Neptunus månadsbrev januari

Hej alla Neptunusfamiljer!

Här kommer vårterminens första månadsbrev. Det kommer att bli fokus på vår 100-dagarsfest, vårt nya projekt och skrivande.


100-dagarsfest

       

 

Ja, så var det äntligen dags för vår 100-fest. Vad är hundra, hur känns hundra dagar?

Varje dag sedan skolstart har vi lagt en träpinne i en burk för att symbolisera hur många dagar vi har gått. En elev har fått räkna pinnarna varje dag. Vi valde att sortera pinnarna i tiotal för att det skulle bli lättare att hålla reda på alla och att det skulle gå fortare att räkna. Vi har tränat på att räkna tio-skutt. Detta har vi verkligen haft nytta av nu när vi har börjat arbeta med tiotal och ental i matten. Förhoppningsvis hjälper det oss att förstå vad 100 är, hur man kan dela upp 100 och hur det känns i kroppen vad 100 dagar är.

Konkret materiał och upplevelser tror vi kan leda till en större förståelse.

På 100-festen provade vi också på hur långt 100 sekunder är. Dansstopp och olika test.
Vi förberedde klassrummet dagen innan genom att dekorera och göra våra egna 100-kronor.
Vi spelade spel, arbetade med ett 100-häfte, gjorde 100-rullar, såg på film och blev bjudna på 100 godisar, som delades lika mellan 20 barn…



SO: Vårt samhälle

Delaktighet och gemensamt utforskande är centralt i vårt nya projekt. Vi vill att alla ska känna sig delaktiga och viktiga, även ni föräldrar. Vi vill så gärna involvera er i detta projekt!
Vi är ju tillsammans vårt samhälle. Alla är viktiga och behövs för sin kompetens och personlighet.
Första veckan fick vi besök av Sofia som arbetar i Värmdö kommun och snart väntar flera nya föräldrar som ska berätta om sina yrken. Nästa vecka får vi besök av Ida som är stylist. Det ska bli så spännande!


Kreativitet, demokrati och entreprenörskap

Vi har börjat arbeta med ett material från Unga Företagare där vi undersöker vad ett samhälle är och vad som behövs för att ett samhälle ska fungera. Eleverna kommer att få bygga sitt eget samhälle och vi kommer att undersöka och utforska vad demokrati är. Hur kan vi komma överens i olika frågor?

Vi har pratat om olika yrken och vad som skulle hända om inte vissa yrken fanns. Eleverna fick visa olika yrken genom att göra charader.

Vi vill gärna berätta mer om vårt projekt och höra om hur ni kan vara delaktiga, under vårt föräldramöte.

Tack för att ni har bidragit med svar till alla intervjuer som eleverna har berättat om.
Det blev en bra uppgift där eleverna fick presentera inför inför sina kompisar.

 

Skrivutveckling

Eleverna har nu kommit igång med sitt skrivande. Naturligtvis utvecklas alla i olika takt men vi försöker skapa goda strukturer redan från början. Vi kommer att fokusera mycket på skrivande under våren. När eleverna har skrivläxa (Innehållsfrågor till läsläxan) vill vi att ni fokuserar på:

  • Stor bokstav i början av meningen
  • Punkt i sluttet av meningen
  • Mellanrum mellan orden
  • Använda små bokstäver (förutom i början av meningen)

Om eleverna vänder bokstäverna fel så får ni gärna rätta det.

Skrivandet handlar ju naturligtvis om både form och innehåll. Ibland skriver vi sagor eller texter utan att formen är det viktigaste. Att våga uttrycka sig och att låta texten flöda är mycket viktigt.
 Om behovet finns för att texten ska bli förståelig eller läslig kan vi renskriva i efterhand.
 Men när det gäller kortare svar i läxboken får ni gärna vara med och rätta.

 

Dans med Kulturskolan

Den här veckan har gröna gruppen fått dansa med Kristel från Kulturskolan. Det var väldigt kul och inspirerande för mig (Cissi) att vara med på lektionen och dansa med eleverna!
Så här skriver Kristel om dansen:

Vi kommer att jobba med Skapande dans, inga förkunskaper krävs och det brukar funka även man inte älskar dans…
På ett lekfullt sätt utforskar vi kroppens rörelsemöjligheter och jobbar med dansens beståndsdelar- tid, rum, kropp och kraft. Vi använder oss av improvisationen där eleverna hittar rörelsesvar för uppgifter och väldigt lite färdiga steg.
Det är en lektion som alla andra även om det ser lite annorlunda ut än lektionerna i klassrummet. De behöver bara lyssna på instruktionerna och göra sitt bästa i stunden, då kommer det bli jättebra.

Gröna gruppen dansar v 4-13 och sedan byter vi.


Idrottshälsning från Yulia

Idrotten är på torsdagar för båda grupperna.
INOMHUSKLÄDER IDROTTEN: mjuka långa/korta byxor, tröjor med korta ärmar, skor och gärna vattenflaska. För att barnen ska må bra, orka jobba hela lektionerna och känna glädje när de rör på sig behöver de anpassade kläder och skor. Med bara strumpor glider de lätt på golvet och skadar sig själva eller klasskompisarna.
Om ditt barn har långt hår, är det bra om de har tofs.
Barnen behöver inte duscha i åk1, men jag rekommenderar att de tvättar händerna och ansikte efter idrotten.
Om ditt barn inte kan vara med av något anledning, mejla mig på morgonen. Jag läser mejl mellan 7.30-8.00
Väldigt ofta glömmer elever kläder/skor i idrottshallen. Saknar du något hemma kom och titta i lådorna=)

FRILUFTSLIV
Varannan jämn vecka är det “Friluftsliv”. Då ska smörgås i lådan eller frukt samt vatten tas med.Bra om ditt barn har sittunderlag med sig.
UTOMHUSKLÄDER: Barnen behöver ha kläder så att de inte fryser under lektionen utomhus. Kläder efter väder: Vantar och mössa behövs kan behövas på idrotten.


Kommande händelser:

Föräldramöte den 8 februari kl 18-19.30
Allaktivitetsdagen den 9 februari.
I nästa veckas Neptunusinformation (som ni får via mejl) kommer mer information om de olika grupperna och vilken grupp ditt barn ska vara med.

 

Nästa vecka:

må: Dans för gröna gruppen
ti: Läsläxan förhörs och ny delas ut
ons:
to: Vi får besök av Ida som berättar om sitt yrke som stylist.
fre: Friluftsliv

 

Trevlig helg!

önskar Neptunuspedagogerna

 

 

 

 

 

 

 

 

LPP NO Årstider-Vinter

LPP Årstider – Vinter

Ämne: No
Årskurs: Åk 1

Ansvarig: Cecilia Hulin
När: vt 2023

 

Syfte
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och mönster. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för de sammanhang och fenomen i naturen som hela tiden påverkar miljön och allt levande.

 

Varför?
Våra föreställningar:
- Vilka årstider har vi?
– Vilka traditioner finns kopplat till våra årstider?
– Hur vet vi vilken årstid det är och vad utmärker den?
– Vad händer i förändringarna mellan sommar -> höst -> vinter -> vår -> ?
– Hur anpassar sig djur och växter? 
- Hur ser vattnet ut på vintern och vad har det för betydelse för oss människor, djur och växter?
– Vilka 3 faser består vatten av?
– Hur fungerar vattnets kretslopp?

 

Vad?
Detta ska du lärar dig:
Känna till att det finns olika årstider och kunna benämna dessa.
Kunna beskriva och ge några exempel på vad som händer i naturen under de olika årstiderna.
Delta i observationer om hur årstiderna påverkar vattnets form och ge exempel på dessa former.
Kunna ämnesspecifika ord och begrepp. (årstid, höst, vinter , vår, sommar, kallt/minus grader, varmt/plus grader, fast, flytande, gas)
Vilka högtider som finns vid respektive årstid

 

Hur?
Observera vår närmiljö.

