Addition och subtraktion 0 till 10 000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 38-40

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
• Hur mycket pengar sparar Anna?
• Hur mycket mer pengar sparar Tom?
• Vad betyder mer än?
• Hur mycket pengar sparar Tom?
• På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 2
• Hur många biljetter såldes i förväg?
• Hur många biljetter såldes på konsertdagen?
• Hur tar vi reda på ungefär hur många som såldes sammanlagt?
• Hur kan vi avrunda talen?
• Hur räknar vi ut exakt hur många biljetter som såldes?

Lektion 3
• Hur många människor bor i staden från början?
• Hur många människor flyttar till staden?
• Hur tar vi reda på ungefär hur många som bor i staden nu?
• Hur räknar vi ut exakt hur många som bor i staden?

Lektion 4
• Vilken metod använder ni för att räkna ut summan?
• På vilka olika sätt kan vi addera?
• Kan ni räkna ut summan med huvudräkning?
• Använder ni samma metod till alla uppgifterna?

Lektion 5
• Hur många kvinnor är det?
• Hur många män är det?
• Hur många fler kvinnor än män är det?
• Hur tar vi reda på skillnaden?
• Ska vi addera eller subtrahera?

Lektion 6
• Hur mycket pengar behövs till klasskassan?
• Hur mycket har de redan samlat in?
• Hur tar vi reda på ungefär hur mycket som saknas?
• Hur kan vi räkna ut exakt hur mycket som saknas?
• Vad gör vi om entalen inte räcker vid uppställning?

Lektion 7
• Hur många personer anmäler sig till tävlingen?
• Hur många är barn?
• Hur kan vi avrunda talen?
• Hur ska vi ta reda på hur många som är vuxna?
• Vilket räknesätt ska vi använda?
• Vad kan vi göra om entalen och tiotalen inte räcker vid uppställning?

Lektion 8
• Vilka metoder använder barnen för att subtrahera?
• Hur många olika strategier är det?
• Finns det fler metoder för att subtrahera?
• Vilken metod är mest effektiv?

Lektion 9
• Hur många chokladkakor bakar bagaren?
• Hur många havrekakor bakar bagaren?
• Hur många kakor sålde bagaren?
• Kan vi synliggöra problemet med blockmodellen?
• Vad behöver vi börja med att räkna ut för att ta reda på hur många kakor som är kvar?

Lektion 10
• På vilka olika sätt kan vi addera ental, tiotal, hundratal och tusental?
• På vilka olika sätt kan vi subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental?
• Hur adderar vi med växling?
• Hur subtraherar vi med växling?
• Vilka olika strategier kan vi använda vid huvudräkning?
• Vilka olika strategier kan vi använda vid problemlösning?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter problem, i vardagsnära situationer, som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och visar olika sätt att lösa problemuppgifterna.
Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av positionssystemet när de adderar och subtraherar tusental, hundratal, tiotal och ental.
Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder vid addition och subtraktion, bland annat olika huvudräkningsstrategier, samt att använda additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av tiobasmaterial. Resonemangsförmågan Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen addition och subtraktion, samt på att beskriva valda strategier. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.
Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel att visa med konkret material, blockmodellen och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer.
Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.
Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning, överslagsräkning och skriftliga metoder samt digitala verktyg, för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på hur uppgifterna ser ut, och resonerar om metodernas lämplighet. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.
Algebra
Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och utvecklar förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet. Eleverna tränar på att läsa likheterna i sitt sammanhang.
Problemlösning
Eleverna tränar på olika strategier för att lösa problem i flera steg utifrån vardagsnära situationer. Eleverna möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa textuppgifter. Eleverna tränar på att formulera egna uppgifter och frågor kopplade till textuppgifter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
I kapitel 2 fortsätter eleverna att arbeta med addition och subtraktion i ett utökat talområde. De använder metoder som de mött tidigare och visar dessa med hjälp av tiobasmaterial. Eleverna adderar och subtraherar fyrsiffriga tal, både med och utan växling. De tränar också på att använda och välja olika huvudräkningsstrategier och att använda avrundning för att bedöma rimligheten i sina svar. Eleverna löser vardagsnära problemuppgifter som kräveruträkningar i flera steg. De använder blockmodellen som stöd när de löser uppgifterna och tränar på att följa en viss struktur vid problemlösning.

