saturnus

Brev från Klubben

Hej alla där hemma i det härliga höstvädret!

 

Äntligen har vi lyckats pricka in ett första Klubbenbrev efter en hel del teknikstrul!

Vi kommer att försöka skriva ett Klubbenbrev varje månad där vi visar vad vi sysselsatt oss med. All nödvändig info hittar ni alltid på Schoolsoft i första hand.

Sedan uppstart har vi lagt mycket energi och tid på att arbeta in rutiner kring verksamheten tillsammans med era barn. Hur vi gör när vi checkar in och ut, var man hänger sina saker, vilken entré vi använder osv. Det märks att rutiner börjar sätta sig hos oss alla men vi ser gärna att ni påminner era barn om vikten av att checka in sig och tydligt säga hej då när man går. Det slarvas på sina håll…

Vi har fått information om att det har funnits funderingar kring var Saturnus hänger sina saker när de kommer över till oss och om vi har Lego och andra frågor av den karaktären som berör vår verksamhet. Lättast är alltid att höra med oss personal direkt, då har vi även möjlighet att eventuellt justera något i snabbare takt.

För er kännedom använder Saturnus de lösa ställningarna i hallen vid matsalen, dessa är numrerade efter klasslistan så att alla nu har sin egen fasta plats. 

Jupiter & Mars har sina saker kvar i sina kapprum hela dagen. 

På grund av Covid-19 har vi ett fortsatt önskemål att hämta era barn utomhus, vi hjälper gärna till att skicka ut barn som är inomhus.

Det blir allt mörkare, kallare och blötare ute och det är viktigt att ha med sig rätt kläder efter väder då vi ofta är ute.

 

Klubben är stängd: Måndag 26/10

Klubben stänger kl: 15:00 fredag den 30/10.

Här kommer ett litet axplock från verksamheten

     

Hälsningar från oss på klubben

Telefon: 08 586 313 25

Mail: klubben@lemshaga.se

Material och ämnen i vår omgivning

NO i Saturnus höstterminen 2020

Ansvarig/Ansvariga lärare: Eva Lorne och Ann-Sophie Petersen

Läsåret 20/21

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte och Centralt innehåll från kursplanen

Material och ämnen i vår omgivning

  • Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
  • Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
  • Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
  • Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

Hur ska vi arbeta?

Vi experimenterar, diskuterar, ställer hypoteser och drar slutsatser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Under arbetets gång är alla delaktiga genom tal, skrift och experiment.

Veckoplanering

Vecka 35 Vi repeterar våra sinnen i naturen.

Syn och hörsel; Lägg dig på marken och titta på himlen, hur ser molnen ut? Kan du höra 5 olika ljud?

Lukt; Kan du känna 5 olika dofter i naturen? Gruppuppgift.

Vecka 36 Sommarläxor

Vad har vi lärt oss i sommar? Hur lär vi oss bäst – hur hjärnan fungerar.

Vecka 37 Sommarläxor

Vad har vi lärt oss i sommar? Hur lär vi oss bäst – hur hjärnan fungerar.

Vecka 38 Materials egenskaper och hur föremål kan sorteras efter utseende och material mm.

Vecka 39 Materials egenskaper, vilka flyter och vilka sjunker. Ställ hypotes, undersök, dra slutsats.

Vecka 40 Materials egenskaper, vilka flyter och vilka sjunker. Ställ hypotes, undersök, dra slutsats.

Vecka 41 Vatten, blandning och lösning.

Skillnad mellan blandning och lösning. Vi utgår från ett glas vatten. Vad tror ni ”löser upp sig”? Vad bara blandar sig men kan delas igen med ett filter?

Vecka 42 Gemensamt experimenterande. Ett fullt glas vatten, är det fullt? Hur många mynt tror ni jag kan lägga i innan vattnet rinner över? Vad händer? Vad beror det på?

Lyftkraft, påverka vattnets lyftkraft med salt. Skål, vatten, ägg och salt.

Vecka 43 Reningsverk Smutsa ned en skål vatten med sådant vi brukar använda till vardags. Hur ska vi få rent det?

Se på film. 14 min. https://www.ne.se/play/filmnavet/program/em1040

Vecka 44 Höstlov

Vecka 45 Reningsverk, återkoppling till film. Varför göra rent vattnet? Kunskap om vattnets kretslopp och att det är samma vatten som när jorden bildades.Sjunga ”Vattenmoln”. svensktvatten.se, titta på kretslopp.

Vecka 46 Sopsortering Varför sopsorterar vi? Vad kan naturen ta hand om själv? Återvinning. Jordens resurser.

