletten, så nu dyker de nog upp en och annan ”toalettpolis” där hemma.
Vi har nu börjat närma oss slutet av kretsloppet och önskar nu att ni spanar in alla vattentorn ni råkar passerar under sportlovet och funderar på varför de behövs i ett samhälle?


Läsning

Varje morgon börjar nu med läsning i båda grupperna.
Vi har provat att göra en bokrecension där vi presenterar de böcker vi har läst, eller håller på att läsa.
Vi har inte delat ut någon ny läsläxa utan vill att ni fokuserar på högläsningen för era barn under lovet.
Tag med den bok som ni har läst och berätta om den tisdagen efter lovet.

Vi vill slå ett slag för bokrean och möjligheten att hitta fina böcker till bra pris. Biblioteken har också många bra böcker på rätt nivå för era barn. Be gärna om tips när ni är där!

Efter lovet kommer vi att träffa alla elever enskilt för att se hur de har utvecklats i både svenska och matte enligt skolverkets bedömningsstöd. Eftersom vi inte har något utvecklingssamtal i början av den här terminen kanske vi kommer att kontakta några av er om det är något särskilt som ni kan träna på hemma (förutom de läxor som ni redan får). Rent allmänt ser vi en fin utveckling hos alla elever.

 

Vektor

Efter lovet kommer vi att arbeta med ett forskningsbaserat material i matte på våra I-pads som heter Vektor. Då är det viktigt att all alla elever har egna hörlurar. Vi har endast ett fåtal att låna ut.

 

Nu önskar vi er ett skönt lov!

Neptunuspedagogerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Neptunus månadsbrev januari

Hej alla Neptunusfamiljer!

Här kommer vårterminens första månadsbrev. Det kommer att bli fokus på vår 100-dagarsfest, vårt nya projekt och skrivande.


100-dagarsfest

       

 

Ja, så var det äntligen dags för vår 100-fest. Vad är hundra, hur känns hundra dagar?

Varje dag sedan skolstart har vi lagt en träpinne i en burk för att symbolisera hur många dagar vi har gått. En elev har fått räkna pinnarna varje dag. Vi valde att sortera pinnarna i tiotal för att det skulle bli lättare att hålla reda på alla och att det skulle gå fortare att räkna. Vi har tränat på att räkna tio-skutt. Detta har vi verkligen haft nytta av nu när vi har börjat arbeta med tiotal och ental i matten. Förhoppningsvis hjälper det oss att förstå vad 100 är, hur man kan dela upp 100 och hur det känns i kroppen vad 100 dagar är.

Konkret materiał och upplevelser tror vi kan leda till en större förståelse.

På 100-festen provade vi också på hur långt 100 sekunder är. Dansstopp och olika test.
Vi förberedde klassrummet dagen innan genom att dekorera och göra våra egna 100-kronor.
Vi spelade spel, arbetade med ett 100-häfte, gjorde 100-rullar, såg på film och blev bjudna på 100 godisar, som delades lika mellan 20 barn…



SO: Vårt samhälle

Delaktighet och gemensamt utforskande är centralt i vårt nya projekt. Vi vill att alla ska känna sig delaktiga och viktiga, även ni föräldrar. Vi vill så gärna involvera er i detta projekt!
Vi är ju tillsammans vårt samhälle. Alla är viktiga och behövs för sin kompetens och personlighet.
Första veckan fick vi besök av Sofia som arbetar i Värmdö kommun och snart väntar flera nya föräldrar som ska berätta om sina yrken. Nästa vecka får vi besök av Ida som är stylist. Det ska bli så spännande!


Kreativitet, demokrati och entreprenörskap

Vi har börjat arbeta med ett material från Unga Företagare där vi undersöker vad ett samhälle är och vad som behövs för att ett samhälle ska fungera. Eleverna kommer att få bygga sitt eget samhälle och vi kommer att undersöka och utforska vad demokrati är. Hur kan vi komma överens i olika frågor?

Vi har pratat om olika yrken och vad som skulle hända om inte vissa yrken fanns. Eleverna fick visa olika yrken genom att göra charader.

