En sista/extra chans!!

Ansvarig pedagog: Henrik

När, under vilka veckor? v.10-20

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur skall jag kunna komplettera redan avklarade moment?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:


Orientering/friluftsliv

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering


Hälsa och Livsstil

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Skadeförebyggande

  • Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.
  • Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.

Dans/Takt och rörelse

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Se de LPP:er där vi redan jobbat med dessa delar.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

På egen hand (du får såklart fråga mig) har du nu möjligheten att göra en komplettering för att kunna påverka min bedömning av dig i redan avslutade moment.

Orientering: Mer info kommer när vi börjar med utomhusidrotten. Det kommer med största sannolikhet att erbjudas en eftermiddag när vi tar oss iväg för att springa en bana med olika svårighetsgrader. Viktigt att du tar kontakt med mig om du vill få möjlighet att komplettera.

Hälsa/livsstil: Se bifogad pdf för vidare instruktioner.

Hälsocoach

Skadeförebyggande: Se bifogad pdf för vidare instruktioner.

Uppgift – Skadeförebyggande

Dans/Takt och rörelse: Du skall sätta rörelser till en redan vald låt och sedan filma dig själv när du kör din dans/rörelseprogram. Du får gärna använda de stegen som redan finns i musikanalysen eller hitta på egna.

Easy love – Musikanalys med rörelse

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Absolut deadline är den 21/5 klockan 22.00. Jag behöver ha den extra tiden för bedömning så inga arbeten inskickade efter deadline kommer att bedömas.

Solen Veckobrev vecka 3

Hej hallå därhemma!!

Så otroligt roligt att få träffa elever på riktigt igen. Tyvärr fick halva skaran bli kvar hemma men vi måste ju alla bidra för att så snabbt som möjligt kunna återgå till som det brukar vara i skolan.
Vi mentorer tycker fortsatt att ni överlag gör ett riktigt bra jobb. Det krävs mycket från er sida men samtidigt är det en nyttig erfarenhet inför kommande gymnasiestudier. För där är ni snart…….

Veckan som gick: Under mentorstiden påbörjade alla elever sitt arbetet inför utvecklingssamtalet. Att en sista gång under sin grundskoletid sätta mål, fundera på styrkor och utvecklingsmöjligheter kräver ett visst engagemang. De gröna som varit på plats har utöver att följa schemat med “vanliga” lektioner även svarat på en större enkät som vårt elevhälsoteam satt ihop. Många viktiga frågor att besvara.
Koden från gymnasieantagningen har nu förhoppningsvis landat i alla brevlådor och vi vet att många redan börjat kryssa i program och rangordna sina val. Låt den här processen ta en stund. Välja ut program och skolor nu, fundera lite, logga in igen och finjustera. Hugg tag i din mentor om du vill fundera tillsammans med någon.

Veckan som kommer: Vi hälsar så det Röda gänget tillbaka till skolan. Vi har laddat upp en hel vecka här nu så räkna med att vi är på hugget! Gröna kopplar upp sig hemifrån på samma sätt som under vecka 2.
Under veckan kommer Solen Röd att besvara enkäten från elevhälsan och efter att sammanställningen är klar kommer Anna (vår kurator) komma ut till alla klasser.

Övrig viktig info

Prov/omprov: Extra viktigt nu när man inte är i skolan hela tiden att få saker och ting ur världen så fort som möjligt. Under vecka 4 kommer alla elever från Solen Röd som har prov eller omprov liggandes att få göra detta. Är du osäker kring hur det ser ut för dig så kontakt undervisande lärare.

Efter vecka 4?: I skrivande stund vet vi inte vilka beslut som skolledningen kommer ta. Detta kommer såklart att förmedlas via schoolsoft så fort det är bestämt.
Om ni känner stor oro över att det inte går bra för ert barn när det kommer till distansundervisningen. Kontakta mentor omgående. Vi har lite andra lösningar att erbjuda där det verkligen inte fungerar.

Utvecklingssamtalen: Ni som önskar boka in samtal gör det hos respektive mentor. Tider hittar ni på schoolsoft som vanligt. Vi har även lagt ut tider innan den 15:e februari för er som känner att ett samtal innan ansökan till gymnasiet skall vara inne är av stort intresse. Dock vill vi poängtera att eleven skall ha förberett samtalet innan!!!

Ha en fin helg allesammans och var rädda om er!!

//Ann, Cristin och Henke

 Vi går mot ljusare tider!

 

 

Organisk kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn 

När, under vilka veckor? V3-V8

Läsanvisningar i boken Spektrum Kemi
Organisk kemi s.156-185
Kol och förbränning s. 244-265

Ne: Kommer

Keynotes: Kommer

Extrafrågor: Extrafrågor organisk kemiFacit extrafrågor

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

• Vad menas med organiska ämnen och organisk kemi?
• Vilka är de fyra (fem) vanligaste formerna av grundämnet kol? Vad är amorft kol?
• Vad är nanoteknik?
• Hur går kolatomerna runt i ett kretslopp (kolets kretslopp)? (gjort tidigare)
• Du skall kunna namnge, rita upp strukturformel och molekylformel för alkaner, alkener, alkyner, alkoholer (+ 3 st) och organiska syror med kedjor på upp till 10 kolatomer
• Vad är skillnaden mellan ett mättat och omättat kolväte?
• Vad är isomerer?
• Hur och vad används kolväten till i vår vardag?
• Hur påverkar användning av olja, naturgas och kol (fossila bränslen) miljön?
• Hur bildas etanol?
• Känna till följande alkoholer: metanol, etanol, (teknisk sprit), glykol, glycerol – faror, nyttjor och användningsområden?
• Känna till några vanliga organiska syror – var de finns och vad de används till i vardagen?
• Känna till vad en ester bildas av – var man kan hitta estrar och vad kan de användas till?

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

se matris

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Labbrapport, skriftligt prov och aktivitet under lektioner /diskussioner /lektionsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte

  • Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attanvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Kemin och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kemins metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Solen veckobrev V.2

Hej alla Solisar med familjer!

Så blev det distansundervisning igen. En del uppskattar den typen av undervisning, andra inte. Oavsett längtar alla efter att det ska bli som vanligt igen, både elever och lärare. För visst känns det ändå fint att faktiskt ha rutiner och gemenskap och som grädde på moset faktiskt lära sig nya saker? För er som saknar Lemshaga lite extramycket de här dagarna kommer här lite bilder som kanske piggar upp:-)

           

Under veckan som gått har ni kämpat på. De flesta har kommit i tid sina klassrum samt gjort sina uppgifter. Vi lärare har emellertid uppmärksammat några saker som fungerat mindre bra. Läs nedan:

Nu har vi haft några veckor med distansundervisning och därmed fått en del erfarenheter av vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Vi lärare uppfattar dock att det mesta fungerar relativt bra, även om vi naturligtvis alltid kan utvecklas och göra saker ännu bättre. Vi lärare försöker göra vårt allra bästa och det förväntar vi oss också att alla elever ska göra. Att hela familjen sitter hemma och både ska få arbete, studier och luncher att gå ihop är förstås en utmaning. Vi förstår det! Kanske är det en tröst att det ser likadant ut för nästan alla just nu. Det behöver inte bli perfekt. Men för att få just distansundervisningen att fungera ännu bättre har vi lärare diskuterat och kommit fram till en del saker som vi vill att ni föräldrar hjälper oss med.

För det första behöver eleven vara synlig i kameran. Vi förstår om detta kan kännas obekvämt men vi har diskuterat fram och tillbaka och kommit fram till att detta är något man isåfall behöver träna på. Om vi ser eleven är det mycket lättare för oss att ha en dialog och vi får samtidigt en bekräftelse på om eleven deltar eller pysslar med annat under lektionen. Eleven ska vara synlig fram tills dess att läraren säger att det är okej att stänga av kameran. När kameran är avstängd syns en logga. Loggan ska antingen vara en bild på elevens ansikte i naturligt format, eller första bokstaven i elevens namn. Det är alltså inte godkänt att ha en bild på någonting annat. 

 

För det andra förväntar vi oss att eleven ägnar sig åt studier under lektionstid. Det betyder att det inte är okej att samtidigt spela eller ägna sig åt andra samtal med andra elever som varken har med ämnet eller lektionen att göra. Samtal som har med ämnet och lektionen att göra är givetvis välkomna. För att behålla trygghet i gruppen är det inte heller tillåtet att ha utomstående med under lektionerna, precis som i våra vanliga klassrum.

 

För det tredje förväntar vi oss ett gott uppförande och ett trevligt bemötande. Det betyder till exempel att man har en normal (passande) samtalston, att man tilltalar varandra på ett trevligt och ödmjukt sätt och att man inte gör störande ljud, t ex blåser eller skriker in i mikrofonen. Det här kan man tycka låter självklart, men för ett fåtal elever har det tyvärr varit en utmaning att respektera sina klasskamrater och hantera tekniken på ett respektfullt sätt. Vi är ledsna för det.

Sammanfattningsvis vill vi ha er hjälp med att prata med era barn om följande:

 

*Kamera på tills läraren säger att det okej att stänga av den

*Foto av sig själv eller initial som logga

*Skolarbete på lektionstid

*Trevlig och respektfull mot andra 

*Inga obehöriga i rummet

 

Stort tack för ert samarbete! 

 

Inför nästa vecka:

  • Solen grön är på plats i skolan. Solen röd har distansundervisning.
  • Om ni känner stor oro över att det inte går bra för ert barn när det kommer till distansundervisningen. Kontakta mentor omgående. Vi har lite andra lösningar att erbjuda där det verkligen inte fungerar.
  • På måndag ska alla elever börja förbereda sig inför sitt utvecklingssamtal som kommer att äga rum vecka 7.
  • De elever och föräldrar som har ett behov av utvecklingssamtal under vårterminen kan gå in och boka från och med vecka 4.
  • Nu ska de flesta fått sina koder till gymnasieantagningen. Har man ännu inte fått den kan de vara god tid att höra av sig till dem för att se var den tagit vägen.

Med önskan om en fin helg!

Henrik, Ann &  Cristin

 

Funktioner och räta linjens ekvation

Ansvarig lärare: Henke F.

När, under vilka veckor? v.2-6??

Vad?

Frågeställningar:

Vad är en funktion?
När används funktioner?
Hur kan man uttrycka en funktion på fyra olika sätt?
Vilken information kan man få ut av en funktion?
Vad innebär räta linjens ekvation?
Hur kan man utifrån en linjär funktion ta ut räta linjens ekvation?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredsställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid (både enskilda övningar och aktiviteter i grupp) samt på ??????

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektionsplanering hittar ni som vanligt inne i classroom.

 

Language rules and grammar skills

När, under vilka veckor? 

v.2-6

Vad ska vi göra 

Genomgångar av-, arbetsuppgifter kring-, läxor i-, test av olika språkregler och grammatik.

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar på lektionerna, t ex slides, videos, läsning.

Arbetsblad där vi befäster det vi lärt.

Läxor och läxförhör på olika sätt.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se Classroom för närmare planering och detaljer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Språklig precision ingår i alla delar av undervisning och bedömningar. Du når helt enkelt längre i din engelska ju mer du uttrycker dig korrekt och kan anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer. Grammatisk kunskap och språklig precision hjälper dig dessutom att finputsa dina strategier för att förstå och göra dig förstådd.

E

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställ- ningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som
i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

A

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig rela­ tivt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna fram- ställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.

______________________________________________
Sammanhang och aktualitet

Det här är en av de saker som klassen generellt behöver öva mest på. Därför gör vi det.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.
  • Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.
  • Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift (…)

Läraren ska

  • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,
  • organisera och genomföra arbetet så att eleven
  • –  får stöd i sin språk­ och kommunikationsutveckling
  • –  successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
  • –  får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
Övergripande mål från LGR11 2.3

Skolans mål är att varje elev

  • genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
  • visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle?