Spöke och dess bo.

Lpp- Spöke och dess bo.

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Malin Bengtsson, Anna Berlind och Maria Jones-Bentzer.

När, under vilka veckor?

Uppstarten av ht-16

Vad?

Spöke/figur och bo.

Frågeställning och följdfrågor:

Hur vill du att ditt spöke och dess bo ska se ut?

Vilket material kommer du att behöva?

Vad ger du ditt spöke för namn och egenskaper?

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama, dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förankring i kursplanens syftet:

Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

.  pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,

.  skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,

.  kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften,

.  skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,

.  använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem,

.  utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle,

Centralt innehåll från kursplanen:

Språk och kommunikation

.  Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.

Skapande och estetiska uttrycksformer

.  Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer.

.  Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.

Natur, teknik och samhälle

.  Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser. Hur elevnära företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder eller enkla tabeller och diagram.

.  Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.

.  Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

.  Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Barnen ges möjlighet att göra en skiss för hur de vill att sitt spöke ska se ut. Sy spöket och därefter skapa ett bo till det i ateljén.

Hur ska vi arbeta?

Barnen ges möjlighet att sy ett spöke under både arbetsstund och fritidsstund. Vi börjar med att de får rita en skiss på hur de skulle vilja att deras spöke ser ut. Vi introducerar filttyget, brodertråden, garnet och den permanenta pennan, som är det material de behöver. Barnen väljer själva färg på spöket, tråden, håret och om de vill rita eller sy ansiktet. Vi introducerar ateljén och det material barnen får använda till sina spökbon. Till dessa bon önskar vi skokartonger från föräldrarna. I ateljén arbetar några barn åt gången av utrymmesskäl. Vi uppmuntrar barnen till självständigt arbete och att ta hjälp av varandras idéer, erfarenheter och förslag. Barnen ges tid att leka med sina spöken och deras bon då de är klara.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Barnen kommer att vid en arbetsstund få presentera sitt spöke och dess bo. Deras presentation av sitt arbete kommer att dokumenteras och sättas upp vid vår dokumentationsvägg. Efter det får de som vill ta hem sitt spöke och dess bo.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Start efter inskolningsperioden.

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Syftet och målet med denna uppgift är att introducera barnen till denna skapande aktivitet, lära känna material, teknik och ateljén. Även om aktiviteten är given vill vi ge barnen inflytande över  processen. Vi hoppas att aktiviteten ger fina möten mellan barnen, att de lär känna varandra då de arbetar, leker, hjälper varandra och sedan lyssnar på varandras redovisningar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Kunskapssyn och lärande

•Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

•Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

•Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

•Vi bjuder in föräldrar till engagemang och delaktighet i elevernas lärande under hela skoltiden

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Natur

Ansvarig/Ansvariga lärare: Anna Berlind och Maria Jones

När, under vilka veckor? Under hela läsåret 16/17 i 18-grupperna.

Vad?

Natur. Vi utforskar och kartlägger växter och djur i Naturrutan och runt Lemshaga. Vi besöker olika platser i skolans närmiljö för lek och naturupplevelser. Vi följer årstidernas växlingar runt Lemshaga. Vi lär oss om allemansrätten och hur vi kan vara rädda om miljön. Vi arbetar vidare med barnens frågeställningar från sommaruppgifterna.

Frågeställning och följdfrågor

Hur förändras naturen i vår naturruta under året?

Vilka växter och djur finns i vår naturruta?

Vad får vi göra och vad får vi inte göra i vår natur?

Kan vi hitta de djur och växter som finns i barnens hemmiljö (sommaruppgiften) här på Lemshaga?

Vilka lekar passar att leka under olika årstider vid vår skogsplats “Raketen” eller andra platser runt skolan?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

2.1 Normer och värden

Skolans mål är att varje elev

  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv.

2.2 Kunskaper

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper.

Vidare ska undervisningen bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden.

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer.

Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, och
  • röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser.
  • Sortering och gruppering av växter och djur samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Besöka naturrutan minst en gång i månaden för att utforska, undersöka och kartlägga.

Titta på vilka växter och djur som finns där.

Ta med oss material som vi behöver för att lära oss mer om platsen.

Arbeta vidare med de frågor som barnen ställde när de berättade om sina sommaruppgifter.

Tänka på att vi är gäster i naturen och lära oss att lämna den på det sätt så växter och djur har det bra.

Leka och ha roligt tillsammans när vi är ute på olika platser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 37/38 Naturrutan. Vi lär känna platsen med hjälp av våra fem sinnen. Vad ser jag?Vad hör jag? Vad luktar det? Kan jag känna någon smak här? Kan jag känna något med min hand?

img_2405

v. 39/40 Träd på skolgården. Två Plutokompisar valde björken och kastanjen som sin sommaruppgift. Vi undersöker ifall de växer här på skolgården. Hur ser björken ut på vintern? Hur kan kastanjerna öppna sig av sig själva? Hur kan de bli bruna? Hur skiljer sig björken och kastanjen? Hur ser löven ut?

v. 41/42 Besöka naturrutan och undersöka vad som växer där. Barnen arbetar i smågrupper och dokumenterar genom att rita och skriva det de ser.

v. 45/46 Varför tappar träden löv på hösten?

v. 10, 11,  De vilda djuren på Lemshaga.

Vad heter djuret?

Vad vet du om djuret?

Vad vill du lära dig om djuret?

Finns det runt Lemshaga?

v. 12   Så ett frö

Vilket frö planterade du?

Rita hur du tror plantan kommer att se ut.

v. 17 Vilka vårtecken kan vi hitta i naturrutan?

Vi leker Harmamman.

v. 18 Vad betyder allemansrätten? Vi funderar över rättigheter och skyldigheter.

v. 19 Hur kan träden bilda nya löv på våren?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är viktigt att utforska vår närmiljö runt skolan eftersom barnen är nya på Lemshaga. Vi  vill att barnen ska få möjlighet att vistas utomhus på andra platser än skolgården. Vi vill att barnens nyfikenhet för djur och natur ska utvecklas. Vi vill skapa en medvetenhet kring aktsamhet av djur och natur för en hållbar utveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Värdegrund

  • Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans

Samhället omkring oss

  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi samtalar kontinuerligt med barnen om vad vi lärt oss och vad vi kommer ihåg från föregående tillfälle.

 

Hållbar utveckling- “Djur och växter i vår närmiljö”

Hållbar utveckling- ”Djur och växter i vår närmiljö”

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Malin Bengtsson, Anna Berlind och Maria Jones-Bentzer.

När, under vilka veckor?

Uppstarten av ht-16

Vad?

Sommaruppgift//hållbar utveckling/djur och växter i vår närmiljö/Grön flagg

Frågeställning och följdfrågor:

Vilka djur och växter finns i vår närmiljö?

Övergripande mål från LGR 11:

2.1 Normer och värden

Skolans mål är att varje elev

  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv.

2.2  Kunskaper

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • har fått kunskaperna om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

Skolans mål är att varje elev

  • successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,

Förankring i kursplans syfte:

Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att bl.a:

.  pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,

.  kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften,

.  skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,

.  utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, och

.  röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden

som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.

  •  Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer.
  •  Sortering och gruppering av växter och djur samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
  •  Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

“I sommar vill vi att du får hjälp med att ta en bild av ett djur eller en växt som intresserar dig i din närmiljö. Med djur menar vi ett vilt djur som t.ex. en insekt eller kanske en ekorre. Med växt menar vi t.ex. en blomma, en buske eller ett kanske träd. Med närmiljö menar vi i din trädgård eller i närheten av där du bor i Sverige.”

Hur ska vi arbeta?

Barnen får presentera sitt djur eller sin växt med hjälp av sin bild och med ev. stöd av medhavd text. Presentationen kommer att dokumenteras och dokumentationerna kommer att sitta uppe synligt för barnen att ta del av för fortsatta reflektioner. Barnens frågor och hypoteser kommer vi att arbeta med under deras år på Pluto, framförallt då de har Natur.

Barnen kommer att arbeta i ateljén och måla av sitt djur eller sin växt. Deras alster kommer att sättas upp vid dokumentationerna.

Vi sjunger, rimmar eller ramsar till barnens valda djur eller växt.

Hur ska vi redovisa?

Barnen kommer att få presentera sitt djur eller sin växt vid en arbetsstund.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Start efter inskolningsperioden och fortlöpande under läsåret 16/17.

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Syftet och målet med denna uppgift är att ge barnen en möjlighet att lära sig mer om en växt eller ett djur i sin närmiljö. För att skapa respekt för vår miljö behöver vi vistas i den och lära oss vad som är bra för den.

Vi vill att barnen ska ha möjlighet till eget inflytande i arbetet och att de genom sitt arbete och kompisarnas redovisningar får ett ökat medvetande kring växter och djur i sin närmiljö.

Detta går också hand i hand med det viktiga värdegrundsarbete vi startar upp hösten med för att skapa en fin grund för barnens fortsatta tid tillsammans här på Lemshaga. Detta görs då barnen presenterar sitt arbete för sina kompisar och då de är aktiva lyssnare vid sina kompisars redovisningar.

Ateljén presenteras för barnen med denna uppgift och de väljer att måla vid bordet eller vid ett staffli, vilket format de vill ha på sitt papper och bekantar sig samtidigt med färglära.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Kunskapssyn och lärande

•   Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och

kommuniceras till verkliga mottagare

  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.
  • Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar oh teorier och utforskar världen tillsammans med dem.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

•   Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö

som vi är med och skapar tillsammans

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

•   Vi bjuder in föräldrar till engagemang och delaktighet i elevernas lärande under hela skoltiden

Utvärdering:

Utvärdering tillsammans med eleverna:

Bokstavsarbete

Bokstavsarbete.

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Malin Bengtsson, Anna Berlind och Maria Jones-Bentzer.

När, under vilka veckor?

Uppstarten av ht-16 och fortlöpande under läsåret 16/17.

Vad?

Bokstavsarbete

Frågeställning och följdfrågor:

Vilka bokstäver har vi i det svenska alfabetet?

Vad heter de?

Hur låter de?

Hur skrivs de?

Hur kan de användas?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
  • successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama, dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förankring i kursplanens syfte:

”Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.”

”I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten.”

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap.
  • Rim, ramsor och andra ordlekar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur?

Vi introducerar bokstäverna i alfabetet från A-Ö.

Hur ska vi arbeta?

Vi startar upp arbetet genom att barnen får leta efter bokstavskorten som vi har gömt ute på gården. Vi placerar dem rätt i alfabetet och sjunger olika alfabetssånger tillsammans.

Vi arbetar sedan med bokstäverna i alfabetsordning för att vi upplever att barnen känner en trygghet i att själva kunna ta reda på vilken bokstav som är på tur genom att ramsa alfabetet.

Vi trollar fram den, eller de, bokstäver som vi ska arbeta med på en gemensam samling på måndagen. Vi pratar om vad bokstäverna heter och hur de låter. Sedan trollar vi fram saker som börjar på den bokstaven och sjunger om dem.

Därefter arbetar barnen i sina bokstavsböcker. De skriver bokstaven i boken, spårar i sand, uttalar bokstavens ljud nära en fjäder och får en uppgift till den tomma rutan. De har en egen tabell där de kryssar i allteftersom de har gjort uppgifterna. Under veckan kopplar vi ord vi stöter på till veckans bokstav, för att på så sätt sätta bokstaven i ett meningsfullt sammanhang.

Barnen deltar med förberedelserna inför veckans nya bokstav och håller i samlingen.

Hur ska vi redovisa?

Alfabetet sätts upp på väggen efter att barnen varit bokstavsletare på gården. Den bokstaven som vi har trollat fram sätts upp på väggen tillsammans med bilder av de saker och sånger som fått symbolisera bokstaven.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Start efter inskolningsperioden och därefter introduceras bokstäverna vid den gemensamma arbetsstunden på måndagar.

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Syftet är att på ett lekfullt sätt introducera bokstäverna och hur de används, i kombination med en gemensam sångsamling för alla barnen på Pluto. Det blir ett tillfälle där alla är tillsammans, blir synliga för varandra och ett arbete där barnen är delaktiga i sitt skolarbete.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Kunskapssyn och lärande

•Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

•Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

•       Vi ser gruppen som en kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

• Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans

  •     Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

•  Vi bjuder in föräldrar till engagemang och delaktighet i elevernas lärande under hela skoltiden

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

I samtal tillsammans med den elev/de elever som har planerat och genomfört arbetsstunden.

Teknik

Teknik

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Malin Bengtsson, Anna Berlind och Maria Jones-Bentzer.

När, under vilka veckor?

Under hela året, i våra tolvgrupper.

Vad?

Teknik. Vi undersöker: Glasögonen, plåstret, saxen, tandborsten, säkerhetsnålen, bollen, gaffeln, suddgummit och visselpipan.

Frågeställning och följdfrågor

Hur uppfanns dessa saker?

Vad användes innan?

