Uranus veckobrev v. 2

Hej alla fantastiska Uranusar!

Äntligen är vi igång igen och ni ska vara varmt välkomna tillbaka. Hoppas ni haft en härligt jullov och att ni hunnit vila upp er ordentligt! Vi har haft en lugn och härlig start på terminen. I veckan har vi bland annat gjort bedömningsstöd, fått en ny mattebok, haft en fantastisk dag i pulkabacken och fortsatt vårt tema om rymden.

Kunskaper

Dynamiskt mindset

I veckan som gått har vi börjat prata om dynamiskt mindset. Det handlar om synsätt på vårt eget lärande: Smart är något man blir och måste kämpa för. Detta synliggjorde vi genom att prata om vad en lärandgrop är. (se bild)

När man ska lära sig något nytt tycker man oftast att det är en bra idé. Efter ett tag kan det börja kännas jobbigt och att det känns som att vara i en grop. Det blir ett motstånd och det kan kännas som att man är rädd att göra fel, man vill ge upp. Genom att göra fel, kämpa, göra om och ta hjälp av andra så kommer man lära sig nya saker. När vi jobbar på, tränar, prövar igen, kämpar och lär av varandra utvecklas våra hjärnor och blir starkare. Eleverna fick skapa egna lärandegropar. 

 

 

Matematik

I matematiken har eleverna fått öva på de IUP-mål vi satte upp på höstens utvecklingssamtal. Det har skett i form av både enskilt arbete och stationsarbete. Nästa vecka kommer vi börja med vår nya mattebok Singma 2B. Första kapitlet kommer handla om ”talen upp till 1000”. Det blir spännande!

No – Rymden

I veckan har vi fördjupat oss i temat om “Rymden”. Planeterna har stått i fokus!  Eleverna har i par skapat affischer med fakta om varsin planet. Tanken är att de ska bli “experter” på just sin planet för att sedan samlas i andra gruppkonstellationer och lära varandra. 

Friluftsliv

Äntligen kom det snö! Det ville vi ta tillvara på så vi begav oss till amfiteatern för att åka stjärtlapp. Vi hade en fantastisk förmiddag som bjöd på väldigt många härliga skratt tillsammans. 

Hem och skola

Läxa:

  • Diamantjakten – läsebok kap. 15  “En nalles irrfärder” s.86-90 samt läxboken s.17. Läsläxan ska tillbaka på torsdag. Lycka till!

 

Skolådor

Framöver kommer vi att skapa tittskåp i NOn. Vi vill att ni skickar med ert barn en skolåda att skapa i. Har ni flera skolådor tar vi tacksamt emot dem också. Lådorna behöver vi ha senast torsdag 21/1. 

 

Information inför vecka 3:

Måndag: 

  •  

Tisdag: 

  • Skolan börjar kl.9.40. Ta med idrottskläder och handduk. Inga inneskor behövs. 

Onsdag:

  •  

Torsdag: 

  • Läsläxan lämnas in. Ta även med en skolåda! 

Fredag: 

  • Läsläxan delas ut. 

 

Kommande händelser:

  • v.7 – Utvecklingssamtal
  • v.9 Sportlov

 

Vi önskar er alla en trevlig!

 

Ingela, Daniel, Christina och Vincent

 

ingela.eriksson@lemshaga.se

daniel.ekmark@lemshaga.se

christina.langstedt@lemshaga.se

vincent.karlsson@lemshaga.se

Mellangården: 08-586 313 12

Fritids: 08-586 313 27

 

Lajka – för en schysst nätvardag!

Lajka – för en schysst nätvardag!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.47-51

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är nätet?
  • Nätet för barn
  • Källkritik på nätet
  • Testa att vara källkritisk

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. 
  • Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. 
  • Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. 
  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
  • Alla som arbetar i skolan ska i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  • Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga integriteten.
  • Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  •  Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
  • Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi arbetar och följer prinsparets stiftelses arbetsmaterial Lajka. https://lajka.prinsparetsstiftelse.se

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

I en alltmer digitaliserad värld behöver eleverna få verktyg för att hantera internet. Eleverna behöver veta om sina rättigheter på nätet men även sina skyldigheter. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att vara källkritiska. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

 

Rymden

Rymden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.47-v.51 HT20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur blev vår jord till? 
  • Vilka planeter finns  i vårt solsystem? Vad är en stjärna? Vilka stjärnbilder finns det och varför ser de olika ut under olika tider på året?
  • Hur förhåller sig solen, jorden och månen med varandra? Varför kan månen se ut på olika sätt? Varför blir det olika årstider? Varför kan det vara sommar på ett ställe på jorden, samtidigt som det är vinter på en annan del? 

Förankring i kursplanens syfte

  •  Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Kunskapskrav för år 3

  • Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra (no).
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid (so).
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras (sv).

 

Hur?

  • Vi startar upp med VT-rutinen Zoom in (Bild på Big Bang)
  • Vi kommer att få följa med på ett rymdäventyr,  “Leia och björndjuren – en upptäcktsresa i rymden” (https://www.rymdstyrelsen.se/contentassets/cc77530a63814557b76e4367c2daed90/elevbok_leia_bjorndjuren_rymdstyrelsen.pdf). Genom högläsning tillsammans får vi lära oss om Mars, Venus, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Merkurius samt vår egen måne. Vi kommer att skriva faktatexter för hand och på dator samt rita bilder.
  • Vi tar upp jorden, solen och månens förhållande till varandra. Vi läser böcker, ser på filmer och diskuterar hur det hela hör ihop. Eleverna får tillverka sina egna modeller av himlakropparna och lär sig sedan interaktivt om deras rörelser i förhållande till varandra genom en enkel och rolig gruppuppgift.
  • Vi får lära oss om jorden, hur den kom till och att det finns olika teorier kring detta. Vi lär oss om hur jorden ser ut, om våra världshav och kontinenter. 
  • Vi lära oss om olika stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året, genom att läsa böcker, se på film, samtala och diskutera.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleverna kommer att få redovisa sina kunskaper muntligt genom samtal och diskussioner. Eleverna kommer även att få skriva egna faktatexter utifrån kunskaper de fått genom samtal, filmer och böcker.

Learn English – Second Book

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? HT-20 – VT-21

 

Vad?

  • Vi lär oss grunderna i det engelska språket.

 

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur kan vi på ett lekfullt sätt våga använda oss av det engelska språket?
  • Vilka ord och fraser är viktiga för att kunna börja kommunicera på det engelska språket?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

 

Förankring i kursplanens syfte

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

 

Centralt innehåll från kursplanen år 1-3

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Intressen, personer och platser.
  • Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används.

 

Lyssna och läsa — reception

  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Enkla instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av enkla samtal och dialoger.
  • Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
  • Sånger, ramsor, dikter och sagor.
  • Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.

 

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion

  • Enkla presentationer.
  • Enkla beskrivningar och meddelanden.
  • Sånger, ramsor och dramatiseringar.
  • Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur? 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Bedömningen kommer att ske kontinuerligt under lektionerna vid samlingar samt vid grupparbeten och enskilt arbete.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  • Vi följer arbetsgången i arbetsboken. Utöver det leker vi lekar samt sjunger sånger på engelska. Vi läser/lyssnar på engelska böcker samt ser på olika engelska kortfilmer. 

 

Fraser vi lär oss under respektive kapitel:

 

  1. School
  • “This is a book”
  • “What is this?”
  • “It is a ruler”

 

  1. Activities
  • “She can sing”
  • “What can you do?”
  • “I can climb”

 

  1. Clothes
  • “He is wearing shorts”
  • “What are you wearing?”
  • “I am wearing a …”
  • Vi läser berättelsen “Floppys bath”. 

 

  1. Body
  •  “He is tired”
  • “How are you?”
  • “I am angry/happy/sad….”
  • Vi läser berättelsen “Floppy the hero”. 

 

  1. Food
  •  “He likes bread”
  • “What do you like?”
  • “I like cheese/tomato/cucumber….”
  • Vi läser berättelsen “The barbecue”. 

 

6. At home

  • “The ball is under the sofa” 
  • “Where is the robot?”
  • “It is on the lamp”
  • Vi läser berättelsen “A cat in the tree”. 

 

  1. Toys
  • “He has a ball”
  • “What do you have?”
  • “I have a kite/ball/skipping rope……” 
  • Vi läser berättelsen “The jumble sale”. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

  • Vi vill skapa en tillåtande miljö där alla vågar uttrycka sig på engelska. Vi samtalar tillsammans och i par för att alla elever ska få möjlighet att få talutrymme. Vi skapar en miljö där alla känner sig välkomna att samtala i gruppen.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

  • Utvärdering av projektet sker kontinuerligt tillsammans med eleverna.

 

Sagor och väsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.40-45

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vad trodde människor på förr?
  • Vad är nordisk folktro?
  • Vad är ett väsen och en sägen?
  • Vad var syftet med dessa historier om de övernaturliga väsen som berättades?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar.
  • Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
  • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder (so).
  • Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar (so).
  • Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan (no).

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi startar upp vårt projekt med “Think, puzzel, explore” för att se vilka förkunskaper eleverna har och vad de vill veta mer om. 
  • Varje vecka kommer vi att arbeta med ett väsen. Varje vecka ser vi på “Mytologerna”, UR skola. 
  • Vi läser historier från barnlitteraturen om nordisk folktro. Vi skriver faktatexter om de väsen vi har läst om. När vi skriver använder vi oss av ämnesspecifika ord som stöd. 
  • Vi skapar olika väsen med naturmaterial. 
  • Ute i naturen skapar vi inspiration för att senare skapa berättelser.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

I vårt arbete kring tro och religion som vi tidigare har arbetat med vill vi ge eleverna olika infallsvinklar till berättelser  som har berättats genom vår historia. Allt från hur världen skapades, asatron samt de olika religionerna.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga för den nordiska mytologin. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

 

Barnboksveckan – Elsa Beskow

Barnboksveckan – tema Elsa Beskow

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? vecka 46 HT2o

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vem var Elsa Beskow?
  • Vad är en författare? Vad är en Illustratör?
  • Vilka böcker har Elsa Beskow skrivit?
  • Hur gör man en bokrecension?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll från kursplanen

 

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

 

Berättande texter och sakprosatexter

  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Kunskapskrav

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Hur?

Läsa och lyssna på sagor av Elsa Beskow: Guldägget,

Skriva faktatexter

Skriva och rita egna sagor

Skriva bokrecensioner med bild och text

Titta på filmer

Skapa bokmärken

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske kontinuerligt under lektionerna vid samlingar samt vid grupparbeten och enskilt arbete.