Vi vill gärna berätta mer om vårt projekt och höra om hur ni kan vara delaktiga, under vårt föräldramöte.

Tack för att ni har bidragit med svar till alla intervjuer som eleverna har berättat om.
Det blev en bra uppgift där eleverna fick presentera inför inför sina kompisar.

 

Skrivutveckling

Eleverna har nu kommit igång med sitt skrivande. Naturligtvis utvecklas alla i olika takt men vi försöker skapa goda strukturer redan från början. Vi kommer att fokusera mycket på skrivande under våren. När eleverna har skrivläxa (Innehållsfrågor till läsläxan) vill vi att ni fokuserar på:

  • Stor bokstav i början av meningen
  • Punkt i sluttet av meningen
  • Mellanrum mellan orden
  • Använda små bokstäver (förutom i början av meningen)

Om eleverna vänder bokstäverna fel så får ni gärna rätta det.

Skrivandet handlar ju naturligtvis om både form och innehåll. Ibland skriver vi sagor eller texter utan att formen är det viktigaste. Att våga uttrycka sig och att låta texten flöda är mycket viktigt.
 Om behovet finns för att texten ska bli förståelig eller läslig kan vi renskriva i efterhand.
 Men när det gäller kortare svar i läxboken får ni gärna vara med och rätta.

 

Dans med Kulturskolan

Den här veckan har gröna gruppen fått dansa med Kristel från Kulturskolan. Det var väldigt kul och inspirerande för mig (Cissi) att vara med på lektionen och dansa med eleverna!
Så här skriver Kristel om dansen:

Vi kommer att jobba med Skapande dans, inga förkunskaper krävs och det brukar funka även man inte älskar dans…
På ett lekfullt sätt utforskar vi kroppens rörelsemöjligheter och jobbar med dansens beståndsdelar- tid, rum, kropp och kraft. Vi använder oss av improvisationen där eleverna hittar rörelsesvar för uppgifter och väldigt lite färdiga steg.
Det är en lektion som alla andra även om det ser lite annorlunda ut än lektionerna i klassrummet. De behöver bara lyssna på instruktionerna och göra sitt bästa i stunden, då kommer det bli jättebra.

Gröna gruppen dansar v 4-13 och sedan byter vi.


Idrottshälsning från Yulia

Idrotten är på torsdagar för båda grupperna.
INOMHUSKLÄDER IDROTTEN: mjuka långa/korta byxor, tröjor med korta ärmar, skor och gärna vattenflaska. För att barnen ska må bra, orka jobba hela lektionerna och känna glädje när de rör på sig behöver de anpassade kläder och skor. Med bara strumpor glider de lätt på golvet och skadar sig själva eller klasskompisarna.
Om ditt barn har långt hår, är det bra om de har tofs.
Barnen behöver inte duscha i åk1, men jag rekommenderar att de tvättar händerna och ansikte efter idrotten.
Om ditt barn inte kan vara med av något anledning, mejla mig på morgonen. Jag läser mejl mellan 7.30-8.00
Väldigt ofta glömmer elever kläder/skor i idrottshallen. Saknar du något hemma kom och titta i lådorna=)

FRILUFTSLIV
Varannan jämn vecka är det “Friluftsliv”. Då ska smörgås i lådan eller frukt samt vatten tas med.Bra om ditt barn har sittunderlag med sig.
UTOMHUSKLÄDER: Barnen behöver ha kläder så att de inte fryser under lektionen utomhus. Kläder efter väder: Vantar och mössa behövs kan behövas på idrotten.


Kommande händelser:

Föräldramöte den 8 februari kl 18-19.30
Allaktivitetsdagen den 9 februari.
I nästa veckas Neptunusinformation (som ni får via mejl) kommer mer information om de olika grupperna och vilken grupp ditt barn ska vara med.

 

Nästa vecka:

må: Dans för gröna gruppen
ti: Läsläxan förhörs och ny delas ut
ons:
to: Vi får besök av Ida som berättar om sitt yrke som stylist.
fre: Friluftsliv

 

Trevlig helg!

önskar Neptunuspedagogerna