Tittskåp Lemshaga

Ansvarig lärare: Ayla Lannestedt

När: HT 2019

 

Vad?

Tittskåp med inredning och bakgrund inspirerat av en plats på Lemshaga.

 

Hur?

Med handverktyg ska vi bygga en rektangel av trä som sen får en bakgrund och inreds enligt ett tema.

 

Verktyg som eleverna kommer använda är bland annat linjal, anslagsvinkel/vinkelhake, olika typer av sågar, slipapper, skruvdragare och skruvmejsel.

Vi kommer öva på att följa instruktioner som ges muntligt, skriftligt, med bilder, via film och förevisningar live i salen.

Arbetet kommer utvärderas löpande och i slutet av arbetsuppgiften. Både i tal, skrift och bild. 

Varför?

Merparten av de verktyg vi använder och de arbetsmoment vi går igenom är vanligt förekommande i många hem och grunden för mycket slöjd och skapande i trä.

 

Planering

v.35 Besök i hemklassrummet av slöjdläraren samt genomgång av salen. Besöka vindskyddet och skogen för att prata om var materialet kommer ifrån.

rutiner, säkerhet, introduktion, presentation

 

v.35 Utforska sågar och provsåga olika typer av trä och med olika sågar. 

fogsvans, ryggsåg, kontursåg, bräda, planka, gren, plywood/kryssfanér, gran, furu/tall, björk

 

v.36 Läsa instruktioner och påbörja arbetet med att bygga en rektangel av tilldelat grundmaterial i trä.

Skriftliga instruktioner, bilder i instruktioner, modeling, linjal, anslagsvinkel/ vinkelhake, vinkelrät linje, tving, sågtekniker

 

v.37 Slippapper, genomgång och användning. Fortsätt enligt instruktionen. Eget arbete.

Slippapper, P60, P120, P240, slipkloss

 

v.38 Hur man märker ut för att borra och hur en skruvdragare med borr fungerar. Fortsätt enligt instruktionen. Eget arbete.

Ritsmått, borr, millimeter, diameter, skruvdragare, skruvmejsel, skruv, skruva

 

v.39 Fortsätt enligt instruktionen. Eget arbete.

 

Utvärdering

 

Vid vissa lektioner förs korta anteckningar i en loggbok utifrån följande frågeställningar:

 

Vilka verktyg har jag arbetat med och varför?

 

Vad ska jag fortsätta med nästa lektion?

 

Hur har jag arbetat på lektionen? (mycket, lite, fokuserat, slarvigt, noggrant) 

 

En känsla jag känt under lektionen

 

En tanke jag tänkt under lektionen

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Övergripande mål från LGR11 2.2

Centralt innehåll från kursplanen

Förankring i kursplanens syfte

 

Utvärdering och dokumentation

 

 

Varför slöjd?

Ansvarig/Ansvariga lärare: Åsa Gustafsson

När, under vilka veckor? v35-4, 5-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är slöjd? Vad betyder textil?
  • Varför har vi slöjd?
  • Vad har du på dig? Vem har gjort det, av vad  och vart då?
  • Hur gör man tyg?
  • Var kommer ull och lin ifrån?
  • Hur tillverkade de tråd, tyg och rep förr i tiden?
  • Hur våttovar och nåltovar man?
  • Hur syr man korsstygn?
    Ord vi kommer lära oss
    • Spinna
    • Tvinna
    • Fläta
    • Karda
    • Tova – våttova/såptova, torrtova/nåltova
    • Korsstygn, broderinål,
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
  • kan lära,utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk,bild,musik,drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska,nordiska och västerländska kulturarvet….

Förankring i kursplanens syfte

  • Eleven får möjlighet att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.
  • Eleverna får möjlighet att utveckla förmågan att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap,verktyg och hantverkstekniker

Centralt innehåll från kursplanen

  • Eleven får utforska slöjdmaterialens ursprung
  • Eleverna får studera slöjdföremålens funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål
  • Eleverna lär sig slöjdarbetets olika delar: Idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig värdering av arbetsprocessen.
  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid
  • Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer bl a att jobba med ull, tovning och handsömnad. Vi kommer ha genomgångar på hur man gör för att t ex karda ull, spinna en tråd, klippa i tyg, sy kastsöm osv.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleven kommer att få berätta om vad hen gjort ibland muntligt inför klassen, ibland inför mig och ibland med papper och penna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.35. Välkomna, Varför slöjd och fingervirka.

