Modernismens måleri

LPP – Modernismens måleri

 

Ämne: Bild
Årskurs: 9
Ansvarig: Karin Lindkvist
När: HT/VT 2022-2023

 

Varför?

Hur har måleriet använts och utvecklats från ca 1850 och framåt? Hur har det speglat /kommunicerat med sin samtid? Hur kan vi idag använda färg, linjer och ytor för att kommunicera budskap/berätta något om vår egen samtid på ett effektivt sätt? 

Konsten (inom vilken måleriet är och har varit ett centralt uttryckssätt) har genom tiderna varit ett sätt att uttrycka sig, att utveckla tänkandet, hitta nya vägar och att göra motstånd mot rådande normer. Efter fotografiets intåg i mitten av 1800-talet blev måleriets uppgift som dokumentation/avbildning mindre relevant. Istället söktes nya sätt att utveckla måleriet och olika så kallade “ismer” eller inriktningar skapades, där konstnärerna försökte eftersträva olika ideal.

Idag används mer bilder i vår kommunikation än någonsin. Därför behöver vi utveckla förmåga att använda oss av bilder och de element som bygger upp en bild såsom färg, ytor och linjer. För att kunna förstå och använda oss av bildspråk behöver vi också ha en historisk bakgrund och kunna koppla uttryck med händelser och idéstömningar i samhället.

 

Vad? 

Vi ska få kunskap om olika konstnärer och ismer från 1850-nutid.

Vi ska få förståelse för vad som påverkade måleriet och varför olika konstnärers måleri såg ut som det gjorde. 

Vi ska kunna skapa en målning med akrylfärg på pannå och öva på måleriska tekniker, färgblandning, komposition mm.

Vi ska förstå hur olika val och teknik ger olika resultat.  

Vi ska kunna anamma en annan konstnärs stil och uttrycka ett eget budskap om vår samtid.

Vi ska muntligt och med en bildpresentention (Google/Keynote) presentera en konstnärs arbete för andra elever samt reflektera över den egna skapande processen.   

 

Hur?

Vi kommer till stor del att måla men även titta, fundera, lyssna, prova, öva, skissa, dokumentera, analysera, skriva, presentera och reflektera. 

Tänkt arbetsgång:

Presentation. Vi tittar på och pratar om många olika konstnärers målningar. 

Genomgång av material och teknik.

Måleriövning: “Måla halva frukten”

Val av konstnär: Alla i en klass får välja varsin unik konstnär att arbeta med/inspireras av. (Ingen i får välja samma.) 

Skissarbete: Hur kan jag uttrycka något om min samtid/mig själv med inspiration från konstnären?

Måleri.

Analys av den valda konstnärens verk

Keynote/Google-presentation av konstnären och den egna processen. 

Dokumentation: Kontinuerligt arbetetsprocessen i bild och text i en processdagbok. Reflektion över de val som görs. 

 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Tid ges till reflektion, att prova, öva och misslyckas för att lära. 

Möjligheter – Inom projektet ges möjligheter att utforska och utveckla sitt visuella språk, sitt kreativa tänkande och problemlösningsförmåga. Inom ramen för uppgiften finns utrymme att uttrycka egna åsikter och berättelser om det som är viktigt för eleven. 

Förväntningar – Genom att vi provar oss fram, samt dokumenterar och reflekterar över arbetsprocessen ges fokus till lärandet. 

Rutiner –  Genom tydliggörande pedagogik och rutiner i klassrummet ges möjlighet till trygghet och arbetsro.

Interaktion – Alla i klassrummet bidrar till lärandet genom interaktion mellan elev-elev, lärare-elev, i mindre elevgrupper och i helklass.

Miljö – Klassrummet är uppbyggt för interaktioner i mindre grupper, men ger också möjlighet till avskildhet. Hela rummets golvyta kan användas när vi arbetar vid staffli. Vi kan växla mellan att stå och sitta. Miljön inne och ute kan användas som inspiration och motiv. 

Språk – Vi använder både visuellt och verbalt språk. Vi reflekterar löpande kring vår arbetsprocess och vårt tänkande och tvingas således att sätta ord på/utveckla ett språk för vad vi gör.

Modellering – Genom att lärare handleder och visar olika strategier för att komma vidare arbetsprocessen samt genom att studera hur andra (konstnärer) har gjort och tänkt kan elever tillgodogöra sig nya alternativ och strategier till problemlösning.

Egenvalt slöjdarbete – Designprojekt

LPP Slöjd Egenvalt slöjdarbete

Ämne: Textislöjd

Årskurs: 9

Ansvarig: Åsa Gustafsson

När: v. 36-48

 

Varför?

Slöjd är ett praktiskt ämne som ger möjlighet till kreativa uttryck samtidigt som slöjdande ger självförtroende i att klara av att skapa i olika material och kunskap i att använda många olika verktyg. Slöjd ger en skapande-kraft både i praktiska föremål med funktion och i estetiska föremål som ger glädje. Den kraften berikar oss människor sedan årtusenden. Slöjd är historia och nutid på samma gång. Att planera och genomföra ett eget slöjdarbete från inspiration och idé till färdig produkt ger förutom praktiskt kunnande även ökad tillit till den egna förmågan.

Undervisningen i ämnet slöjd ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
  • förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.

Vad och hur?

Eleverna ges möjlighet att inspireras av tidigare slöjdarbeten, egna och andras både på skolan och via internet. Därefter planerar de att utmana sig själva, våga utveckla en specifik slöjdart eller våga prova en ny. Eleverna skissar sina produkter. I samråd med lärare planeras och diskuteras materialval. Därefter skapar de ritningar med detaljer och mått. Vilka verktyg som används och tekniker som fördjupas beror helt på valt arbete.

Vi tränar eleverna i olika strategier för att orka driva sitt arbete framåt när det inte går precis som de tänkt sig. Vi prövar och omprövar och dokumenterar och utvärderar processen mot färdig produkt under arbetets gång. Vi avslutar arbetet med en gemensam utställning på skolan.

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande och tid för skapande avsätts under alla delar av lektionerna. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter –  Många inspirationsexemel och tidigare elevers arbeten visas för att demonstrera bredd och djup i uppgifternas möjligheter. Möjligheter till förändring/förbättring av olika delmål diskuteras fortlöpande.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i arbetet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. En annan är I see – I think – I wonder.

Interaktion – Att interagera under slöjdlektionerna är nödvändigt för säkerhetsaspekten. Att reflektera kring Two stars and a wish” kring eget och andras arbete vidgar tänkandet. Diskussioner och ibland samarbete i par och i grupp möjliggör för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar med konkret material där skapandet och det praktiska kreativa tänkandet synliggörs. Vi resonerar kring påverkan på miljön (hållbar utveckling).

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta begrepp på tekniker och verktyg och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till.

Modellering – Läraren visar, exemplifierar och stöttar praktiskt och ställer frågor för att synliggöra elevernas arbete eller för att inspirera tänkandet kring nästa steg i skapandeprocessen.

Franska HT-22

Lokal pedagogisk planering 

Ämne: Franska
Årskurs: 9
Ansvarig: Sandra Gustafsson
När: HT 2022

 

Vad?
Vad ska vi göra?

Fokus för året är att utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska genom att träna på att berätta olika saker om sig själv, sin familj och sina vänner. Under terminen kommer vi att träna skriv-, läs-, och hörförståelse och inte minst muntliga förmågor. Detta med målet att ha grundläggande kunskaper för att förstå, göra sig förstådd och kunna kommunicera (på olika sätt) med fransktalande personer.

