solen

3 krig 1 krasch och 1 revolution (eller kanske 2)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.43-v.6 (uppdelat i 3 delar)

Vad?

Frågeställning och följdfrågor Del 1:
  • Vilka är stormakterna runt 1.a världskriget och vilka av dessa är gamla respektive nya? (perspektiven)
  • Vilka var orsakerna till att 1.a världskriget startade? (orsaker)
  • Vad fanns som jobbade mot ett 1.a världskrig?
  • Vilka händelser på Balkan gör att kriget startar?
  • Vilka likheter och skillnader fanns mellan kriget fronter i Öst och väst?
  • Vad gör kriget till ett världskrig?
  • Vad orsakar ryska revolutionen och vilka konsekvenser fick denna?
  • Hur slutade 1.a världskriget och vilka konsekvenser fick kriget och freden?
  • Vad orsakade krisen efter 1.a världskrigets slut?
  • Vad är orsaken till den ekonomiska krisen som startar i USA 1929?
  • Vilka samband kan man se att det finns mellan olika ideologier och det som sker under perioden 1900-1929?
  • Vilka blir vinnare och förlorare på 1.a världskriget om man tar med händelserna?
  • Vilka konsekvenserna fick förtrycket i Sovjet och vad menas med Gulag?
  • Vilka var orsakerna till nazisternas maktövertagande i Tyskland.
  • Vad menades med Socialdemokraternas Folkhemstanke  och vilka orsaker och konsekvenser får olika användande av begreppet idag?

Material:

Keynote från lektioner: (kommer vart efter vi närmar oss slutet på de olika delarna)
Elevversion del 1

Krigetsfronter (kartor)
Krigets fronter

1.a Världskrigets slut & start Mellankrigstiden
1a VK slut & start Mellankrigstiden

Sidor i Gleerups finns med som Qr-koder i Keynote ovan.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällskunskap:

• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

Historia

• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Denna gång startar vi med att klasserna delas in i lag som sammanfaller med 6 stormakter. Arbetet kommer sedan ske ibland  i dessa lag, ibland med en från laget och ibland enskilt. Vi jobbar oss mot tillfällen där vi kommer ha en form av debatt/diskussion där de som vill gör detta muntligt och övriga gör det som en skriftlig analys.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha diskussioner längs vägen och sedan analyser 2 st i del 1 där man kunnat välja muntlig eller skriftlig analys.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.42 Intro + perspektiven/stormatkerna kommer på plats.
v.43 Jobb med orsakerna till 1.a VK och starten på detta.
v.46 Inför analys och analys. Kriget fronter
v.47 Ryska revolutionen, Krigsslutet, freden
v.48 Freden + NF + krisen + Sovjet och Gulag + Nazisternas framväxt i Tyskland
v.49 Kraschen 1929 + nazisterna tar makten + använda historia: Folkhems tanken
v.50 Analys 2 + start del 3

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ska nu knyta samman de kunskaper vi har om 1800-talet och dess revolutioner, våra kunskaper om utvecklingen av rättigheter och racism, med våra nya kunskaper om ekonomisk historia under 1900-talet. Detta är vår grund för att nu förstå först ett världskrig och dess slut som även innehåller en revolution och en ekonomisk krasch. Detta kallar vi för del 1 som sedan följs av hur 2.a Världskriget tar sin början och en värld som sedan slungas in i ett kallt krig.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Solen veckobrev v 43

Hej alla fina Solar!

Nu är det äntligen dags för den första pausvilan – höstlovet! Som ni har kämpat in i det sista med tal i engelskan, laborations-inlämningar, test i matten och en massa annat. Se nu till att ladda en massa energi till sista delen av terminen – mys, vila, läs en bra bok, umgås med familj och vänner.

Veckan som gått

På veckans mentorstimme började vi med att titta på en film om skärmtid av Anders Hansén. Anders Hansén är överläkare i psykiatri och författare till den populärvetenskapliga boken ”Hjärnstark”som under sommaren gjort succé som sommarpratare. Det är mycket intressant fakta om våra hjärnor och skärmtid. Titta gärna om ni har tid, programmen finns på svtplay.