v.36 Fingervirka vidare,

v.37  tvinna slöjd spinna tråd fingervirka klart. (fläta som extrauppgift)

v.38  japansk snodd skaffa trådar

v. 39 Japansk snodd

v.40. Japansk snodd + karda

v.41 våttova +japansk snodd

v.42 nåltova  +japansk snodd

v.43 skissa/rita av din figur – berätta om den. film om ull.  göra klart fotografera skicka till veckobrev

v.44 höstlov

v. 45 pärlplatta inför broderi

v. 46 pärlplatta mönster info broderi

v.47 korsstygn start filmer

v.48 korsstygn

v.49 korsstygn film om lin

v.50 Lucia utgår troligtvis

v.51 sista skoldagen schemabrytande?

v.2 makrame/ bläckfisk

v.3  makrame/ bläckfisk

v.4  sammanfattning/utvärdering

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Saturnus och Slöjden har ett samarbete med Ingarö Hembygdsförening. Projektet är under uppbyggnad men handlar om slöjd, gamla saker och Ingarö Hembygdsförenings samlingar.

Mer info kommer.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvar var och ens unika egenskaper och sätt att lära
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Sker efter avslutade projekt samt i slutet av kursen.

Saturnus veckobrev v 34

Hej alla Saturnusar!

Vad skönt att äntligen vara igång igen!
Vi har börjat göra oss hemmastadda i Villan. Tack ni alla som har gett oss uppåtpuffar och glada tillrop! Det var roligt att få klippa det blå-gula bandet tillsammans med er föräldrar.

 

Normer och värden
Gemenskap och samarbete är två ord som har präglat vår första vecka.
Vi har pratat om regler och förhållningssätt i vårt nya hus. Varje rum har fått sina speciella regler. Dessa regler är viktiga att följa för att alla ska trivas. Vi vill ha ordning och reda samt arbetsro.

Under vandringen vid Björkvik hade vi några samarbetsövningar, bl a att skapa en gemensam skulptur (av hjärtan) samla pinnar och kottar till skapande och att bygga sandskulpturer.

 

 

Vi tittade på en film: Lost and found (på engelska) den bygger på Oliver Jeffers bok med samma namn. En pojke får besök av en pingvin. Han tror att den har gått vilse och vill lämna den på Sydpolen, men just då inser han att pingvinen inte hade gått vilse, den var bara ensam…

 

Kunskaper
Utveckling och lärande

Historieprojektet

Under veckan har vi börjat förbereda oss för En skoldag 1906 på Skansen. Vi vuxna har fått en diger lärarhandledning med uppgifter som vi ska göra innan vi åker dit. Vad sägs om kristendomsundervisning, naturlära och stavning. Vi har tränat på att läsa ur en läsebok från 1906. Det var inte helt lätt och mycket har förändrats, inte minst att uppdelningen mellan kvinnor och mäns uppgifter var stor.

Här följer tips kring kläder och matsäck inför den 5 september, så att ni hinner förbereda er.
Var tror du att du hade bott år 1906? I ett torp? På en stor gård? Hur var du klädd om du levde på den här tiden? Barnen hade inte så färgglada kläder som nu. Svart, brunt, grått och blått var vanliga färger. Pojkarna hade knäbyxor och skjorta. På huvudet hade de en skärmmössa, ungefär som Emils ”mysse”. Flickorna hade klänning eller blus och kjol, aldrig långbyxor. För att skydda kläderna var det vanligt att de hade ett förkläde på sig. Flickor hade hatt eller sjalett på huvudet.

Tips på matsäck:
Kalla potatisar, äpple, 1 liten flaska mjölk 

Limpsmörgås med stekflott, 1 flaska mjölk, limpsmörgås med stekfläsk/korv och 1 med ost, 1 flaska mjölk 

Kokt ägg, limpsmörgås med korv eller ost, 1 flaska mjölk

Tänk på att 1906 fanns det inte plastpåsar eller aluminiumfolie. Smörgåsar slog man in i smörgåspapper och dryck hade man med sig i en glasflaska. Hela matsäcken kan du packa i ett knyte eller i en korg. Om du vill ha med dig ”moderna” saker som bananer eller läsk, så tänk på att något sådant hade aldrig ett barn 1906 ätit eller druckit!

(Vi pratade om att t ex pannkakor och köttbullssmörgåsar också är okej att ta med sig.)