Diskussionsfrågor och övningarna finns kring filmerna och diskussioner sker i mindre grupper och där deltagarna får skriva ned sina svar. .
Enklare experiment, skapande aktiviteter.
Enskilda individuella övningar.
Olika högtider under året
Fältstudier
ÅRSTIDER – Vintern
https://www.ne.se/play/filmnavet/program/em1051?fromSearch=true

Förklara ord och uttryck:
Talgboll, snöbär, skare, dvala, mossa/lavar
Fågel bok/film vad kännetecknar de vanligaste fåglarna talgoxe, blåmes, sidensvans, och gröngöling.
Hur överlever dessa djur på vintern? Visar bilder på spår i snö tex hare, älg rådjur m.fl.

Frågor efter filmen
Vilken månad är mörkast? Hur är det då att bo långt upp i Sverige?
Varför ska man inte börja mata fåglarna för tidigt? Vad är bra att ge fåglarna?
Nämn några ställen där isen kan vara svag?
Beskriv hur en abborre ser ut?, Hur överlever fiskar vintern?
Hur kallt är i vattnet under isen?
Vad är skare?
Vad lever Gröngölingen av på vintern? Hur får han tag i i myrorna?
Vad äter rådjur och älg på vintern? Vilken är älgens favoritförda.
Berätta hur man gör semlor?

 

DJUREN – Hur klarar de sig på vintern?

DJUR
• Varför måste djur ha knep för att överleva vintern i Sverige?

Migration
• Vad innebär migration?
• Varför kan inte alla fåglar överleva här i Sverige på vintern?
• Hur gör fåglarna för att orka flyga till varmare länder?
• Hur gör älgar och renar i fjällen för att överleva
vintern?
Vintersömn
Hur gör igelkottar för att klara sig igenom vintern?
Vad innebär vintersömn?
Berätta om hur det går till när en björn går i ide. 
Hur gör ormar och grodor under vintern?
Andra anpassningar hos djuren
• Hur kan smådjur leva under snön?
• Ge exempel på hur djur som är aktiva under vintern
anpassat sig till förutsättningarna och varför.

Sammanfattning
• Vad har vi gått igenom i den här filmen?
• Vad gör vi människor för att klara av vinterkylan?

Gruppuppgift: Välj ett djur som lever i Sverige och gör ett arbete om hur det djuret gör under vintern. Leta information på internet, i böcker och i tidskrifter. Presentera arbetet

 

VATTEN
Vad är en hypotes?

En hypotes är det resultat man tror att man kommer få av en undersökning, observation eller experiment. En teori skall ligga som bakgrund för en hypotes

Ställa hypotes? Hur mycket vatten tror du det är kvar i burken när snön har smält?
MALL finns att fylla i : Fyll en burk med vatten och gissa….. vänta ….. slutsats.

Övning 2 VATTEN- Fast, flytande, gas och tillbaka
Vad händer när man värmer en gas? Påverkas ett fast material av värme? Hur känns det när vatten avdunstar? Vart tar vattnet vägen när kläderna torkar? Undersök och dra slutsatser utifrån experiment 

Praktisk övning: Dramatisering av aggregationstillstånden. 
Låt eleverna föreställa vattenmolekyler och illustrera hur molekylerna rör sig i fast, flytande och gasform.

Youtube:
Kemifilm om fast, flytande och gas – YouTube
https://www.google.com/search?q=fast,+flytande+och+gasform.&source=lnms&tbm=vid&sa=X&ved=2ahUKEwin-6LducH8AhX9RvEDHSVfAUQQ_AUoAHoECAMQCQ&biw=1440&bih=732&dpr=1#fpstate=ive&vld=cid:ea3f8196,vid:UFIqPAOrjV4

Stearinljuset: Fast, flytande & gasform
https://www.google.com/search?q=fast,+flytande+och+gasform.&source=lnms&tbm=vid&sa=X&ved=2ahUKEwin-6LducH8AhX9RvEDHSVfAUQQ_AUoAHoECAMQCQ&biw=1440&bih=732&dpr=1#fpstate=ive&vld=cid:565ce20d,vid:ysa7bMLUeik

Praktisk övning: http://www.teknikochnatur.se/images/productimages/4462055_256152_fasflytandegas.pdf
Film ifrån UR, ca 14 minuter.
Avnsittet handlar om vattnets kretslopp.
http://urskola.se/Produkter/162290-Vattenmannen-och-Speed-Vattnets-kretslopp

Film: Animerade berättelser om atomers kretslopp 5 min/ per film
Vattenmolekylen: https://www.ne.se/play/ur/program/134685
Animerade berättelser om atomers kretslopp I en serie korta filmer ”Animated science” berättas i sagoform om några olika atomer och molekyler (Vatten, syre, kol, kisel, järn), 5 minuters film per atom. Filmerna har karaktär av berättelser, där atomerna och molekylerna uttrycker mänskliga känslor inför de olika situationerna.
Efter en sådan film bör barnen ha fått en tydlig bild av var just dessa atomslag eller molekyler förekommer, och också komma ihåg de olika kretsloppen. Barnen kommer troligen också att ha fått med sig en bild av att materien är uppbyggd av atomer.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid- Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.
Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion –  Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Vi uppmärksammar vår närmiljö och vad den kan erbjuda oss, vilka skyldigheter och rättigheter vi har.
Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.

 

Kopplade innehåll
Årskurs 1-3 Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.
Årskurs 1-3 Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.
Årskurs 1-3 Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.
Årskurs 1-3 Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Neptunus månadsbrev v 51

Hej alla Neptunusfamiljer!

Det här blir den sista hälsningen före jullovet!

Idag har vi varit ute i Lemshagaskogen och letat efter Lemshagatomtarna. Visste ni att det fanns en tomte som hjälpte till med djuren, i gamla tider på gården? När Lemshaga blev skola och vi inte hade några djur kvar flyttade tomten ut i skogen med sin familj. Ibland hjälper tomten till på skolan vid behov. Vi tog med oss vår goda matsäck och promenerade ut i skogen. I en backe upp mot berget fick eleverna leta efter tomtefamiljen – och vi hittade dem. De hade gömt sig väl i en håla vid bergskanten.

                 

 

Sedan gick vi till ”Raketen”, där vi brukar vara på Friluftslivet, lekte och fikade. Många elever fortsatte att bygga på sina kojor. Så underbart att se alla lekfulla barn njuta av rörelse och lek!

Efter lunch tittade vi klart på Ronja Rövardotter-filmen och det var en pedagogisk övergång eftersom allt utspelar sig i skogen… Barn från olika tider, i saga eller verklighet – alla har samma behov.

Nu längtar vi alla efter ett långt och skönt jullov med nära och kära!
Tack för fint samarbete under den här terminen! Vi ser fram emot ännu en termin i Neptunus när vi ses igen.

Tack för den fina presenten som vi fick idag! Vi blev jätteglada.

Klicka på länken så kan ni se klart på julkalendern från Naturhistoriska riksmuseet:

https://www.djurensjul.se

 

Vårterminen börjar den 10 januari igen, enligt schema.
Den första läsläxan delas ut den 17 januari. Läs gärna hemma under lovet och njut av mysiga stunder.

 

God Jul och Gott nytt år!

önskar Neptunuspedagogerna

 

Neptunus månadsbrev v 48

Hej alla Neptunusfamiljer!

Nu har vi börjat nedräkningen till jul…

Normer och värden

Lemshaga vill vara En trygg mötesplats för ett kreativt lärande som förändrar världen.
I det här veckobrevet kommer vi att fokusera på den första delen av visionen.

Under de senaste veckorna har vi börjat titta på en serie program från ur.se Djuren på djuris börjar skolan.

Syftet med serien tillsammans med det här underlaget är att dels ge stöd i hur man motverkar mobbning, dels ge perspektiv och verktyg för att bygga en välfungerande elevgrupp – där alla barn känner sig trygga och kan vara sig själva. En viktig del i att få en grupp att fungera väl är att barnen får träna på kamratfärdigheter.

