RE – Världsreligionerna del 2

Ansvarig: Fredrik Pettersson
När: v.48-v.5
Varför?
Vi fördjupar nu våra kunskaper om Buddhas och Islams lära. Här tränger vi djupare ned i tankarna om meningen med livet och vad som anses vara god moral enligt dessa religioner. Med dessa kunskapar kommer vi söka likheterna mellan världsreligionerna och vad som är stora skillnader.
 
Material:
Vad?
Islams 5 pelare & andra muslimska seder
=> Vad innebär de fem pelarna och hur hänger de samman? (trosbekännelse, bön, fats, allmosa, vallfärd) => Hur kan de fem pelarna kopplas till Muhammeds liv, moskén och religösa högtider? (imam, Ramadan med festen Id al-fitr eller Eid )
=> Hur tänker muslimer kring olika regler för mat och kläder? (anständiga kläder, hijab/sjal, halal, haram,
=> Vad kan olika muslimer mena med sharia och hur kan de skilja sig åt när det gäller roller i familjen?
NE:
Slöja:
Heliga skrifter:
=> Vad gör Koranen och profetens sunna så betydelsefulla för muslimer? (Hadither, föredöme)
=> Vilka likheter och skillnader kan ses mellan islams heliga skrifter och övriga världsreligioners?
Ne:
Olika riktningar:
=> Vilka olika riktningar finns inom islam och vad är orsaken till skillnaderna? (shia, sunni, Wahhabismen)
NE:
Islam – vad vet vi och varifrån fås bilden?
=> Vad påverkar vår syn på olika religioner ex islam? (medias urval, politisk färg)
Buddhas lära:
=> Vad menade Budda med den enkla vägen och den svåra vägen? (4 Karmalagarna, Fyra ädla sanningar & den åttafaldiga vägen,  Tripitaka/de tre korgarna)
=> På vilka sätt kan buddhismen variera på olika platser i världen och hur kan detta märkas i de 3 stora inriktningarna ex i synen på bodhisattvor? (theravada, mahayana och vajrayana, Dalai Lama/Lamaism).
=> Vad ger god karma enligt en buddhist och vad kopplas de flesta högtider till? (Dygder, klädregler munk/nunna,Vesak)
 
 
Jämförelser – mellan världsreligionerna
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens ledande personer och andra världsreligioners ledande personer?
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens syn på gudar och andra världsreligioner syn på gudar?
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens syn på livet och andra världsreligioners syn på livet?
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens tankar om hur man lever rätt/orätt och andra världsreligioner syn på detta?
 
Hur?
Vi kommer tillsammans utforska islam & buddhismen och jämföra dessa världsreligioner med övriga religioner. Stort fokus kommer ligga på att synliggöra dessa på våra väggar.
Vi testar åter”mittifrågor” för att se hur lång vi nått i förståelsen och i detta få återkoppling. Avslutningsvis gör vi en slutanalys.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – i diskussioner jobba för att alla ska komma till tals och vi tar whiteboards till hjälp.
Möjligheter –Med förståelsekartan och jämförelser kommer ligga i fokus med många tillfällen för jämförelser.
Förväntningar – är att den grund vi lagt nu ska kunna användas för att få en helhetsbild över världsreligionerna.
Rutiner – .
Interaktion –viktigt med många samtal där vi synligör tankar med små whiteboards.
Miljö – I våra samtal skapa ”rum i rummen” för att möjliggöra mer fokus på frågorna.
Språk – Extra fouks på jämförelser och hur dessa kan bäst beskrivas.
Modellering – Elever och Fredrik kommer visa hur de tänker kring de olika delarna av förståelsekartan när vi använder denna runt valfrågorna. Vi testar ”mittifrågor” där vi synliggör vart vi står och får feedback på det,.

Texttyper

Texttyper

Ämne: Svenska
Årskurs: 9
Ansvarig: Marie AS
När: V 3-8

Varför?
Vi möts ständigt av olika texter. Alla dessa texter har olika syften och innehåll. Vilken text är vad? Varför får vi/möts vi av dem? Hur ska vi göra oss förstådda på och genom dessa texter? Att ha kunskaper om olika texter och innehållet kring dem kommer att hjälpa oss i framtiden, i både arbetsliv och eget personligt liv. Vi arbetar också med detta för att få en större förståelse och kunskap för vår nära framtid, att k

Vad?