Lemshagas historia

På torsdagen hade vi en samling då vi pratade om Lemshagas historia
Vad vet jag?
Vad undrar jag?
Hur kan vi ta reda på det?
Det finns många saker som vi undrar över. Vissa saker kanske vi kan läsa om, andra vill vi utforska på plats eller bjuda in experter för att få med information. Det är mycket viktigt att eleverna kan vara med och påverka, att de känner sig delaktiga i våra projekt redan i planeringsstadiet.

 

Under fredagen gjorde vi en historisk vandring för att undersöka Lemshagas historia.
Vi gick till fornborgen som ligger på en höjd nära scoutstugan. Historiker vet inte exakt vilken funktion fornborgarna (från ca 500 e kr) har haft. Några olika teorier är att de kan ha använts som boplats/kultplats, ett annat alternativ är att de har använts som farleds- eller bevakningsborgar och det tredje alternativet är att de har varit tillflyktsborgar i tider av oro.
När vi kom tillbaka till skolan fick eleverna argumentera för vilken typ av borg de tror att vår fornborg är.
På väg tillbaka hittade vi en spännande sak under en brygga. Fråga gärna ditt barn vad det var. Vi vill hålla det lite hemligt…

Svenska
Vi har tittat på våra nya läseböcker : Nyckeln till skatten, som är en fortsättning på vår tidigare läsebok. På onsdag nästa vecka delas den första läxan ut. Det blir läxa onsdag-onsdag. Läs gärna varje dag. När ditt barn läser texten med flyt kan ni läsa en skönlitterär bok i stället.

 

Skola och hem
Skansenutflykten 5 sept:
OBS! Vi vill att ni lämnar 60 kr per elev till Cissi eller Sara senast på fredag den 30 augusti.

På friluftslivet på tisdag kommer vi all kolla av simkunnigheten. Detta gör vi utomhus på Södersved.

Sommarläxan
I sommar vill vi att du funderar över en plats som får dig att må bra. Kanske är det på havet, i skogen, i ditt rum eller kanske är det lantstället ni brukar vara på? 

Skicka ett mejl med en bild på den platsen som du gillar. Skriv och berätta om varför du gillar den platsen och varför den får dig att må bra.

Tag gärna med en bok som du har läst i sommar.
Glöm inte att lämna in lapp för Självständig hemgång och Datoravtalet (bildpublicering).
Eleverna får gärna ha med sig en vattenflaska eller mugg (namnad) att ha i Villan.
Om man vill lägga ett papper i bänken så ska det vara storleken 50X59 cm.
OBS! Det är mycket viktigt att alla elever har med sig regnkläder och stövlar. Vi är ute varje dag.

Saturnus föräldramöte blir den 12 sept kl 17.30-19. Då berättar vi mer om läsårets innehåll.
Höstens utvecklingssamtal blir den 23 och 25 sept. Tider läggs ut på school soft två veckor innan.

Nästa vecka:
måndag: Sovmorgon/ Klubben (obs)
tisdag: Friluftsliv (simning ute), slöjdintroduktion för båda grupperna
onsdag: Den första sv-läsläxan delas ut, musiklektion
torsdag: kör
fredag: Idrott (ute) för båda grön och röd

Trevlig helg!

Cissi, Sara, Vincent och Johannes

Bråk

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 49-3

Vad? Bråk 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Tal i bråkform

 

Lektion 2 – Del av helhet

 

Lektion 3 – Jämföra och storleksordna bråk

 

Lektion 4 – Dela i tiondelar

 

Lektion 5 – Addera bråk

 

Lektion 6 – Addera bråk

 

Lektion 7 – Subtrahera bråk

 

Lektion 8 – Del av antal

 

Lektion 9 – Del av antal

 

Lektion 10 – Kunskapslogg

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser problem, samt värderar valda strategier kopplat till bråk. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text och bilduppgifter.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som bråk, täljare, nämnare, halvor, tredjedelar och så vidare upp till tiondelar. De lär sig begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på olika sätt att dela en helhet i exempelvis halvor, fjärdedelar och tiondelar. De övar på olika metoder för att jämföra bråk och på att addera och subtrahera bråk. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De följer kompisars resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eller hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar tal i bråkform konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna tränar på bråk utifrån perspektivet del av helhet och del av antal. De använder naturliga tal i vardagsnära situationer och utvecklar förståelse för hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. De lär sig begrepp och symboler knutna till bråk, hur man uttrycker tal i bråkform och jämför bråk. Eleverna tränar även på att använda addition och subtraktion för att göra beräkningar med bråk.

Algebra:
Eleverna utvecklar förståelse för likhetstecknet innebörd kopplat till bråkuttryck. De tränar på att se vilket bråk som saknas för att det tillsammans ska bli en hel och skriver likheter med bråk inom räknesätten addition och subtraktion. De tränar även på att se mönster och beskriva vilka bråk som saknas i talföljder med bråk.

Samband och förändring:
Eleverna tränar på att se enkla proportionella samband kopplat till del av helhet och del av anta, till exempel halvor och fjärdedelar, och hur de förhåller sig till varandra.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa problem kopplat till bråk i vardagsnära situationer. De använder olika strategier för att lösa problem och förklarar dessa muntligt, genom att visa med konkret material, genom att rita och dela block, samt genom att skriva tal i bråkform.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 fortsätter eleverna att arbeta med bråk. De börjar med att dela figurer i halvor, tredjedelar och fjärdedelar. Eleverna tränar på att skriva tal i bråkform och stor vikt läggs vid att förstå innebörden av begreppet täljare och nämnare. Stambråken från en halv till en tiondel presenteras och de tränar på hu ren hel kan delas i lika stora delar på olika sätt, samt på att se vilket bråk som saknas för att det tillsammans ska bli en hel.

Eleverna får även jämföra och storleksordna bråk med stöd av bilder och konkret material. De börjar med att jämföra bråk med gemensam nämnare och olika täljare. Därefter jämför de bråk som har olika nämnare men samma täljare.

Eleverna introduceras också till addition och subtraktion av bråk med gemensam nämnare.

De möter perspektivet del av antal och tränar på att dela ipp ett antal föremål i tredjedelar och fjärde delar. Här synliggörs kopplingen mellan bråk och division. Kapitlet innehåller många praktiska moment och eleverna använder konkret material, bilder och tallinjen för att underlätta förståelsen för bråk.

I FOKUS

  • tal i bråkform
  • jämföra och storleksordna bråk
  • del av helhet och del av antal
  • addera bråk
  • subtrahera bråk
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 – Tal i bråkform

  • Kunna dela en hel på olika sätt i lika stora delar.
  • Kunna uttrycka delar av en hel i bråkform.
  • Förstå innebörden av att kunna ange täljare och nämnare

Lektion 2 – Del av helhet

  • Kunna ange vilka bråk som saknas för att bilda en hel.
  • Upptäcka att olika bråk kan ha lika värde.

Lektion 3 – Jämföra och storleksordna bråk

  • Kunna jämföra bråk med gemensam nämnare.
  • Kunna storleksordna flera bråk med gemensam nämnare.

Lektion 4 – Dela i tiondelar

  • Kunna jämföra bråk med olika nämnare.
  • Kunna storleksordna flera bråk med olika nämnare.

Lektion 5 – Addera bråk

  • Kunna dela en helhet i tiondelar.
  • Kunna placera tiondelar på en tallinje och se mönster i talföljder med bråk.

Lektion 6 – Addera bråk

  • Kunna addera bråk med gemensam nämnare.

Lektion 7 – Subtrahera bråk

  • Kunna subtrahera bråk med gemensam nämnare.

Lektion 8 – Del av antal

  • Kunna dela in olika antal föremål i tredjedelar.
  • Kunna beräkna en tredjedel av ett antal.

Lektion 9 – Del av antal

  • Kunna dela in olika antal föremål i fjärdedelar.
  • Kunna beräkna en fjärdedel av ett antal.

Lektion 10 – Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om bråk.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Massa och volym

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? vecka 47-49

Vad? Massa och volym

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Mäta i kilogram och gram

  • Vad påstår Oliver/Lovisa att melonen väger?
  • Vad väger melonen mer eller minder än 1 kilo? HUr vet vi det?
  • Hur många mellanrum(lika stora delar) är det mellan 0 kg och 1 kg på vågens skala?
  • Vad betyder varje markering? Hur kan vi ta reda på det?
  • Vad vet ni om sambandet mellan kilogram och gram?
  • Vilken massa har vattenmelonen?