Frågeställning och följdfrågor 

Att berätta om sig själv, sin familj, sina kompisar och sina intressen:

  • ord och fraser som har med resande att göra
  • berätta om sin vardag (i passé composé)
  • olika tidsuttryck
  • beskriva en bostad och dess olika rum
  • namn på världsdelar, hav och länder
  • berätta om viktiga händelser i livet
  • beskriva föremål och förstå beskrivningar
  • ord för olika former och material
  • olika sätt att ställa frågor 

REALIA som vävs in i de olika texterna, bl a:

  • fransktalande länder i världen
  • några franska poeter och målare
  • högtider som firas i Frankrike
  • de globala målen  

GRAMMATIK vi går igenom, bl a:

  • presens av être och avoir
  • passé composé av regelbundna verb och med être och avoir
  • verbet faire
  • reflexiva verb
  • (imparfait)
  • adjektivets komparation
  • adverb

 

Varför?
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi använder till viss del läromedlet La Nouvelle Chouette D. Vi går igenom textbokens kapitel (lyssnar, läser, översätter och gör dialogövningar) och gör uppgifterna som är kopplade till kapitlen.

Läromedlet La Nouvelle Chouette kommer att kompletteras med annat material som t ex NE-läromedlet, musik, film och andra texter. Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

Vi arbetar individuellt, i par och i grupp med bl a dialoger, enklare rollspel och presentationer i kortare projekt.

Lektions- och veckoplaneringen samt information om läxor och prov kommer att ligga i Meitner. 

 

Redovisning och bedömning

Formativ bedömning:

Läraren observerar elevernas arbete under lektionerna och hjälper eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad har de uppnått och vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket. 

Summativ bedömning:

Eleverna kommer att genomföra flera prov som används som stöd till slutbedömning och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra delar:

  • läs- och hörförståelse
  • muntlig och skriftlig framställning
  • interaktion
  • förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används

 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid De olika lektionsuppgifterna ges tillräcklig och välavvägd tid så de kan genomföras under skoltid och anpassas efter elevernas olika behov.
Det är viktigt att bygga upp elevernas ordförråd så snabbt som möjligt. För att minnas något på lång sikt måste det vi vill minnas medvetet kodas in i långtidsminnet. Ordinlärningen är den del som kräver mest tid – därför har vi regelbundet glosläxor.


Möjligheter Möjligheter till tänkande kring och förståelse för ämnet ges genom rutiner och gemensamt arbete, rollspel och korta projekt, interaktion och dialog. Målspråket, franska, används i så stor utsträckning som möjligt under lektionerna vilket ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp under inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att använda sin kunskap i nya sammanhang. 

 

Förväntningar Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. Eleverna förväntas ta ansvar för sitt lärande. Gruppen hjälps åt att förvärva ny kunskap genom utmaningar och misstag. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig det nya språket. 

 

Rutiner Tydlig start och avslut på lektioner, samt struktur för olika uppgifter. Vi tar hjälp av några av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

 

Interaktion Alla interaktioner under lektionerna, både på franska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på franska bidrar till utveckling i ämnet och är en del av en positiv klassrumssituation. 

Vi jobbar enskilt, i par, i grupper och i helklass för att få fram olika sätt att tänka och interagera. Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av.

 

Miljö För en god inlärningsmiljö ska klassrummet ska präglas av lugn och respekt. Gruppstorleken är betydligt mindre än i helklass. I klassrummet åskådliggörs elevernas tänkande genom arbeten,exempelvs olika projekt runt Frankrike-kartan som vi som successivt sätter upp i klassrummet.

 

Språk – Målspråket, franska, används så mycket som möjligt under lektionerna. Genomgångar och förklaringar ges också på svenska för att hjälpa eleverna.
Eleverna lär sig ordförråd, fraser, begrepp, grammatiska former och att ha enkla konversationer på franska.

 

Modellering Exempel på verklighetstrogna situationer får eleverna genom att läraren talar språket, genom kortare filmer, ljudfiler, texter och genom rollspel. Eleverna får höra olika sätt att prata språket (t ex exempel på talad franska i olika regioner och olika delar av världen).

Läraren “tänker högt” vid läsning och genomgång av texter för att synliggöra nya begrepp och ord. 

 

LPP Slöjd Egenvalt slöjdarbete

LPP Slöjd Egenvalt slöjdarbete

Ämne: Trä- och metallslöjd

Årskurs: 9

Ansvarig: Malin Björn

När: v. 36-48

 

Varför?

