Musik – åk 1, 2 och 3 – Sång i grupp

Ansvarig/Ansvariga: Jonas Karlhager
När, under vilka veckor? ht 2014

 

Vad?

Hur utvecklar vi både röst, nyfikenhet och intresse för sång?

 

Vi musicerar och sjunger för att eleven ska utveckla sig i att vara med i t.ex. band och körer. Här tränar vi också musik som en väg att meddela sig, lära sig om och använda sin röst, använda digitala verktyg och notation för minnet. Vi övar att lyssna smart så man fungerar i en grupp, band eller orkester.

 

Centralt innehåll:

• Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.

• Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.

• Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

• Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.

• Musiksymboler, bilder och tecken.

• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Hur?

Tillsammans med eleverna samtalar vi om och enas kring

Hur ska vi arbeta?

Under hösten provar vi sånger i olika stilar och på olika språk. Vi hittar teman och försöker hitta tillfällen att sjunga för en publik, det blir vår redovisning.

Vi hoppas att andra elever och våra familjer ska få del av vårt sångprojekt.

Varför?

Rösten är det instrument som ligger allra närmast till hands för alla. Rösten är den närmaste länken till sam-musicerande och en naturlig kontaktyta mellan människor. Rösten behöver träning för att fungera som bäst.

Övergripande mål från läroplanen 2.2

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • skapa en miljö där alla känner sig inbjudna till gemenskap med andra och där man samtidigt uppmuntras till att utveckla sin egen unika personlighet.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikhet.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna

Vi använder oss av Musikdagboken, ett skrivhäfte som eleven förvarar i musiksalen, där han/hon gör en självutvärdering i slutet på varje lektionstillfälle. Detta utifrån fyra enkla frågor: Vad har vi gjort? Vad var lätt? Vad var svårt? Vad kan jag förbättra?

Matematik – åk 3 – Beräkningar med subtraktion och addition

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Ayla Lannestedt

 

När, under vilka veckor?

v.35-v.45


Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Finns det olika metoder för att räkna ut samma tal?
I så fall, vilka olika metoder kan vi använda för att räkna ut samma tal?
Vilken metod fungerar för dig som enskild elev i addition och subtraktion?
Hur vet vi att det vi har räknat verkligen blev rätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

Förankring i kursplanens syfte:

Elevernas ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett intresse för matematik och tilltro till sin egen förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
Rimlighetsbedömning vid enkla bedömningar och uppskattningar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatets rimlighet.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Eleven kan föra och följa matematiska resonemang och val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Utgå från talen i mattebokens kapitel 1 och kapitel 4 (Nya Matematikboken 3A).
Repetera de grundläggande kunskaperna kring metoder för beräkningar från åk2.
Diskutera tillsammans i helgrupp, smågrupper och i par kring olika metoder för att lösa tal inom talområdet 0-100.
Eleverna delar med sig av sina olika tankesätt och resonemang och testa lösningar som andra använder sig i av i klassrummet.
Testa, för eleverna, nya metoder som tex. ‘BAR metoden’ från Singapore math i sina beräkningar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Screeningtester från boken “Att förstå och använda tal” kommer att genomföras v.37, resultaten sammanställs och presenteras i skolans ämnesgrupp för matematiklärare på skolan v.39.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v35-36 Addition, talområdet 0-99
Metoder: tiokompisar, tal par, uppdelning i tiotal och ental, tiotalsövergång med talkamrater, huvudräkning, tallinje och miniräknare.
v.37 Addition och subtraktion i talområdet 0-99
Metoder: tiokompisar, tal par, uppdelning i tiotal och ental, omgruppering, uppställning, tallinje, diskussion kring att välja rätt räknesätt i lästal
Vi spelar Ytazy med uträkning där eleverna måste presentera hur de tänker i svarsrutan.
No/Ma/Idrott ämnesintegrering och samarbetsövning, mattetal (addition, subtraktion, multiplikation, tallinje, uppskattning, bråk och lästal) om tallen och tallkottar ute i skogen.
Screening ‘Att förstå och använda tal’
v.38 addition och subtraktion med tiotalsövergång och omgruppering i talområdet 0-200
Metoder: omgruppering, uppställning, uppdelning i hundratal, tiotal och ental.
Färdighetsträning på nomp.se addition och subtraktion
v.39 sammanfatta kapitlet, repetition, träna mera/fördjupning.
v.40 färdighetsträna och befästa kunskaperna via nomp.se, lilla plus, tiokompisar och tvillingar ska vara befäst efter veckan.
v.41 Påbörjar arbetet med uppställningar i addition, utan minnessiffra
v.42 Uppställningar i addition med minnessiffra, koordinater med x och y-axlar för tex. kartor. Uppstart av äventyr som kombinerar No, Idrott och Matematik. Chiffer, kartor med koordinater och orientering ute.
v.43 Fortsättning på äventyret från v.42. Uppställningar i addition och subtraktion med och utan växling.
v.45 Avsluta kapitlet med uppställningar (addition och subtraktion)
Avsluta området Beräkningar med naturliga tal.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att kunna använda olika strategier för olika problem är inte bara koncentrerat till matematik, det är så vi alla tar oss genom livet. Matematik övar logiskt tänkande och kan förklarar vardagsproblem som eleverna ställs inför.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Lemshaga Akademi arbetar i ständig utveckling, genom att införliva nya arbetsmetoder och ta till sig ny forskning strävar vi efter att följa med och ligga i framkant i alla vår undervisning. Eleverna är med och testar och tar till sig nya metoder för kunskapsinhämtning och är på så vis med och skapar sin egen, skolans och inte minst samhällets utveckling genom logiskt tänkande, kritiskt granskande och nyfiket informationssökande.