Lektion 2 -Mäta i hektogram

  • Hur kan vi ta reda på vad apelsinerna väger?
  • Apelsinerna väger mer än 3 kg. Hur vet vi det?
  • Hur många mellanrum är det mellan 0 kg och 1 kg på vågens skala?
  • Vad betyder varje markering? Hur tar vi reda på det?
  • Vilken massa har apelsinerna?
  • På vilken massa har apelsinerna?
  • På vilka sätt kan vi beskriva massan?

Lektion 3 – Problemlösning massa

  • Vad väger burken utan bönor?
  • Vilken massa visar vågen?
  • Hur ska vi ta reda på massan av bara bönorna?
  • Vilka räknesätt ska vi använda?
  • Hur kan ni visa uppgifterna med blockmodellen?

Lektion 4 – Mäta i milliliter

  • Kan ni uppskatta volymen vatten i flaskorna? är det mer eller mindre än 1 l?
  • I vilken flaska är det minst vatten? I vilken är det mest vatten?
  • Hur kan vi ta reda på volymen vatten i flaskorna?
  • Finns det fler sätt?
  • Minkompis säger att man kan titta på höjden på vattennivån? Håller ni med?

Lektion 5 – Mäta i liter och milliliter

  • Kan ni uppskatta volymen vatten i dunken? är det mer eller mindre än 1 l?
  • Hur kan vi ta reda på volymen vatten i dunken?
  • På vilka olika sätt kan vi beskriva volymen?
  • Vad kan ni säga om sambandet mellan milliliter och liter?

Lektion 6 – Problemlösning – volym

  • Hur mycket vatten finns det i bägaren? Hur vet vi det?
  • Är det mer eller mindre vatten i hinken? Hur mycket?
  • Hur kan ni visa uppgiften med blockmodellen?
  • Vilket block ska vara längst? Varför?
  • Hur ska vi ta reda på hur mycket vatten hinken innehåller?
  • Min kompis säger att han subtraherar eftersom det står “mindre” stämmer det?

Lektion 7 – Kunskapsloggen

  • Hur mäter vi massa i kilogram och gram?
  • Hur mäter vi massa i hektogram?
  • Hur mäter vi i liter och milliliter?
  • Hur kan vi omvandla mellan olika enheter?
  • Vilka ord använder vi när vi beskriver och jämför massa/volym?
  • Hur kan vi använda blockmodellen som stöd vid problemlösning?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser flerstegsproblem kopplade till begreppen massa och volym, samt värderar valda lösningsstrategier. De tränar på att lösa problem utifrån textuppgifter som handlar om massa och volym och använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna.

Begreppsförmågan:
Eleverna möter begrep som kilogram, gram,hektogram, liter och milliliter. De utforskar och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till mätning av massa och volym.

Metodförmågan:
Eleverna lär sig olika metoder för att mäta och jämföra massa och volym. De uppskattar massa och volym, samt läser av och mäter med hjälp av vågar och olika mätredskap. De tränar även på att använda olika beräkningsmetoder för att lösa problemlösningsförmågan.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att beskriva och resonera om hur de löser uppgifter som handlar om massa och volym. De lyssnar på och följer även kompisars resonemang och diskuterar olika strategier. Frågor som “Hur kan ci ta reda på det?” och “På vilka sätt kan vi jämföra?” uppmuntrar eleven till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om massa och volym på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material eller genom att rita med blockmodellen.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal inom talområdet 0 till 10 000 i uppgifter som handlar om massa och volym.
Eleverna använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.
Eleverna bedömer rimligheten i sina uppskattningar och kontrollerar sina svar genom att väga och mäta massa och volym.

Geometri:
Eleverna tränar på att uppskatta, jämföra och mäta massa och volym. De utvecklar förståelse för enheterna kilogram, hektogram, gram, liter och milliliter och hur de används vid mätning, samt för hur olika mätredskap används.

Sannolikhet och statistik:
Eleverna undersöker massa och volymen hos olika föremål genom att uppskatta och mäta. De använder tabeller för att redovisa sina resultat.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till massa och volym. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem i flera steg och de använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna och kontrollera sin asvar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitel 5 fortsätter eleverna att arbeta med begreppen massa och volym utifrån den grund som lagts tidigare. Här ingår flera praktiska moment där eleverna uppskattar, mäter och resonerar om både massa och volym.

Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att mäta massa och kilogram och gram. De introduceras också till enheten hektogram. De tränar på att uppskatta massa och att läsa av på vågar hur mycket olika föremål väger. Eleverna uttrycker massa i kilogram, hektogram och gram och tränar på att omvandla mellan dessa enheter.

Kapitlet fortsätter sedan med volym och eleverna introduceras till enheten milliliter. De tränar på att mäta volym i liter och milliliter, samt på att omvandla mellan dessa enheter. De använder olika bägare för att mäta hur mycket något rymmer eller innehåller.

Eleverna tränar också på problemlösning i vardagsnära situationer kopplade till begreppen massa och volym. De resonerar om val av räknesätt och strategier för att lösa textuppgifter, samt övar på att använda blockmodellen som stöd för att tolka och lösa problem i flera steg. Eleverna använder begrepp som mer än och mindre än.

I FOKUS

  • mäta massa i kiliogram och gram
  • mäta massa i hektogram
  • mäta volym i liter och milliliter
  • problemlösning
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner och mål

Lektion 1 – Mäta i kilogram och gram

  • Kunna uppskatta och mäta massa i kilometer och gram.
  • Kunna läsa av vågar som visar skalor i kilogram och gram.
  • Kunna omvandla mellan enheterna kilogram och gram

Lektion 2 -Mäta i hektogram

  • Kunna uppskatta och mäta i massa i hektogram.
  • kunna läsa av vågar som visar skalor i kilogram och hektogram/gram.
  • Kunna omvandla mellan enheterna kilogram, hektogram och gram.

Lektion 3 – Problemlösning massa

  • Kunna lösa textuppgifter som handlar om massa.
  • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.

Lektion 4 – Mäta i milliliter

  • Kunna uppskatta och mäta volym i milliliter.
  • Kunna läsa av volym i olika bägare med gradering i milliliter.

Lektion 5 – Mäta i liter och milliliter

  • Kunna uppskatta och mäta volym i liter och milliliter.
  • Kunna läsa av volym i olika bägare med gradering i milliliter.
  • Kunna omvandla mellan enheterna liter och milliliter.

Lektion 6 – Problemlösning – volym

  • Kunna lösa textuppgifter som handlar om volym.
  • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.

Lektion 7 – Kunskapsloggen

  • Reflektera över och visa sin kunskap om massa och volym.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Längd och höjd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? vecka 46-47

Vad? Längd och höjd

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Mäta i meter och centimeter

  • Hur mäter vi med måttbandet?
  • Hur mäter vi med meterlinjalen?
  • Hur beskriver vi längden på bordet?
  • Är bordet kortare eller längre än en meter?
  • Min kompis säger att 100 cm är lika mycket som 1 meter. Stämmer det?
  • Finns det fler sätt att mäta längder?

Lektion 2 – Mäta i decimeter

  • Hur lång är kammen på bilen?
  • Min kompis säger att den är 11 cm stämmer det?
  • Hur kan ni göra för att ta reda på längden?
  • Kan ni beskriva längden med någon annan enhet?

Lektion 3 – Mäta i meter och kilometer

  • Vilka slags parker är det? Vad står det på skyltarna?
  • Finns det någon ledtråd i texten som kan hjälpa er att uppskatta hur långt det är?
  • Hur lång tid tar det att åka bil mellan parkerna?
  • Vad frågar David i pratbubblorna?
  • Vad står km för?
  • Vilken sträcka är mest rimlig 19 cm, 19 m eller 19 km?

Lektion 4 – Jämföra längd

  • Vilka barn finns med i tabellen. Hur länga är de?
  • Hur gör ni för att jämföra barnens längd?
  • Om ni exempelvis ska jämföra Oliver och Fatima, hur gör ni?
  • Vem är längst? Vem är kortast?
  • Kan ni ordna alla barnen i storleksordning från kortast till längst?

Lektion 5 – Problemlösning

  • Hur mycket garn har Elin från början?
  • Hur mycket använder hon?
  • Hur tar vi reda på hur mycket garn hon har kvar?
  • Min kompis föreslår att ni subtraherar 5 från 74 genom att skriva 74-5=69 cam. Håller ni med?
  • Hur gör vi för att subtrahera 74 cm från 5 m?
  • Hur kan vi visa med blockmodellen?

