neptunus

Neptunus veckobrev v.23

Hej alla härliga Neptunusar!

Sista riktiga skolveckan för det här läsåret är till ända! Vi har haft flera schemabrytande aktiviteter, Planetspelen med Pluto, spelat spel, hängt tillsammans vid Raketen och haft en skoldag för 100 år sedan. 

Det är nu klart att efter sommaren så kommer vi få tillskott i personalen i Uranus. Vincent Karlsson som arbetat med Saturnus kommer att arbeta med oss nästa termin. Han är varmt välkommen till oss! Vi vill också önska vår praktikant Nathalie lycka till i framtiden. Hon gjorde sina sista dagar i veckan.

 

Lässtrategierna – svenska

I svenska har vi arbetat med läsförståelsestrategin “Cowboyen”. Med sin lasso fångar Cowboyen in det som har lästs. Hen sammanfattar det viktigaste i texten och vad texten handlar om. Vi läste ett kapitel i en bok och med hjälp av nyckelord sammanfattades det vi hade läst.  Det är så roligt att se elevernas utveckling i läsningen! 

Planetspelen

Under tisdagen genomförde vi det årliga Planetsspelen. Vi gick tillsammans med Pluto ner till IP och genomförde sex stationer under dagen. Stationerna handlade om att bygga relationer, öva samarbete och träna koordination och grovmotorik. Vi lekte bland annat Sten, sax och påse, fylla flaska, springa varv runt IP, Djungelvrål m.m. Solen sken hela dagen och vi hade en fantastisk dag tillsammans!

 

En dag för 100 år sedan

I veckan var det dags att avsluta vårt temaarbete om “Livet förr”. Vi har under några veckor fått lära oss mer om hur det var att leva för ungefär 100 år sedan. Tillsammans reste vi tillbaka i tiden till 1920-talet och levde oss in i hur det var att gå i skolan då. Under dagen sjöng vi morgonpsalm, hade skrivstil, räkning, läsning, teckning och kristendom. Det var mycket viktigt att tilltala de vuxna med fröken/skolläraren och inte förnamnen. Man var också tvungen att ställa sig bredvid sin sittplats om man ville säga något, men bara om man fått ordet. Var det så att man inte uppförde sig så hamnade man i skamvrån! Vilken spännande dag vi hade och det var väldigt annorlunda än vad vi är vana vid. 

 

Hem och skola

Läseböcker

Vi har nästan fått in alla läseböcker, “Den magiska kulan”. Det är fortfarande ett par stycken som ännu inte lämnats in. Vi behöver få in dem snarast. Om de inte återlämnas kommer skolan att fakturera er för dessa böcker.

Friluftsdag 8/6

På måndag kommer vi att ha friluftsdag. Vi ska åka till sportfältet i Brunn. Vi  kommer vara borta hela skoldagen och är tillbaka på Lemshaga till mellis 13:45. Vi vill att ni tar med matsäck, bestick, en frukt och något att dricka. Tänka på att skicka med keps, solkräm och extra dryck vid soligt väder. 

 

Information inför vecka 24:

Måndag: Friluftsdag

Tisdag: Städdag 

Onsdag: Skolavslutning 09:00-10:30 därefter fritids för de som är i behov av fritidsomsorg

Torsdag: Sommarfritids

Fredag: Sommarfritids

 

Kommande händelser:

  • 8/6 – Friluftsdag – till denna dag vill vi att eleverna har med sig en matsäck, en frukt, dryck och bestick.
  • 9/6 – Städdag – Vi kommer att städa lådor och klassrummet. Ta med en papperskasse till denna dag. 
  • 10/6 – Skolavslutning- Skolavslutningen kommer att pågå mellan kl.9.00-10.30. Därefter är det valfritt att gå hem eller stanna på lunch för de som är i behov av fritidsomsorg. 

 

Vi önskar er alla en trevlig helg!

 

Fröken Eriksson, Fröken Långstedt och Skollärare Ekmark

 

ingela.eriksson@lemshaga.se

daniel.ekmark@lemshaga.se

christina.langstedt@lemshaga.se

 

Klasstelefon: 08-586 313 01

Fritids: 08-586 313 27

 

Neptunus veckobrev v.20

Hej alla härliga Neptunusar!

Under veckan som gått har vi mött både regn, blåst, snö, sol och moln! Vi har också gjort bedömningsstöd i matematik, vår VFU-student Nathalie har hållit i lektioner om hållbar utveckling, gjort egna statistiska undersökningar samt avslutat boken Den magiska kulan. 

NY LÄSLÄXA! Vi vill påminna om att nu när läsläxan Den magiska kulan är slut så har eleverna istället fått med sig en läslogg hem. Eleverna ska välja en bok hemma och utifrån den boken svara på frågorna till spågumman och detektiven i läsloggen. Länk till läsloggen: Läslogg – läsfixarna

 

Svenska

I veckan har vi avslutat boken Den magiska kulan. Under sista kapitlet skulle eleverna träna på att skriva bokstäverna Zz och Qq. Eleverna fick också möta ordflätor samt med hjälp av alfabetet lista ut ett hemligt meddelande, det blev: “Snipp, snapp, snut så var boken slut. Bra jobbat!”

Eleverna har också fått skapa framsidor till sina böcker om Ön. I 10 veckor har vi haft projektet där ni tränat på att skriva, använda er fantasi och träna er läsförståelse. Ni borde verkligen vara stolta över Ön-projektet! Vilket tålamod och arbete ni har lagt ner på era texter.

 

 

Singma – Statistik

Denna vecka har vi avslutat kapitlet om statistik. Vilket också innebär att vi nu är klara med matteboken! Eleverna fick göra egna undersökningar med hjälp av diagram och tabeller. Vi undersökte bland annat vilken maträtt flest personer i klassen tycker om, vilken favoritårstid, favoritdjur, favoritfärg osv.

Vi sitter just nu med bedömningsstöden i matematik. Resultatet av dem kommer bland annat ligga till grund för resten av terminens matematikundervisning. 

 

NO – Min växt

På NO-lektionen fick eleverna studera sina planteringar vi gjorde föregående vecka. Vi dokumenterade genom att rita och skriva om vad som hade skett med vår plantering under en veckas tid. Det var stor skillnad!

 

 

SO – Livet förr och nu

I SO har vi börjat läsa om hur det var att leva för ungefär 100 år sedan. Vi fick bland annat lära oss att det var väldigt vanligt med bönder på den tiden. Men det fanns även människor som kallades torpare, fattighjoner och backstugusittare. Vi kommer att med hjälp av en tidsmaskin ta oss tillbaka och uppleva hur det var för ca 100 år sedan. Vad åt man? Hur var det att leva som barn på den här tiden? vad lekte man? Hur var det att gå i skolan? Gick alla barn i skolan? Det ska bli spännande att tillsammans få undersöka dåtiden tillsammans! Under fredagen lekte vi bland annat lekarna: Bro bro breda, blindbock, kulspel och andra lekar.

 

Arbetspass med Christinas Nathalie

Denna vecka har vi under tre arbetspass arbetat med tema hållbar utveckling och havet. Eleverna fick delta i ett digitalt ”studiebesök” på Pantamera fabrikens hemsida. Vi lärde oss mer om återvinning och pant när vi fick oss en digital rundtur på fabriken. Eleverna fick även skapa bläckfiskar av toarullar, ett hållbart och roligt pyssel. Nedskräpning av havet synliggjordes sedan genom uppgiften ”hitta skräpet” där eleverna fick skapa teckningar av havet där de även skulle rita ut skräp, som kompisarna sedan skulle peka ut och hitta.

 

Aktiviteter med Nathalie på fritidshemmet

Vi har på fritidshemmet haft flera olika aktiviteter de senaste veckorna med fokus på bland annat rörelse, variation av lekar utomhus, hållbar utveckling och estetiska uttrycksformer. Denna vecka har fokus främst legat på skapande. Nästa vecka fortsätter vi med skapande på fritidshemmet. Eleverna som deltagit i aktiviteterna från förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 2 under dessa veckor har även fått utvärdera vilket resulterat i reviderade aktiviteter som förändrats och förbättrats utifrån elevernas idéer och önskemål.

Det är bara att fråga Nathalie om det är någonting ni undrar över eller vill veta mer om gällande hennes pedagogiska planeringar och aktiviteter, så är hon kvar på Lemshaga fram till 2 juni.

 

Hem och skola

Läxa: 

  • Läsläxa – Läs den utvalda boken hemma. Svara på frågorna med hjälp av läsförståelsestrategin “Detektiven” i läsloggen. (Gör även Spågumman ifall du missat det!)
  • Eleverna kommer att få med sig sin mattebok och/eller svenska bok att arbeta klart med sådant man har missat. Dessa böcker ska med tillbaka på måndag. 

 

Information inför vecka v.21: 

Måndag: Studiedag – Skola och fritids är stängd.

Tisdag: Studiedag – Fritids är öppet för de elever som är i behov av fritidsomsorg. 

Onsdag: Studiedag  – Fritids är öppet för de elever som är i behov av fritidsomsorg. Stänger kl 15:00

Torsdag: Kristi himmelsfärd (skola och fritids stängd)

Fredag: Skola och fritids stängd

 

Kommande händelser:

  • 3/6 – Denna dag kommer vi försöka återskapa hur en skoldag kunde vara för 100 år sedan. Till denna dag får barnen gärna klä sig så som man såg ut på den tiden.
  • 8/6 Friluftsdag
  • 10/6 Skolavslutningen – Detta år kommer inte skolavslutningen att se ut som den brukar på Lemshaga. På grund av rådande situation kommer vi att vara i våra klassrum istället för amfiteatern och tyvärr är inga föräldrar välkomna. Skolavslutningen kommer att pågå mellan kl.9.00-10.30. Därefter är det lunch för de som är i behov av fritidsomsorg. Vi behöver planera denna dag och behöver således få reda på hur många elever som endast är här under skolavslutningen samt hur många elever som är i behov av fritidsomsorg före och efter själva skolavslutningen.

Är ni i behov av fritidsomsorg före eller/och efter skolavslutningen skriver ni på Schoolsoft under kommentar från vårdnadshavare fritids före och/eller efter, samt lägger in aktuella tider för dagen. Är ni inte i behov av fritids denna dag behöver ni skriva endast skolavslutning. Detta behöver ni ha gjort senast 24 maj. 

 

Vi vill att ni kommenterar nedan är ni läst veckobrevet, vi önskar er alla en trevlig helg!

 

Daniel, Ingela, Christina och Nathalie

 

ingela.eriksson@lemshaga.se

daniel.ekmark@lemshaga.se

christina.langstedt@lemshaga.se

 

Klasstelefon: 08-586 313 01

Fritids: 08-586 313 27

 

Statisktik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.19-20

Vad? 

Statistik

I FOKUS:

  • läsa av tabeller och diagram
  • beskriva och jämföra resultat
  • skapa tabeller och diagram
  • göra egna undersökningar

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi jämföra antalet stjärnorna? Kan vi lägga stjärnorna så det blir lättare att jämföra? Hur ska vi lägga dem då?
  • Vad visar diagrammet? Hur många bollar har varje barn? • Vem har flest bollar? Vem har minst antal bollar?
  • Hu kan vi visa antalet djur? På vilka olika sätt kan vi visa antalet djur, så det blir lättare att se hur många det är? Hur många djur är det av varje sort? Vilken sorts djur är det flest av? Vilken sorts djur är det minst antal av? Är det lika många av några djur? Vilken rubrik passar till tabellen/diagrammet?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik:

Problemlösningsförmågan

  • Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför antal och tolkar resultat utifrån tabeller och diagram. De sorterar data och lär sig att symboler i diagram representerar ett värde.

Begreppsförmågan

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som tabeller, diagram och avprickning. De använder bland annat begrepp som fler, färre och lika många när de beskriver och jämför innehåll i tabeller och diagram.

 

Metodförmågan

  • Eleverna tränar på att använda och välja olika sätt att synliggöra information i diagram med bilder eller sym- boler samt i avprickningstabeller.

 

Resonemangsförmågan

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring fakta i tabeller och diagram. De resonerar kring valda metoder för att visa och tydliggöra information. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”på vilka olika sätt kan vi visa det?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda metoder.

 

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om statistik genom att till exempel förklara på vilka olika sätt de visar sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som konkret material, bilder och symboler.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situatio- ner för att ange och jämföra antal.
  • Eleverna gör enkla beräkningar med huvudräkning för att addera och subtrahera när de beskriver och jämför antal i diagram.

Sannolikhet och statistik

  • Eleverna tränar på att läsa av enkla tabeller och diagram. De jämför och beskriver resultatet. De sorterar data utifrån bilder och tabeller och skapar egna dia- gram med hjälp av konkret material. Eleverna gör egna undersökningar i klassen och presenterar resultatet i avprickningstabeller och diagram.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1.  Läsa av diagram
    • Kunna läsa av diagram med bilder.
    • Kunna beskriva och jämföra resultat.
  2. Läsa av tabeller och diagram
    • Kunna läsa av tabeller och diagram.
    • Kunna beskriva och jämföra resultat.
  3. Skapa tabeller och diagram
    • Kunna sortera data i tabeller.
    • Kunna utföra egna undersökningar.
    • Kunna skapa tabeller och diagram.
  4. Kunskapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om statistik.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Massa

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.17-19

Vad?

Massa

 

I fokus:

  • jämföra massa
  • uppskatta massa
  • mäta massa

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur vet vi om sakerna är tunga eller lätta? Vilka ord kan vi använda när vi jämför?  Vilka saker tycker ni är lätta?  Vilka saker tycker ni är tunga?  Har alla grupperat sakerna på samma sätt?
  • Hur kan vi ta reda på vad leksaksbilen väger? Kan vi använda balansvågen? Hur gör vi då? Kan vi jämföra bilens massa med ett antal kuber?
  • Vad ser ni på bilden? Hur kan vi ta reda på vad de olika påsarna väger? Det står kg på socker- och rispåsarna och på vågarna. Vad betyder det? Hur många kilogram väger de olika påsarna?
  • Hur kan vi jämföra massa? Vilka ord kan vi använda när vi beskriver och jämför massa? Hur kan vi uppskatta massa? Hur kan vi mäta massa? Vilka enheter kan vi använda?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan 

  • Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till begreppet massa. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan 

  • Eleverna möter begrepp som massa, lättare, tyngre och kilogram. De använder och resonerar kring begreppen samt tränar på att sätta in dem i vardagliga samman- hang.

Metodförmågan 

  • Eleverna lär sig olika metoder för att jämföra och mäta massa. De jämför genom att hålla föremål i händerna och uppskatta massan. De använder även balansvågar och andra vågar för att jämföra och mäta olika föremåls massa.

Resonemangsförmågan 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika begrepp kopplat till massa. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”stämmer det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan 

  • Eleverna får många tillfällen att samtala om och uttrycka sina tankar om massa. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning 

  • Eleverna använder naturliga tal och gör egna uppskattningar och rimlighetsbedömningar kopplade till massa.

Geometri 

  • Eleverna tränar på att jämföra, uppskatta och mäta massa. De bygger förståelse för hur olika enheter, både informella enheter och kilogram, används vid mätning av massa.

Problemlösning 

  • Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till massa, och får exempelvis hitta strategier för att ta reda på vad ett föremål väger när det inte går att läsa av föremålets massa direkt. 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1.Jämföra massa

  • Bygga förståelse för begreppet massa. Kunna jämföra olika sakers massa och beskriva med lämpliga begrepp.

2.Mäta massa

  • Kunna uppskatta och mäta massa med en balansvåg. Kunna använda informella måttenheter för att mäta och beskriva massa.
  1. Mäta massa i kg
  • Bygga förståelse för enheten kilogram.Kunna uppskatta och mäta massa i kilogram.
  1. Kunskaplogg
  • Reflektera över och visa sin kunskap om massa.Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Tid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.15-17

Vad?

Tid

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

  • Hur tar vi reda på vad klockan är när Elsa går till skolan? • Vad visar klockan? Kan ni visa samma tid på era egna klockor? • Hur skiljer vi på minutvisaren och timvisaren? • Min kompis säger att klockan är 12. Har han rätt? • Är det morgon eller kväll? Kan vi se det när vi tittar på klockan?

Lektion 2:

  • Hur kan vi ta reda på när Elin och Oliver går och lägger sig? • Hur mycket är klockorna på bilden? Kan ni visa på er klocka? • Är det morgon eller kväll? Hur vet vi det? • Min kompis säger att Elins klocka är 12 och Olivers klocka är 6. Stämmer det? • Varför pekar minutvisaren nedåt på Olivers klocka?

Lektion 3:

  • Vad ser vi på bilderna? 
  • Ligger bilderna i ordning? 
  • Hur vet vi när Gustav gör de olika sakerna?
  • Hur kan vi sortera händelserna i tidsordning? 
  • Tittar vi på minutvisaren eller timvisaren först?
  • Vad gör Gustav först? Vad gör Gustav sedan? 
  • Vad gör Gustav före- och efter badet?

Lektion 4:

  • Vad gör barnen på bilderna? 
  • Hur lång tid tror ni att de olika aktiviteterna tar? 
  • Hur lång är en sekund? 
  • Hur lång är en minut? 
  • Hur lång är en timme? 
  • Min kompis säger att en minut är längre än en timme, stämmer det? 
  • Kan ni ge fler exempel på aktiviteter som tar en sekund, en minut och en timme?

Lektion 5:

  • Vem var snabbast? 
  • Vem var långsammast? 
  • Hur vet vi det? 
  • Startade vi med att vika planen samtidigt? 
  • Varför är det viktigt att starta samtidigt när vi jämför tid?

Lektion 6:

  • Vad är en kalender? 
  • Vad heter veckodagarna? 
  • Var hittar vi veckodagarna på kalendern? 
  • Vilken är första dagen i en vecka?  
  • Vilken är sista dagen i en vecka? 
  • Kan vi säga att första dagen i en månad alltid är en måndag? Förklara. 
  • Kan ni se hur många dagar det är i april? 
  • Kan ni någon sång eller ramsa med veckodagarna?

Lektion 7:

  • Hur visar vi hel timme på klockan? 
  •  Hur visar vi halv timme? 
  • Kan ni ge exempel på saker som tar en sekund, en minut och en timme? 
  • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tid? 
  • Vilka är veckodagarna? Hur många veckodagar går det på en vecka? 
  • Vilka är årets alla månader? Hur många månader går det på ett år?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: 

  • Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till olika aspekter av begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan: 

  • Eleverna möter begrepp som sekunder, minuter och timmar samt före, efter, tidigare och senare. De använder och resonerar kring begreppen, tränar på att se samband mellan dem och sätter in begreppen i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan: 

  • Eleverna tränar på hur de använder en klocka för att läsa av och visa klockslag, med fokus på hel- och halv timme. De lär sig även att använda en kalender för att få information om datum, veckodagar och månader.

Resonemangsförmågan: 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika tidsbegrepp och uppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur vet du det?” och ”hur lång tid tar det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan: 

  • Eleverna får många tillfällen att samtala och uttrycka sina tankar om tid. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: 

  • Eleverna använder både numeriska tal och ordningstal när de arbetar med kalendern. De samtalar exempelvis om att en vecka har sju dagar och att den sjunde veckodagen heter söndag.

Geometri: 

  • Eleverna tränar på läsa av, jämföra och uppskatta tid samt att visa tider genom att rita tim- och minutvisare på en analog klocka. Eleverna bygger förståelse för tidsenheter som sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor och månader och tränar på att använda begreppen i vardagliga sammanhang.

Problemlösning: 

  • Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till tidsbegrepp och får till exempel resonera kring hur de kan uppskatta tidsåtgång och ta reda på information genom att koppla ihop bild, text och klockslag. De möter problem som handlar om att sortera händelser i rätt tidsordning och får formulera egna händelser i tidsordning.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid ur olika perspektiv, till exempel hur tid används för att ange en tidpunkt och hur de visar det på klockan, hur de tidsordnar händelser och hur de tidsuppskattar en aktivitet. Eleverna tränar på att läsa av tid och visa klockslag på en analog klocka, med fokus på hel och halv timme. De beskriver och ordnar vardagsnära händelser i en tidsföljd genom att använda ord som före, efter och sedan. De tränar också på att jämföra tid genom att använda begrepp som snabbare och långsammare, tidigare och senare. Eleverna utvecklar sin tidsuppfattning, och bygger en känsla för hur lång tid olika aktiviteter tar, genom att uppskatta tid kopplat till olika tidsenheter. De använder då begrepp som timme, minut och sekund för att uppskatta tidsåtgången för aktiviteter som de känner igen i sin vardag. I slutet av kapitlet tränar eleverna på att använda kalendern och får förståelse för hur den är uppbyggd, med fokus på veckodagar och månader. Eleverna arbetar både med ordningstal och numeriska tal kopplade till kalendern.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Klockan – hel timme

  • Kunna läsa av hel timme på en analog klocka.
  • Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel timme.

 

Lektion 2: Klockan – halv timme

  • Kunna läsa av hel- och halv timme på en analog klocka.
  • Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel- och halv timme

 

Lektion 3: Tidsordning

  • Kunna ordna och beskriva händelser i tidsordning.

 

Lektion 4: Uppskatta tid

  • Kunna uppskatta hur lång tid olika saker tar.
  • Kunna använda tidsenheterna sekunder, minuter och timmar.

 

Lektion 5: Jämföra tid

  • Bygga förståelse för begrepp som används för att jämföra tid.

 

Lektion 6: Använda kalendern

  • Lära sig veckodagarnas och månadernas namn och ordningsföljd.
  • Kunna använda en kalender

 

Lektion 7: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Talen till 100

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.13-14

Vad?