Förmåga att fungera i grupp, som i att vänta på sin tur och följa vanliga spelregler.
Färdigheter i att upprätthålla samspel, som i att lyssna på varandra och att hantera konflikter.
Färdigheter i att ansluta sig till samspelssituationer, som i att veta hur man kan göra för att vara med i en lek.
Förmåga att ta hänsyn till andra, som i att visa vänlighet och respektera olikheter.

https://urplay.se/program/225029-djuren-pa-djuris-borjar-skolan-alla-kan-olika

Veckans program handlade om att vi kan olika saker och vi är olika.
Huvudfiguren blev frustrerade över att han inte kunde rita och visade inte någon tilltro till sin förmåga. Detta var något som många barn kände igen sig i. Att våga försöka och utmana sig själv kräver mod. Att man är trygg i gruppen är en grund för detta.
Det gör inget om man misslyckas om man ändå är accepterad som man är, och alla behöver ju inte vara lika bra på allt. Vi kompletterar varandra med våra olikheter och förmågor. Tillsammans kan vi göra allt!

Förra veckans avsnitt handlade om Stopp, sluta, nej. Att ha rätt till sin egen integritet och rätt att säga ifrån. Vi tränar på att våga uttrycka vår åsikt både under lektion och rast.


Förberedelser inför julen

Vi har fått det riktigt mysigt i klassrummen och i veckan började vi med våra morgonsamlingar med adventssaga och tända ljus. Vi läser boken Djuren i stallet som bygger på Bibelns julberättelse. Batteriljusen lyser fint i elevernas egna ljuslyktor.
På morgonen öppnar vi våra kalendrar i klassrummet.

Det är mycket viktigt att ni gör allt ni kan för att eleverna ska komma i tid. Det är så synd om de missar delar av samlingen och det stör också om elever droppar in. Självklart förstår vi om det kan vara trafikproblem eller liknande, men gör allt ni kan för att vara på plats i tid så vi kan njuta av samlingen. Vi vill gärna att ni skickar med fler batteriljus (några har redan blivit svagare…).
Tack!


NO och friluftsliv

Nu har vi hunnit med några av sinnena. Vi har ”gissat lukten” på ättika, apelsin, nejlikor, senap, kaffe mm. Det var inte så lätt, men vi klarade att lista ut vad som fanns i burkarna med vårat gemensamma luktsinne.

Under ”känseln” var det mycket fniss och skratt då vi skulle känna på kroppen, med pensel och tändstickor, var det kittlades mest. Vissa kände inget och andra kände massor.

Vi har undersökt att pupillerna förändras i ljus och mörker.Vi jämförde även med hur djurens ögon förändrasi mörker. Vi testade våra ögon för att se vilket som var ”dominant”. Kunde vi se spökkorven och blinda fläcken? Inte alla lyckades, men det kräver träning, så vi kommer att försöka igen.

Under friluftslivet har vi letat efter pulsen och försökt få upp pilsen genom olika övningar. Därefter har viprovat olika sinnen med balans, koordination och samarbete.Att klara av att kasta upp en boll, klappa en gång och fånga bollen, behöver vi nog träna mer på.

Vi kommer att fortsätta att träna på sinnena och uppmärksamhet ute i skogen på olika sätt. Bara att få springa och leka i ojämn terräng, klättra i träd (med en vuxen under) är ovärderlig koordinationsträning. Favoritstunden är som alltid när vi ska fika!

 

Skrivande

Vi har nu repeterat de flesta bokstäverna som eleverna gick igenom i Pluto. Den här veckans uppgift i våra svenskböcker var att skriva egna verser på rim. Orden skulle rimma på mus och katt, en vers med varje djur.

Följande veckor kommer eleverna att få skriva egna tomtesagor.

Vi har också jobbat vidare med våra massagesagor. I gröna gruppen provade vi två sagor med elevernas egna förslag på rörelser.Naturligtvis är det viktigt att fråga :”Får jag massera dig?”


Matte

På våra mattelektioner har vi arbetat med addition och subtraktion inom talområdet 1-20.
Vi arbetar alltid laborativt med olika material för att öka förståelsen. Vi betonat vikten av att kunna uttrycka sig kring sitt tänkande och att det finns olika sätt att tänka.

Under vårens månadsbrev och första föräldramötet kommer vi att berätta mer om vårt arbete i matematik och svenska.


Hilma af Klint

Vi har fortsatt inspireras den kända konstnären Hilma av Klint. Om ni inte redan har sett utställningen, passa på.
Här finns ett klipp från Wales när ”De tio stora” var utlånade dit.
Vi tittar närmare på både färger och former. Det är så fint att se hur eleverna suger åt sig både färglära och teknik (skisspennor och akvarell). Vi har ju tidigare gått igenom ”kompisfärgerna” (komplementfärgerna) och eleverna använder sig av det de har lärt sig. Inte så konstigt att färgerna fullkomligt lyser på Hilmas tavlor med kombinationen blått-orange, rött-grönt och lila-gult.
Det känns som om världen nu är redo för Hilmas konst… Snart far de vidare till Tate Modern i London.


Dansföreställningen

Det var en lyckad utflykt till Gustavsbergsteatern under fredagen. Vi fick se dansföreställningen ”Skogen viskar”.

Vi kommer in i en skog! En skog med viskande, levande, dansande träd!
Djur och väsen är en del av skogen och tar hand om den; mossfilurer, maran, lunatroll, faunen, älvor och kanske även några häxor…
Skogen Viskar har skapats med fokus på att generera nyfikenhet, närhet och kärlek till skogen och dess väsen genom sagans värld. Skogen Viskar är en uppföljare på föreställningen Havet Stormar. I en tid då avstånden till skogen blir allt större – dels för att våra skogar försvinner, dels för att fler och fler människor lever i stadsmiljö och urbaniserade områden, vill vi dela medvetenhet om livet, hotet och kampen för skogen.

 

Fritidsinformation

Hej där hemma!
Nu är det dags att anmäla närvaro eller frånvaro inför jullovet.
Fritids är öppet:
22/12
23/12 – stänger 15:00

24/12-1/1 – stängt
Vi öppnar igen:
2/1 -4/1
5/1 – stänger 15:00
61/ – stängt
9/1 – stängt.
10/1 – skolan startar igen.

Vi önskar att ni fyller i detta så snart som möjligt, 2 veckor innan lovets start stänger Meitner för anmälan.
Är ni i behov av omsorg önskar vi att ni fyller i Närvaro i kommentaren samt att ni fyller i era aktiva tider. Står det inte närvaro i kommentaren räknar vi er som frånvarande.

Vi önskar gärna att ni lämnar senast kl 9:00 för att vi ska kunna komma igång med aktiviteter och eventuella utflykter i tid.

Har ni problem eller frågor, kontakta:
fritids@lemshaga.se

Med vänliga hälsningar fritids och fritidsklubben.


Nästa vecka:


ti: Läxan lämnas in och ny delas ut
ons
to: Julbord på skolan
fre: Friluftsliv. Tag med smörgås, frukt och något att dricka. Kläder efter väder.


Kommande händelser:

13 dec Luciafirande på skolan
21 december Avslutning


Trevlig andra advent!

önskar Neptunuspedagogerna

Neptunus månadsbrev v 45

Hej alla Neptunusfamiljer!

 

Solen tittar fram i höstmörkret och våra gosedjurskompisar kom på efterlängtat besök…

 

Här kommer vårt andra månadsbrev där vi kommer att fokusera på den sista delen av Lemshagas vision:

En trygg mötesplats för ett kreativt lärande som förändrar världen

Vi utgår från våra styrdokument där demokrati och allas lika värde är något som hela vårt samhälle och skolan vilar på. Att vi kan och förväntas vara med och påverka det som sker runt oss. Att inte vara med och påverka, att stå bredvid och bara titta på spelar också roll, att inte ta det ansvar som förväntas.

1 Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår ­gemensamma miljö….