Vecka 47 Hur kan vi sopsortera? Film https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix556 15 min. Intervjuläxa till nästa vecka om familjens sopsortering.

Vecka 48 Berätta om läxorna. Ny läxa om kemikalier i hemmet.

Vecka 49 Sammanföra alla kemikalier, kan symboler för samma sak se olika ut? Vad gör vi med dessa kemikalier när vi inte behöver dem längre?

Vecka 50 -51 Extra lektioner för uppföljning av lektioner som tagit längre tid eller elevernas frågeställningar.

När det kommer snö: Gruppvis får eleverna en mugg de fyller med ren snö som vi tar in och låter smälta. Hur mycket vatten blir det? Dra ett streck på muggen. Hur ser vattnet ut? Vi ställer sedan in muggarna i frysen. Vad händer? Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i NO har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi startar varje delmoment med att stämma av vad eleverna redan kan och vad de vill veta mer om så de blir delaktiga och påverkar innehållet.

Utvärdering av projektet sker fortlöpande under arbetets gång tillsammans med eleverna.

Vi tillsammans i Saturnus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen, Eva Lorne och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? Ht20-Vt21

Vad?
Vi vill tillsammans skapa ett klimat i klassen där alla känner sig trygga och allas behov tillgodoses.

Frågeställning och följdfrågor
Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?  Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov? Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.1
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

 

Förankring i kursplanens syfte
So
Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.
Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra. Normer och regler i elevens närmiljö.

 

Centralt innehåll från kursplanen
So
Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
So
• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
• Vi skapar en gemensam överenskommelse om hur vi vill ha det i klassrummet och på skolgården.
Vi lär oss mer om hur hjärnan fungerar och hur det påverkar oss i vår vardag.
• Vi har klass- och fritidsråd där alla kan få bidra med tankar och idéer om hur vi vill ha det.
• Vi samtalar om händelser och skapar nya vägar, sätt om det har gått fel.
• Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
• Vi jobbar med att ta andras perspektiv för att skapa en större förståelse för hur det kan kännas för olika personer.
• Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
• Vi har klassvärdar varje vecka som får vara extra uppmärksamma på att det ska vara trivsamt i rummet och hjälpa till med olika saker som vi kommit överens om.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Under uppstartsveckan omvärderar vi våra regler kring hur vi vill ha det tillsammans. Vi går igenom alla rum i Villan och kommer överens om gemensamma regler.
Vi har klassråd varje vecka.
I början av terminen får alla elever enskilt svara på frågor om trygghet och trivsel.
Dessa svar blir utgångspunkt för vårt gemensamma arbete.

Varför?
Sammanhang och aktualitet
För att vi ska vara trygga och må bra behöver vi tänka kring hur vi gör det. Eleverna behöver träna sig i att ta ansvar för sitt eget handlande. Det får konsekvenser för hur vi är mot varandra och det är viktigt att prata om det. Vi kopplar trygghet och trivsel till hur vi mår och synliggör det bl a med hjälp av känslotavlan och samtal enskilt och i grupp.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom att ständigt vara i en dialog skapar vi förutsättningar för gruppen att växa och må bra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana. Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Lägerdagar: Vandring till fornborgen

Ansvariga lärare: Cecilia Högsveden-East, Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? v 34
Vad?
Vi utforska Lemshagas fornborg och funderar över dess användning och ursprung

 

Frågeställning och följdfrågor
• Vad är en fornborg?
• Vad användes den till?
• Vilka spår visar den historiska platsen och vad kan vi lära oss av den?

Övergripande mål från LGR 11 2.2
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
• Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande.
• Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
• Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll från kursplanen
Att leva tillsammans
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
• Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder.
• Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar.
• Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.
• Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Hur?
Dagen innan vandringen pratar vi om vad en fornborg är, när den kan ha byggts och olika teorier kring hur den har använts.

Tillflyktsplats
Boplats
Kultplats
Försvarsborg

Hur ska vi arbeta?

Vi promenerade till Norrängsudden där Lämshagas fornborg ligger. Väl på plats fick eleverna uppmuntrades att fundera kring platsen. Hur kan borgen sett ut? Vad användes den till? Varför hade man valt just denna plats?

När vi kom tillbaka till skolan dokumenterade det vi såg, tänkte och undrade under vårt besök i Fornborgen.

Eleverna får rita fornborgen så som de tänker sig att den såg ut. Vi skriver en gemensam text om vad de sett dagen innan. Därefter klistrar de in sin teckning samt andra bilder och texter i vår projektbok, Saturnus resa genom Ingarös historia.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

 

Nyckeln till skatten

Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen och Eva Lorne
När? Ht-20 och vt-21

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
• Vad betyder det att läsa med flyt? Hur utvecklar jag den förmågan?
• Vad betyder läsförståelse?
• Vilka strategier använder jag för att utveckla min läsförståelse?
• Hur kan jag utöka mitt ordförråd?
• Hur kan jag utveckla min stavning?
• Vad behöver jag tänka på när jag skriver olika typer av texter?
• Vad är källkritik och hur söker jag information?

