Uranus veckobrev v.41

Hej alla Uranusar!

Tack för ytterligare en rolig och lärorik vecka. Nu är det inte många veckor kvar till det efterlängtade höstlovet. Vi kämpar på för att nå dit genom att repetera våra regler och förhållningssätt då vi ser att fler börjar bli trötta och kanske börjar töja på dessa.  

 

Kunskaper

Läsförståelse – Jakten på Jack”

Denna vecka har vi satt igång vårt arbete med läsförståelse där vi läser ur boken Jakten på Jack – Trolldom i Gamla stan av Martin Olczak och Anna Sandler. Vi kommer under de kommande veckorna att arbeta med läsförståelse med hjälp av de olika lässtrategierna för att skapa förståelse för det vi läst. 

 

   

   

 

SO – svensk folktro

Under denna vecka har vi lärt oss mer om ytterligare två väsen, Tomten och Jätten. Vi har sett avsnitt från Mytologerna. Dessutom har vi läst ur våra böcker om svensk folktro. Eleverna har därefter fått återberätta och skrivit ner det de kom ihåg från det vi sett och läst. Som avslutning av veckan fick eleverna återigen göra pyssel kopplat till väsen. 

 

 

 

 

 

  

 

NO- människokroppen

I vårt fortsatta arbete med kroppen har eleverna fått namnge de olika kroppsdelarna. Vi har även läst och sett film om musklerna och skelettet. Eleverna har dessutom fått arbeta med läromedlet från NE där de har läst samt haft mini quiz om det de läst. 

 

 

 

 

Idrott

På idrotten har klassen arbetat med kroppen med fokus på skelettet och musklerna. Även på fritids har eleverna tränat på styrka och kondition genom aktiviteten, Hoppreps-ninja. Bilderna får berätta mer!

 

    

 

   

   

   

 

 

Hem och skola

Läxa:

  • Diamantjakten – läsebok kap. 7  “Nej, bredsidan, sa jag!” s.40-45 samt läxboken s.9. Läsläxan ska tillbaka på torsdag. Lycka till!
  • Multiplikationstabeller 2, 5 och 10 – vi har arbetat med tabellerna 2, 5 och 10 och vi ser att det är bra att repetera dessa så att eleverna befäster dem. Här är några förslag på uppgifter eleverna kan träna på: Multiplikationstabell 5 Multiplikationstabell 10 Multiplikationstabell 2. Ni kan även gå in på www.multiplikationstabellen.se för att hitta fler uppgifter och spel.  

 

Information inför vecka 42:

Måndag:

Tisdag: 

  • Skolan börjar kl.9.40. Idrott inne! Ta med idrottskläder och handduk. Inga inneskor behövs. 

Onsdag:

Torsdag: 

  • Läsläxan lämnas in.
  • Friluftsliv – glöm inte att ta med en frukt, sittunderlag och en vattenflaska. 

Fredag: 

  • Läsläxan delas ut. 

 

Kommande händelser:

  • v.44 Höstlov – En påminnelse om att det nu är hög tid att anmäla ditt barn till Fritids inför höstlovet. Du gör din anmälan via schoolsoft, genom att skriva NÄRVARO alt. LEDIG under kommentar från vårdnadshavare. Om ditt barn ska vara här på höstlovet behöver du även lägga in aktuella tider. Sista dagen för att anmäla är den 12/10. 

 Information från fritids:

  • Det är fler elever som ännu inte har några regnkläder med sig i skolan. Det är viktigt att ni föräldrar ser till att detta finns tillgängligt för dem. Eleverna behöver även ha med sig ombyte.

 

Vi önskar er alla en trevlig helg!

 

Ingela, Daniel, Christina och Vincent

 

ingela.eriksson@lemshaga.se

daniel.ekmark@lemshaga.se

christina.langstedt@lemshaga.se

vincent.karlsson@lemshaga.se

Mellangården: 08-586 313 12

Fritids: 08-586 313 27

 

Jakten på Jack – läsförståelse

Ansvarig/Ansvariga: Ingela.E och Daniel. E

När, under vilka veckor? V.41 – 49

Vad

Läsförståelse – vi övar upp vår förståelse för det lästa.