Slöjd är ett praktiskt ämne som ger möjlighet till kreativa uttryck samtidigt som slöjdande ger självförtroende i att klara av att skapa i olika material och kunskap i att använda många olika verktyg. Slöjd ger en skapande-kraft både i praktiska föremål med funktion och i estetiska föremål som ger glädje. Den kraften berikar oss människor sedan årtusenden. Slöjd är historia och nutid på samma gång. Att planera och genomföra ett eget slöjdarbete från inspiration och idé till färdig produkt ger förutom praktiskt kunnande även ökad tillit till den egna förmågan.

Undervisningen i ämnet slöjd ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
  • förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.

Vad och hur?

Eleverna ges möjlighet att inspireras av tidigare slöjdarbeten, egna och andras både på skolan och via internet. Därefter planerar de att utmana sig själva, våga utveckla en specifik slöjdart eller våga prova en ny. Eleverna skissar sina produkter. I samråd med lärare planeras och diskuteras materialval. Därefter skapar de ritningar med detaljer och mått. Vilka verktyg som används och tekniker som fördjupas beror helt på valt arbete.

 

Vi tränar eleverna i olika strategier för att orka driva sitt arbete framåt när det inte går precis som de tänkt sig. Vi prövar och omprövar och dokumenterar och utvärderar processen mot färdig produkt under arbetets gång. Vi avslutar arbetet med en gemensam utställning på skolan.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande och tid för skapande avsätts under alla delar av lektionerna. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter –  Många inspirationsexemel och tidigare elevers arbeten visas för att demonstrera bredd och djup i uppgifternas möjligheter. Möjligheter till förändring/förbättring av olika delmål diskuteras fortlöpande.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i arbetet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. En annan är I see – I think – I wonder.

Interaktion – Att interagera under slöjdlektionerna är nödvändigt för säkerhetsaspekten. Att reflektera kring Two stars and a wish” kring eget och andras arbete vidgar tänkandet. Diskussioner och ibland samarbete i par och i grupp möjliggör för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar med konkret material där skapandet och det praktiska kreativa tänkandet synliggörs. Vi resonerar kring påverkan på miljön (hållbar utveckling).

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta begrepp på tekniker och verktyg och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren visar, exemplifierar och stöttar praktiskt och ställer frågor för att synliggöra elevernas arbete eller för att inspirera tänkandet kring nästa steg i skapandeprocessen.

HT

Ämne: Spanska
Årskurs: 9
Ansvarig: Joel Valverde
När: Hösttermin

 

Varför?
I ämnet moderna språk jobbar vi mot att nå de långsiktiga målen i läroplanen. Under lektionen jobbar vi med att utveckla förståelse av målspråket i tal och skrift. Vi kommer även att arbeta med att utveckla förmågan att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift.

Vi kommer också att fokusera på förmågan att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, genom olika typer av rollspel och i naturliga situationer i klassrummet. Eleverna kommer även att bli tilldelade uppgifter som hjälper dem att utveckla en förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

 

Vad?
Frågeställning och följdfrågor

Använda regelbundna och oregelbundna verb i nutid, dåtid och futurum

Beskriva resor och semestrar med det pågående presens

Använd jämförelse och superlativ

Uttrycka en åsikt med en presentation

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda digitala läromedel. Under lektionstiden går vi tillsammans igenom kapitlen och övar med olika uppgifter och korta projekt. 

Vi kommer också att använda extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet. 

Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, och använda språket på interaktiva sätt genom spel, presentationer, projekt och rollspel. 

Vi kommer att använda oss av Google Classroom, där extramaterialet kommer att finnas tillgängligt. Där kommer ni att hitta veckans lektionsplanering och information om prov och läxor. Vi kommer också att använda Meitner.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Läraren kommer att observera elevernas arbete under lektionerna och hjälpa eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket och vad har de redan uppnått. 

Vi kommer att genomföra flera prov som läraren kommer att använda som stöd till slutbedömningen och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra stycken:

  • Det första stycket handlar om läs och hörförståelse.
  • Det andra stycket handlar om muntlig och skriftlig framställning.
  • Det tredje stycket handlar om interaktion.
  • Det fjärde stycket handlar om förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Alla uppgifter i spanskan kommer att ges tillräcklig och proportionerlig tid för att genomföra dem under skoltid. Tidsplanering kommer att anpassas till uppgifternas komplexitet samt till elevernas olika behov. Planeringen kommer även att anpassas så att eleverna både får möjlighet att interagera på ett relevant sätt och att fördjupa sig i vissa komplexa delar av språket. 

Möjligheter – Lektionerna är flexibla och det finns i stor utsträckning möjlighet till interaktioner och dialog. Spanska kommer att användas så mycket som möjligt under lektionerna och det ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp genom inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att applicera tidigare kunskap i ny kontext. 

Förväntningar – Förväntningen  för eleverna är att de tycker att det är roligt att lära sig det nya språket och att upptäcka hur man använder sig av det i vardagen. Samtidigt utvecklas en förståelse för den kulturella kontexten på platser där språket används. Tillsammans som en grupp behöver vi hjälpa varandra genom utmaningar och misstag, samt använda alla möjligheter att lära under lektionerna. 

Rutiner – Det är viktigt med en gemensam förståelse för hur en lektion eller uppgifter ska genomföras. Det finns alltid en en tydlig struktur för olika uppgifter och även genomgångar. Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. 

Interaktion – Alla interaktioner under lektionerna, både på spanska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på spanska kan bidra till utveckling i ämnet och bör vara en del av ett positivt klassrum. 

Miljö – Eleverna ska kunna ha lugnt i klassrummet för att kunna arbeta fokuserad och underlätta inlärning. Språkgrupperna är mindre i jämförelse med ordinarie klasser, vilket bidrar till att det är lättare att organisera gruppen, att vara flexibla under lektionerna, och skapar goda förutsättningar till interaktion. På klassrummets finns material på spanska, bland annat uppgifter som eleverna tidigare genomfört. 

Språk – Spanska kommer att användas så mycket som möjligt under lektionerna. Samtidigt kommer genomgångar och förklaringar också ges på svenska för att hjälpa eleverna. Lektionerna kommer att innehålla olika begrepp som är relevanta i ämnet, grammatiska former, enkla konversationer och ordförråd inom olika ämnen.

Modellering – Verkliga situationer kommer att presenteras till eleverna genom att läraren talar språket och genom rollspel. Video, ljudfiler och annat material används för att ge mer exponering av språket, olika dialekter/accenter och sätt att tala i verkligheten. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig ett nytt språk. Att lära sig om andra människors kulturer och upplevelser kan bidra till det egna intresset för språket. 

Sommarprat

Sommarprat

Ämne: Svenska
Årskurs: 9
Ansvarig: Marie AS
När: V 34-41

 

Varför?

Alla ställs någon gång i livet inför utmaningen att hålla ett tal. Nu får de träna på att skriva och framföra ett tal. Vi utgår från en av Sveriges radios största program som lockar miljonpublik varje gång.

 

Vad?

  • Hur kan jag hålla ett tal som fångar andra människor?
  • Hur bygger jag upp ett tal/sommarprat?
  • Vilka olika strukturer kan jag använda mig av i ett tal/sommarprat?
  • Vad är retorik?
  • Vad är metaforer och hur kan de användas?
  • Vad är en recension?
  • Hur skriver man en recension?
  • Hur kan jag bearbeta mina texter för att bli lättare att förstå?
  • På vilket sätt kan jag hjälpa mina kompisar att få bättre texter och hur kan de hjälpa mig? 

Hur?

Analysera ett tidigare sommarprat, gruppdiskussioner, lärarledda lektioner, övningar, läxor.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid –  Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika sommarprat ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – –Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla stit tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka. 

Miljö –  Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Vilket sätt gynnar mig att få fram sommarpratet och det jag vill säga. Vi arbetar också med retorik, hur man kan använda gester och mimik. 

Modellering – Vi kommer att lyssna och analysera andra sommarprat och få fram vad det är vi tycker vad bra, vad vi skulle spara till vårt eget sommarprat. Vi kommer också att analysera vad som inte passar i tal utifrån att ha lyssnat på andra sommarprat och diskutera dem gemensamt.