Arkitektur: Pepparkakshus

LPP- Arkitektur: Pepparkakshus

Ämne: Bild, Teknik, Hemkunskap
Årskurs: 6
Ansvarig: Karin Lindkvist, Hanan Kanou
När: HT 2022

 

Varför?

Hur skulle du utforma miljön omkring dig om du fick bestämma och varför ser husen runt omkring oss ut som de gör?

Arkitektur handlar om hur vi konstruerar världen vi bor i. Ofta handlar det om olika typer av byggnader men det rör också miljöer i stor och liten skala.

För att förstå hur estetik, tid, och samhälle hänger ihop med funktion, teknik och ideal ska vi titta närmare på arkitektur från olika tider och platser.

För att lära oss om design, ritningsteknik, skala och konstruktion ska vi skapa en egen byggnad i form av ett pepparkakshus. 

Det innebär att vi även kommer att öva på olika bakningstekniker i hemkunskapen.

 

Vad?

Efter projektet ska eleverna ha en utökad förståelse för och kunskap om arkitektur och dess olika byggstenar, om hur och varför byggnader ser olika ut beroende på tid, plats och funktion.

Eleverna ska utveckla sina förmågor att:

-Använda olika tekniker verktyg och material.

-Utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt utifrån syftet med arbetet.

-Analysera samtida och historiska byggnaders uttryck och funktioner.

-Reflektera över olika val av tekniska lösningar.

-Genomföra konstruktionsarbeten.

 

Begrepp: arkitektur, estetik, form, funktion, hållfasthet, stabilitet, konstruktion, perspektiv, skala, dimension, skiss, ritning, design, modell och material, kavla, grädda.

 

 

Hur?

Vi kommer att arbeta enskilt (skisser, ritningar och förarbete) och i par (mallar, bakning och montering)


Bild: 

Vi börjar med att titta på, tänka kring och diskutera olika kända byggnader i världen.

En vald byggnad att studeras närmre genom att måla av den med akvarellfärg.

Genomgång av perspektivteckning.

Skissarbete av egen formgiven byggnad.

Teknik:

Konstruktion: Vi översätter skisserna till fungerande ritningar och mallar.

Vi sätter ihop delarna till en färdig byggnad.

Hemkunskap:

Vi kavlar, skär ut formerna, och gräddar delarna till huset. 

Redovisning och bedömning:

Arbetsprocessen dokumenteras och redovisas skriftligt.

Varje enskild del i processen bedöms löpande, samt det färdiga resultatet.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Undervisning struktureras för inspiration, faktakunskap, undersökande och skissarbete till färdigt resultat, reflektion och utvärdering av arbetet. Skissarbete innebär att synliggöra sitt tänkande. Arbetsprocessen beskrivs och reflekteras kring. Då projektet är ämnesövergripande kan mer tid ges för ett fördjupat lärande och fler perspektiv.

Möjligheter –  Inom projektet ges möjligheter att utforska, uttrycka och utveckla sitt kreativa tänkande och problemlösningsförmåga kring ämnet arkitektur och konstruktion. Alla ska få möjlighet att växa från sin nivå.

Förväntningar – Det förväntas att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och utveckla sina kunskaper, förmågor och sitt kreativa tänkande.

Rutiner –  Genom tydliggörande pedagogik och rutiner i klassrummet ges möjlighet till trygghet och arbetsro.

Interaktion – Genom samarbete mellan lärare, elever och ämnen och genom att skapa en miljö där vi delar tankar och ideér och strategier med varandra kan vi växa tillsammans.

Miljö – Genom att vi i projektet kan använda samma sal i två ämnen (och baka i hemkunskapen en trappa ner) finns förutsättningar att utnyttja miljön efter projektets ändamål. Bildsalen är uppbyggd för interaktioner i mindre grupper, men ger också möjlighet till avskildhet. Miljön är relativt avskalad och material undanplockat för att undvika för många intryck och skapa ett lugn. Genom att ställa ut husen når våra tankar verkliga mottagare. 

Språk – Vi använder och utforskar både visuellt och verbalt språk i vårt tänkande och i vår kommunikation. Genom språket synliggör vi tänkande och arbetsprocess.   

Modellering – Genom att lärare handleder och visar olika strategier för att komma vidare i arbetsprocessen samt genom att studera hur andra har gjort och tänkt kan elever tillgodogöra sig nya metoder och strategier för problemlösning och tänkande.

Stickning, Symboltryck och Ipadfodral

Lokal pedagogisk planering – mall

Ämne: Textilslöjd
Årskurs: 6
Ansvarig:Åsa Gustafsson
När:ht 22

 

Varför?
Genom våra två stora projekt, stickning samt trycka och sy Ipadfodral får eleven både lära sig många olika delar av slöjden.

Dels genom stickningen, en traditionell teknik där de får lära sig om materialet stickat och vilka fördelar och nackdelar som finns med det samt lära sig slödsepecifika begrepp som tillhör denna teknik. Det ger en bättre färståelse när eleven skall inhandla och ta hand om sina stickade kläder.

I Ipadfodralet får eleven skissa och skapa sin egen symbol som de trycker. De får ge uttryck för sig själva och vara sina egna designers. De får besluta och göra val över färger,former och funktioner för att skapa olika uttryck. De föår prova egna lösnignar och prova och omprova.

De får även berätta om sina val i en reflektion vid projektets slut.

 

  • förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
  • förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.
    Varför är det viktigt att eleven lär sig det här? Hur kan du kommunicera det på ett sätt som lockar eleverna? Kan du hitta på en generativ fråga? Koppla till syftestexten i kursplanen men skriv med egna ord så att det blir begripligt för eleven.

Vad?

  • Hur stickar man?
  • Vad används stickning till?
  • Vad är en symbol?
  • Hur kan en symbol som står för dig se ut?
  • Hur ska ditt ipadfodral se ut så det passar dig?
  • Vilka funktioner ska ditt ipadfodral ha?
  • Hur gör man textiltryck med schablonteknik?
  • Hur läser man instruktioner och mönster?
  • Hur skriver du en idébeskrivning och slutreflektion?
  • Varför finns det så många olika material i kläder och vad används de till?
  • Vad är konstfiber?
  • Vilka fördelar/nackdelar finns det med skoluniform?

Hur?
Vi kommer att testa på tekniken stickning genom att sticka en provlapp. Alla kommer sen att ha möjlighet att sticka mössor i olika svårighetsgrad.

Eleverna får skapa en unik symbol som står för dem själva. Vi ser på ett bildspel om vad symboler är som inspiration.

Eleven designar sedan hur hens ipadfodral ska se ut. Vi kommer gemensamt gå igenom hur textiltryck med schablon går till.

Det finns beskrivningar ni får läsa och följa. Handledning och genomgångar för de olika momenten kommer förstås också att ske under arbetets gång.

Eleven startar projektet med att formulera sin idé i en idébeskrivning.

Efter avslutat arbete utvärderar och analyserar eleven sitt arbete i en slutreflektion.

Veckoplanering

V.35 Välkomna! Vad vi ska göra. matris och material

v.36 teknik- Stickning räta maskor

v.37  sticking. Vad är stickat som de har på sig?sticka räta maskor (aviga)

v.38 sticka och start på symbolprojektet. Vilken är symbolen för dig?!

v.39stickning symbol

v.40 stickning ipadfodral

v.41 stickning ipadfodral

v.42 stickning ipadfodral

v.43 matrisgenomgång vad ska ni hinna med dela ut matriser. sticka

v.44 höstlov

v.45 stickning ipadfodral

v.46 stickning ipadfodral

v.47 stickning symbol + skoluniform?

v.48stickning symbol + skoluniform?

v.49stickning symbol +  matris fylla i

v.50 stickning symbol +  materialfilm och betygssnack

v.2 symbolprojektet avslutas redovisning och utvärdering

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Ge tid för tänkande såväl individuell som i par och arbetsgrupper.

Möjligheter – Genom inspirationsexempel och tidigare elevers arbeten visas vad projektet kan ge för möjligheter.

Förväntningar – Med olika instruktioner och hjälpmedel uppmanas du att jobba så självständigt som möligt för dig.

Rutiner – Ge flera olika möjligheter att ta till sig instruktioner, filmer, text, gruppen och min modelering, samma struktur varje lektion. Think Pair share

Interaktion – samarbete genom arbetsgrupper i hur ni blir placerade.

Miljö – En klassrumsmiljö som inbjuder till samarbete genom arbetsgrupper.

Språk – Använda ett språk med både korrekta begrepp samt förenklat språk, visa samma sak på olika sätt.

Modellering – Lärare modellererar genom att sticka, göra tryck och sy Ipadfodral samtidigt. Genom att vara ett eller några steg före och visa i olika moment. Eleverna kan även modellera för varandra i klassrummet.

Franska HT-22

Lokal pedagogisk planering 

Ämne: franska
Årskurs: 6
Ansvarig: Sandra Gustafsson
När: HT 2022

 

Vad? 

Frågeställningar och följdfrågor
Under den här terminen kommer eleverna att lära sig:

  • lite om Frankrikes geografi, om olika städer, hur den franska flaggan ser ut
  • uttrycka var man bor och fråga var någon annan bor
  • hälsa och presentera sig och ställa frågor till andra (säga vad man heter, hur gammal man är och hur man mår)
  • berätta om sig själv (namn, ålder, var man bor, syskon, husdjur)
  • släktord
  • räkneord
  • klockan
  • veckodagar, månader, årstider
  • fritidsaktiviteter
  • namn på Europas länder, nationaliteter, språk
  • använda grundläggande ordförråd (saker i klassrummet, djur, frukter) och adjektiv (färger)
  • uttrycka vad man tycker om och inte tycker om

 

Varför?
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi använder läromedlet La Nouvelle Chouette A. Vi går igenom textbokens kapitel (lyssnar, läser, översätter och gör enkla dialogövningar) och gör uppgifterna som är kopplade till de olika kapitlen..

Läromedlet La Nouvelle Chouette kommer ibland att kompletteras med annat material för variationens skull – t ex musik, film och andra texter i korta projekt. Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

Vi arbetar individuellt, i par och i grupp med bl a dialoger, enklare rollspel och presentationer.

Lektions- och veckoplaneringen samt information om läxor och prov kommer att ligga i Meitner. 

 

Redovisning och bedömning

Formativ bedömning:

Läraren observerar elevernas arbete under lektionerna och hjälper eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad har de uppnått och vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket. 

Summativ bedömning:

Eleverna kommer att genomföra flera prov som används som stöd till slutbedömning och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra delar:

  • läs- och hörförståelse
  • muntlig och skriftlig framställning
  • interaktion
  • förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid De olika lektionsuppgifterna ges tillräcklig och välavvägd tid så de kan genomföras under skoltid och anpassas efter elevernas olika behov.
Det är viktigt att bygga upp elevernas ordförråd så snabbt som möjligt. För att minnas något på lång sikt måste det vi vill minnas medvetet kodas in i långtidsminnet. Ordinlärningen är den del som kräver mest tid – därför har vi regelbundet glosläxor.


Möjligheter Möjligheter till tänkande kring och förståelse för ämnet ges genom rutiner och gemensamt arbete, rollspel och korta projekt, interaktion och dialog. Målspråket, franska, används i så stor utsträckning som möjligt under lektionerna vilket ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp under inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att använda sin kunskap i nya sammanhang. 

 

Förväntningar Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. Eleverna förväntas ta ansvar för sitt lärande. Gruppen hjälps åt att förvärva ny kunskap genom utmaningar och misstag. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig det nya språket. 

 

Rutiner Tydlig start och avslut på lektioner, samt struktur för olika uppgifter. Vi tar hjälp av några av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

 

Interaktion Alla interaktioner under lektionerna, både på franska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på franska bidrar till utveckling i ämnet och är en del av en positiv klassrumssituation. 

Vi jobbar enskilt, i par, i grupper och i helklass för att få fram olika sätt att tänka och interagera. Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av.

 

Miljö För en god inlärningsmiljö ska klassrummet ska präglas av lugn och respekt. Gruppstorleken är betydligt mindre än i helklass. I klassrummet åskådliggörs elevernas tänkande genom arbeten,exempelvs olika projekt runt Frankrike-kartan som vi som successivt sätter upp i klassrummet.

 

Språk – Målspråket, franska, används så mycket som möjligt under lektionerna. Genomgångar och förklaringar ges också på svenska för att hjälpa eleverna.
Eleverna lär sig ordförråd, fraser, begrepp, grammatiska former och att ha enkla konversationer på franska.

 

Modellering Exempel på verklighetstrogna situationer får eleverna genom att läraren talar språket, genom kortare filmer, ljudfiler, texter och genom rollspel. Eleverna får höra olika sätt att prata språket (t ex exempel på talad franska i olika regioner och olika delar av världen).

Läraren “tänker högt” vid läsning och genomgång av texter för att synliggöra nya begrepp och ord. 



HT

Ämne: Spanska
Årskurs: 6
Ansvarig: Joel Valverde
När: Hösttermin

 

Varför?
I ämnet moderna språk jobbar vi mot att nå de långsiktiga målen i läroplanen. Under lektionen jobbar vi med att utveckla förståelse av målspråket i tal och skrift. Vi kommer även att arbeta med att utveckla förmågan att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift.

Vi kommer också att fokusera på förmågan att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, genom olika typer av rollspel och i naturliga situationer i klassrummet. Eleverna kommer även att bli tilldelade uppgifter som hjälper dem att utveckla en förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

 

Vad?
Frågeställning och följdfrågor

Hälsa, presentera sig och fråga andra

Räkna på spanska

Berätta om sig själv och andra

Att använda grundläggande ordförråd (tex djur) och adjektiv (tex färger)

Uttrycka att en sak tillhör till någon

Kunskap om länderna där man pratar spanska

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda digitala läromedel. Under lektionstiden går vi tillsammans igenom kapitlen och övar med olika uppgifter och korta projekt. 

Vi kommer också att använda extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet. 

Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, och använda språket på interaktiva sätt genom spel, presentationer, projekt och rollspel. 

Vi kommer att använda oss av Google Classroom, där extramaterialet kommer att finnas tillgängligt. Där kommer ni att hitta veckans lektionsplanering och information om prov och läxor. Vi kommer också att använda Meitner.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Läraren kommer att observera elevernas arbete under lektionerna och hjälpa eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket och vad har de redan uppnått. 

Vi kommer att genomföra flera prov som läraren kommer att använda som stöd till slutbedömningen och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra stycken:

  • Det första stycket handlar om läs och hörförståelse.
  • Det andra stycket handlar om muntlig och skriftlig framställning.
  • Det tredje stycket handlar om interaktion.
  • Det fjärde stycket handlar om förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Alla uppgifter i spanskan kommer att ges tillräcklig och proportionerlig tid för att genomföra dem under skoltid. Tidsplanering kommer att anpassas till uppgifternas komplexitet samt till elevernas olika behov. Planeringen kommer även att anpassas så att eleverna både får möjlighet att interagera på ett relevant sätt och att fördjupa sig i vissa komplexa delar av språket. 

Möjligheter – Lektionerna är flexibla och det finns i stor utsträckning möjlighet till interaktioner och dialog. Spanska kommer att användas så mycket som möjligt under lektionerna och det ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp genom inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att applicera tidigare kunskap i ny kontext. 

Förväntningar – Förväntningen  för eleverna är att de tycker att det är roligt att lära sig det nya språket och att upptäcka hur man använder sig av det i vardagen. Samtidigt utvecklas en förståelse för den kulturella kontexten på platser där språket används. Tillsammans som en grupp behöver vi hjälpa varandra genom utmaningar och misstag, samt använda alla möjligheter att lära under lektionerna. 

Rutiner – Det är viktigt med en gemensam förståelse för hur en lektion eller uppgifter ska genomföras. Det finns alltid en en tydlig struktur för olika uppgifter och även genomgångar. Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. 

Interaktion – Alla interaktioner under lektionerna, både på spanska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på spanska kan bidra till utveckling i ämnet och bör vara en del av ett positivt klassrum. 

Miljö – Eleverna ska kunna ha lugnt i klassrummet för att kunna arbeta fokuserad och underlätta inlärning. Språkgrupperna är mindre i jämförelse med ordinarie klasser, vilket bidrar till att det är lättare att organisera gruppen, att vara flexibla under lektionerna, och skapar goda förutsättningar till interaktion. På klassrummets finns material på spanska, bland annat uppgifter som eleverna tidigare genomfört. 

Språk – Spanska kommer att användas så mycket som möjligt under lektionerna. Samtidigt kommer genomgångar och förklaringar också ges på svenska för att hjälpa eleverna. Lektionerna kommer att innehålla olika begrepp som är relevanta i ämnet, grammatiska former, enkla konversationer och ordförråd inom olika ämnen.

Modellering – Verkliga situationer kommer att presenteras till eleverna genom att läraren talar språket och genom rollspel. Video, ljudfiler och annat material används för att ge mer exponering av språket, olika dialekter/accenter och sätt att tala i verkligheten. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig ett nytt språk. Att lära sig om andra människors kulturer och upplevelser kan bidra till det egna intresset för språket.

Grunder i köket

Ämne: Hem-och konsumentkunskap 
Årskurs:  6
Ansvarig: Hanan Kanou
När:V.35-v.5

 

Varför?

Mat och hälsa är bland det mest grundläggande för människan. Måltiden är en njutning för både kropp och själ och en stund av gemenskap. Dina matvanor och andra vanor i hemmet plus de val du gör dvs din livsstil- påverkar hur du mår men också samhället och miljön.

Kursplanen i Hkk  säger att “Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet”.

 

Vad? 

Vi  fokuserar på att lära oss de olika matlagningsmetoderna samt matens betydelse för hälsan.

  • Hur man kan använda recept och instruktioner, samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
  • Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
  • Planera och organisera arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur de tillämpas rätt och säkert.
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
  • Utvärdering av arbetsprocessen och resultatet.
  • Måltidens betydelse för gemenskap.
  • Förstå vikten av att äta varierat ur kostcirkelns alla delar.
  • Äta regelbundet och varierat samt fördela måltiderna jämnt över dagen så fungerar du och din kropp bättre.

 

Hur?

Undervisningen har praktiskt arbete med matlagning som grund, vilket kombineras med genomgångar samt skriftliga och muntliga utvärderingar.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid

Vi kommer lägga extra tid tillsammans på att fördjupa oss grunderna i köket, olika matlagningsmetoder och lära oss om varför man bör äta regelbundet och hur man kan välja mat som inte förstör miljön

Möjligheter 

I slutet i varje lektion läggs fokus på att tillsammans tänka och utvärdera.

Förväntningar 

I undervisningen kommer eleverna få kunskap om de redskap, metoder och begrepp som är bra att ha som grund vid arbetet under Hkk lektionerna. Dessutom kommer Eleverna träna på att läsa och följa ett recept

Rutiner

Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar. Tydlig lektionsstart- och avslutning

Interaktion

Det sker via grupparbete

Miljö

Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i HKK salen för att utmana varje elevs förmågor.

Språk 

Läraren använder sig av relevanta begrepp för område när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering 

Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur arbetsprocesser  skall utföras

 

Kroppen

Ämne: Biologi
Årskurs: 6
Ansvarig: Marie AS
När: v 34-

 

Varför?

Din kropp är uppbyggd av celler. Hur fungerar de? Varför finns de? Vad innehåller dem? Detta ska vi ta reda på under vårt arbete om kroppen. Vi ska få kunskap om hur kroppen fungerar, vad som hänger ihop och på vilket sätt. 

 

Vad?

  • Hur kan vi vara unika?
  • Vad är DNA?
  • Hur är en cell uppbyggd?
  • Hur fungerar hjärnan, hjärtat?
  • Vilka olika delar finns det i kroppen?
  • Vad består en människa av?

 

Hur?

Vi kommer att arbeta med teroigenomgångar tillsammans. Vi kommer att få expertbesök till klassen för djupare kunskaper. Vi kommer att göra enkla fältstudier och experiment. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Därefter kommer vi att dokumentera våra undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter –  Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.  Vilket språk är typiskt just när vi pratar om kroppen?

Modellering –  Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.