saturnus

Vi undersöker forntiden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela och Daniel

När, under vilka veckor? VT-22 v.13-20

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är forntiden och hur har historikerna valt att dela in den (istiden, stenåldern, bronsåldern och järnåldern)?
  • Hur såg miljön ut och vilket klimat var det under den tiden?
  • Hur såg livet ut för människorna som levde då?
  • Vad åt de och hur skaffade de mat?
  • Hur var de klädda?
  • Hur kan vi se spår av istiden/stenåldern/bronsåldern och järnåldern i vår närmiljö?
  • Hur kan vi gestalta forntiden?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, 

Förankring i kursplanens syfte:

  • utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

Att leva tillsammans

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

 

Att leva i världen

  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

 

Att undersöka verkligheten

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven gör enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.
  • Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.
  • Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
  • Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi samlar fakta och kunskap genom att läsa böcker samt se på “Arkeologens dotter”. Serien visar hur det var att leva på forntiden. 
  • Vi fortsätter samla vår kunskap i våra personliga historieböcker. 
  • Eleverna kommer att få gestalta och skapa de olika perioderna. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Vi redovisar kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.13

  • Vi börjar projektet med att fundera över begreppet forntiden. Vad betyder det och under vilken tid utspelade sig denna period? 
  • Vi börjar att läsa samt se på filmer som informerar oss om istiden. 
  • Vi skriver ner viktiga begrepp och fakta i våra historieböcker. 

v.14

v.16

v.17

v.18

v.19

  • Vi funderar över hur vi kan gestalta de olika tidsperioderna genom t ex film och skapande.

v.20

  • Vi fortsätter vårt skapande om de olika epokerna. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Det känns mycket angeläget att arbeta med historia utifrån den plats där vi befinner oss, den plats där barnen vistas och känner till. Arbetet med forntiden är en fortsättning på och kopplas till vårt projekt om Lemshagas historia.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras ingångar till lärande. Alla bidrar till att vi tar nya steg i vårt utforskande. Vi lär känna varandra och våra olikheter berikar oss. Nyfikenhet och lust driver oss framåt!

 

Rastlekar för Pluto

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel, Ingela, Vincent, Jenny och Caroline

När? v.42-43

 

Vad? 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? 
  • Hur kan vi vara goda förebilder för våra yngsta elever på MG?
  • Hur hjälper vi till att bygga relationer mellan våra elever?

 

Övergripande mål från LGR11 2.1

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.
  • Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Normer och regler i elevens närmiljö.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Genom lek vill vi tillsammans utveckla goda relationer för de äldsta och yngsta eleverna på Mellangården. Genom våra möten och samtal ökar respekten för varandra och genom det förhindras att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Under två veckor kommer eleverna i Saturnus att hålla rastlekar för eleverna i Pluto. Denna aktivitet stöttas av pedagog från Saturnus och till viss del av pedagog från Pluto. Eleverna kommer att planera upp lekar och öva på att genomföra dessa. Lekarna kommer att genomföras varje dag av ca fyra elever från Saturnus. Eleverna i Pluto kommer i förväg att få information om vilka lekar som kommer att genomföras. På så sätt förbereds de  yngre eleverna på bästa sätt. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Efter genomförd lek utvärderar dagens lek tillsammans i klassrummet. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet
  • Genom att skapa goda relationer samt arbeta åldersöverskridande vill vi visa vikten av att vara en god förebild för de yngre eleverna. Detta är något vi ser gynnar alla då vi genom lekens värld skapar goda stunder för gemenskap och förebygga att någon utsätts för kränkande behandling. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter, att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

 

 

Barnboksveckan – läs och skrivprojekt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela och Daniel

När, under vilka veckor? v.46 

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är en författare? 
  • Vad är en illustratör?
  • Vilka svenska barnboksförfattare känner vi till?
  • Vad har böcker för betydelse för oss människor?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. 

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

 

Kunskapskrav

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. 
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. 
  • Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. 
  • I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Läsa och lyssna på sagor av olika författare
  • Uppmärksamma olika svenska författare
  • Läsa och skriva dikter
  • Titta på korta filmer

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Bedömningen kommer att ske kontinuerligt under lektionerna vid samlingar samt vid grupparbeten och enskilt arbete.

 

Learn English – Third Book

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela

När, under vilka veckor? 21/22

 

Vad?

  • Vi lär oss grunderna i det engelska språket.

 

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur kan vi på ett lekfullt sätt våga använda oss av det engelska språket?
  • Vilka ord och fraser är viktiga för att kunna börja kommunicera på det engelska språket?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

 

Förankring i kursplanens syfte

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

 

Centralt innehåll från kursplanen år 1-3

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Intressen, personer och platser.
  • Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används.

 

Lyssna och läsa — reception

  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Enkla instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av enkla samtal och dialoger.
  • Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
  • Sånger, ramsor, dikter och sagor.
  • Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.

 

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion

  • Enkla presentationer.
  • Enkla beskrivningar och meddelanden.
  • Sånger, ramsor och dramatiseringar.
  • Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur? 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Bedömningen kommer att ske kontinuerligt under lektionerna vid samlingar samt vid grupparbeten och enskilt arbete.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  • Varannan vecka arbetar vi i vårt material Learn English. Vi följer arbetsgången i arbetsboken. Utöver det leker vi lekar samt sjunger sånger på engelska. Vi läser/lyssnar på engelska böcker samt ser på olika engelska kortfilmer. 

 

Fraser, ord och begrepp i respektive kapitel:

Welcome back

  • Dialog: “My name is..”, “What is your name?”, “I am …. years old” , “How old are you?”, “I live in….” , “Where do you live?”

 

Good to know

  • Number, days and months. 
  • Dialog: “What day is it today?”, “What day is it tomorrow?”, “What day was it yesterday?”

 

Wild animals

  • Story time – “The den”
  • Animals
  • Dialog: “At the Zoo”
  • Grammatik – singular och plural 

 

Opposites

  • Story time – “Wet paint”
  • Tall, short, big, small, clean, dirty ….
  • Dialog: “Lost dog”
  • Grammatik – have, has “I have…”, “You have…”, “He/she has…”, 

 

After school

  • Story time – “Swap!”
  • Play the piano, go horse riding, bake a cake, walk the dog …. 
  • Dialog: “Busy week”
  • Grammatik – this (den här),  that (den där) “This is a lamp”, “That is a chair”

 

Lunch time

  • Story time – “Dad’s jacket”
  • Meatballs, steak, hot dog, chicken, apple pie ….
  • Dialog: “Hot dog or pie?”
  • Grammatik – am, are, is  “I am …”, “You are ….”, “He/She is ….”

 

Weather

  • Story time – “The storm”
  • Cold, warm, windy, cloudy, sunny, snowy ….
  • Dialog: Play outside
  • Grammatik – like, likes  “I like…”, “You like…”, “He/She likes…”

 

Party time

  • Story time – “The scarf”
  • Cake, candles, surprise, cupcake, balloon, gift, sweets …..
  • Dialog: “Birthday cake”
  • Grammatik – a, an ”I eat a banana”, “I eat an apple”

 

Every day

  • Story time – “An important case”
  • Go to school, eat dinner, wake up, take a shower ….
  • Dialog: “Good morning”
  • Grammatik – my, your “This is my ball”, “That is your ball”

 

The house

  • Story time – “The secret room”
  • Door, garden, bedroom, kitchen, window, floor ….
  • Dialog: “Time for homework”
  • Grammatik – behind, between, in front of  

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

  • Vi vill skapa en tillåtande miljö där alla vågar uttrycka sig på engelska. Vi samtalar tillsammans och i par för att alla elever ska få möjlighet att få talutrymme. Vi skapar en miljö där alla ska känna sig välkomna att samtala i gruppen.

 

Teknik VT21

När, under vilka veckor? VT21

Ansvarig: Daniel

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är teknik?
  • Hur kan vi konstruera?
  • Hur bygger vi hållbart?

 

Elevernas delaktighet i utformandet av undervisningen i En resa i jordens utveckling:

  • Genom VT-rutinen Chalk board tar vi reda på elevernas tidigare kunskaper. Arbetet formas av elevernas intresse. Detta innebär att vi kan stanna upp och fördjupa oss under arbetets gång. 

 

Övergripande mål från LGR 11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. 
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer.
  • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Att styra föremål med programmering.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen 

Kunskapskraven i åk 6

 

Hur ska vi arbeta? 

Vi läser och tittar på filmer som förklarar. Vi skriver och ritar för att visa förståelse och minnas det vi läst och sett. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

  • v.34 + 35 – vad är teknik? repetition (v.35 Saxfigurer)
  • v. 36 + 37 – Tekniska lösningar
  • v. 38+39 – Tekniska lösningar
  • v. 40 + 42 – Bygga pastabroar
  • v. 46 + 48 Bygga fantasibroar
  • v. 50 Bygga pepparkakshus

 

Sammanhang och aktualitet

  • Efter att ha tittat ut i rymden är vi nu intresserade av hur livet på vår planet Tellus uppstod. I vårt tidigare arbete med planeterna vet vi att det är enbart på vår planet som liv har uppstått. På vilket sätt det uppstått ska vi ta reda på i detta arbete.  

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi använder oss av så många olika uttryckssätt som möjligt för att få alla elever delaktig. Vi arbetar praktiskt för att visualisera våra perioder. Vi samtalar kring faktatexter och filmer för att få till oss fakta kunskaper om de olika perioder.

 

Vi tillsammans i Saturnus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel, Ingela, Vincent, Jenny och Caroline

 

När? 2021/2022

Vad? 

  • Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? 
  • Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?  
  • Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
  • Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov? 
  • Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
  • Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

Övergripande mål från LGR11 2.1

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

Förankring i kursplanens syfte

  • Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.
  • Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Normer och regler i elevens närmiljö.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi arbetar med allemansrätten för att eleverna ska utveckla en djupare omsorg och intresse för vår miljö och vår natur.
  • Vi har klassråd så att eleverna är delaktiga och får inflytande i skolarbetet och sin skoldag.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  • Kontinuerligt under årets gång.

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

  • Vi fortsätter lägga den goda grund vi har gett eleverna, tillsammans med fritids och resurs.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter, att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.