Solens veckobrev v.17

Hej! Så var ännu en hel vecka avklarad. Puh säger vi nog alla både elever och pedagoger

Den har innehållit en stor variation på aktiviteter. I måndags hade vi  städning av vår skolmiljö utomhus på mentorstiden. Tänk att det kan finnas så mkt skräp på en så kort promenad och att det inte vara var ”vanligt! skräp utan även en micro utslängd i vår natur. Alla var engagerade och bidrog med upplock. Belöningen blev en renare natur och alla bjöds på ”Grön Flagg” Piggelin.

 

 

Tisdagen och torsdagen startade båda dagens med nationella prov i engelska. Lugna dagar med hög koncentration. Extra lugnt på tisdagen då skolan var strömlös och alla elever utom åk 9 fick stanna hemma med egna studier.

På idrotten har vi denna vecka övat flitigt på våra danser Foxtrot, Vals och Bugg. På måndag nästa vecka har vi final/examination i detta.  Så kanske blir det en svängom hemma:) för att öva.

Vi har även under fyra veckor jobbat med ”egna” lektioner som har hållits av en grupp elever. Det har varit spännande att se lite nya förmågor utvecklas/ledaregenskaper på ett så positivt sätt.

Tror även att det blandade innehållet av aktiviteter har varit roligt- lite ihop plock av det vi har gjort på idrotten under våra år( våra godingar).

 

En önskan från oss mentorer:

Det är nu verkligen ”skarpt” läge med alla nationella prov, inlämningar, redovisningar kommande tre veckor. Tufft för våra ungdomar som nu behöver lite extra omsorg av er där hemma. Hjälp med energi!

Mat, vila, social samvaro, rörelse ( gärna utomhus). Allt för att få bästa förutsättningar att må bra och att orka lite extra.

 

Kommande händelser:

Kommande vecka är det nationella prov i SO.
Datum 3:e och 5:e Maj

Och sist men inte minst är det nationella prov i Matte.
Datum som gäller är: 11:e och 13:e Maj

En påminnelse om att hålla koll på kommande prov och inlämningsuppgifter. Datum för sådant ligger på schoolsoft i första hand inte muntligt från pedagogen.

Föräldramöte äger rum 4/5.
Mer information kring detta hittar ni på shoolsoft. Vi hoppas på en trevlig kväll med många elever och föräldrar:)

Övrig information

Omval gymnasiet: 19 april – 17 maj
Slutlig antagning: Klar 1 juli
Antagningsbesked: logga in på hemsidan för att se ditt antagningsbesked.
Sista svarsdag på antagningsbeskedet: 18 juli

Då önskar vi er alla en trevlig Valborg i det lite kyliga vårvädret.

Mvh Patrik, Malin och Gottis

Möss och människor

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 13- 17

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vänskap se ut?
  • Kan vi få syn på klassamhället och hur synen på människor var på denna tid genom denna bok?
  • Vad händer i boken och kunde det hanteras på något annorlunda sätt?
  • Har alla människor lika värde?
  • Hur kan vi visa läsförståelse genom att läsa denna bok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
  • Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.
  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
Centralt innehåll från kursplanen
  •  Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
5 – Eleven drar… Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
10 – Genom att kombinera… Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa boken,  tyst läsning och sedan göra uppgifter kopplat till olika kapitel. Efter att boken är utläst kommer eleverna gruppvis få dramatisera ett avsnitt i boken.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom de frågor de besvarar till de olika kapitel, läsa, dramatisera boken.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom för planering

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Möss och människor är en klassiker vilket är något som man alltid har nytta av för diskussioner då den behandlar många intressanta ämnen, ämnen som än i dag är aktuella.