Lektion 6 – Kunskapsloggen

  • Vilka mätredskap kan vi använda för att mäta längd och höjd?
  • Vad behöver vi tänka på när vi mäter?
  • Kan ni visa ungefär hur lång en centimeter, en decimeter och en meter är?
  • Hur många centimeter är en meter?
  • Hur många centimeter är en decimeter?
  • Hur många decimeter är en meter?
  • Hur många meter är en kilometer?
  • Vad är viktigt att tänka på när vi jämför längd?
  • Vad är viktigt att tänka på när vi löser textuppgifter?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplade till längd och höjd. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån bilder och textuppgifter. De tränar även på att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp relaterade till att jämföra och mäta längd och höjd. De använder jämförelseord som längre, kortare, högre och lägre samt bygger förståelse för enheterna centimeter, meter, decimeter och kilometer.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De mäter med hjälp av olika mätredskap, tränar på att använda olika måttenheter och att göra omvandlingar mellan enheterna. De använder också olika räknemetoder för att lösa uppgifterna.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om hur de kan uppskatta, mäta och jämföra längd och höjd. Frågor som “Hur kan vi mäta det?” och “Finns det fler sätt att beskriva längden?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om längd och höjd på många sätt, bland annat genom att förklara hur de kan mäta och jämföra olika längder med varandra, samt genom att redovisa sin lösningar både muntligt och skriftligt. De använder olika uttrycksformer och visar till exempel konkret med mätredskap, ritar med blockmodellen och visar hur de omvandlar mellan olika måttenheter.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer i uppgifter kopplade till längd och höjd. Eleverna resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på att använda olika strategier för att omvandla och beräkna längd och höjd.
Eleverna kontrollerar och resonerar om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.

Geometri:
Eleverna uppskattar, mäter och jämför längd respektive höjd. De arbetar praktiskt och använder olika mätredskap och enheter som centimeter, meter, decimeter och kilometer. De tränar på att välja lämplig enhet beroende på situationen och får lära sig att omvandla mellan olika längdenheter.

Sannolikhet och statistik
Eleverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker, uppskattar och mäter längd och höjd i sin omgivning.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem kopplade till längd och höjd. De använder blockmodellen för att synliggöra uppgifter och lösa problem samt resonerar om hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Singma 1A och 1B har eleverna tränat på att uppskatta och mäta längs och höjd med både icke-standardiserade och standardiserade måttenheter, som centimeter och meter.

I detta kapitel fortsätter eleverna att uppskatta, mäta och jämföra längd och höjd i meter och centimeter. Måttenheterna decimeter och kilometer presenteras för första gången och eleverna tränar på att beskriva längre sträckor i både meter och kilometer. Eleverna introduceras till att göra enhetsomvandlingar och använda sammansatta enheter som meter och centimeter, samt kilometer och meter.

Eleverna gör många praktiska övningar där de får uppskatta och mäta längd och höjd på olika föremål i deras omgivning. De gör uppskattningar innan de mäter den faktiska längden för att få en känsla av vad de mäter och vilken måttenhet de bör använda. De tränar på att läsa av och använda olika mätredskap som linjal, måttband och tumstock. De läser även av längdangivelser i bilder och på enkla kartor samt längden på sträckor mellan två punkter. Dessutom tränar eleverna på att jämföra längd och höjd och använda begrepp som längre, kortar, högre och lägre. De möter situationer där de först behöver omvandla måtten på längd och höjd till samma enhet innan de jämför.

Kapitlet avslutat med textuppgifter som handlar om längd och höjd i vardagliga situationer. Eleverna använder blockmodellen för att synliggöra uppgifterna, omvandlar mellan enheter och väljer lämpliga räknesätt för att lösa dem.

I FOKUS

  • uppskatta och mäta längd och höjd
  • mäta i centimeter, meter decimeter
  • beskriva en sträcka i kilometer och meter
  • jämföra och omvandla längd
  • problemlösning
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Mäta i meter och centimeter
    • Kunna uppskatta och mäta längd och höjd i meter och centimeter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och centimeter.
  2. Mäta i decimeter
    • Kunna uppskatta och mäta längd och höjd i decimeter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och centimeter.
  3. Mäta i meter och kilometer
    • Kunna ange längd i kilometer och meter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och kilometer.
  4. Jämföra längd
    • Kunna jämföra längd som anges i olika enheter.
    • Kunna omvandla mellan enheter för att göra jämförelser.
  5. Problemlösning
    • Kunna lösa textuppgifter som handlar om längd och höjd.
    • Kunna omvandla till en gemensam enhet som ett led i att lösa uppgiften.
    • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.
  6. Kunskapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om längd och höjd.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.