I FOKUS
• addera ental, tiotal, hundratal och tusental
• addition med växling • subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental
• subtraktion med växling
• olika strategier vid addition och subtraktion
• problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner och mål

1 Addition utan växling s. 36 s. 30
• Kunna addera ental, tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning utan växling.
2 Addition med växling  s.39 s. 32
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
3 Addition med växling s.42 s.34
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental och tiotal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
4 Välja strategi – addition s.46 s.36
• Kunna välja lämpliga huvudräkningsstrategier vid addition.
• Kunna förklara och använda olika additionsstrategier.
5 Subtraktion utan växling s. 49 s.38
• Kunna subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning utan växling.
6 Subtraktion med växling s.52 s. 40
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
7 Subtraktion med växling  s.55 s. 42
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal och hundratal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
8 Välja strategi – subtraktion s. 58 s. 44
• Kunna välja lämpliga huvudräkningsstrategier vid subtraktion.
• Kunna förklara och använda olika subtraktionsstrategier.
9 Problemlösning  s. 61 s. 46
• Kunna lösa textuppgifter med addition och subtraktion.
• Kunna lösa problem i flera steg.
10 Kunskapslogg s. 64 s. 50
• Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 10 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Talen till 10 000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 36-37

Vad? Talen till 10 000

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1
• Hur många äpplen är det i varje låda/stapel?
• Hur många hundratal bildar ett tusental?
• Hur många äpplen är det i tio staplar?
• Hur många tusental är ett tiotusental?
• Kan ni se något mönster?
• Min kompis säger att det går snabbare att räkna om man räknar tusen steg i taget. Håller ni med?

Lektion 2

• Hur många körsbär finns det i varje låda/stapel?
• Hur många ligger det i rader och löst bredvid?
• Hur många siffror finns det i 2 345?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Vilket värde har varje siffra i talet?
• På vilka olika sätt kan vi visa talet?

Lektion 3

• Hur kan vi jämföra massan på flodhästen och elefanten?
• Kan vi använda tiobasmaterial för att jämföra massan? Finns det fler sätt?
• Hur mycket väger flodhästen? Elefanten?
• Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental är 2 500 och 5 800?
• Vad kan vi börja med att jämföra?
• Min kompis säger att hon kan avgöra vilket djur som är tyngst respektive är lättast genom att titta på de två första siffrorna i talen. Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 4

• Kan ni se något mönster i talföljderna?
• Kan ni beskriva talmönstret?
• Vilka tal saknas?
• På vilka olika sätt kan ni visa talföljderna?

Lektion 5

• Hur långt är det exakta avståndet mellan Stockholm och Reykjavik?
• Varför tror ni Samir säger 2 000 km?
• Varför tror ni att Fatima säger 3 000 km?
• Var på tallinjen ligger 2 135?
• Hur kan vi avrunda 2 135?

Lektion 6

• Hur mycket kostar väskan/hjälmen/cykeln?
• Hur kan vi avrunda och räkna ut ungefär vad David handlar för sammanlagt?
• Vad kostar sakerna ungefär?

Lektion 7

• Hur visade egyptierna talet 3 412?
• Kan ni gissa vad varje talsymbol står för?
• Vilket är det andra talet som visas?

Lektion 8

• Hur kan vi räkna antal upp till 10 000?
• Hur skriver vi fyrsiffriga tal med siffror?
• Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal?
• Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
• Vad är en talföljd?
• Hur avrundar vi tal till närmaste tusental, hundratal och tiotal?
• Hur använder vi överslagsräkning?
• Hur kan andra talsystem se ut?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur olika talsystem för historiska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppet avrundning.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda grupper om tusen, använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal, samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 10 000 och tränar på att dela upp dem i tusental, hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal, hundratal och tusental. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental, samt bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de arbetar med egyptiernas talsymboler och talsystem. Eleverna jämför egyptiernas talsystem med vårt positionssystem. Eleverna tränar på att använda talen 0 till 10 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang. De använder avrundning och överslagsräkning som metod för beräkningar.

