solen

Solen veckobrev v 38

Hej alla fina Solar!

Nu börjar hösten verkligen göra sig till känna, vi märker bl a av den kyligare och friskare luften ute. Det är lite mysigt att få burra ner sig under en filt med en kopp te och en bok.

Veckan som gått

Vi ägnade större delen av mentorstiden till att förbereda IUP:erna inför nästa veckas utvecklingssamtal. Glöm inte att diskutera igenom målen samt gymnasietankarna hemma.  Ni föräldrar har också er del att fylla i på schoolsoft inför samtalet.

I övrigt har det varit en del schemabrytande aktiviteter under veckan – sista YAM-enkäten har fyllts i, både elever och föräldrar har fått SYV-info angående gymnasiet och gymnasienansökningen och vårt årliga Lemshagaspelen gick av stapeln. Vi bjöds på gemenskap, kämpaglöd och fina idrottsprestationer. Lemshagaspelen är en dag som funnits med sedan skolans start och förutom att det är en idrottsdag är det precis som många andra av våra schemabrytande aktiviteter en dag där vi arbetar med vår värdegrund och gemenskapen mellan elever i klassen och i Ladan . En väldigt viktig dag med andra ord!

Ämnesmässigt har det varit full aktivitet med allt från att skriva tal, hålla i muntliga redovisningar kring hur vår överlevnad påverkas av att Amazonas brinner till att skapa egna spel och räkna på sannolikhet på matten.

Veckan som kommer

  • Utvecklingssamtal måndag 23/9. Mentorstimmen utgår och alla elever börjar lektionen efter mentorstimmen. Onsdag 25/9 är en hel utvecklingssamtalsdag – vilket innebär att eleverna inte har några lektioner den dagen. Varmt välkomna!
  • Enskilda SYV-samtal fredag 27/9, se tider på schoolsoft. Tiderna för 1-2/10 kommer inom kort!

Övrigt

Prao
Praovecka vecka 45 innebär att platserna behöver ordnas. Vi kommer dela ut prao-blanketter i skolan på måndag till alla elever. Denna finns också på hemsidan (länk). Lappen måste lämnas in till någon av mentorerna senast måndag v 43.

Föräldravecka
Eftersom vi tycker att det är så viktigt att bibehålla den goda kontakten med alla föräldrar och hur viktigt det är att föräldrarna vet vad vi gör i skolan bjuder vi in till en föräldravecka. Veckan det gäller är vecka 43. Ni kan se det som att vi har öppet hus hela vecka 43. Alla föräldrar är då välkomna till Ladan för att se hur vi jobbar, vad eleverna gör och kanske delta lite i undervisningen.

Uppdaterat förväntansdokument
Skolan har nu uppdaterat sitt förväntansdokument. Därför skulle vi vilja att ni läser igenom det tillsammans med sina barn. Vi skulle vilja få det nya dokumentet påskrivet och inlämnat till oss mentorer. Om ni inte håller med eller har frågor kring dokumentet ber vi er kontakta skolans ledning.

Förväntansdokument 190829

Ha en härlig hösthelg!

/Solenteamet

 

Ht 2019

Ansvarig/Ansvariga lärare: Joel Valverde

När, under vilka veckor? Hösttermin

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Använda regelbundna och oregelbundna verb i nutid, dåtid och futurum
  • Beskriva resor och semestrar med det pågående presens
  • Använd jämförelse och superlativ
  • Uttrycka en åsikt med en presentation

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från det humanistiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det västerländska kulturarvet,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används.

 

Lyssna och läsa – reception

  • Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
  • Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

 

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
  • Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda läromedlen ¡Vale! 6. Under lektionstiden går vi tillsammans igenom kapitlen i textboken och övar med uppgifterna i övningsboken. 

Vi kommer också att använda extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet. 

Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, och använda språket i på interaktiva sätt genom spel, presentationer, projekt och rollspel. 

Vi kommer att använda oss av Google Classroom, där extramaterialet kommer att finnas tillgängligt. Vi kommer också att använda Schoolsoft, där kommer ni att hitta veckans lektionsplanering och information om prov och läxor.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Formativ bedömning:

Läraren kommer att observera elevernas arbete under lektionerna och hjälpa eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket och vad har de redan uppnått. 

 

Summativ bedömning:

Vi  kommer att genomföra flera prov som läraren kommer att använda som stöd till slutbedömningen och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Vi också ska kompletterar skolverkets nationellaprov som en prov till i kursen så den ska också räknas i slutbetyget.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen finns tillgänglig på schoolsoft.

Hållbar utveckling 1 – ekonomi & historia

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? 35 – 43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur är en en god människa?
Vad menas med synder & dygder?
Vad innebär dygdetik?
Vad menas med hållbar utveckling?
Hur mäter man ett lands rikedom och hur kan man få den att öka??
Vad menas med det ekonomiska kretsloppet?
Hur har utvecklingen sett ut när det gäller konsumtion?
Hur påverkar olika välfärdsystem som t ex bidrag privatekonomin?
Hur har välfärd bidragit till ökad jämställdhet?
Hur har kvinnors situation förändrats ekonomiskt och hur har feminismen bidragit?

Material:

Kartor till namngeografi:

Namngeografi världen ht 19

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällskunskap:
* Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

* Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
* Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

* Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

* Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

* Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

* Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

Historia
* Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män.

* Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

* Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

* Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

* FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

* Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar terminen med att ta fram viktiga grundstenar vi lagt inför årets övergripande tema som är hållbar utveckling. Vi skapar sedan en första bild av vad vi ser att en god människa är. Här jobbar vi i grupper och sedan studerar vi vad andra har tänkt om detta. På detta sätt får vi ytterligare etiska förhållningssätt att avvända oss av när vi sedan ska diskutera hållbara lösningar. delavslut blir att formulera ett svar på frågan “Vad är en god människa”. Här över vi olika sätt att göra analys/reflektion med kamratrespons.
Med denna start tar vi oss sedan an hållbarutveckling med ekonomi som ingång. Vi kommer utgå från det ekonomiska kretsloppet för att studera hur viktiga delar häger samman, hur de utvecklats över tid och hur de kan bidra till hållbarhet. Längsvägen kommer vi koppla in rättviseaspekter och koppla in t ex jämställdhet. Denna del kopplar in fenomen som feminism och hur välfärden vuxit fram i Sverige.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Analysfråga om hur en god människa är sedan kommer vi ha diskussioner längs vägen och vi kommer jobba med att reflektera runt de stora frågorna i våra guldklimpar längsvägen. Vi avslutar med en slutanalys.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 Vad har vi med oss och SO-tips
v.36 Hur är en god människa och dygdetik.
v.37 Ekonomi och mäta rikedom, start kretslopp
v.38 Ekonomi och

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har med oss studier om rika och fattiga länder. Tillsammans har vi jobbat med rättigheter och vad som jobbat mot detta. Nu ska vi blicka framåt för att se hur kan vi skapa en hållbar framtid. I detta behöver vi bygga på kunskaper om de 3 olika delarna i hållbar utveckling: ekonomi, rättvisa och miljö.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Solen veckobrev v 35

Hej alla Solar!

Då var vi igång igen på riktigt, härligt! Nu har vi avslutat vår första vecka med ordinarie schema. Det är kul att se att så många är med och aktiva från starten!

Veckan som gått

Vi började veckan med en mentorstimme där vi återigen la fokus på samarbete/ledarskap genom att följa upp föregående veckas stadsorientering och lära-känna-dag. Vi ägnade även lite tid till att prata om Gotland och vad vi tar med oss från den fantastiska resa in i år 9.

I no:n har vi startat upp arbetsområdet Ekologi. Vi började i det stora och pratade om och fick en inblick i de globala målen, Agenda 2030. Därefter har vi sett, tänkt och undrat över branden i Amazonas. Det är inte helt lätt att få ett grepp om hur stor yta det faktiskt är som brinner Det här kopplat till fotosyntes och cellandning kommer vi fortsätta prata om nästa vecka.

På matten har vi startat upp med arbetsområdet om sannolikhetslära. Det har engagerat många då det är något vi stöter på väldigt ofta i vår vardag på olika sätt. Se till att hänga med i starten, i Lppn finns planeringen för veckan som gått om du missat något.

Veckan som kommer

Vi kommer jobba med att förbereda utvecklingssamtalen i skolan både på mentorstimmen och lektionerna i respektive ämne, men det är även viktigt att hemma gå igenom allt tillsammans. En punkt kommer handla om gymnasiet då detta kommer vara ett av fokusområdena vid mötet.

Respektive mentor kommer snart att lägga ut bokningsbara tider för utvecklingssamtalen för HT19. Ni hittar dessa tider på SchoolSoft under fliken “Bokningar”.

OBS! Först till kvarn gäller! Det betyder att om ni ej har flexibla tider ber vi er gå in och boka en tid snabbt.

I övrigt är det en vanlig skolvecka som följer ordinarie schema.

Övrig information

Prao Åk 9 v.45

Nyhet för året är att även åk 9 har prao och det innebär att det ni nu behöver diskutera och se över vad som vore intressant och möjligt att praktisera som! På föräldramötet tipsade ni föräldrar om att kontakta varandra för att dela bra praoplatser. Vi kommer dela ut prao-blanketter i skolan till alla elever denna finns också på hemsidan (länk)

2 veckor innan dvs måndag v.43 behöver denna blankett lämnas in.

Föräldramöte

Terminens föräldramöte kommer till stor del handla om gymnasieval och vår SYV Daniel håller i detta. Det prel datum vi fått är 18/9vilket innebär att vi ber er att hålla en lucka i kalendern för detta datum. Har ni andra punkter ni vill lyfta ber vi er kontakta oss mentorer innan mötet! Vi återkommer med spikat datum och tider.

Skolfoto

Fredag 13/9 är det skolfoto för båda Solenklasserna och de ber er ta del av info Skolfoto

Ledigheter under året

Under året i åk 9 finns det saker att tänka på när det gäller ledigheter. Under vårterminen beviljar vi inte ledigheter pga bla nationella prov. Vi rekommendera även att undvika ledigheter under höstterminen då vi av erfarenhet vet att stressnivåer ökar under åk 9. I slutet på november har vi muntliga nationella prov i sv, en och ma som också börjar förberedas under höstterminen.
Ska man ansöka om ledighet gör ni detta digitalt via Schoolsoft.

Ha en riktigt härlig helg!

/Solenteamet

Eget designprojekt

Ansvarig lärare: Ayla Lannestedt

När: v.35-47

 

Vad?

 Eget designprojekt

Hur?

På egen hand konstruera och designa en produkt som du framställer.

Varför?

Visa att du behärskar alla delarna i slöjdprocessen på ett mer självständigt sätt.

 

Planering

Lektion 1

Introduktion av “design” och “inspiration” 

Uppstartsuppgift “IKEA hack”

 

Lektion 2

Utveckla din egen ide till projektet, skapa skisser och ritningar, leta instruktioner och sammanställ material och verktyg du kommer behöva.

Dokumentera och lämna in till lärarna i Classroom

 

Lektion 3-8

Driv ditt eget arbete och skapande framåt, dokumentera och reflektera under arbetets gång.

 

Lektion 9

Färdigställ ditt arbete och redovisa

 

Utvärdering

 

Se separat arbetsdokument för projektet. 

 

Stanna upp under arbetet och reflektera över följande frågeställningar:

Vilka verktyg har jag arbetat med och varför?

 

Vad ska jag fortsätta med nästa lektion?

 

Hur har jag arbetat på lektionen? (mycket, lite, fokuserat, slarvigt, noggrant) 

 

Hur bedömer jag mitt eget arbete på dagens lektion?

 

E D C B A Motivera!

 

En känsla jag känt under lektionen

 

En tanke jag tänkt under lektionen

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Övergripande mål från LGR11 2.2

Centralt innehåll från kursplanen

Förankring i kursplanens syfte

 

Utvärdering och dokumentation

 

 

Speech

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sofia Ljungkvist

När, under vilka veckor? 35-43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Lyssna-, se på, läsa och analysera tal.

Skriva tal (argument, motargument, struktur).

Hålla tal.

Fokus: Hör-/läsförståelse, skriftliga förmågor utifrån olika former, muntlig presentation.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
  • Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.
  • Talad engelska och texter från olika medier.
  • Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
  • Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
  • Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.
  • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
  • Samtal och diskussioner samt argumentation.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

3 – Muntlig framställning
Formulera sig och kommunicera i tal

(t ex hur du använder engelska språket så att det blir rätt)

 

3 – Muntlig interaktion
Formulera sig och kommunicera i tal

(t ex hur du anpassar ditt sättet du pratar till mottagarna)

 

4 – Skriftlig framställning
Formulera sig och kommunicera i skrift

(t ex hur du använder engelska språket så att det blir rätt)

 

4 – Skriftlig interaktion
Formulera sig och kommunicera i skrift

(t ex hur du anpassar ditt språk till mottagarna)

 

5 – Visa förståelse och 5 – Följa instruktioner

(t ex hur du visar att du är delaktig under arbetes gång, gör det du ska – när du ska)

 

5 – Använda språkliga strategier för att göra sig förstådd

5 – Använda språkliga strategier för att göra sig förstådd

(t ex hur du hanterar situationer där språkkunskaperna inte räcker till. Prata runt, ställ frågor, säg på ett annat sätt.)

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Läsa-, titta på-, lyssna på tal.

Analysera tal. Vilka delar kan vi hitta? Vad spelar de delarna för roll?

Skriva och bearbeta egna argumenterande tal.

Framföra talen muntligt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Lektionsunderlag.

Skriftliga tal.

Muntliga tal.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

OBS! Ungefärlig plan!

35 – LPP, IUP – engelska mål+kolla din matris, Läsa tal.

36 – Läsa tal, Lyssna på tal

37 – Hjälpstruktur inför att skriva tal.

38 – Hjälpstruktur inför att skriva tal, börja skriva tal.

39 – Skriva eget tal.

40 – Bearbeta eget tal. (inlämning)

41 – Träna att hålla talet, testa tidsramen, bearbeta.

42 – Inlämning/hålla tal

43 – Inlämning/hålla tal

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.