  • Vad är sakprosatexter och skönlitterära texter?
  • Vilka olika texttyper finns det?
  • Vilka speciella kännetecken finns det för de olika texttyperna?
  • Finns det olika sammanhang vi använder texttyperna i?
  • Vad är formellt/informellt språk?
  • Hur kan vi analysera olika texter för att se de olika dragen?

Hur?
Vi kommer att ha genomgångar av de olika texttyperna samt analysera olika texter. Vi kommer också att titta på korta faktaavsnitt för att få mer inblick och förklaring av texttyperna. Allt detta varvars med diskussioner för att få en större förståelse.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Stjärnlösa nätter

Stjärnlösa nätter

Ämne: Svenska
Årskurs: 9
Ansvarig: Marie AS
När: V 42- 3

Varför?

Vi möts ständigt av val där läsningen ofta får stå tillbaka. Vi väljer bort att läsa till förmån för andra saker. Vi läser en bok tillsammans där eleverna kommer att få träna på att läsa, förstå, utveckla sitt språk, ta ställning till olika frågor, ta ansvar för sitt tyckande och se konsekvenser. Vi tränar på att motivera våra ställningstagande/åsikter och gör det tillsammans i läsningens värld.

Vad?

  • Hur kan vi utveckla vårt språk genom läsning?
  • På vilka sätt kan vi ta till oss det vi ska läsa, för att få en djupare förståelse?
  • Hur använder vi rutinen ”Peeling the fruit”?
  • Hur skriver vi brev (texttyp brev)?
  • På vilket sätt kan vi använda citat ur böcker för att få förståelse för det vi läser?
  • Hur får vi fram våra resonemang så tydliga och klara som möjligt?

Hur?
Vi kommer att arbeta i diskussionsgrupper, helklass, läsgrupper, individuellt arbete.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Grupparbeten, enskilda uppgifter, lärarledda lektioner. Träna på olika moment inom svenskan som att skriva, läsa och tala.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Funktioner och räta linjens ekvation

Ämne: Matematik – Funktioner och räta linjens ekvation
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 2-6

Varför?

Vi människor har ett behov av att kunna tolka, förstå och förklara saker. Det kan vara små saker som att förstå kostnaden för ett mobilabonnemang påverkar antalet samtalade minuter, eller stora saker som sambandet mellan hur snabbt polarisen smälter och mängden koldioxid som släpps ut. För att matematiskt kunna studera och förstå samband och förändringar kan man ta hjälp av funktionsbegreppet och räta linjens ekvation.

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och
  • beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad?

Frågeställningar:

  • Vad är en funktion?
  • När används funktioner?
  • Hur kan man uttrycka en funktion på fyra olika sätt?
  • Vilken information kan man få ut av en funktion?
  • Vad innebär räta linjens ekvation?
  • Vad är linjära funktioner och proportionalitet?
  • Hur kan man utifrån en linjär funktion ta ut räta linjens ekvation?

För högre nivå( B-A)även

  • Hur beräknar man k-värdet med en formel (om man har två koordinater)?
  • Hur beräknar man m-värdet om man vet koordinater och k-värdet?

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio9 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att göra en inlämningsuppgift för att visa vad du förstått.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt egen färdighetsträning.

Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då vi tittar på exempel/starters på olika nivåer samt att det finns olika nivåer att jobba på i den egna färdighetsträningen.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share.

Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan lösa/tänka kring olika uppgifter.

LPP v. 45-48

Lokal pedagogisk planering 

Ämne: Franska
Årskurs: 9
Ansvarig: Sandra Gustafsson
När: v.45-48

 

Vad?
Vad ska vi göra?

Fokus för v. 45-48 är som alltid att utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska. Denna period fokuserar vi på Grön Flagg och de Globala målen.

Först tittar vi på URplays avsnitt på franska om de Globala målen, mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald, écosystèmes et biodiversité.

Vi läser textbokens kapitel 9 “Ma vie chez les orang-outans” och kapitel 15 “Protège ta planete”, (lyssnar, läser, översätter) och gör uppgifter som är kopplade till kapitlet. 