Algebra
Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder, samt fortsätter talföljder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar eleverna med talområdet 0 till 10 000. Kapitlet inleds med att de utforskar, läser och skriver för att lära sig känna igen talen upp till 10 000. De tränar på att räkna stora antal genom att bilda grupper om 1 000 som de räknar stegvis. Eleverna utvecklar sina kunskaper om positionssystemet och använder tiobasmaterial för att räkna och dela upp fyrsiffriga tal i tusental, hundratal, tiotal och ental. De visar talens uppdelning med hjälp av positionstabeller och talcirklar. Eleverna använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal och de beskriver även mönster och gör klart talföljder.

Eleverna tränar också på att avrunda till närmaste tiotal, hundratal och tusental med tallinjen som stöd. De använder avrundning i vardagliga sammanhang och gör överslagsberäkningar. Eleverna lär sig mer om den historiska utvecklingen av tals representationer och jämför egyptiernas talsymboler och deras sätt att bilda tal med dagens symboler och postionssystem.

I FOKUS
• räkna och skriva talen till 10 000
• tusental, hundratal, tiotal och ental
• jämföra och storleksordna tal
• beskriva och göra klart talföljder
• avrundning och överslagsräkning
• talens historia

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner och mål

1.Räkna till 10 000

• Kunna räkna och känna igen talen till 10 000.
• Kunna bilda tusen för att räkna antal.
• Kunna räkna antal stegvis.

2. Tusental, hundratal, tiotal och ental

• Bygga förståelse för positionssystemet.
• Kunna dela upp tal i tusental, hundratal, tiotal och ental.
• Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

3. Jämföra och storleksordna tal

• Kunna jämföra tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental.
• Kunna visa jämförelser med symbolerna > och <.
• Kunna storleksordna tal.

4. Talföljder

• Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
• Kunna fortsätta talföljder.

5. Avrunda tal

• Kunna avrunda tal till närmaste tusental.
• Kunna använda symbolen ungefär lika med, ≈.
• Kunna placera ut tal på tallinjen.

6. Avrundning och överslagsräkning

• Kunna avrunda tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda avrundning för att göra ett rimligt överslag.
• Kunna placera ut tal på tallinjen.

7. Historiska talsymboler

• Förstå hur tidiga kulturer visade tal.
• Utveckla förståelse för andra talsystem.
• Förstå nollans betydelse i positionssystemet.

8. Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 10 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Massa

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 35

Vad? Massa 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Vilka olika föremål ser vi på bilden? Är de lätta eller tunga?
Ungefär hur mycket väger varje föremål?
Är 100g mer eller mindre än 1 kg?
Hur mycket bönor ska vi hälla på fatet för att det ska väga ungefär 100 g?

Lektion 2

Hur kan vi ta reda på vad mangon och mjölpåsen väger?
Ser ni någon skillnad mellan de två vågarna?
Hur mycket väger mangon?
Hur mycket väger mjölpåsen?
Vilken väger mest?

Lektion 3

Hur kan vi jämföra massan av de båda lådorna?
Vilka ord använder vi när vi jämför?
Vilken symboler använder vi när vi jämför?
Vilken låda väger mest?
Hur stor är skillnaden i massa?
Vilket räknesätt använder vi för att ta reda på det?

Lektion 4

Vad ska vi ta reda på?
Vad vet vi om skålen och vindruvorna?
Hur kan vi ta reda på vad vindruvorna väger?
Vilket räknesätt ska vi använda?
Hur kan vi visa det med blockmodellen?

Lektion 5

Hur mäter vi massa i gram?
Hur mäter vi massa i kilogram?
Vad är det för skillnad mellan gram och kilogram?
Hur kan vi jämföra massa?
Vilka ord använder vi när vi beskriver och jämför massa?
Hur kan vi använda blockmodellen som stöd vid problemlösning?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna formulerar och löser problem kopplade till massa, samt värderar valda lösningsstrategier som t handlar om massa och använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna.

Begreppsförmågan
Eleverna möter begrepp som massa. lättare, tyngre, kilogram och gram. De utforskar och resonerar om begreppens innebörd, samt tränar på att använda dem i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan
Eleverna lär sig olika metoder för att mäta och jämföra massa. De jämför och uppskattar massa genom att hålla föremål i händerna, samt läser av och mäter massa med hjälp av olika slags vågar. De tränar även på att använda olika slags vågar. De tränar även på att använda olika beräkningsmetoder för att lösa textuppgifter med addition och subtraktion.

Resonemangsförmågan 
Eleverna tränar på att beskriva och resonera om hur de löser uppgifter som handlar om massa. De lyssnar och följer även kompisars resonemang och diskuterar olika strategier. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och ” På vilka olika sätt kan vi jämföra?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna uttrycker sina tankar om massa på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material eller genom att rita med blockmodellen.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal inom talområdet 0 till 1000 i uppgifter som handlar om massa.Eleverna använder addition och subtraktion för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. Eleverna bedömer rimligheten i sina uppskattningar och kontrollerar sina svar genom att väga och mäta massan.Eleverna tränar på avrundning till hela kilogram när de läser av vågen.

Geometri
Eleverna tränar på att uppskatta, jämföra och mäta massa. De bygger förståelse för enheterna kilogram och gram och hur de används vid mätning av massa, samt för hur olika vågar används som mätinstrument.

Sannolikhet och statistik
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till massa. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa textuppgifter och de använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna och kontrollera sina svar.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till massa. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa textuppgifter och de använder blockmodeller som stöd för att lösa uppgifter och kontrollera sina svar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Kapitel 6 arbetar eleverna vidare med begreppet massa utifrån den grund som lades i Singma 1B. Kapitlet inleds med att eleverna introduceras till enheten gram. De tränar på att uppskatta massa, samt att väga lätta föremål och anger massa i gram. Därefter arbetar de med både gram och kilogram och resonerar om när vi använder de olika enheterna. De tränar på att jämföra massa och att väga olika föremål, samt att läsa av såväl manuella som digitala vågar. Kapitlet innehåller flera praktiska moment där eleverna för öva på att uppskatta, mäta och resonera om massa.

I slutet av kapitlet tränar eleverna på problemlösning i vardagsnära situationer kopplade till begreppet massa. De resonerar om val av räknesätt och strategier för att lösa textuppgifter, samt övar på att använda blockmodellen som stöd för att tolka och lösa olika slags uppgifter.

I fokus
– mäta massa i gram
– mäta massa i kilogram
– jämföra massa
– problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Mäta massa i gram:
    • Kunna uppskatta och mäta massa i gram.
    • Förstå att enheten gram är mindre än enheten kilogram.
  2. Mäta massa i kg och g
    • Kunna uppskatta och mäta massa i kilogram och gram.
    • Kunna läsa av vågar sam visar skalor i gram och kilogram.
  3. Jämföra massa
    • Kunna jämföra massa av olika föremål.
    • Kunna använda vanliga jämförelseord.
  4. Problemlösning
    • Kunna lösa textuppgifter som handlar om massa.
    • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.
  5. Kunskaplogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om massa.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Saturnus välkomstbrev

Välkomna tillbaka efter en lång och härlig sommar!

I år ser vi fram emot ett spännande och lärorikt år i Villan.
Nytt för i år är att eleverna kommer att ha slöjd- och musiklektioner.
Johannes Sterneby kommer att arbeta tillsammans med oss i vårt arbetslag under den här terminen. Han vikarierar för Nils Hernsjö, som är föräldraledig den här terminen.

Första skolveckan
På måndag den 19 aug ses vi i amfiteatern kl 9 för en uppstartssamling. Vi sitter tillsammans klassvis. Sedan går vi till Villan för att klippa bandet och inviga vårt nya hus. Alla föräldrar är välkomna att följa med dit, men ni kan tyvärr inte få följa med in. Då vill vi rå om eleverna själva.
Skoldagen avslutas kl 13 och därefter ansvarar vi lärare för eleverna fram till fritids. Kl 14.15 är det mellis.

Tisdagen är vi på skolan. Vi kommer överens om våra gemensamma regler och gör oss hemmastadda i Villan. Vi har vår första bildlektion.

Under onsdagen kommer vi att ha en utflyktsdag och då åker vi till Björkvik. Tag med lunchmatsäck och kläder efter väder. Tag gärna med en frukt, men ingen sötsak. Vi är tillbaka till mellis. Vi kommer inte att ha bad denna dag, eftersom vi behöver kolla elevernas simkunnighet innan. Detta kommer vi att göra i början av terminen.