Texttyper

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 10- 11

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är sakprosatexter och skönlitterära texter?
  • Vilka olika texttyper finns det?
  • Vilka speciella kännetecken finns det för de olika texttyperna?
  • Finns det olika sammanhang vi använder texttyperna i?
  • Vad är formellt/informellt språk?
  • Hur kan vi analysera olika texter för att se de olika dragen?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Förankring i kursplanens syfte
  • Förmågan att formulera sig och kommunicera i skrift
  • Förmågan att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • Förmågan att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Centralt innehåll från kursplanen
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna.
  • Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, analyser, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

På nationella proven i svenska

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom för aktuell planering

Solen veckobrev v. 13

Veckan som gått:

I måndags hade båda klasserna idrottsprov: idrottsskador, kroppsideal, doping och L-ABC/HLR.

Klasserna var väl förberedda genom tidigare föreläsningar, instuderingsfrågor och provet på Classroom i förväg. Nu väntar rättning och vi hoppas på fina resultat. Oerhört bra kunskap att ta med sig i livet. Vi kan alla göra skillnad!

På idrottslektioner över vi nu Pardans för fullt. Det är vals, bugg och foxtrot. Många har varit skeptiska till en början men nu börjar det lossna. Glada ungdomar som svingar runt till skön musik.

Fantastiskt att få uppleva som idrottslärare:)

En fin respons från Marie och Svenskan:

2 bilder från ena klassen (glömde fota andra) när de sitter och bara njuter och läser 😊. Helt knäpptyst och vi hör bara bladen som vänds.

//Marie

Denna vecka har vi även haft inspirationmässa. Flera intressanta föreläsningar om olika arbeten och verkligen olika vägar/ibland mkt krokiga för att komma dit:). Det är aldrig försent!!!

Tyvärr har sjukfrånvaron ökat igen. Det är alltid jobbigt med sjukdom men kanske extra känsligt nu under vårterminen i åk 9.

Viktigt! Försöka att ha koll på vad som missas både på lektioner och vad som ska lämnas in/prov. Det är tungt att hamna efter.

Inför nästa vecka:

Vi har nu Skräpplockardagar på skolan! Alla klasser kommer att hjälpa till med att göra vår omgivning ren och fin inför våren då vi sistas mer ute. 

På måndagens mentorstimme kommer vi i Solen att plocka skräp. Bra är om DU kan ta med arbetshandskar och klär dig lite mer oömt samt har bra skor. 

Kommande nationella prov.

NO: 6 April + Lab (ej specifikt datum)
Engelska: 26:e och 28:e April
SO: 3:e och 5:e Maj
Matte: 11:e och 13:e Maj

En påminnelse om att hålla koll på kommande prov och inlämningsuppgifter. Datum för sådant kommer ut på schoolsoft i första hand inte muntligt från pedagogen.

 

Kommande händelser:
Vecka 15 har vi ett välbehövt Påsklov. Viktigt att hämta kraft för kommande veckor.

Föräldramötet är planerat till sent april. Planen är att vi ska försöka avsluta som vi började med en kombination av föräldramöte och socialt umgänge.
I övrigt kommer en stor del av mötet gå till att ni föräldrar får lite planeringstid inför avslut.

 

Övrig information:
Stockholms län: Gymnasieval
Preliminär antagning: Klar 19 april
Omval: 19 april – 17 maj
Slutlig antagning: Klar 1 juli
Antagningsbesked: logga in på hemsidan för att se ditt antagningsbesked.
Sista svarsdag på antagningsbeskedet: 18 juli

Nu längtar vi alla efter vårvärme.

Hoppas på en fin helg! Malin, Patrik och Gottis

 

Solens veckobrev vecka 10

Hej! Nu är vi tillbaka efter ett sportlov där vi alla har laddat vår energi för våra veckor mot Påsk!

Till vår hjälp har vi även fått ljusare dagar! Lättare att gå upp på morgonen och känsla av mer tid efter skolan.

Veckan som varit har varit fylld med viktiga lektioner. Det blir nu flera projekt som ska avslutas på olika sätt. I No hade båda klasserna muntligt prov i grupp.