 

Övergripande mål från LGR 11 2.2:
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• Formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa

 

Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Kunna använda dig av lässtrategierna som hjälp och stöd i din läsning och förståelse av texterna
• Lära dig hur du skriver olika slags texter och använda bilden som stöd
• Gå igenom och bearbeta din text
• Handstil och skriva på datorn
• Hur du använder skiljetecken när du läser och skriver, stavningsregler
• Alfabetet och alfabetisk ordning
Tala, lyssna och samtala
• Kunna lyssna och återberätta
• Muntliga presentationer och berättande
• Berättelser i olika kulturer, under olika tider och för olika syften.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
• Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi använder de olika lässtrategierna för att utveckla vår läsförståelse när vi läser ”Nyckeln till skatten”. Vi inleder varje kapitel med att vi tillsammans i skolan läser ett kapitel. Vi samtalar om innehåll, ord, fraser och begrepp vi möter i berättelsen. Därefter arbetar vi i vår arbetsbok. Här utvecklar eleverna sin läsning och skrivning Därefter har eleverna i läxa att läsa kapitlet några gånger samt svar på lässtrategiernas frågor (spågumman, reportern, detektiven och cowboyen). När läxan ska redovisas använder vi oss av “läspar” där de läser för varandra. Efter det ger eleverna varandra “två stjärnor och en önskan” samt väljer vi vilken lässtrategi eleverna ska arbeta med under.

Utöver det arbetar vi med “Nyckel till skatten – Språknycklar”. Här får eleverna arbeta på djupet med olika moment.  Här får de konkret ta sig an olika typer av texter med hjälp av de olika läsförståelsestrategier samt träna att själva skriva de olika typer av texter de mött i läseboken. Inom momenten språklära tränas alfabetisk ordning, meningsbyggnad, skiljetecken och ljudstridig stavning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
När eleverna arbetar i sina arbetsböcker visar de på utveckling av läsförståelsen.
Vi har läsläxa och vi använder oss av lässtrategierna för att svara på frågor kopplade till kapitlen vi läser varje vecka. Genom sina “läs par” kan vi ta del av eleverna läsutveckling och reflektion av det lästa.

 

Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:
Läsningen är en viktig del för att få rätt förutsättning att lyckas i olika ämnen. Berättelsen är elevnära och spännande vilket skapar en god atmosfär som är gynnsam för lärande.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Genom olika ingångar och genom att använda oss av många olika uttrycksformer ger vi alla barn möjlighet att utveckla sin läs- och skrivutveckling. Vi är nyfikna på språket och engagerar oss i att hitta texter som lockar. Vi ser gruppen som en viktig del i vår utveckling och arbetar med den i olika konstellationer och genom olika arbetsformer. Vi samtalar och tar in elevernas egen verklighet och vardag i det vi gör.

Multiplikation och division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen och Eva Lorne

När, under vilka veckor? 41-45

Vad? Multiplikation och Division

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Kan ni se några mönster i bilden?
Hur många grupper är det?
Hur många grupper är det i varje grupp?
Hur många fiskar är det sammanlagt?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 2
Hur många grupper är det?
Hur många munkar är  det i varje grupp?
Hur många munkar är det sammanlagt?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?
Min kompis berättade att hon kunde räkna både grupper om 4 och 8. Hur gjorde hon?

Lektion 3
Kan ni se något mönster i bilden?
Hur många spindlar finns det?
Hur många ben har varje spindel?
Hur många ben har spindlarna tillsammans?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?
Hur kan vi uttrycka det med multiplikation?

Lektion 4
Hur många muffins finns det sammanlagt?
Hur kan vi dela upp muffinsen i fyra lika stora grupper?
Hur många muffins är det i varje grupp?
Hur kan vi uttrycka det med division?

Lektion 5
Hur många äpplen finns det sammanlagt?
Hur kan vi dela upp äpplen i fyra respektive 8 lika stora grupper?
Hur många äpplen är det i varje grupp?
Hur kan vi uttrycka det med division?
Finns det fler sätt att dela upp äpplen i lika stora grupper?
Låt eleverna dela med sig av sina olika idéer och förslag till lösningar.

Lektion 6
Hur många körsbär är det sammanlagt?
Hur kan Lovisa fördela dem lika på fyra tårtor?
Om det i stället är 5 tårtor, hur ånga körsbär blir det då på varje tårta?
Hur kan vi beskriva det med division och multiplikation?
Vilken talfamilj passar till uppgiften?