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är läsförståelse?
  • Vilka strategier kan man använda sig av för att förstå en text?
  • Hur kan vi praktiskt använda strategierna för att förstå en text?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

“Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning..”

  • Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild…
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen skall stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva
  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskap om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
  • Undervisningen skall bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, (bilderböcker,) kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
  • Eleven kan föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa boken “Jakten på Jack – Trolldom i Gamla stan” av Martin Olczak och Anna Sandler. Vi läser 1 kapitel varje vecka. Efter läsningen kommer eleverna, i mindre grupper, att få arbeta tillsammans med läsförståelseuppgifter. De kommer även att få arbetat med svåra ord och uttryck.  Lärarhandledningen till boken är framtagen av Malin Wedsberg.

De ska använda de 5 olika läsförståelsestrategierna när de läser texten:

– Spågumman – att förutsäga

– Reportern – att ställa frågor

– Detektiven – att utreda oklarheter 

– Cowboyen – att sammanfatta 

– Konstnären – att se inre bilder 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Varje läser och arbetar vi med ett kapitel. Vi använder oss av de olika läsförståelsestrategier. Vi förutspår, vi söker och tar reda på svåra ord och fraser, vi sammanfattar, vi ställer frågor och vi skapar inre bilder.

Kapitel 1 – Början på ett äventyr

Svåra ord och uttryck:

  • muttrade, susade förbi, avlägsen släkting, föreståndarinnan, busstermina­len, myllret, folkvimlet, orden fastnade i halsen, mullrande, sommarvin­ den smekte mina kinder, det kröp i hela kroppen, skeva 

Kapitel 2 – Gömstället

Svåra ord och uttryck:

  • bakgård, meckade, mutter, väldoftande, kokvrån, i den stunden, skymtade, föremål 

Kapitel 3 – En gåtfull upptäckt

Svåra ord och uttryck:

  • gåtfull, takåsar, trevade, dammet yrde, bläck, ålderdomliga, droskan, ting, förödande, ljudligt, allvarsam 

Kapitel 4 – Bettys berättelse

Svåra ord och uttryck:

  • vetenskapsmän, folktro, vindsloft, farit illa 

Kapitel 5 – Ett möte i mörkret

Svåra ord och uttryck:

  • ljuset fladdrade, knäpptyst, märkliga förmågor, nådens år, oförstående, långa kliv, gränderna, stjärnorna glittrade över hustaken, klapperstenar­na, vågorna kluckade, dimslöjor, konditorier, dunklet, skimrade i månens sken, tjöt så det ekade, igenbommad, piren, varsamt, glipan 

Kapitel 6 – Rurik

Svåra ord och uttryck: 

  • vågorna som skvalpade, gömman/gömma (substantiv), vätte, blängde, hukade, återkomst, sneglade, förbluffad, hur i hela världen, hejdlös, svartkonster, skälvde, gestalter, frustade 

Kapitel 7 – Jakten börjar

Svåra ord och uttryck:

  • massvis, vidunderligt, bryggfästet, blockerade, rosslade, bravad, ett belåtet flin spred sig, öronbedövande, vinden piskade, mitt jubel fastnade i halsen 

Kapitel 8 – En ovanlig människa

Svåra ord och uttryck:

  • tog skydd bakom, vinddraget, bemästra, skugglika figurer, tappade höjd, kyrkspiran, träden kastade långa skuggor, betraktade, ett är säkert, tankar­ na for runt, det brände i bröstet 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Bedömningen kommer att ske allt eftersom både när vi läser och skriver.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att vi använder oss av olika ingångar för lärande ger vi alla elever möjlighet att lyckas. Vi låter eleverna uttrycka sina känslor, kunskaper och åsikter på olika sätt. Vi lär oss lyssna på varandra och visar respekt för varandras olikheter. Vi utmanar varandra i att synliggöra våra tankar och ideér

 

Multiplikation med 2, 5 och 10.

