Svenska – åk 3 – Författarporträtt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg

När, under vilka veckor? V.4-7

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka böcker tycker vi om? Vem eller vilka har skrivit dem? Vilka författare känner vi till?
Vad vet vi om dessa författare? Kan vi inspirera varandra genom att berätta om böcker vi tycker om?

Övergripande mål från LGR11 2.2:



Förankring i kursplanens syfte:



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Du ska känna till några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Du ska kunna söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare.
Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Du ska utveckla förmågan att skriva på dator.


Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och

mottagare.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat

urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar,egna formuleringar och viss användning av ämnes specifika ord och begrepp.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi samlar fakta om vår författare. Vi väljer en författare som skriver böcker som vi gillar. Vi lär oss använda keynote som redovisningsform. Vi samlar fakta, bilder och skapar en keynote som vi använder när vi redovisar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna gör en keynote som de ska använda när de redovisar sitt författarporträtt.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V.4

Vi bestämmer vilken författare vi vill berätta om. Vi tar reda på fakta om författaren, vi letar bild. Vi öppnar en keynote där vi skapar en mall för presentationen. Vi bestämmer vad som ska finnas med.
Vi undersöker vilka effekter som finns i keynote.


V.5
Vi fortsätter fylla på fakta och bilder.


V.6-7
Vi avslutar projektet med att träna inför en kompis. Träna på hur du ska lägga upp din presentation, hur du ska stå och vad du ska säga.
Vi går igenom vad man behöver tänka på när man redovisar. Skapar en gemensam matris.
Vi repeterar hur man är en god lyssnare. Ska finnas med i matrisen.


Vi redovisar i helgrupp.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Vi tar tillvara varandras erfarenheter, inspiration och delar med oss till varandra. Vi synliggör vilka författare och böcker eleverna är intresserade av i den här åldern.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom olika ingångar och genom att använda oss av många olika uttrycksformer ger vi alla barn möjlighet att utveckla sin läs- och skrivutveckling. Vi är nyfikna på språket och engagerar oss i att hitta texter som lockar. Vi ser gruppen som en viktig del i vår utveckling och arbetar med den i olika konstellationer och genom olika arbetsformer. Vi samtalar och tar in elevernas egen verklighet och vardag i det vi gör.


Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Forntiden

Ansvarig/Ansvariga: Annika Hysing, Mari Österman
När, under vilka veckor? ht-14

 

Vad?

Vad är forntiden?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är forntiden, när var forntiden, hur levde man då, hur såg man ut, hur bodde man, hur klädde man sig, vad åt man och hur fick man mat?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi söker fakta och historier om forntiden. Vi söker svar på våra frågor.
  • Vi tittar på filmer om forntiden och hur man kan se spår från forntiden i naturen.
  • Anlita ett ”proffs” som kan berätta för oss hur det var och såg ut under forntiden, en förälder i klassen som är arkeolog kommer och berättar om sitt jobb.
  • Läsa fakta texter om forntiden och söka samt plocka ut information som är viktig för vårt arbetsområde.
  • Bygga en modell av en by och en bit av en vägg i naturlig storlek i träslöjden.
  • Göra en stenålderstypisk påse i syslöjd?
  • Göra en utflykt till forntidsgravarna nära Lemshaga med Anita som guide.
  • Skriva en berättande text om en person som levde under forntiden. Berätta ur ett ”jag”-perspektiv om hur det var att leva och hur dagarna såg ut.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Vi läser våra berättande texter för varandra.
  • Vi illustrerar och sammanfattar det vi lärt oss på en tidslinje.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi arbetar med olika delar parallellt med varandra.

  • Söker fakta
  • Granskar fakta
  • Skriver berättande texter utifrån vår kunskap om forntiden
  • Tittar på filmer
  • Använder slöjden för att få en större förståelse för forntiden
  • Söker svar på våra frågor
  • Göra en tidslinje.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Jag som pedagog är medsökande och vi söker svar på våra frågor tillsammans. Vi använder VT-rutiner för att få syn på vårt tänkande och komma vidare i arbetet.

 

Arbetet blir autentiskt då det direkt berör ditt liv idag, vi samtalar om hur det som hände då har påverkat ditt liv idag.

 

Barnen inspireras att söka fakta, söka svar på sina frågor och blir nyfikna att komma vidare på egen hand.

 

Vi bjuder in föräldrar att komma och medverka och föreläsa för oss.

Colours, clothing and dishes

Ansvarig/Ansvariga: Annika Hysing
När, under vilka veckor? v.35 – v.50

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka vardagliga ord och fraser behöver jag för att kunna föra enkla samtal och förstå enklare skrifter på engelska?
Vilka ord och vardagliga fraser behöver jag för att kunna formulera mig och samspela med andra i tal och skrift?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Eleverna ska utveckla:

– förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,

– språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
– formulera sig och kommunicera i tal och skrift,



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Lyssna och läsa – reception
– Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
– Olika former av enkla samtal.
– Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
– Sånger, ramsor, dikter, sagor och spel.
– Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.
 
Kommunikationens innehåll
– Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
– Intressen, personer och platser.



Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?



Tidsplan, när ska vi göra vad?:



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

Eleverna märker och förstår att det är värdefullt att behärska engelska såväl muntligt som skriftligt. Autentiskt lärande. Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

En läsande klass

Ansvarig/Ansvariga: Annika Hysing
När, under vilka veckor? v.36 – v.50

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

– Vad är läsförståelsestrategier och hur använder vi dem?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Genom att visa eleverna hur man använder de olika strategierna hoppas vi kunna ge dem verktyg för att kunna utveckla sin läsförmåga och använda de olika lässtrategierna i sin läsutveckling.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

 

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom att ställa olika typer av frågor på olika typer av texter blir vi medvetna om att svaren går att hitta på olika nivåer i texten. Frågor på raderna kan besvaras med information som står klart och tydligt uttryckt i texten. Frågor mellan raderna kräver att läsaren hittar ledtrådar i texten. Att man gör inferenser och drar egna slutsatser utifrån det man får reda på och sin egen kunskap. För att svara på frågor bortom raderna krävs att vi använder våra tidigare kunskaper och erfarenheter. Det handlar om dig själv, ditt möte med texten och hur texten påverkar dig

Tillsammans ska vi prata om vad läsning är och att man måste förstå det man läser för att det skall vara meningsfullt att läsa. Vi kommer att träna oss på att förstå det vi läser flera gånger i veckan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Kontinuerligt diskutera våra texter tillsammans.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att arbeta med en läsande klass flera gånger i veckan under hösten.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi vill använda lässtrategierna för att fortsätta utveckla elevernas läsförståelse.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
Vi ser gruppen som en resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Genom att dokumentera vår process kan vi tillsammans följa elevens språkutveckling.

Uteperioden

Ansvarig/Ansvariga: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 37-41

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):
Samarbete, vad betyder det för er?
Hur kan eleven utveckla sina grovmotoriska förmåga genom olika lekar och friidrottsövningar?
Hur kan eleven med hjälp av enkla kartor orientera sig i sin närmiljö.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

allsidig rörelseförmåga
att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Vi kommer leka lekar utomhus och göra olika övningar för att träna samarbete, grundformerna: springa, hoppa, kasta.
Vi kommer att samtala kring begrepp som rör lek, hälsa och utomhusaktivitet samt rumsuppfattning.
Vi kommer teoretiskt och praktiskt gå igenom enkla kartor
Vi kommer prata om och öva på säkerhet och hänsynstagande vid lek/övningar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta både inom- och utomhus, både i grupp och enskilt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika aktiviteterna.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi inleder perioden med att leka, känna rörelseglädje, gå igenom regler dessutom ta upp vikten av att kunna samarbeta samt att värma upp inför olika fysiska aktiviteter.
Vi kommer arbeta och samtala om olika grovmotoriska grundformer.
Planetspelen/ Lekens dag i September
En kortare vandring med fokus på “gamla kartor”.
Därefter arbetar vi kring kartkunskap teoretiskt och praktiskt samt löpträning fram till och med v 42.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):
Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.