Lektion 7
Vad berättar Oliver?
Vad berättar Lovisa?
Hur kan vi ta reda på hur många klistermärken Lovisa har?
Hur kan vi visa med blockmodellen?
Hur många klistermärken skulle Lovisa ha om hon hade tre gånger så mycket.

Lektion 8
Vilka färger kan nallens byxor ha?
På hur många olika sätt kan vi måla nallens byxor?
Vilka färger kan nallens tröjor ha?
På hur många olika sätt kan vi måla nallens tröjor?
Hur många kombinationer finns det sammanlagt?
Hur kan vi ta reda på det?

Lektion 9 Kunskapsloggen
Hur gör vi när vi multiplicerar med 4?
Hur gör vi när vi multiplicerar med 8?
Hur kopplar 4:ans och 8:ans multiplikationstabell till varandra?
Hur gör vi när vi dividerar med 4 och 8?
Hur hänger division och multiplikation ihop?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik
Problemlösningsförmågan
Eleven möter matematiska problem i vardagsnära situationer som löser de med hjälp av multiplikation och division. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån text- och bilduppgifter, att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, produkt och kvot, samt hur man uttrycker en likhet med multiplikation respektive division. De tränar också på att göra kopplingar mellan multiplikation och division.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att multiplicera och dividera med 4 och 8. De använder tallinjen, konkret material och bilder för att upptäcka mönster i multiplikationstabellerna och se samband mellan 4:ans och 8:ans tabell. De kopplar samman räknesätten multiplikation, division och skriver likheter utifrån talfamiljer.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift, när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för egenskaper och samband inom multiplikation och division. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division.

Eleverna resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på att använda olika strategier för att multiplicera och dividera.

Algebra
Eleverna bygger förståelse för likheter med multiplikation och division. De tränar på att skriva likheter, samt på att se mönster och göra färdiga talföljder och likheter.

Sannolikhet oh statistik
Eleverna introduceras till enkel kombinatorik i konkreta och vardagsnära situationer. De tar reda på hur många olika valmöjligheter de har när de exempelvis kan välja att kombinera olika färger på kläder. De använder flera metoder och utforskar med hjälp av konkret material, genom att rita tabeller och genom att använda multiplikation.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem i vardagsnära situationer med hjälp av multiplikation och division. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser och uttrycker dessa muntligt och skriftligt med bilder, samt med siffror och symboler.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 3 arbetar eleverna med multiplikation och division utifrån multiplikationstabellerna 4 och 8. Eleverna tränar på att se samband mellan tabellerna och de bygger förståelse genom att utforska med hjälp av konkret material, samt genom att se mönster i bilder och i talföljder. De övar på att använda olika strategier och att se multiplikation ur fler perspektiv.

Eleverna tränar både delningsdivision och innehållsdivision med 4 och 8. De övar också på att se samband mellan multiplikation och division.

De atbetar även med problemlösning utifrån vardagsnära situationer kopplade till division och multiplikation med 4 och 8. I den avslutande lektionen introduceras enkel kombinationer som finns när de exempelvis ska välja kläder i olika färger.

I FOKUS
– Multiplicera med 4 och 8
– dividera med 4 och 8
– se samband mellan multiplikation och division
– problemlösning
– kombinatorik

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 Multiplicera med 4  

– Bygga förståelse för att upptäcka mönster i 4:ans multiplikationstabell.
– Kunna multiplicera med 4

2 Multiplicera me 4 och 8 

– Se samband mellan multiplikation med 4 och multiplikation med 8.
– Bygga förståelse för och upptäcka mönster i 8:ans multiplikationstabell. 

3 Multiplicera med 8 

– Kunna multiplicera med 8
– Kunna använda olika strategier vid multiplikation med 8.

4 Dividera med 4

– Kunna dividera med 4
– Se samband mellan division och multiplikation med 4.

5 Dividera med 4 och 8

– Kunna dividera med 4 och 8
– Se samband mellan division och multiplikation med 4 och 8.

6 Multiplikation och Division

– Se och använda samband mellan multiplikation och division.
– Uttrycka likheter med multiplikation och division utifrån talfamiljer. 

7 Problemlösning

– Kunna lösa textuppgifter med multiplikation och division.
– Kunna hitta på egna uppgifter med multiplikation och division.

8 Kombinatorik

– Bygga förståelse för enkel kombinatorik.
– Kunna multiplicera för att hitta antalet möjliga kombinationer. 

9 Kunskapslogg

– Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division med 4 och 8.
– Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.