I övrigt har det varit en vanlig skolvecka med en massa saker på gång som vi beskrev ovan. Fia hälsar att ni hållt fantastiska tal i engelskan – publiken var lika fantastisk den. Great job!  Några föräldrar passade på att komma och besöka oss på åhöraveckan, det är så roligt när ni kommer hit och tar del av vår verksamhet.

Veckorna som kommer

Höstlov och praovecka!

Tänk på att utföra uppgiften ni fått av Catrin i svenskan och att lämna in närvarolappen för praon till handledaren och sedan tillbaka till oss.

Övrig viktig information

Gymnasiemässan
Torsdagen den 21/11 kommer vi att besöka gymnasiemässan tillsammans med våra elever i Solen. Du som förälder är mer än välkommen att följa med! Så boka gärna redan nu in det datumet i din kalender. I god tid innan kommer vi att nyttja tid under våra mentorstimmar för att förbereda besöket så bra som möjligt.

Kommande viktiga datum

v.44 lov
v.45 Prao-vecka
v.47 Ti – Livskunskap Solen röd 8.30-11.30. Därefter ordinarie schema.
v.47 To – Gymnasiemässan (boka in ev eget besök)
v.48 Ti – Livskunskap Solen grön 8.30-11.30. Därefter ordinarie schema.
v.48 On – Muntliga nationella prov i matte, sv och engelska.

Ha ett fantastiskt höstlov och en givande praovecka!

/Solenteamet

 

Joner, syror och baser

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 43 – 

Läsanvisningar:
Spektrum Kemi: Kemins grunder s 8-45 (repetition), Periodiska systemet s.340- 363, syror och baser s.103-121, jonföreningar s.123-137
Gleerups: 7 syror och baser, 11. periodiska systemet,
Keynote från lektionerna: Rep fr år 7, Joner och bindningar

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Prov v 49

  • Hur använder man det periodiska systemet för att ta fram viktig information om olika grundämnen? (se keynote fr år 7)
  • Hur är ämnen organiserade i det periodiska systemet?
  • Vad är en proton, en neutron och en elektron? (laddning, vart i atomen)
  • Vad är ett elektronskal? Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M? (valensskal, valenselektroner)
  • Hur ritar man en atom? (protoner och elektroner)
  • Vad är en molekylbindning, jonbindning och en metallbindning?
  • Hur bildas positiva och negativa joner (enkla joner)?
  • Vad är en jon, en sammansatt jon och en jonförening?
  • Hur ritar man upp en jon? (protoner och elektroner)
  • Vad är det för skillnad på en atom och en jon?
  • Vad betyder begreppen surt och basiskt?
  • Vad finns det för olika pH- indikatorer och vad ger de för utslag i sura, neutrala och basiska lösningar? (3 st)
  • Hur fungerar pH- skalan utifrån väte- och hydroxidjoner ?
  • Vilka är namnen och kemiska formeln på några vanliga starka/svaga syror och starka/svaga baser (2 st E, 4 st C, 6st A)
  • Vilka vanliga syror och baser kan vi stöta på i vår vardag och vad kan vi använda dem till?
  • Vad innebär SIV-regeln?
  • Vad är det för skillnad på en stark bas/syra och en svag bas/syra?
  • Hur har vi använt syror och baser förr?
  • Vad innebär en neutralisation?
  • Hur bildas ett salt? (Natriumklorid – NaCl)

Efter v 49

  • Hur kan man utvinna koksalt och andra salter på andra sätt?
  • Vilka vanliga salter kan vi stöta på i vår vardag? Vilka syror bildas de av?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Hur skriver man en enkel kemisk reaktion (t.ex. hur NaOH och HCl bildar H2O och NaCl) dvs hur balanserar man enkla kemiska formler?
  • Vad är elektrokemi?
  • Vad har neutroner för uppgift? Vad är en isotop? Vad innebär kärnenergi?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodellen för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Vi diskuterar skillnaden mellan en atom och en jon, och går igenom orbitalmodellen (elektronskal).
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i naturen. Syror och baser. Vad pH värde är.
  • Exempel på några kemiska reaktioner som händer i naturen. Vi pratar om försurning – d
  • Innehållet i mat och drycker och vad det betyder för vår hälsa. Vi pratar om vilken mat som innehåller sura och basiska ämnen.
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter. Vi diskuterar vad propplösare är för någonting
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
  • källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Laborationer

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

 

 Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

 

 Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

 

 I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.