Förväntningar

Att skapa positiva förväntningar på båda sig själv och andra kan förändra världen.
 Att känna sig trygg, att våga prova nya saker och att inte vara rädd för att misslyckas. Här är några rader som vi använder oss av ibland:

Ingen är som jag

Jag tror på mig själv
Jag gör mitt bästa
Jag kommer att lyckas

Vi ger varandra uppåtpuffar (positiva kommentarer) som stärker självkänslan. Alltså inte utseende eller vad man är bra på.


Hur kan vi vara med och påverka?

Vi lyssnar på varandras tankar och teorier både i klassrummet och på raster och fritids. Vi låter alla komma till tals. Vi bestämmer saker tillsammans. På klassrådet har vi ett ”organiserat möte” med ordförande och sekreterare. Barnen är delaktiga i skolarbetet och kommer med idéer och förslag.


Barnens lag

Barnens rättigheter har blivit lag i Sverige. Vi har gått igenom de olika artiklarna och samtalat om dem i klassen. Vi har tittat på film ”Om hela världen var en by”. FN-samling måndagen före lovet var mycket uppskattad.


Tänkande och kreativitet

På Lemshaga är vi medvetna om vikten av att ge tid för tänkande och att få uttrycka sina tankar, kunna stå för sin åsikt, men också kunna ändra sig om man får mer kunskap i ett ämne eller nya argument. Tänkandet kan uttryckas på 100 olika sätt genom skapande och kreativitet.


Nyfikenhet på olikhet

Vi har läst boken ”Grodan och främlingen” och har samtalat om fördomar, rädslor, maktmissbruk, olikhet, men också nyfikenhet, vänskap och kärlek. Längtan efter en värld med hopp och fred. Välkomnandets etik.

Vi har lärt oss om FN och hur människor har det i olika delar i världen. Vi har titta på film och lyssnat på Cissi och Cia som delade med sig av sina erfarenheter från olika delar av världen.

 

Grön Flagg

Den här veckan har eleverna fått lära sig mer om vad Grön Flagg är. Titta gärna på filmen i länken nedan:

På Lemshaga finns ett grön Flagg-råd som har tagit fram följande mål för vår skola:

1. Grönare mat (äta mer grönt, äta mer vegetariskt, minska matsvinn, ge positiv återkoppling på mat).
2. Spara resurser (återvinn/återanvänd).
3. Utnyttja och njuta av närmiljön mer (naturstädning, utedagar, utelektioner mm)

Vi pratade om hur vi skulle kunna genomföra detta i Neptunus. Eleverna fick komma med sina tankar och idéer.kan vi genomföra ”Vad kan du göra för en bättre miljö? För en mer hållbar utveckling? För att hjälpa djur och natur?”
Sedan fick eleverna välja tre saker som de skulle vilja göra. De fick skriva sakerna på en egen flagga  som de sedan får använda under fredagens Grön Flagg-samling i Amfiteatern.


Återvinning/återanvändning

Vi läste också en bok om Charlie och Lola och blev inspirerade av hur de började återvinna.
Under nästa läxa (15-22 november) kommer eleverna få skicka en bild till Cissi eller Cia där vi ser hur de återvinner material eller återanvänder material.
Vi skriver ut bilderna och noterar på ett träd hur mycket material vi har återvunnit/återanvänt.

 


Svenska

Eleverna fick presentera sina högläsningsböcker och ge tips till varandra. Tack för att ni läser högt för era barn och stödjer dem i deras läsutveckling. Det är ett av våra viktigaste gemensamma uppdrag det här läsåret!
I Läsresan har vi tränat på att förstå och följa en instruktion.

 

 


Matematik

Inom matematiken har vi nu kommit in på talområdet 11-20. Vi har repeterat 10-kompisarna genom spel och olika övningar.
Eleverna har fått i läxa att spela yatzy (se läxmappen).


Gosedjursdagen

Så var det då äntligen dags för ”Gosedjursdagen” och alla barn var så entusiastiska. Gosedjuren har fått vara med på alla lektioner och de har även fått prova på att leka ute på rasterna. Eleverna fick presentera sina gosedjur i samlingen och beskriva dem, rita av och skriva en liten berättelse. De var nog lite trötta efter en hel dag i skolan… Cissis nalle ledde samlingen.