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? 40-41

Vad? 

  • Multiplikation med 2, 5 och 10

I fokus:

  • multiplicera lika stora grupper • multiplicera med 2
  • multiplicera med 5
  • multiplicera med 10
  • problemlösning
Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

  • Vad ser vi på bilden?
  • Hur många muffins är det på varje fat?
  • Hur många fat är det?
  • Vad kan vi säga om grupperna?
  • Är de lika stora?
  • Hur kan vi ta reda på hur många det är sammanlagt?
  • Hur kan vi beskriva det vi har upptäckt?

Lektion 2

  • Hur kan vi ta reda på hur många korvar det är?
  • Min kompis säger att det hjälper att räkna två i taget. Håller ni med?
  • Hur kan vi beskriva det med multiplikation?

Lektion 3

  • Hur många lådor finns det?
  • Hur många kulor är det i varje låda?
  • Hur många kulor är det sammanlagt?
  • Min kompis säger att det hjälper att räkna fem steg i taget. Håller ni med?
  • Hur kan vi beskriva det med multiplikation?

Lektion 4

  • Hur många rader med blommor är det?
  • Hur många blommor är det i varje rad?
  • Hur många blommor är det sammanlagt?
  • Min kompis säger att det hjälper att räkna i tio steg i taget. Håller ni med?
  • Hur kan vi beskriva det med multiplikation?

Lektion 5

  • Vad står 5 · 2 för?
  • Vad står 2 · 5 för?
  • Vad är det för likheter och skillnader mellan 5 · 2 och 2 · 5?
  • Min kompis säger att båda barnen har rätt. Håller ni med? Varför?

Lektion 6

  • Hur många lådor med croissanter köper Elin?
  • Hur många croissanter finns det i varje låda?
  • Hur många är det sammanlagt?
  • Hur uttrycker vi det med multiplikation?

Lektion 7

  • Hur gör vi när vi adderar lika stora grupper?
  • Hur gör vi när vi multiplicerar lika stora grupper?
  • Hur gör vi när vi multiplicerar med två?
  • Hur gör vi när vi multiplicerar med fem?
  • Hur gör vi när vi multiplicerar med tio?
  • Är 5 · 7 lika mycket som 7 · 5? Förklara.
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

  • Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier för multiplikation. De tränar sin för- måga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera och hur man uttrycker en likhet med multiplikation. De upptäcker sambandet mellan multiplikation och addition samt multiplikationens kommutativa egenskaper.

Metodförmågan

  • Eleverna tränar på olika metoder för att multiplicera och möter multiplikation som en upprepad addition och ur ett tvådimensionellt perspektiv. De upptäcker mönster i multiplikationstabellen och hur de återkom- mande talmönstren kan vara till hjälp.

Resonemangsförmågan

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de löser multiplikationsuppgifter. De följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” upp- muntrar till eget tänkande och resonemang.

kommunikationsförmågan

  • Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring upp- gifter som kopplar till multiplikation. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret mate- rial, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.
Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situatio- ner och bygger förståelse för multiplikation samt dess egenskaper och samband. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation.
  • De använder huvudräkning för att göra beräkningar med multiplikation och får träna på att använda olika strategier för att multiplicera.

Algebra

  • Eleverna tränar på att skriva likheter med multiplika- tion och bygger förståelse för hur en multiplikations- uppgift kan uttryckas som en likhet.
  • De upptäcker mönster i multiplikationstabellen och får resonera kring hur dessa kan beskrivas och användas.

Problemlösning

  • Eleverna tränar på att lösa problem med multiplikation i vardagsnära situationer. De formulerar egna frågeställ- ningar och räknehändelser och uttrycker dessa munt- ligt med bilder samt med siffror och symboler.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. 
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. 
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. 
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 3 lär sig eleverna mer om multiplikation. De tränar först på att känna igen lika stora grupper och att se sambandet mellan multiplikation och addition, att multiplikation är ett kortare sätt att beskriva en upprepad addition. Multiplikationstecknet presenteras och eleverna lär sig skriva likheter med multiplikation. Likheterna sätts alltid i ett sammanhang för att under- lätta förståelsen. Eleverna tränar på att multiplicera med 2, 5 och 10 och lär sig hur multiplikationstabel- lerna är uppbyggda.

Målet är att eleverna ska se mönster och bygga förstå- else för tabellerna. Tabellerna introduceras därför med konkret material och med bilder som stöd.

Eleverna möter även multiplikation ur ett tvådimensio- nellt perspektiv, och övar på att ta reda på det totala antalet genom att multiplicera antalet föremål med antalet rader både vertikalt och horisontellt. På så sätt synliggörs den kommutativa lagen i multiplikation.

I slutet av kapitlet övar eleverna på problemlösning i vardagsnära situationer kopplade till multiplikation med 2, 5 och 10.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1  Multiplicera lika stora grupper

  • Se sambandet mellan upprepad addition och multiplikation.
  • Kunna skriva likheter med multiplikation.

2  Multiplicera med 2

  • Bygga förståelse för och upptäcka mönster i tvåans multiplikationstabell.
  • Kunna multiplicera med 2.

3  Multiplicera med 5

  • Bygga förståelse för och upptäcka mönster i femmans multiplikationstabell.
  • Kunna multiplicera med 5.

4  Multiplicera med 10

  • Bygga förståelse för och upptäcka mönster i tians multiplikationstabell.
  • Kunna multiplicera med 10.

5  Multiplicera med 2, 5 och 10

  • Kunna använda tvåan, femman och tians multiplikationstabell.
  • Bygga förståelse för den kommutativa lagen i multiplikation.

6  Problemlösning

  • Kunna använda multiplikation för att lösa problem.
  • Kunna hitta på egna räknehändelser med multiplikation.

7  Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation med 2, 5 och 10.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

Division med 2, 5 och 10.

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark 

När, under vilka veckor? 42-43

Vad?

  • Division med 2, 5 och 10

I fokus:

  • gruppera och dela lika
  • dividera med 2
  • dividera med 5
  • dividera med 10
  • se samband mellan multiplikation och division
Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

  • Vad ser ni på bilden?
  • Hur många apelsiner finns det?
  • Hur många apelsiner lägger Gustav i varje påse?
  • Hur många påsar får Gustav?

Lektion 2

  • Hur många korvar finns det?
  • Hur kan vi dela dem lika på två fat?
  • Hur många korvar läggs på varje fat?
  • Hur kan vi beskriva det med division?

Lektion 3

  • Hur många bröd finns det?
  • Hur många bröd lägger David i varje korg?
  • Hur många korgar behöver han?
  • Hur kan vi beskriva det med division?

Lektion 4

  • Hur många kakor finns det?
  • Hur många kakor lägger Tom på varje bricka?
  • Hur många brickor behöver han?
  • Hur kan vi beskriva det med division?

Lektion 5

  • Hur många kulor finns det?
  • Hur många kulor ska vi lägga i varje burk?
  • Hur många burkar behöver vi?
  • Hur kan vi beskriva det med division?

Lektion 6

  • Hur många kakor finns det?
  • Hur kan vi dela in kakorna i lika stora grupper?
  • Finns det fler sätt?
  • Hur kan vi beskriva det med division?
  • Hur kan vi beskriva det med multiplikation?

Lektion 7

  • Hur många nyckelringar finns det?
  • Hur många barn ska dela på nyckelringarna?
  • Hur många nyckelringar får de var?
  • På vilka olika sätt kan vi visa hur vi löser uppgiften?
  • Hur skriver vi likheten med division?
  • Vilken likhet med multiplikation passar till uppgiften?

Lektion 8

  • Hur gör vi när vi grupperar lika?
  • Hur gör vi när vi delar lika?
  • Hur gör vi när vi dividerar med två?
  • Hur gör vi när vi dividerar med fem?
  • Hur gör vi när vi dividerar med tio?
  • Hur hänger division och multiplikation ihop?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

  • Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier för division. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som dividera, gruppera lika och dela lika samt hur man uttrycker en likhet med division. De upptäcker sam- bandet mellan division och multiplikation och tränar på att koppla samman räknesätten.

Metodförmågan

  • Eleverna tränar på att använda olika metoder för att dividera och får möta både delningsdivision och inne- hållsdivision. De övar på att gruppera lika och dela lika med hjälp av konkret material, med bilder och genom att skriva likheter med siffror och symboler.

Resonemangsförmågan

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de löser divisionsuppgifter. De följer kompi- sars resonemang och lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

  • Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring upp- gifter som kopplar till division. De resonerar kring hur division och multiplikation hänger samman och övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.
Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för division samt dess egenskaper och samband. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till division och hur räknesättet hänger ihop med multiplikation.
  • De använder huvudräkning för att göra beräkningar med division och får träna på att använda olika strate- gier för att dividera.

Algebra

  • Eleverna tränar på att skriva likheter med division och bygger förståelse för hur en divisionsuppgift kan uttryckas som en likhet. De övar också på att se sam- band mellan likheter med division och multiplikation.

Problemlösning

  • Eleverna tränar på att lösa problem med division och multiplikation i vardagsnära situationer. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser och uttrycker dessa muntligt och skriftligt, med bilder samt med siff- ror och symboler.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. 
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. 
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. 
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 4 fokuserar eleverna på division och på att lära sig se samband mellan multiplikation och division. Talen 2, 5 och 10 från förra kapitlet återkommer nu i divisionsuppgifter. Eleverna möter både innehållsdivision, där de tar reda på hur många grupper av en viss storlek som bildas, och delningsdivision, där de fördelar föremål i ett bestämt antal grupper och tar reda på hur många det är i varje grupp. De använder begrepp som dividera, gruppera lika och dela lika.

Eleverna lär sig även att uttrycka och skriva likheter med division. De får öva på att sätta ord på likheterna för att koppla matematiken till verkligheten och lära sig förstå innebörden av division och multiplikation och hur räknesätten hänger ihop. De upptäcker även hur de utifrån en talfamilj med tre tal kan skriva fyra likhe- ter med multiplikation och division.

Avslutningsvis övar eleverna på att använda olika metoder för att lösa problem kopplat till division och multiplikation.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
  • Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Gruppera lika
  • Kunna dividera genom att gruppera lika. 
  • Kunna skriva likheter med division.

 

2. Dela lika

  • Kunna dividera genom att dela lika.
  • Upptäcka sambandet mellan division och multiplikation.

 

3. Dividera med 2

  • Kunna dividera med 2.
  • Se sambandet mellan division och multiplikation med 2.

 

4. Dividera med 5

  • Kunna dividera med 5.
  • Se sambandet mellan division och multiplikation med 5.

 

5. Dividera med 10

  • Kunna dividera med 10.
  • Se sambandet mellan division och multiplikation med 10.

 

6. Multiplikation och division

  • Förstå sambandet mellan multiplikation och division.
  • Kunna uttrycka likheter med multiplikation och division utifrån en talfamilj.

 

7. Problemlösning

  • Kunna lösa problem med division.
  • Kunna använda olika metoder för att lösa problem.

 

8. Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om division med 2, 5 och 10.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

Blockmodellen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? 38-39

Vad? 

  • Vi arbetar med Blockmodellen.

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

  • Hur många pennor har Oliver?
  • Hur många pennor har David?

Lektion 2

  • På vilka olika sätt kan vi ta reda på hur många det är sammanlagt?
  • Hur många pajer har Elin?
  • Hur många pajer gav hon bort?
  • Hur många pajer är kvar?
  • Hur kan vi ta reda på det?
  • Kan vi använda blockmodellen för att visa uppgiften?

Lektion 3

  • Hur många ben har spindeln?
  • Hur många ben har myran?
  • Hur många fler ben har spindeln än myran?
  • Hur kan vi ta reda på det?
  • Kan vi använda blockmodellen för att visa uppgiften?

Lektion 4

  • Hur många sudd är det i låda A?
  • Hur många sudd är det i låda B?
  • Är det fler eller färre sudd i låda B än låda A?
  • Hur många färre sudd är det i låda B?
  • Kan vi använda blockmodellen för att visa uppgiften?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

  • Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och synliggör med hjälp av blockmodellen hur de kan lösa problemuppgifterna.

Begreppsförmågan

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av begrepp som sammanlagt, skillnad, fler och färre när de löser problemuppgifterna. Blockmodellen hjälper eleverna att synliggöra och förstå begreppen.

Metodförmågan

  • Eleverna väljer olika strategier vid addition och subtrak­tion, bland annat att addera och subtrahera genom att dela upp i tiotal och ental eller att använda additions­ och subtraktionsalgoritmerna.

Resonemangsförmågan

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen addition, subtraktion, fler än och färre än samt resonera kring valda strategier och räknesätt. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänk­ ande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

  • Eleverna kommunicerar sin kunskap bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel blockmodellen, konkret material och symboler.
Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situatio­ner.
  • Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egen­skaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.
  • Eleverna använder olika metoder för att addera och subtrahera samt resonerar om metodernas lämplighet.
  • Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar utifrån blockmodellen och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra

  • Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion kopplat till olika problemsituationer.

Samband och förändringar

  • Eleverna tränar på modelltänkande utifrån bilder på blocken och när de ritar egna block. De får förståelse för proportionalitet när de ritar och delar upp blocken i lämpliga delar samt jämför blockens längd.

Problemlösning

  • Eleverna tränar på att lösa problem med blockmodel­len som bildstöd utifrån vardagsnära situationer.
  • Eleverna möter olika typer av frågeformuleringar i problemuppgifterna.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • I kapitel 2 introduceras blockmodellen som ett visuellt verktyg vid problemlösning. Läs mer om vad blockmodellen innebär i I Blickfånget.
  • Eleverna är vana vid att använda multilink­kuber för att lösa uppgifter. Nu får de använda kuber parallellt med ritade block för att synliggöra kopplingen mellan dem.
  • Blockmodellen introduceras i enkla uppgifter för att eleverna ska fokusera på att förstå modellen. Blocken är färdigritade och de får träna på att tolka vad de visar och hur de olika delarna i blocken kopplar till uppgif­ ten. Senare i kapitlet får eleverna även pröva att rita egna block.
  • Eleverna använder blockmodellen i olika vardagsnära problemuppgifter med addition och subtraktion. De får använda strategier som de mött tidigare och pro­ blemen tar upp begrepp som: sammanlagt, ta bort, skillnad, fler än och färre än.
  • Eleverna får bekanta sig med proportionella samband när de resonerar kring hur de ska rita och dela upp blocken samt när de uppskattar och jämför blockens längd.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till. Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Använda block­ modellen
  • Förstå vad blockmodellen innebär.
  • Kunna lösa problem med blockmodellen.

2 Problemlösning del – helhet

  • Kunna lösa problem med blockmodellen.
  • Kunna använda blockmodellen i uppgifter med perspektivet del – helhet.

3 Problemlösning fler – färre

  •  Kunna lösa problem med blockmodellen.
  • Kunna använda blockmodellen i uppgifter med ett jämförande perspektiv.

4 Problemlösning fler – färre

  • Kunna lösa problem med blockmodellen.
  • Kunna använda blockmodellen i uppgifter med ett jämförande perspektiv.
  • Kunna rita egna block kopplat till uppgiften.

5 Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om att lösa uppgifter med blockmodellen.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

Addition och subtraktion 0 till 100

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.36-37

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1: Hur många apelsiner är det sammanlagt? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många apelsiner är det i varje låda?
  • På vilka olika sätt kan vi addera talen?
  • Skulle vi kunna använda tiobasmaterialet för att addera

Lektion2: Elin har 24 kritor, Oliver har 7 kritor, Hur många har de sammanlagt?Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många kritor har Elin? Hur många har Oliver?
  • Hur många kritor har barnen sammanlagt?
  • På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 3: Hur många muffins har de sammanlagt? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många muffins är det på första plåten? Den andra plåten?
  • Hur många muffins är det sammanlagt?
  • På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 4: Det är 36 äpplen. 22 av dem är röda. Hur många är gröna? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många äpplen är det? Hur många är röda?
  • Hur tar vi reda på hur många som är gröna?
  • Ska vi addera eller subtrahera?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 5: Det är 23 pennor. 5 pennor plockas bort. Hur många pennor är kvar i burken? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många pennor är det från början?
  • Hur många pennor tas bort?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 6: I affären finns 32 burkar med soppa. Under en dag säljs 16 burkar. Hur många burkar finns sedan kvar? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många burkar med soppa är det?
  • Hur många burkar såldes?
  • På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?
  • Hur många burkar är det kvar vid dagens slut?

Lektion 7: Hur kan vi ta hjälp av att 13 – 7 = 6 för att räkna ut 53 – 7? Förklara för dina kompisar.

  • Hur kan vi addera ental och tiotal med uppställning?
  • Hur kan vi subtrahera ental och tiotal med uppställning?
  • Hur adderar vi med växling?
  • Hur subtraherar vi med växling?

Lektion 8 : Jag klurar

  • Vilket är det största talet vi kan bilda?
  • Vilken siffra ska vi börja med för att bilda ett så stort tal som möjligt?
  • Vilket är det minsta talet vi kan bilda?
  • Vilken siffra ska vi börja med för att bilda ett så litet tal som möjligt?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

  • Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa problem- uppgifterna.

Begreppsförmågan

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av positionssystemet när de adderar och subtraherar tiotal och ental.

Metodförmågan

  • Eleverna tränar på att använda olika strategier vid addition och subtraktion, bland genom att dela upp i tiotal och ental samt använda additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen addition och subtraktion samt på att beskriva valda strategier. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

  • Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.
Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem i tiotal och ental. Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tiotal och ental. Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna använder olika metoder för att addera och subtrahera. De resonerar om metodernas lämplighet beroende på situation. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra

  • Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och bygger förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet.

Problemlösning

  • Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd utifrån vardagsnära situationer. Eleverna möter olika typer av frågeställningar och resonerar kring lämpliga sätt att lösa problemen.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med två av de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-100, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Eleverna fortsätter att arbeta med addition och subtraktion i ett utökat talområde. De använder strategier som de mött tidigare men får även arbeta med additions- och subtraktionsalgoritmerna. Tiobasmaterialet som eleverna är vana vid används som grund när algoritmen introduceras och kopplas till algoritmen för att eleverna lättare ska förstå dess struktur. Eleverna adderar och subtraherar tvåsiffriga tal med och utan växling och bygger successivt upp sin förståelse under varje lektion. Eleverna använder sina kunskaper om ental och tiotal för att dela upp tal och för att addera eller subtrahera tal. De visar uppdelningen med hjälp av talcirklarna. Eleverna löser uppgifter i vardagsnära situationer kopplade till addition och subtraktion och använder begrepp som sammanlagt och kvar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: 1 Addera ental och tiotal

  • Kunna använda olika metoder för att addera tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition.

Lektion 2: Addition med växling

  • Kunna använda olika metoder vid addition med växling – ett tvåsiffrigt och ett ensiffrigt tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition med växling.

Lektion 3: Addition med växling

  • Kunna använda olika metoder vid addition med växling – två tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition med växling.

Lektion 4: Subtrahera ental och tiotal

  • Kunna använda olika metoder för att subtrahera tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion.

Lektion 5: Subtraktion med växling

  • Kunna använda olika metoder vid subtraktion med växling – ett tvåsiffrigt och ett ensiffrigt tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion med växling.

Lektion 6: Subtraktion med växling

  • Kunna använda olika metoder vid subtraktion med växling – två tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion med växling.

Lektion 7: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 100.
  • Göra en självskattning av sin kunskap

Varför?

Sammanhang och aktualitet
  • Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.