Torsdagen är vi på skolan. Då förbereder vi bl a inför vår vandring till fornborgen på Lemshaga.
En vandring som blir uppstarten till läsårets historieprojekt.

Fredag: Vi vandrar till fornborgen. Matsäck får vi från skolan. Tänk på kläder efter väder! Tag med en vattenflaska.

 

Allmän information

I-pads –  Vi har några hörlurar som eleverna kan låna men de elever som vill får gärna ta med sig ett par egna hörlurar som de kan använda i skolan.

Avtal – Alla elever behöver lämna in en ny lapp kring ”Avtal om datoranvändning” och “Självständig hemgång”  (finns på hemsidan “Praktisk info”).

Skolmaterial – Skolan ser till att eleverna har det skolmaterial de behöver (tex pennor, sudd osv). Vi vill inte att de har med sig eget material eftersom det tar för mycket fokus. Däremot önskar vi att eleverna har med sig en plast eller pappersmapp som eleven kan ha sin läsläxa i för transport mellan skola och hem.

Besök av vårdnadshavare –  Ni är mycket välkomna att hälsa på oss i skolan. Vi tänker att ni är experter inom något område och därför vill vi ta vara på er kompetens. Kanske du kan berätta om ditt yrke eller bidra på något annat sätt i våra projekt? Vid besök i klassen är du en del av klassen vilket medför att du deltar och är närvarande i det vi arbetar med och finns som stöd för hela klassen.

Schema – Schemat ligger på Schoolsoft.

Ledighet – När ni önskar ledighet görs en ansökan direkt på Schoolsoft.

Kontakt med oss pedagoger – Vårt fokus är att vara närvarande med barnen, vilket gör att vi inte alltid har möjlighet att svara i telefonen. Ni når oss bäst på mail eller direkt efter skoldagen. Är det akut ber vi er kontakta expeditionen som i sin tur kontaktar oss.

Projekt – Under läsåret kommer vi att ha ett projekt tillsammans med Ingarö Hembygdsförening.
I våras lyckades vi boka in en mycket populär dag på Skansen: Gammaldags skoldag, den 5 sept. Vi hoppas få en givande dag då vi samlar information och upplevelser till vårt historieprojekt. Denna dag kommer att kosta 60 kr per elev som vi samlar in senast den 30 augusti.

Föräldramöte blir den 12 sept kl 17.30-19. Då berättar vi mer om läsårets innehåll.

Utvecklingssamtal – Eftermiddag den 23 sept och heldag den 25 sept. Tider läggs ut på school soft två veckor innan.


Fritids/klubben info

Alla behöver lämna in lappar om självständig hemgång (Även om ni tidigare har fyllt i den)
Här kommer viktig information gällande Saturnus fritids.

Saturnus-brev

Sommarläxan
I sommar vill vi att du funderar över en plats som får dig att må bra. Kanske är det på havet, i skogen, i ditt rum eller kanske är det lantstället ni brukar vara på? 

Skicka ett mejl med en bild på den platsen som du gillar. Skriv och berätta om varför du gillar den platsen och varför den får dig att må bra.

Vi ses på måndag!

Cissi, Sara, Vincent och Johannes

Saturnus sommarhälsning v.24

Hej alla fantastiska Saturnus familjer,

Nu är sommarlovet äntligen här, vi önskar er alla ett underbart sommarlov med mycket bad, lek och nya upplevelser tillsammans med familj och vänner.

När vi ses igen efter sommaren så har vi äntligen tagit oss till Storgården och är de nya Jupiter på Lemshaga. Ett fantastiskt gäng som kommer möta nya utmaningar, kompisar och lärare. Tillsammans kommer vi att lyckas.

Vi hoppas alla har hunnit ta del av det mail som har gått ut till er alla föräldrar i Saturnus. Ang klassindelningen samt vilken mentor som du kommer att träffa under utvecklingssamtalet. Klassindelningen har utformats av Lena, Ingela och Camilla utifrån era önskemål under utvecklingssamtalet samt de önskemål som några av er gjort till oss mentorer via mail. Eleverna har även fått möjlighet att skriva små lappar där de har fått önska kompisar. Vi har självklart tittat på dessa men ibland så har man kanske inte fått alla sina önskemål då vi har 48 elevers önskemål och förutsättningar för att lyckas att ha i åtanke då vi gör indelningen.