Vi tittar och lyssnar på TED-talk “Il était une forêt” med Emmanuelle Grundmann, fransk biolog, naturforskare och reporter, samma person som kapitel 9 handlade om men idag, 20 år senare.

Eleverna kommer att få skriva frågor direkt till Emmanuelle, som lovat att besvara dem.


Under de här veckorna kommer vi att träna skriv-, läs-, och hörförståelse och inte minst muntliga förmågor. Detta med målet att ha grundläggande kunskaper för att förstå, göra sig förstådd och kunna kommunicera (på olika sätt) med fransktalande personer.

 

Frågeställning och följdfrågor 

Att kunna

  • olika sätt att ställa frågor
  • olika tilltal: tu eller vous?
  • ord och fraser som har med djur och natur att göra
  • använda imperativformer
  • namn på världsdelar, hav och länder
  • beskriva och förstå beskrivningar

GRAMMATIK vi går igenom, bl a:

  • passé composé och imparfait
  • verbet faire
  • imperativformer
  • ordningstal
  • adjektivets komparation

 

Varför?
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi använder till viss del läromedlet La Nouvelle Chouette D. Vi går igenom textbokens kapitel (lyssnar, läser, översätter och gör dialogövningar) och gör uppgifterna som är kopplade till kapitlen.

Läromedlet La Nouvelle Chouette kommer att kompletteras med annat material som t ex UR-material, NE-läromedlet, musik, film och andra texter. Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

Vi arbetar individuellt, i par och i grupp med bl a dialoger, enklare rollspel och presentationer i kortare projekt.

Lektions- och veckoplaneringen samt information om läxor och prov kommer att ligga i Meitner. 

 

Redovisning och bedömning

Formativ bedömning:

Läraren observerar elevernas arbete under lektionerna och hjälper eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad har de uppnått och vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket. 

Summativ bedömning:

Eleverna kommer att genomföra flera prov som används som stöd till slutbedömning och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra delar:

  • läs- och hörförståelse
  • muntlig och skriftlig framställning
  • interaktion
  • förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid De olika lektionsuppgifterna ges tillräcklig och välavvägd tid så de kan genomföras under skoltid och anpassas efter elevernas olika behov.
Det är viktigt att bygga upp elevernas ordförråd så snabbt som möjligt. För att minnas något på lång sikt måste det vi vill minnas medvetet kodas in i långtidsminnet. Ordinlärningen är den del som kräver mest tid – därför har vi regelbundet glosläxor.


Möjligheter Möjligheter till tänkande kring och förståelse för ämnet ges genom rutiner och gemensamt arbete, rollspel och korta projekt, interaktion och dialog. Målspråket, franska, används i så stor utsträckning som möjligt under lektionerna vilket ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp under inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att använda sin kunskap i nya sammanhang. 

 

Förväntningar Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. Eleverna förväntas ta ansvar för sitt lärande. Gruppen hjälps åt att förvärva ny kunskap genom utmaningar och misstag. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig det nya språket. 

 

Rutiner Tydlig start och avslut på lektioner, samt struktur för olika uppgifter. Vi tar hjälp av några av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

 

Interaktion Alla interaktioner under lektionerna, både på franska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på franska bidrar till utveckling i ämnet och är en del av en positiv klassrumssituation. 

Vi jobbar enskilt, i par, i grupper och i helklass för att få fram olika sätt att tänka och interagera. Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av.

 

Miljö För en god inlärningsmiljö ska klassrummet ska präglas av lugn och respekt. Gruppstorleken är betydligt mindre än i helklass. I klassrummet åskådliggörs elevernas tänkande genom arbeten, exempelvis olika projekt runt Frankrike-kartan som vi som successivt sätter upp i klassrummet.

Språk – Målspråket, franska, används så mycket som möjligt under lektionerna. Genomgångar och förklaringar ges också på svenska för att hjälpa eleverna.

LPP v. 2-5

Lokal pedagogisk planering 

Ämne: Franska
Årskurs: 9
Ansvarig: Sandra Gustafsson
När: v. 2 – 5

 

Vad?
Vad ska vi göra?