På vilket sätt har dessa saker underlättat för människan?

Hur fungerar de?

Hur skulle de kunna förbättras?

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

-kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

-kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

-kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

-kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Förankring i kursplanens syfte

“Undervisningen ska bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden.”

Centralt innehåll från kursplanen

-några vanliga tekniska lösningar i elevernas vardag, hur de är uppbyggda, fungerar och skulle kunna förbättras

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att samtala om de olika sakerna utifrån elevernas erfarenheter och intresse. Vi kommer att undersöka sakerna utifrån frågeställningarna ovan;  Hur uppfanns dessa saker? Vad användes innan? På vilket sätt har dessa saker underlättat för människan? Hur fungerar de? Hur skulle de kunna förbättras? Vi kommer att titta på ett avsnitt varje vecka från programserien “Mitt liv som grej?” från UR Skola. Vi kommer att ha olika uppgifter till varje tillfälle, där barnen själva kan bli medvetna om hur saken har underlättat för människan. Vi kommer att leka “Kims lek” och använda oss av de saker vi undersöker. Kunskaper från avsnittet ur “Mitt liv som grej” uppmuntras att användas då kompisarna vill ha ledtrådar.

Vi kommer att använda oss av Vt-rutinen ”See, Think, Wonder”.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi kommer att undersöka en sak vid varje tillfälle, under de nio veckor som vi träffas i grupperna Charon, Nix och Hydra.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Allt vi har skapat för att fylla en funktion för vårt mänskliga välbefinnande och behov är teknik. Olika konstruktioner som är gjorda för att underlätta. Vi hanterar olika tekniker för att utforma de olika konstruktionerna. Vi vill synliggöra för barnen att saker de kanske tar för givet att de finns i deras vardag inte alltid har funnits, hur de uppfanns och ge dem möjligheter att diskutera hur de tror att de kanske kan förbättras och hur de tror att de kanske ser ut om hundra år. Vi vill utmana barnen att utveckla sin förmåga att både förstå och använda teknik. Vi vill synliggöra och göra den begriplig.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande

Genom Visibel Thinking synliggör vi våra elevers tänkande  och skapar därigenom ett fördjupande lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Värdegrund

Välkomnadets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Samhället omkring oss

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle?

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vid varje tillfälle har vi en kort återblick till det tidigare tillfället. Vid sista tillfället kommer vi att utvärdera teknikprojeket genom att barnen får berätta om vad de kommer ihåg av de saker vi pratat om och om de upplever att de har lärt sig något nytt. Vi kommer att använda oss av Vt-rutinen

“I used to think, now I think”.

Dramalek

Ansvarig/Ansvariga lärare:  Anna Berlind

När, under vilka veckor? Hela läsåret 16/17
Under en period av nio veckor träffas en 12-grupp ( Nix, Charon, Hydra ).

Vad?

Lekar, dramaövningar, sång och rörelse.

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi utveckla ett öppet och tillitsfullt klimat där eleverna vågar prata, komma med förslag och lösningar i leksammanhanget?

Hur kan vi utveckla vår kommunikation och samarbetsförmåga?
Hur kan vi utveckla vår fantasi och kreativitet i lekar och enkla gestaltningsövningar?
Hur kan vi bli medvetna om våra känslor?
Hur kan vi bli medvetna om våra leksignaler?
Vilka är leksignalerna?

Övergripande mål från LGR11
2.1 Normer och värden:
Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. Undervisningen ska uppmuntra och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga.

Centralt innehåll från kursplanen

Skapande och estetiska uttrycksformer
– Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I grupplekar och gestaltningsövningar där alla är delaktiga genom att vara aktiva och bidra med förslag på hur vi kan utveckla lekar och övningar eller föreslå nya.
Ibland arbetar vi alla tolv tillsammans, ibland i smågrupper tex i par eller tregrupp beroende på vilken lek eller övning som passar.
Avslappning och reflektion.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna kommer från olika förskolor därför är det viktigt att vi under året i Pluto strävar efter gemensamma förhållningssätt där goda relationer mellan eleverna får möjlighet att växa.
Möta nya kamrater i en mindre grupp där lek och fantasi har ett tydligt innehåll.

Lära känna sina egna och kamraternas styrkor i leksammanhanget.

Skapa en gemensam lekbank.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi utvärderar kontinuerligt efter varje tillfälle genom samtal om dagens innehåll och elevernas upplevelser.