 

       

 

Bild

Den här veckan var det röda gruppens tur. Vi satte upp bilder av våra naturmandalas och gav dem poetiska namn. Därefter var det dags att lära känna en ny konstnär, vem det är avslöjar vi inte här eftersom gröna gruppen ska få vara lite nyfiken till nästa vecka. Ett litet tips är att det finns en väldigt populär pågående utställning på Moderna Museet just nu…

 

 

 

Engelska

Vi har tittat på en film på ur.se om vänner ”Friends” och så repeterade vi siffror och färger samt läste en bok om hemliga agenter som fixade en överraskningsfest för sin kompis.

 

   

 


Inför advent

Vi vill att alla elever tar med en liten glasburk och ett värmeljus (med batteri) som vi kan göra fina adventslyktor av. Vi kommer att tända ljusen varje morgon och ha lite mys.


Nästa vecka:

må:
ti: Läsläxan samlas in och ny delas ut. Alla ska ta en bild då ni återvinner(återanvänder i sann Grönflagg-anda) från 15 till 22 november.
ons:
to:
fre:

 

Trevlig helg!

Cissi, Cia, Tina, Saga och Robin

 

 

Läsa och skriva Neptunus

LPP Neptunus Läsa och skriva

Ämne: Läsa och skriva
Årskurs: Neptunus
Ansvarig: Cecilia Högsveden East,
Cecilia Hulin
När: ht 22-vt 23

Varför?

Att läsa och skriva är grundläggande förmågor som behövs för att vi ska kunna ta till oss av olika typer av texter och budskap samt att kunna kommunicera med människor runt omkring oss.
Alla elever ska få möjlighet och stöd att utvecklas både i läsning och skrivning utifrån sin egen nivå. De ska tro på sig själva och våga uttrycka sig i olika sammanhang
Undervisningen ska locka eleverna till att vilja lära sig mer. Tillsammans med föräldrarna skapar vi en läsande och skrivande kultur.

Vad?

Hur kan vi på bästa sätt ge förutsättningar för en bra läs och skrivutveckling?
Hur kan vi variera undervisningen så att den lockar till lärande?

Hur?

Vi använder oss av ett läromedel som heter Läsresan.
Vi använder oss också av Skolverkets bedömningsstöd.

Läsa:
Vi läser tillsammans varje dag.
Vi läser olika sorters texter, alla tillsammans, gruppvis och enskilt.
Läraren har högläsning.
Varje vecka har eleverna en enskild läsläxa utifrån nivå. Den tränas hemma och läses upp för läraren varje tisdag.
Tala:
Vi berättar för varandra och tar del av varandras tankar i samlingar.
Vi leker lekar och sjunger sånger. Vi tränar ord och läsförståelse.
Lyssna:
Vi tittar på Livet i Bokstavslandet med jämna mellanrum från ur.se och kopplar dem till det vi läser och utforskar.
Vi använder oss av Läsresan varje vecka för det regelbundna arbetet med ord-, text- och genreförståelse.
Skriva:
Vi repeterar bokstavsformerna. Vi skriver ord och meningar och sagor samt använder våra I-pads för olika övningar. Vi har veckans bokstav som vi formar, lyssnar på och låter som.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vi ger tid för läsning och skrivning varje dag.
Möjligheter – Vi tar till vara allas olika förmågor och intressen. 

Förväntningar – Vi förväntar oss att alla ska utvecklas och lyckas utifrån sin egen nivå.
Rutiner – Varje vecka får eleverna en läsläxa.

Interaktion – Vi har högläsning och samtalar om innehållet.
Miljö – Vi skapar en tillåtande miljö där det finns material som lockar till läsning och skrivning.
Språk – Vi använder oss av olika uttryckssätt, såsom lekar, rim och ramsor, sagor mm.
Modellering – Läraren eller en elev läser för de andra.