På idrotten har vi kanske haft en av de viktigaste lektionerna i åk 9- HLR. Alla fick ”spela” upp en scen där man kommer fram till en person som ligger ned på marken. Då gäller det att ta reda på om personen andas eller inte. Vid andning övade vi på framstupa läge och utan andning blev det larm 112 och praktiskt träning på docka av  HLR ( 30 trycka/2 inblåsningar). Det är ett obligatoriskt moment som de som var frånvarande får ta igen vid ett annat tillfälle.

 

 

Nästa vecka har vi bestämt att vår mentorstid ska få gå till att ta igen prov och att göra klart viktiga uppgifter. Det kommer även vara en grupp som ska tävla i matte.

På måndagen meddelar vi eleverna vad som gäller för var och en. Men de flesta har nog koll på vad de eventuellt har missat eller behöver jobba med.

En viktig timme för att lätta lite på stressen.

Tisdag: Vår efterlängtade Allaktivitetsdag är här och de flesta har valt Romme. Tidig morgon och viktigt att komma i tid.

Viktigt!!! All information om  Romme dagen och andra aktiviter finns på Schoolsoft.

 

Information:

Inspirationsmässan 2022
Vi behöver fler inspiratörer!
För även i år vill vi anordna en inspirationsmässa för våra elever i årskurs 7-9 och hoppas att många vill vara med och inspirera.
Har du några utbildningar, yrkes- eller livserfarenheter som du kan dela med dig av?
Hör av dig till maria.knutas-wegner@lemshaga.se

Du kan inspirera på plats(skolan) eller på nätet.

Övrig information:
Stockholms län: Gymnasieval
Preliminär antagning: Klar 19 april
Omval: 19 april – 17 maj
Slutlig antagning: Klar 1 juli
Antagningsbesked: logga in på hemsidan för att se ditt antagningsbesked.
Sista svarsdag på antagningsbeskedet: 18 juli

Nationella provdatum
Svenska: 22:a och 24:e Mars

NO: 6 April + Labb (Ej specifikt datum)
Engelska: 26:e och 28:e April
SO: 3:e och 5:e Maj
Matte: 11:e och 13:e Maj

 

Se nu till att njuta av den härliga soliga helgen-våren är påväg:) Patrik, Malin och Gottis

Hinduismen och Buddhismen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.8 – 14

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

=> Hur ser man på livsfrågor inom Hinduismen & Buddismen?
=>Hur påverkar religionen synen på livet? (tankar om livet och ens uppgift som troende)
=>Hur skapas olika religiösa identiteter? (d.v.s kan man säga hur en hindu och buddhist är?)
=>Vilka likheter och skillnader kan man se mellan de olika världsreligionerna? (Jämförelser)
=>Hur är det att leva som Hindu och Buddhist?
=> Vad är målet inom religionerna och hur når man dit? (Vad strävar man efter, olika vägar)

Övergripande mål från LGR11 2.2
* Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=> Utifrån denna denna punkt jobbar vi med att diskutera och debattera.
* Kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
=> De 2 världsreligionerna vi har i fokus är viktiga att ha kunskaper om för att kunna förstå den värld vi lever i.
Viktiga begrepp:

Brahman – Världssjälen, Altet
Maya – Illusionen som döljer Brahaman för oss
Daliter – Kastlösa
Dharma – Moraliska lagen eller plikten

Sanatana dharma = Den eviga läran
Brahman = Världssjälen som finns överallt
Atman  = Delar av Brahman i människan
Reinkarnation = Återfödelse
Samsara = Återfödelsens kretslopp
Moksha =  Frälsningen inom hinduismen, att bli befriad från återfödelse, atman blir en del av
Karma  = Människans handlingar som bestämmer om man är på väg mot moksha.
Kastsystem = Ett system som har präglat Indiens samhälle som delar in människor i olika grupper
asket = En som utmanar sin kropp (ex äter ytters lite) för att nå Nirvana
bodhisattva = Upplyst som är kvar i jordelivet
buddha = ”profet” inom Buddhismen
Dalai lama = Buddhisattva i den Tibetanska buddhismen
de fyra ädla sanningarna = Sanningarna om Dukka (lidandet)
den åttafaldiga vägen, lärans hjul
de tre juvelerna = Jag tar min tillflykt till Buddha, Dharma, Sangha
dharma = Regler för hur du ska leva inom Hinduismen
diaspora = Att en folkgrupp lever utanför sitt urspungsområde (Buddhister bor främst utanför Indian)
karma = Summan av dina handlingar
konvertera = Byta religion
legend
mahayana = Gren inom Buddhismen
nirvana = Att sluta återfödas inom Buddhismen
sangha = Buddhistiska gemenskapen
Shangri-La = Dömlandet bortom alla bekymmer
stupa = Tempel
theravada = Gren inom Buddhismen
vajrayana = Gren inom Buddhismen
Tripitaka = Heliga böcker i Buddhismen
 
Förankring i kursplanens syfte
=>Kunna sätta sig in i olika perspektiv i syfte att skapa en starkare förståelse för olika =>livsåskådningar
=>Kunna jämföra olika livsåskådningar
=>Kunna se orsaker och samband mellan olika syn på livet och identiteter
=>Kunna se konsekvenser av att man har en viss livsåskådning och att det finns olika livsåskådningar
=> kunna dra slutsatser kring resonemang om livsåskådningar och dess påverkan och syfte
Centralt innehåll från kursplanen
=>Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
=>Hur religion och andra livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstilar.
=>Riter, exempel namngivning och konfirmation, deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkelt beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givna perspektiv.

Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi utgår från läromedlet NE.
Eleverna är inbjudna till kursen om hinduism och buddism på NE.
https://www.ne.se/världens-religioner/#/utbredning?_k=kx4s3h
Som platform använder vi Google classroom
religion, Hinduism och Buddism, och eventuellt Religion och liv 9 och NE
http://www.ne.se/världens-religioner/#/utbredning?_k=p5euoy
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Analys
Gruppdiskutioner
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.8 – Religion – Hur tänker vi att vi pratar om detta ämne.
Hinduismen – Repetition kring religionens grunder. Hur uppkom den? Synen på livet.
Genomgång – Hinduismens uppkomst, kastsystemet

Del 1:

– Reflektera med sin grupp: Vem kom på kastsystemet den rike eller den fattige?
– Vad innebär kastsystemet (Identifiera gemensamt vad det är och hur det är uppbyggt)?
– Vilka skulle fördelarna kunna vara med kastsystemet? Vilka är nackdelarna?
– Vilka konsekvenser får det att man föds som dahlit?
– Varför är kastsystemet inte förbjudet i Indien?
– Se på hinduismen med normkristiska glasögon – Vad blir era tankar då?

Del 2:

– Frälsningsvägen Yoga – Vilket syfte har yoga?

-Vilken väg till frälsning skulle du ta? Varför?
-Ganges har en viktig roll inom Hinduismen, vad kan vara orsaken till att just floden fått så stor betydelse.

V. 9 – LOV

V.10 – EV…Färdigställa Hinduismen.

Uppgift källkritik Hinduism och resonemangsfrågor

V.11 – Buddhism.

Uppgift:
Resonera med din parkompis kring:
Vissa anser att Buddhismen inte är en religion utan en filosofi. Hur kan det komma sig?
Är Buddhismen en religion för optimister eller pessimister?
Ni tar var sin av riktningarna inom Buddhismen, Hinayana (lilla vagnen) och Mahayana (stora vagnen). Förbered 15 minuter och presentera sedan för varandra (max 5min).

En jämförelse mellan världsreligionerna. Hur är det att leva som ……..? Hur skulle Sverige se ut om vi var……?

uppgift-faktafelet

V.12 – Buddhismen

V.13 – Examination

Hinduism

Buddhism bilspelBuddhism

Hinduismen

Karta över religionerna

Frågor att resonera kring

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.