 

 Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.

 

 Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

 Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

 Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Prov/lektion

Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

 Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

 Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.

 

 Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.

 

 Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker… Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

 Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

 Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

 Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

 Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar, laborationer/demonstrationer, diskussioner, film, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntlig aktivitet under lektioner, inlämning av lektionsuppgifter, labbrapport och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 43
Repetition fr år 7: Atom-molekyl, atomens uppbyggnad, faser – fasövergångar, information i det periodiska systemet,
+ Uppgift Elektronskal

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 46
Molekylbindning, jon, negativa- och positiva joner, sammansatta joner, jonbindning – jonförening, metallbindning + Uppgift Molekylbindning + Uppgift Joner + Jonbindning

Läs mer på gleerups: kemiska bindingar och positiva och negativa joner

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 47 
Syror och baser i vår vardag, starka vs svaga syror – vätejoner, siv-regeln

Laboration: planera, genomföra och utvärdera systematisk undersökning.

v 48

Ej laboration – muntliga NP

v 49

Prov fredag.

Laboration: planera, genomföra och utvärdera systematisk undersökning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Personlig Tränare (Pt)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.42-50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Livsstil		 Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Livsstil		 Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.

Uppgift: PT-Solen 19:20

Tips på styrkeövningar hittar du här: Styrkeövningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Sista inlämningsdatum är fredag vecka 48!!!

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 42

Torsdag (röd): Vi ses i L1 mellan 8:20-9:50. Intro av PT-projekt. Hur jobba med målsättning? Intervju av kompis samt påbörja en skiss av arbetet.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 43

Tisdag (röd+grön): Lekar av olika slag

Torsdag (grön): Vi ses i L1 mellan 8:20-9:50. Intro av PT-projekt. Hur jobba med målsättning? Intervju av kompis samt påbörja en skiss av arbetet.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 46

Tisdag (grön): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen.

Onsdag (röd): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen.

Torsdag: Var sin lektion idag med att jobba på era arbeten. Röd: 8:20-9:10, Grön: 9:30-10:20

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 47

Tisdag (grön): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen. Idag kan vara smart att testa träningsprogrammet själv!!

Onsdag (röd): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen. Idag kan vara smart att testa träningsprogrammet själv!!

Tordag: Gymnasiemässan – ingen idrott.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 48

Tisdag (grön): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Onsdag (röd): Utgår – Muntliga NP

Torsdag (båda): Idag kommer ni ha var sin lektion för att skriva klart och lämna in era PT-arbeten.

Fredag (pulsfys): Tabata

Vecka 49

Tisdag (grön): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Onsdag (röd): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Torsdag: Utgår – UF-dag

Fredag (pulsfys): Tabata

Vecka 50

Tisdag (grön):

Onsdag (röd): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Torsdag:

Fredag:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Solen Veckobrev v 41

Hej på er FinSolar och Solföräldrar!

Tack för denna veckan. Här kommer veckans skörd av information.
PRAO
Vecka 45 är det prao. Måndag vecka 43 ska din praoplats vara klar och lappen inlämnad till din mentor, men har du den tidigare så lämna in den så fort du kan förstås.
Nattvandring – Ta del av era ungdomars vanor
Paula och Katarina var på föräldrakoordinatorsmöte och fick lyssna på representanter för Nattvandrarna i Värmdö och Ingarö. De fick då också en inbjudan till nattvandring för Solens föräldrar – ett datum under hösten och ett under våren. Inbjudan är uppdelad i grön och röd klass, men de tänkte göra en gemensam anmälningslista för båda klasserna (det är ändå samma datum). Paula står som kontaktperson, så ni kan anmäla er till henne (mailadress i school soft-nyhet) så för hon sedan informationen vidare till Värmdö Nattvandrare.

Engelska

Det närmar sig presentationsdags för era tal. Deadline för att ha talet klart var förra veckan, så om du inte har det klart så är det hög tid att få ihop delarna innan nästa lektion. Då ska vi nämligen ta talen och börja öva på att hålla dem. Jag kommer att sammanställa enkäten ni gjorde idag och nästa vecka får ni veta hur och när era tal ska hållas. Mitt dröm-mål är att vi gör alla redovisningar under vecka 43, så sikta på det i era målbilder.

Här kommer en utmaning till den som känner sig redo att utmana sig själv rejält. Vecka 43 är det åhörarvecka, det innebär att det kommer att vara föräldrar på besök i skolan (från åk 7, 8 och 9). Det innebär att om du vill så har du möjlighet att hålla ditt tal för fler personer. Vill du anta utmaningen så maila mig så försöker vi bjuda in föräldrar till just våra lektioner.

 

Orienteringsdag

På tisdag är det Orienteringsdag. Information finns på school soft. Fia L, Madelene, Fia R och Ninna kommer att vara på plats från Solen-teamet. Värt att veta är att Henke har bestämt startordning och ni blir ivägskickade enligt den. Det kan bli skruttväder så håll koll på era väderappar och klä er efter det!

 

Svenska: Solen till biblioteket

Här är ett meddelande från Catrin.

“Nästa vecka är det dags att besöka biblioteket för att låna en eller flera böcker att läsa under kommande veckor.

Röd grupp åker nu på måndag den 14/10. Vi ses på biblioteket vid 14.00 och slutar där på plats ca 14.45. Henrik släpper er lite tidigare från mattelektionen innan så att ni hinner ta bussen som går från Lämshaga 13.39.

Grön grupp åker fredag den 18/10. Ni har denna dag SO från 12.30-13.25 vilket gör att ni hinner ta bussen som går från Lämshaga 13.39.

Vi ses på biblioteket vid 14.00 och slutar där på plats ca 14.45.

Ta med lånekort och något att bära lånade böcker i.

Har du inget lånekort? Kolla in länken nedan:

https://bibliotek.varmdo.se/web/arena/skaffa-lanekort

Hör av dig om något är oklart!

Varma hälsningar,

Catrin”

 

Ha en bra helg, så ses vi på måndag igen.

Hälsningar Solen-teamet.

Novell: Läsa, analysera och diskutera

Ansvarig lärare: Catrin Colliander

 

När?

Vecka 41-46

 

Vad?  

 

Du ska läsa och analysera noveller och filmatiseringar, presentera en novell samt leda och delta i novellsamtal. Du kommer även läsa skönlitteratur på egen hand.

 

 

Frågeställning och följdfrågor

 

Vilka textdrag är typiska för en berättande text?

Hur kan man presentera en novell?

Hur leder man ett novellsamtal?

Vad är viktigt att tänka på när man deltar i en diskussion?

 

Förankring i kursplanens syfte

  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
  • Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Läsa och skriva 
    • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. 
    • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.  
      • Tala, lyssna och samtala 
        • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
      • Berättande texter och sakprosatexter
        • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets-­ och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. 
        • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö­- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. 
        • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. 
        • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms­- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
      • Språkbruk 
        • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

 

Kunskapskrav

 

 

E

C

A
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flytgenom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivtsätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med visskoppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med godkoppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

 

Hur ska vi arbeta?

  • Du får läsa en novell, se två olika filmatiseringar av denna och diskutera de olika versionerna utifrån innehåll och uppbyggnad.
  • Du arbetar med avsnittet som behandlar den berättande genren i läromedlet Genrekoden.
  • Catrin delar in eleverna i grupper om 4-5 där varje elev får var sin novell att individuellt läsa och skriftligt analysera utifrån.
  • Eleverna sätter sig i sina grupper och leder novellsamtal om sina respektive noveller. Detta moment liknar det muntliga nationella provet i svenska.
  • Du läser en egen skönlitterär bok som du sammanfattar och tolkar utifrån givna mallar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Elevernas muntliga och skriftliga analyser av olika noveller samt skönlitterär bok.
  • Elevernas förmåga att leda och delta i novellsamtal.

 

 

Material

Allt material finns på Google Classroom

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi lär tillsammans och av varandra.