solen

Desert Island

När, under vilka veckor? 

39-43

Vad ska vi göra 

Arbeta i grupper och individuellt, kring ett äventyr på en öde ö.

Hur ska vi arbeta?

I grupper kommer ni, varje vecka, ta er an olika kapitel i äventyret och lösa situationer tillsammans, ni skriver ner en grovskiss (individuellt) och spelar in en vlog (i grupp). Dessutom tillkommer uppgifter allteftersom saker händer på ön.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

All detaljplanering finns i Classroom.

V 39 – Intro + prologue

V 40 – ch 1+2 (+ homework)

V 41 – ch 3+4 (+homework)

v 42/43 – ch 5+6 ?

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

I huvudsak tränas och bedöms muntliga, skriftliga förmågor samt förmågor att använda strategier, visa förståelse och följa instruktioner.

E

 I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

C

I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

A

I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.

 

______________________________________________
Sammanhang och aktualitet
Centralt innehåll från kursplanen

Muntliga berättelser, beskrivningar och instruktioner. Samtal och diskussioner samt argumentation. Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.

  • Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer och etiska frågor.
  • Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
  • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
  • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
  • Samtal och diskussioner samt argumentation.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
  • Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Övergripande mål från LGR11 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Läraren ska
  • ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
  • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,

 

2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
Skolans mål är att varje elev
    • genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
    • visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,

       

      Läraren ska
      • utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
      • svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
      • verka för att eleverna oberoende av könstillhörighet får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,
      • svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
      • successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

Franska

HT2021

När? –  Höstterminen 2021 – vårterminen 2022 

Ansvarig: Sandra Gustafsson

 

Vad ska vi göra?
Fokus för den första perioden är att uttrycka dåtid i passé composé.
Vi lär oss passé composé med verben avoir och être. Läromedel: NE-franska avsnitt 8.2 “Qu’est-ce que tu as fait?”. Vi tränar läs- och hörförståelse samt muntliga och skriftliga färdigheter. Avsnittet avslutas med ett prov.

Fokus för året är att utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska genom att träna på att berätta olika saker om sig själv, sin familj och sina vänner. Under terminen kommer vi att träna skriv-, läs-, och hörförståelse och inte minst muntliga förmågor. Detta med målet att ha grundläggande kunskaper för att förstå, göra sig förstådd och kunna kommunicera (på olika sätt) med fransktalande personer.

 

Frågeställning och följdfrågor 

Att berätta om sig själv, sin familj, sina kompisar och sina intressen:

  • ord och fraser som har med resande att göra
  • berätta om sin vardag (i passé composé)
  • olika tidsuttryck
  • beskriva en bostad och dess olika rum
  • namn på världsdelar, hav och länder
  • berätta om viktiga händelser i livet
  • beskriva föremål och förstå beskrivningar
  • ord för olika former och material
  • olika sätt att ställa frågor

Realia som vävs in i de olika texterna, bl a:

  • fransktalande länder i världen
  • några franska poeter och målare
  • högtider som firas i Frankrike

Grammatik vi går igenom, bl a:

  • presens av être och avoir
  • passé composé av regelbundna verb och med être och avoir
  • verbet faire
  • reflexiva verb
  • (imparfait)
  • adjektivets komparation
  • adverb

 

Hur arbetar vi?
Vi använder till viss del läromedlet La Nouvelle Chouette, textbok och övningsbok. Vi kommer också att använda NE-läromedlet samt extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet (t ex musik och film och en del material från UR). Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, använda språket på olika interaktiva sätt och jobba med korta projekt.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Varje lektionsuppgift står i Classroom. I Schoolsoft står information om läxor och prov.


Kunskapskrav Moderna språk
KUNSKAPSKRAV


Centralt innehåll från kursplanen

Lyssna och läsa – reception

  • Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
  • Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion:

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Olika former av samtal och dialoger.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.


Förankring i kursplanens syfte
Skriva, tala, höra, läsa, ordförråd, grammatik, uttal. Att bilda språkligt sammanhängande texter eller tal som anpassas till situation och mottagare:

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. 