Talen till 100

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

  • Är det en lämplig metod att räkna alla? Varför? Varför inte? • Varför är det svårt att räkna när kritorna ligger löst? • Min kompis föreslog att lägga kritorna i grupper om tio. Kan det vara användbart? Vad menar min kompis? • Finns det fler sätt?

 

Lektion 2:

Vilket tal visar tiobasmaterialet? Hur vet vi att det är just det talet? • Hur många tiotal är det? • Hur många ental är det? • Vad står varje siffra i talet för? • Hur kan vi visa talet med talcirklar eller i en positionstabell? • Min kompis säger att det är talet 65 som visas för att det är sex tiotal och fem ental. Stämmer det?

 

Lektion 3:

Hur många mynt var har Gustav, Elin och Tom? • Hur kan vi lägga mynten för att det ska bli lättare att jämföra antalet? • Kan det vara användbart att skapa högar med tio mynt i varje? • Behöver vi räkna tio mynt igen för att göra en ny hög? • På vilka olika sätt kan vi jämföra mynten? • Vad kan vi använda för material för att jämföra?

 

Lektion 4:

Vad lägger ni märke till hos talen om ni tittar längs raderna? • Vad lägger ni märke till hos talen om ni tittar i varje kolumn? • Ser ni några mönster? • Min kompis säger att talen ökar med tio varje gång. Stämmer det? • Kan ni se ett mönster där talen minskar?

 

Lektion 5:

Vad lägger ni märke till i lådorna med chokladmuffins? • Vad lägger ni märke till i lådorna med jordgubbsmuffins? • Kan vi dela chokladmuffinsen i två lika stora grupper? • Kan vi dela jordgubbsmuffinsen i två lika stora grupper?

 

Lektion 6:

  • Hur kan vi räkna antal upp till 100? • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal? • Hur gör vi när vi storleksordnar tal? • Vad är en talföljd? • Hur kan vi beskriva udda och jämna tal?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: 

  • Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder.

Begreppsförmågan: 

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppen udda och jämna tal.

Metodförmågan: 

  • Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda tio, använda talcirklar och visa med konkret tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan: 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen ental och tiotal samt udda och jämna tal. De resonerar kring valda strategier för att beräkna och jämföra antal och vad som kännetecknar de olika begreppen. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmågan: 

  • Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 100 och innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:

  •  Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 100 och tränar på hur de kan delas upp i tiotal och ental, och i udda och jämna tal. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tiotal och ental. De bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har. Talen 0 till 100 används i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

Algebra: 

  • Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder samt fortsätter talföljder

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 5 arbetar eleverna med talområdet 0 till 100 och fortsätter träna på begrepp och metoder som de mött tidigare. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att öva på att känna igen talen upp till 100. De lär sig att bilda grupper om tio och att räkna tio steg i taget både framåt och bakåt. Eleverna förstärker förståelsen för positionssystemet och använder konkret material, tiobasmaterial och positionstabeller för att räkna och dela upp tvåsiffriga tal i tiotal och ental. De tränar även på hur denna uppdelning av tvåsiffriga tal kan presenteras med hjälp av talcirklar. Eleverna använder sina kunskaper i positionssystemet när de jämför och storleksordnar tal. De möter symbolerna för större än och mindre än. Eleverna beskriver mönster i talföljder för att se vad som saknas i dem och kunna fortsätta dem. I slutet av kapitlet introduceras eleverna för udda och jämna tal, och utforskar vad som kännetecknar dessa tal.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Räkna till 100

  • Kunna räkna och känna igen talen till 100.
  • Kunna bilda tio för att räkna antal.
  • Kunna räkna framåt och bakåt tio steg i taget.

 

Lektion 2: Tiotal och ental

  • Bygga förståelse för positionssystemet.
  • Kunna visa tal med tiobasmaterial.
  • Kunna dela upp tal i tiotal och ental

 

Lektion 3: Jämföra och storleksordna tal

  • Kunna jämföra tal utifrån tiotal och ental.
  • Kunna använda symbolerna för större än och mindre än.
  • Kunna storleksordna tal.

 

Lektion 4: Talföljder

  • Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
  • Kunna fortsätta talföljder

 

Lektion 5: Udda och jämna tal

  • Upptäcka och beskriva udda och jämna tal.
  • Förstå om ett tal är udda eller jämnt.

 

Lektion 6: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 100.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.