Matematik – åk 3 – Geometri och teknik (2D/3D)

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Ayla Lannestedt


När, under vilka veckor?

v.45-46


Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är 2D och 3D?
Hur ser figurer i 2D och 3D ut?

Vilka former kan vi skapa i 2D och 3D?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga


Förankring i kursplanens syfte:



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:


Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor och volymer.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Beräkningar på berörda sidor i matteboken.

Konstruktioner i 2D och 3D med tandpetare och ärtor.
Rita 2D och 3D figurer och avbilda konstruktioner i 2D och 3D.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Arbetsprocessen för konstruktioner i 2D dokumenterar eleverna själva i en presentation i Google presentationer.

3d konstruktionerna avbildas på rutigt papper och samlas i pärmen bakom fliken matematik.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Måndag v.45
Repetera de geometriska formernas namn från åk2, rita dem på en gemensam affisch där form och namn framgår, sätt upp i klassrummet.
Bygg 2D (platta former) med kikärtor och tandpetare. Eleverna följer arbetsgången som finns förberedd och dokumenterar själva i en presentation via Classroom. (se dokumentation längre ner i Lpp’n)
Plocka isär konstruktionen, återvinn tandpetare till framtida projekt, samla kikärtor (Ayla skänker dem till hönorna hemma hos sig, de blir mat åt hönorna)
Fredag v.45
Vad är 3D?
Repetera de geometriska kropparnas namn från åk2, samla dem på en affisch där form och namn framgår. Vad är skillnaden mellan form och kropp?
Skapa 3D figurer bestående ev geometriska kroppar med tandpetare och gula ärtor.
Måndag v.46
Arbeta med geometriska kroppar, hörn, kanter, sidor och sidytor i matteboken.
Fredag v.46
Genomgång av hur man kan rita 3D bilder på rutigt papper.
Eleverna testar själva att rita kuber på rutigt papper.
Rita av din konstruktion i 3D på rutigt papper, räkna antal kanter, hörn och sidytor i din konstruktion.
Plocka isär konstruktionen och återvinn tandpetare till framtida projekt, samla ihop gula ärtor (Ayla skänker dem till hönorna hemma hos sig, de blir mat åt hönorna)



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:


Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Det gick väldigt bra att bygga med ärtor och tandpetare, eleverna var väldigt fokuserade och tyckte att uppgiften var rolig. Det syntes tydligt och några har bekymmer med finmotoriken.
Att inte berätta att de skulle rita av sina konstruktioner när de började bygga gjorde att eleverna tog ut svängarna i konstruktionerna och det gav dem en utmaning när de skulle rita av. Det sammanföll väl med att de som kunde bygga avancerade konstruktioner också hade förmågan att avbilda mer komplexa byggen. De bygge på den nivån de sen också kunde avbilda utom enstaka undantag.