Fokus för v. 2-5 är hörförståelse och att tala.

Vi kommer att 

  • lyssna på en programserie om två femtonåringar, Julie och Éric, som ska ordna en fest. Vi kommer också att lyssna på andra ljudfiler baserade på olika texter. 

Utifrån materialet kommer vi att öva hörförståelse och använda oss av dialogerna för att öva på att prata.

Frågeställning och följdfrågor 

Att kunna

  • olika vardagliga uttryck
  • tala om viktiga händelser i livet
  • namn på olika aktiviteter
  • klockan, tidsangivelser
  • lite om högtider i Frankrike
  • några franska poeter

Grammatik vi går igenom, bl a:

  • att använda y
  • betonade personliga pronomen
  • prepositioner
  • passé composé med être
  • adjektivets komparation

 

Bedömning

Momentet avslutas med ett hörförståelseprov under v. 5

 

Varför?
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi använder till viss del läromedlet La Nouvelle Chouette D. Vi går igenom textbokens kapitel (lyssnar, läser, översätter och gör dialogövningar) och gör uppgifterna som är kopplade till kapitlen.

Läromedlet La Nouvelle Chouette kommer att kompletteras med annat material som t ex UR-material, NE-läromedlet, musik, film och andra texter. Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

Vi arbetar individuellt, i par och i grupp med bl a dialoger, enklare rollspel, hörförståelse och presentationer i kortare projekt.

Lektions- och veckoplaneringen samt information om läxor och prov kommer att ligga i Meitner. 

 

Redovisning och bedömning

Formativ bedömning:

Läraren observerar elevernas arbete under lektionerna och hjälper eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad de har uppnått och vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket. 

Summativ bedömning:

Eleverna kommer att genomföra flera prov som används som stöd till slutbedömning och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra delar:

  • läs- och hörförståelse
  • muntlig och skriftlig framställning
  • interaktion
  • förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid De olika lektionsuppgifterna ges tillräcklig och välavvägd tid så de kan genomföras under skoltid och anpassas efter elevernas olika behov.
Det är viktigt att bygga upp elevernas ordförråd så snabbt som möjligt. För att minnas något på lång sikt måste det vi vill minnas medvetet kodas in i långtidsminnet. Ordinlärningen är den del som kräver mest tid – därför har vi regelbundet glosläxor.


Möjligheter Möjligheter till tänkande kring och förståelse för ämnet ges genom rutiner och gemensamt arbete, rollspel och korta projekt, interaktion och dialog. Målspråket, franska, används i så stor utsträckning som möjligt under lektionerna vilket ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp under inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att använda sin kunskap i nya sammanhang. 

 

Förväntningar Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. Eleverna förväntas ta ansvar för sitt lärande. Gruppen hjälps åt att förvärva ny kunskap genom utmaningar och misstag. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig det nya språket. 

 

Rutiner Tydlig start och avslut på lektioner, samt struktur för olika uppgifter. Vi tar hjälp av några av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

 

Interaktion Alla interaktioner under lektionerna, både på franska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på franska bidrar till utveckling i ämnet och är en del av en positiv klassrumssituation. 

Vi jobbar enskilt, i par, i grupper och i helklass för att få fram olika sätt att tänka och interagera. Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av.

 

Miljö För en god inlärningsmiljö ska klassrummet ska präglas av lugn och respekt. Gruppstorleken är betydligt mindre än i helklass. I klassrummet åskådliggörs elevernas tänkande genom arbeten, exempelvis olika projekt runt Frankrike-kartan som vi som successivt sätter upp i klassrummet.

 

Språk – Målspråket, franska, används så mycket som möjligt under lektionerna. Genomgångar och förklaringar ges också på svenska för att hjälpa eleverna.
Eleverna lär sig ordförråd, fraser, begrepp, grammatiska former och att ha enkla konversationer på franska.

 

Modellering Exempel på verklighetstrogna situationer får eleverna genom att läraren talar språket, genom kortare filmer, ljudfiler, texter och genom rollspel. Eleverna får höra olika sätt att prata språket (t ex exempel på talad franska i olika regioner och olika delar av världen).

Läraren “tänker högt” vid läsning och genomgång av texter för att synliggöra nya begrepp och ord.