Vi vill även passa på att tacka för alla de fina ord, presenter och blommor som vi fick er föräldrar och elever under avslutningen.

  

Forntiden – teater

Under onsdagen gjorde eleverna en fantastisk föreställning som trollband många av eleverna på Mellangården. Vi har fått höra från både lärare och elever hur bra de tyckte vi hade jobbat med vår teater om forntiden. Som ni hörde under avslutningen så har delar av teatern även filmats och förhoppningsvis så kommer ni alla få ta del av teatern via mail.

Hallen

Glöm inte att gå igenom korgen i hallen och ta hem allt från din hylla. Allt som är kvar kommer att förvaras en kort tid i säckar hos Jörgen därefter kommer de gå vidare.

Ser fram emot att ses igen efter sommaren,

Camilla, Ingela, Pernilla och Nils

 

Saturnus veckobrev v. 22

Hej alla Saturnus familjer,

Den här veckan har inte varit så lång bara tre dagar. Så blir ett kortare infobrev inför nästa vecka och en liten kort återblick.

Ansvar och inflytande

Nya elever på besök

Dagen hade äntligen kommit då våra nya klasskompisar skulle komma på besök. Eleverna var väldigt uppspelta och nyfikna inför dagen. Nya gränser för en dag och nya kompisar att lära känna och visa runt på skolan. Det var mycket att ta in denna dag vilket självklart blev olika för alla. Nästa termin är vi en del av Storgården som Jupiter (åk 4).

Tillsammans med våra nya klasskompisar fick under SV lektionen skriva brev till våra nya lärare, lektionen hölls även av vår nya mentor och Svenska lärare Catrin.

 

Vi fick under MA lektionen tillsammans med Camilla hitta på olika lösningar tillsammans för att visa hur ett problem kan lösas på olika sätt. Eleverna löste uppgifterna med hjälp av Visible thinking rutinerna, “Think Par Share” samt “Microlab” för att alla ska få möjlighet till lika mycket talutrymme.

 

Tillsammans med Gottis fick vi sammarbeta och leka tillsammans för att skapa rörelseglädje med våra nya kompisar.

Vi fick säga hej till Krister vår nya idrottslärare som gick förbi på gården. Vi fick även träffa Miche som berättade lite om klubben för oss alla. Därefter fick vi äta lunch tillsammans nere vid grillplatsen vid Lemshagasjön.

Hem och skola

Läxa
  • Vi vill att ni fortsätter läsa lite varje dag och samtala om vad ni läst tillsammans med en vuxen. Använd gärna våra lässtrategier till hjälp.
Nästa vecka:

Måndag: Vanlig skola, Ni har möjlighet att se ert barns nationella prov 14.30-16 se tider på school soft om du ännu inte bokat in dig!
Tisdag: Friluftsliv idag går vi tillsammans på en liten utflykt där alla får ta med sig ett litet fika, smörgås/frukt och något att dricka.
Onsdag: Idrott. Dag före röd dag fritids stänger 15.00
Torsdag: Sveriges nationaldag
Fredag: Skolan stängd (fritids har planeringsdag) Alla elever lediga!

Blänkare:
Teaterföreställning “Forntiden” 12/6

Ta med kläder till vår teater under nästa vecka så allt finns på plats inför vår föreställning den 12/6 för hela Mellangården. Samt så att alla hinner öva med sina scenkläder.

Påminnelse – läseboken “Nyckeln till skatten”

Vi vill nu påminna elever och föräldrar om att lämna tillbaka läseboken, Nyckeln till skatten. Om boken inte lämnas tillbaka kommer ni att debiteras kostnaden för boken. Så ta med boken snarast!

11/6 Friluftsdag

Vi kommer tillsammans hela Mellangården leka och äta lunch på IP.

13/6 Skolavslutning

Vi ses i Amfiteatern kl.9.00. Därefter ses vi utanför Villan för en gemensam fika, de som vill bakar något gott till denna dag. Fritids är öppet enligt vanliga tider för de som är i behov av omsorg.

Tack för den här veckan,

Camilla, Ingela, Nils och Pernilla