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Gula ärtor som legat i blöt över natten var bättre byggmaterial än konserverade kikärtor. Kikärtorna delade mycket lättare på sig och var oproportionerliga tunga i förhållande till tandpetarna.


Eventuell pedagogisk dokumentation:

En elevs presentationen där de har dokumenterat hypoteser, metod, resultat, slutsats, reflektion och utvärdering. Presentation är gjord i google presentationer, eleven har arbetat via ipad och uppgiften delades ut i classroom till alla elever.

Klicka för större bild



Klicka för större bild



Klicka för större bild



Klicka för större bild



Klicka för större bild



Klicka för större bild


Klicka för större bild


Klicka för större bild


Klicka för större bild


Klicka för större bild

Matematik – åk 3 – Multiplikation och division (del 1)

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Ayla Lannestedt

 

När, under vilka veckor?

v.47-49

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur fungerar multiplikation?
Vilka likheter finns det mellan multiplikation och addition?
Hur hänger multiplikation och division ihop?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

eleverna:

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

kan använda modern teknik som ett verktyg för skapande och lärande.

Förankring i kursplanens syfte:

eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
föra och följa matematiska resonemang

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer
Strategier för matematiskt problemlösning i enkla situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan lösa enkla problem i närvara situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda Nya Matematikboken 3A kap. 4 och kap.5 (s.48-70)
Praktiskt material ur matteskåpet, Scratch Jr och arbetskort med extrauppgifter inom området.
Maja som har rytmik i klassen arbetar med ramsor och sånger för att lära sig multiplikationstabellerna varje vecka på rytmiklektionerna som är inkluderade i mattelektionerna.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi använder oss av formativ bedömning under alla lektioner och summativ bedömning via en diagnos v.49 i matteboken. Eleverna använder de hjälpmedel de själva skapat (multiplikationsrutan) i deras fortsatta arbete.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.47 vi arbetar med praktiska hjälpmedel kring multiplikation, kort, bräden, siffersnurror, spel och pussel. Eleverna roterar på stationerna under två lektioner.
Räknar s.48-52 i matteboken.
v.48 Rätta matteläxan med hjälp av facit.
Räkneproblem med multiplikation gemensamt i samlingen. Programmera en bild i Scratch jr utifrån en givet multiplikation.
ex. 4×5 =20 fyra grisar med fem fläckar på varje, det är totalt 20 fläckar.
v.49 Matteboken s.50-70 i elevernas egen takt.
Programmera klart i Scratch jr från v.48
Vi skapar en “multiplikationsruta” med tabellerna från 1-10 i ett koordinatsystem.



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eleverna har tidigare (i åk2) mött multiplikationens grunder i tabellerna 1,2,5 och 10. Vi bygger vidare på deras kunskaper och möter deras intresse och egna mål utifrån deras IUP’er om att lära sig fler multiplikationstabeller.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi urforskar ämnet tillsammans, bygger undervisningen på elevernas frågor och intresse. Vi skapar och lär oss i elevaktuella material så som appen Scratch jr på elevernas iPad.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eleverna har själva satt upp multiplikation som sina mål i IUP sen åk2 och de hade med sig ett stort intresse för ämnet. Att använda Scratch jr var både roligt och kunde tydliggöra betydelsen av de olika uträkningarna. 

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Tydligt uttrycka att 3×8 är tre stycken åttor (8+8+8) för att öka förståelsen tidigt och inte öva in tabellerna som en utantill kunskap.


Eventuell pedagogisk dokumentation:

Vi startade upp med praktiskt material i olika stationer. Väldigt uppsakattat av eleverna och de lärde fort känna material som de själva kunde återvända till under arbetets gång.


Vi använde Scratch jr för att programmera multiplikation och öka förståelsen, här se vi 5×7, fem barn har sju bollar.
Vi skapade ett koordinatsystem för multiplikationstabellerna, det var lätt att se att flera uträkningar får samma svar och vi kunde även utröna vilka multiplikationer vi behövde öva mest på “den kritiska kvadraten”
Eleverna har egna “multiplikationsrutor” i sina bänkar och kan använda dem vid fortsatt arbete.

Matematik – åk 3 – Klockan, analog och digital tid

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Ayla Lannestedt

 

När, under vilka veckor?

v.50-v.4

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Kan du klockan?
På vilket sätt är klockan matematik?
När i ditt liv behöver du kunna klockan?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Efter avslutat ämnesområde ska eleverna kunna
använda modern teknik som ett verktyg
använda matematiskt tänkande i vardagslivet

 

Förankring i kursplanens syfte:

Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder.



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter, mätning av tid med vanliga och äldre måttenheter.
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utgår från eleverna behov av klockan i vardagen, läser tider på schemat för varje dag, resonerar kring lektioners längs och skillnader i längd. Vi diskuterar olika tillfällen när eleverna har behov av att läsa av klockan, både analog och digital (självständig hemgång, övergång mellan lektioner, träningar, sovtider osv.)
Vi använder oss av kap 7 i Nya Matematikboken.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna står själva för bedömningen, kommer de i tid, vet de vad klockan är?
Den summativa bedömningen sker med hjälp av diagnosen i kap.7 och skriftliga läxor kring busstidtabeller för självständig hemgång.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.50 uppstart med Maja på rytmiken, vi använder sången om femmans tabell för att omvandla den analoga klockans tid till digital tid.
Vi räknar s.98-99 i matteboken.

 

v.51 Praktiskt arbete med den stora klockan vi lägger på mattan och fortsatt arbete i matteboken s.100-101.
Klockspel och pussel, uppgifter på nomp.se för att befästa kunskaperna.

 

v.2 Busstidtabeller, genomgång och forskande i små grupper kring aktuella busslinjer och tider i förhållande till skoltider och självständig hemgång.
Läxa att ta reda på vad elevernas närmaste busshållplats heter och vilket bussnummer som går dit.

 

v.3 Fortsatt arbete med busstidatbeller, vi ritar bussar med rätt nummer och djupdyker i aktuella busstidtabeller.

 

v.4 Diagnos kap.7 och fördjupningsarbete kring klockan i form av problemlösning.



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eleverna förbereder sig inför övergången mellan åk3 och åk4 där eget ansvar kommer att bli en större del av elevernas vardag både i skolan, hemma och övergången däremellan.

Matematik – åk 3 – Mäta längd och omkrets

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Ayla Lannestedt

 

När, under vilka veckor?

v.1-v.2


Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur hänger enheterna m, dm, sm och mm ihop?
Hur mäter man längd och omkrets? Viken är skillnaden?
Vad innebär det att uppskatta längden eller omkretsen på något?
Vilka olika material och hjälpmedel finns det som du kan ta hjälp av när du ska mäta?


Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.



Förankring i kursplanens syfte:

använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd.



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer
Jämförelse, uppskattning och mätning av längd med vanliga måttenheter.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta intensivt under två heldagar i v.1.
Utgångspunkten är en 1m lång linjal, elevernas egna kroppar (som de ska mäta) och mattebokens s.92-97 stöttar arbetet.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?



Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.1
Torsdag: Genomgång av sambandet mellan m,dm,cm och mm
Praktisk uppgift – skapa din egen 1 meter måttband av rutigt papper, markera dm.
Använd ditt måttband för att mäta olika längder på din kropp (se bilaga 1a i den ped. dokumentationen)
Räkna s.92-94 i matteboken
Fredag: Genomgång av skillnaden mellan längd och omkrets.
Praktisk uppgift – använd ett måttband med m, dm, cm och mm utmärkt och mät omkretsen på olika delar av din kropp (de bilaga 1b i den ped. dokumentationen)
Räkna s. 95-97 i matteboken