Övergripande mål från LGR 11 2.2
Att eleven

  • utvecklar sin förmåga att använda språket för att kommunicera i tal och skrift,
  • fördjupar sin förståelse av talat språk i olika situationer och sammanhang,
  • utvecklar sin förmåga att använda språket muntligt i olika sammanhang för att berätta, beskriva (förklara och motivera) sina åsikter,
  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
  • utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra jämförelser med egna erfarenheter 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet/vårt klassrumsarbete
“Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare”

“Våra internationella relationer och det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet” – (“Det livsvida lärandet”)

 

HT2021

När? –  Höstterminen 2021 – vårterminen 2022 

Ansvarig: Sandra Gustafsson

 

Vad ska vi göra?
Fokus för den första perioden är att uttrycka dåtid i passé composé.
Vi lär oss passé composé med verben avoir och être. Läromedel: NE-franska avsnitt 8.2 “Qu’est-ce que tu as fait?”. Vi tränar läs- och hörförståelse samt muntliga och skriftliga färdigheter. Avsnittet avslutas med ett prov.

Fokus för året är att utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska genom att träna på att berätta olika saker om sig själv, sin familj och sina vänner. Under terminen kommer vi att träna skriv-, läs-, och hörförståelse och inte minst muntliga förmågor. Detta med målet att ha grundläggande kunskaper för att förstå, göra sig förstådd och kunna kommunicera (på olika sätt) med fransktalande personer.

 

Frågeställning och följdfrågor 

Att berätta om sig själv, sin familj, sina kompisar och sina intressen:

  • ord och fraser som har med resande att göra
  • berätta om sin vardag (i passé composé)
  • olika tidsuttryck
  • beskriva en bostad och dess olika rum
  • namn på världsdelar, hav och länder
  • berätta om viktiga händelser i livet
  • beskriva föremål och förstå beskrivningar
  • ord för olika former och material
  • olika sätt att ställa frågor

Realia som vävs in i de olika texterna, bl a:

  • fransktalande länder i världen
  • några franska poeter och målare
  • högtider som firas i Frankrike

Grammatik vi går igenom, bl a:

  • presens av être och avoir
  • passé composé av regelbundna verb och med être och avoir
  • verbet faire
  • reflexiva verb
  • (imparfait)
  • adjektivets komparation
  • adverb

 

Hur arbetar vi?
Vi använder till viss del läromedlet La Nouvelle Chouette, textbok och övningsbok. Vi kommer också att använda NE-läromedlet samt extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet (t ex musik och film och en del material från UR). Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, använda språket på olika interaktiva sätt och jobba med korta projekt.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Varje lektionsuppgift står i Classroom. I Schoolsoft står information om läxor och prov.

Kunskapskrav Moderna språk
KUNSKAPSKRAV


Centralt innehåll från kursplanen

Lyssna och läsa – reception

  • Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
  • Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion:

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Olika former av samtal och dialoger.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

Förankring i kursplanens syfte
Skriva, tala, höra, läsa, ordförråd, grammatik, uttal. Att bilda språkligt sammanhängande texter eller tal som anpassas till situation och mottagare:

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Övergripande mål från LGR 11 2.2
Att eleven

  • utvecklar sin förmåga att använda språket för att kommunicera i tal och skrift,
  • fördjupar sin förståelse av talat språk i olika situationer och sammanhang,
  • utvecklar sin förmåga att använda språket muntligt i olika sammanhang för att berätta, beskriva (förklara och motivera) sina åsikter,
  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
  • utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra jämförelser med egna erfarenheter

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet/vårt klassrumsarbete
“Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare”

“Våra internationella relationer och det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet” – (“Det livsvida lärandet”)

 

Hållbar utveckling – Samhällsekonomi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.37 till 43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är Samhällekonomi?
  • Vad är Inflation?
  • Vad är Deflation?
  • Vad är det ekonomiska kretsloppet och hur fungerar de olika aktörerna?
  • Hur fungerar ekonomi mellan länder? (Ex. handel)
  • Hur hänger den globala ekonomi samman? (Varför påverkas länder av varandra?)
  • Vilka faktorer påverkar rika och fattiga länder?
  • Vilka faktorer driver marknaden?
  • Vad är produktionsfaktorer
  • Hur styrs landet Sverige?
  • Hur fungerar Sveriges demokrati?

 

Begrepp

  • Marknadsekonomi
  • Planekonomi
  • Blandekonomi
  • Kapital
  • Konkurrens
  • Marknad
  • Monopol
  • Oligopol
  • Kartell
  • BNP per capita
  • Realkapital
  • Stadsskuld
  • Konjunktur
  • Frihandel
  • Välfärd
  • Inflation
  • Offentlig sektor
  • statschef
    representanter
    riksdagsledamöter
    politiker
    partier
    demokrati
    region
    kommun
    landsting
    EU
    myndigheter
    förvaltningar
    maktdelningsprincipen
    författning
    grundlagar
    Europakonventionen
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats­ och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande
Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika ekonomiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.37 – Samhällsekonomi
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/valja-foretagsform

 

____________________________________

V. 38 – EU – Som en del av Sveriges största handelspartner

V.39 – Samhällsekonomi – Genomgång

V.40 – Samhällsekonomi

V.41. – Samhällsekonomi. Övningar

V.42 – Slutspurt repetition EU

V.43 – Repetition. Prov

Litteratur och föreläsningar:

Prov Samhällsekonomi Öppna frågor

Anteckningar sam-ekonomi

Ekonomi

Key-notes. Samhallsekonomi nr 1presentation-2 Samhallsekonomi nr 2-presentation-1

– Artikel i DN – https://www.dn.se/ekonomi/brexit-blaser-upp-brittisk-inflation/

 

Info om partierna

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Som en del av projektet “Livet efter Lemshaga” är detta något alla måste ha djupare kunskap om. Hur landet styrs och hur vår ekonomi är uppbyggd är centralt för att kunna bli en del av det samhälle vi lever i.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2

Sommarprat

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 37- 45

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan jag hålla ett tal som fångar andra människor?
  • Hur bygger jag upp ett tal/sommarprat?
  • Vilka olika strukturer kan jag använda mig av i ett tal/sommarprat?
  • Vad är retorik?
  • Vad är metaforer och hur kan de användas?
  • Vad är en recension?
  • Hur skriver man en recension?
  • Hur kan jag bearbeta mina texter för att bli lättare att förstå?
  • På vilket sätt kan jag hjälpa mina kompisar att få bättre texter och hur kan de hjälpa mig?
Övergripande mål från LGR11 2.2
      • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
      • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för … skapande, kommunikation och lärande,
      • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
      • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olik- heter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
      • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Tala, lyssna och samtala

  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Språkbruk

  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
6 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
11 – Dessutom kan eleven ge… Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
12 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
13 – Dessutom kan eleven förbereda… Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Analysera ett tidigare sommarprat, gruppdiskussioner, lärarledda lektioner, övningar, läxor.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom att vara med på lektionerna samt vissa specifika uppgifter som recension, eget sommarprat.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 37- Introduktion till sommarprat + analys av tidigare sommarprat.
V 38- Analys av tidigare sommarprat + gruppdiskussioner
V 39- Analys av tidigare sommarprat + gruppdiskussioner
V 40- Diskussion (bedömning) + retorik
V 41- Recension av sommarprat
V 42- Lyssna på sommarprat som klassen väljer + respons av recension + bearbeta sin recension
V 43- Eget sommarprat, skriva manus
V 45- Eget sommarprat, finjustera och spela in

För mer detaljerad information kring planering besök classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Alla ställs någon gång i livet inför utmaningen att hålla ett tal. Nu får de träna på att skriva och framföra ett tal. Vi utgår från en av Sveriges radios största program som lockar miljonpublik varje gång.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagarex

Livet efter Lemshaga – LeL

När, under vilka veckor? v.2-3

Ansvarig: Ayla Lind, Åsa Gustafsson mfl i andra ämnen

Vad ska vi göra?

  • Vilka kunskaper till ditt framtida hem behöver ni?
  • Vad behöver ni veta när ni skaffar eget boende?
  • Hur skapar man ett gott grupparbete?
  • Vad bör man tänka på när man gör en instruktionsvideo?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna delas in i grupper och skall söka information om ett tilldelat område, tex. hur man tapetserar. Gruppen ska sedan skapa manus och spela in en film i ämnet. Filmen kommer att få feedback under arbetets gång av andra grupper.

Det hela avslutas med en filmvisning med feedback från/för hela klassen.

Filmerna visas ev på skolans dag.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 information, filmtips, söka fakta, se andra instruktionsfilmer

2 filma + redigera skicka in film

v.3 filmvisning, feedback

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Livet efter Lemshaga är ett projekt som finns i flera olika ämnen. Det är en förberedelse för det eleven  kommer möta efter Lemshaga och i sitt framtida liv.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
  • Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.

Förankring i kursplanens syfte

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällslivet och vardagslivet.
  • Kan lösa och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Kan använda moderna teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • att våra arbeten och läroprodesser ska sättas i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.
  • att aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • att ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera  arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet.