Insekter och deras värld

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.18-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad kännetecknar en insekt?
  • Vilka insekter tillhör bi-familjen?
  • Hur kan vi hjälpa våra bin?
  • Hur sker pollinering?
  • Hur ser en fjärils livscykel ut och vilka olika stadier har den?
  • Vad är en näringskedja och näringsväv?
  • Vad är skillnaden mellan en näringskedja och en näringsväv?

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Kunskapskrav för år 3

  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
  • I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
  • Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. 
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

  • I friluftslivet kombinerat med NO kommer vi att lära oss mer om bin. Vi kommer att diskutera varför bina är viktiga för oss och på vilka sätt vi kan hjälpa dem att hjälpa oss. 
  • Vi kommer att läsa, skriva samt se filmer om bin. Vi kommer även skapa insektshotell.
  • Vi arbetar med Naturskyddsföreningens material: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/bin?_ga=2.180727463.1044164851.1620131078-7180854.1620131078 
  • Under v.20 kommer vi att få fjärilslarver. Vi kommer att få följa fjärilens utveckling från larv till fjäril. Vår förhoppning är att vi även kommer att få nya ägg. 
  • Vi kommer att läsa, skriva, pyssla samt se filmer om fjärilar.  
  • Vi kommer även att studera andra insekter och djur för att undersöka näringskedjor och näringsvävar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleverna kommer att få redovisa sina kunskaper muntligt genom samtal och diskussioner. Eleverna kommer även att få skriva egna faktatexter utifrån kunskaper de fått genom samtal, filmer och böcker.

 

 

Våra religioner

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela och Daniel

När, under vilka veckor? v.15-18

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vilka religioner finns i Sverige?
  • Vad vet du om de olika religionerna?
  • Vilka platser för religion finns i ditt närområde?
  • Hur tror barn över hela jorden? Hur visar sig deras tro i vardagslivet?
  • Vilka olika sätt att tro finns det?
  • Vi lär oss några saker som är viktiga i de olika världsreligionerna, om livet , döden och hur jorden blev till.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. 
  • Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. 
  • Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. 
  • Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. 
  • Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi börjar vårt projekt med att använda oss av VT-rutinen “Griffeltavlan” för att ta reda på elevernas tidigare kunskaper och förståelse för de olika religionerna.
  • Vi kommer att läsa, se på film för att få veta mer om de olika religioner som finns i vår värld.
  • Vi kommer att skapa små böcker med fakta från de olika religionerna. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning och bedömning sker kontinuerligt under arbetets gäng. 

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.15

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi börjar med att fundera över vad vi vet om vad religion är. Detta gör vi genom rutinen “Griffeltavlan”. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi ser på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång ser vi på kristendomen.  Vi läser om kristendomen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om kristendomen gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om religionen. 

 

v.16

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi fortsätter se på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång tittar vi på judendomen. Vi läser om judendomen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om religionen gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi fortsätter se på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång tittar vi på islam. Vi läser om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om islam gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

 

v.17

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi tittar på en film om buddhismen. Därefter läser vi om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om buddhism gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi tittar på en film om hinduismen. Därefter läser vi om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om hinduism gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

 

v.18

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Eleverna kommer att få genomföra en tipspromenad för att testa sina nyvunna kunskaper om de olika religionerna. De kommer även att få göra ett korsord.  

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi knyter ihop säcken och gör åter “Griffeltavlan”. Därefter jämför vi de två olika “Griffeltavlan”, början och slutet för att se vad de numer kan om de fem världsreligionerna. 

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Vi har tidigare besökt kyrkan vid olika högtider. Dessutom har vi läst om skapelseberättelsen, asatron samt nordisk mytologi om vad man trodde på förr. Vi har även läst berättelser ur bibeln och vill nu få information om andra religioner.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. 

 

Hållbar utveckling – Vad är energi?

Hållbar utveckling

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.10-v.13

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är energi?
  • Hur används energi?
  • Hur blir vi medvetna om olika sätt att hushålla med energi? 
  • Hur kan våra egna val och handlingar påverka vår energianvändning?

Förankring i kursplanens syfte

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. (Samhällskunskap)
  • Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. (Samhällskunskap)
  • Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. (Geografi)
  • Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. (Geografi)
  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. (SO)
  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. (SO)
  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. (SO)
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier. (SO)
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Kunskapskrav för år 3

  • Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.
  • Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
  • I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. 
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

Vad är energi?

 

V.10

Tisdag: 

  • Vad är energi?
  • Släck alla lampor, stäng av datorer och andra apparater. Tänd gärna ett stearinljus. Be eleverna föreställa sig att det plötsligt blir ett långt strömavbrott i skolan. Kanske har det faktiskt skett på er skola? Låt elevernas tankar och erfarenheter vara utgångspunkt för att samtala om vad energi är, hur vi använder energi och energins roll i vår vardag.
  • Vad skulle hända om det blev strömavbrott på skolan under en längre tid?
  • Vad i skolan skulle sluta fungera?
  • Vad skulle fortsätta fungera? Varför?
  • Hur skulle det vara utan all den energi vi är vana vid?

Onsdag:

 

V.11

Måndag (dubbellektion):

Solenergi – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/2-solenergi_F-6 

  • Frågor:
  • Hur uppstår vindar?
  • Hur bildas vattenfall?
  • Hur bildas moln?
  • Hur kan växter växa?

Bygg ett kretslopp! – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/bygg-ett-minikretslopp 

Onsdag (dubbellektion):

Fånga energi – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/3-fanga-energin_F-6 

  • Hur fångar växterna solens energi?
  • Hur kan vi människor fånga solens energi?
  • Vilka energikällor känner ni till?
  • Vad är förnybar energi?
  • Vad är icke förnybar energi?
  • Vem kan fånga energi?

Gör en vindsnurra: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/vindsnurran 

v.12

Måndag (dubbellektion):

Varför behövs energi? – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/4-varfor-behovs-energi_F-6 

  • Varför behövs energi?
  • Vad händer på bilden?
  •  Vad finns det för saker som kräver energi?
  • Skulle det se annorlunda ut på natten? vintern?
  • Varför behöver människor och djur mat?
  • Vad händer när vi äter?
  • Vad händer när vi rör på oss?
  • I Sverige använder vi mer energi än många andra länder. Diskutera rättvisa. (Drygt 1 miljard människor har inte tillgång till elektricitet, se länk till artikel i högerspalt)

Elda knäckebröd – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/elda-knackebrod 

Onsdag (dubbellektion):

Miljövänlig energi? – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/5-miljovanlig-energi_F-6 

  • Vad är bra och mindre bra med de icke förnybara energikällorna?
  • Vad är bra och mindre bra med de förnybara energikällorna?

Känn växhuseffekten – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/kann-vaxthuseffekten 

 

v.13

Måndag (dubbellektion):

Energismart – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/6-energismart_F-6 

  • Vad innebär det att vara energismart? 
  • Vilket är ditt bästa tips för att använda mindre energi hemma? I skolan?

Uppgift: Brev från Greta Thunberg + uppgifter utifrån Energismarta tips

https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/skoldokument/Energismartatips.pdf

 

Onsdag (dubbellektion):

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom observationer av elevers delaktighet och alster.

 

 

En resa i jordens utveckling

När, under vilka veckor? v. 4-8

Ansvarig: Ingela och Daniel

 

Vad?

Frågeställning:

  • Hur startade livet på vår planet jorden?
  • Vilka olika perioder har jorden varit med om och vad skedde här?
  • Vad kan vi se för spår och hur tror vi att det var att leva på den här tiden?

 

Dessa begrepp kommer du att känna till efter genomfört arbete:

  • Prekambrium, Kambrium, Ordovicium, Silur, Devon, Karbon, Perm, Trias, Jura, Krita, tidslinje, period, 

Elevernas delaktighet i utformandet av undervisningen i En resa i jordens utveckling:

  • Genom VT-rutinen Chalk board tar vi reda på elevernas tidigare kunskaper. Arbetet formas av elevernas intresse. Detta innebär att vi kan stanna upp och fördjupa oss under arbetets gång. 

 

Övergripande mål från LGR 11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

 

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll från kursplanen

Att undersöka verkligheten

  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen 

  • Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. 
  • Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

 

Hur ska vi arbeta? 

Vi läser och tittar på filmer som förklara de olika perioderna. Vi skriver och ritar för att visa förståelse och minnas det vi läst och sett. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

  • Vi börjar med att fundera tillsammans kring hur vi tror att livet på jorden skapades. Vi använder oss av rutinen Chalk board
  • Vi tittar på Jack och jordens utveckling (prekambrium, kambrium och ordovicium)
  • Vi visar klassen en tidslinje och berättar vilka perioder som pågick under livets utveckling.
  • Vi påbörjar en gemensam tidslinje och ritar in de olika stadierna t ex från bakterie till växtcell vidare till djurceller.
  • Vi fortsätter rita på vår tidslinje. 
  • Vi fortsätter rita på vår tidslinje. 
  • Vi skapar dinosaurier. 
  • Vi fortsätter rita på vår tidslinje. 
  • Vi fortsätter rita på vår tidslinje. 

 

Sammanhang och aktualitet

  • Efter att ha tittat ut i rymden är vi nu intresserade av hur livet på vår planet Tellus uppstod. I vårt tidigare arbete med planeterna vet vi att det är enbart på vår planet som liv har uppstått. På vilket sätt det uppstått ska vi ta reda på i detta arbete.  

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi använder oss av så många olika uttryckssätt som möjligt för att få alla elever delaktig. Vi arbetar praktiskt för att visualisera våra perioder. Vi samtalar kring faktatexter och filmer för att få till oss fakta kunskaper om de olika perioder.

 

Uranus veckobrev v. 2

Hej alla fantastiska Uranusar!

Äntligen är vi igång igen och ni ska vara varmt välkomna tillbaka. Hoppas ni haft en härligt jullov och att ni hunnit vila upp er ordentligt! Vi har haft en lugn och härlig start på terminen. I veckan har vi bland annat gjort bedömningsstöd, fått en ny mattebok, haft en fantastisk dag i pulkabacken och fortsatt vårt tema om rymden.

Kunskaper

Dynamiskt mindset

I veckan som gått har vi börjat prata om dynamiskt mindset. Det handlar om synsätt på vårt eget lärande: Smart är något man blir och måste kämpa för. Detta synliggjorde vi genom att prata om vad en lärandgrop är. (se bild)

När man ska lära sig något nytt tycker man oftast att det är en bra idé. Efter ett tag kan det börja kännas jobbigt och att det känns som att vara i en grop. Det blir ett motstånd och det kan kännas som att man är rädd att göra fel, man vill ge upp. Genom att göra fel, kämpa, göra om och ta hjälp av andra så kommer man lära sig nya saker. När vi jobbar på, tränar, prövar igen, kämpar och lär av varandra utvecklas våra hjärnor och blir starkare. Eleverna fick skapa egna lärandegropar. 

 

 

Matematik

I matematiken har eleverna fått öva på de IUP-mål vi satte upp på höstens utvecklingssamtal. Det har skett i form av både enskilt arbete och stationsarbete. Nästa vecka kommer vi börja med vår nya mattebok Singma 2B. Första kapitlet kommer handla om ”talen upp till 1000”. Det blir spännande!

No – Rymden

I veckan har vi fördjupat oss i temat om “Rymden”. Planeterna har stått i fokus!  Eleverna har i par skapat affischer med fakta om varsin planet. Tanken är att de ska bli “experter” på just sin planet för att sedan samlas i andra gruppkonstellationer och lära varandra. 

Friluftsliv

Äntligen kom det snö! Det ville vi ta tillvara på så vi begav oss till amfiteatern för att åka stjärtlapp. Vi hade en fantastisk förmiddag som bjöd på väldigt många härliga skratt tillsammans. 

Hem och skola

Läxa:

  • Diamantjakten – läsebok kap. 15  “En nalles irrfärder” s.86-90 samt läxboken s.17. Läsläxan ska tillbaka på torsdag. Lycka till!

 

Skolådor

Framöver kommer vi att skapa tittskåp i NOn. Vi vill att ni skickar med ert barn en skolåda att skapa i. Har ni flera skolådor tar vi tacksamt emot dem också. Lådorna behöver vi ha senast torsdag 21/1. 

 

Information inför vecka 3:

Måndag: 

  •  

Tisdag: 

  • Skolan börjar kl.9.40. Ta med idrottskläder och handduk. Inga inneskor behövs. 

Onsdag:

  •  

Torsdag: 

  • Läsläxan lämnas in. Ta även med en skolåda! 

Fredag: 

  • Läsläxan delas ut. 

 

Kommande händelser:

  • v.7 – Utvecklingssamtal
  • v.9 Sportlov

 

Vi önskar er alla en trevlig!

 

Ingela, Daniel, Christina och Vincent

 

ingela.eriksson@lemshaga.se

daniel.ekmark@lemshaga.se

christina.langstedt@lemshaga.se

vincent.karlsson@lemshaga.se

Mellangården: 08-586 313 12

Fritids: 08-586 313 27

 

Lajka – för en schysst nätvardag!

Lajka – för en schysst nätvardag!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.47-51

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är nätet?
  • Nätet för barn
  • Källkritik på nätet
  • Testa att vara källkritisk

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. 
  • Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. 
  • Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. 
  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
  • Alla som arbetar i skolan ska i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  • Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga integriteten.
  • Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  •  Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
  • Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi arbetar och följer prinsparets stiftelses arbetsmaterial Lajka. https://lajka.prinsparetsstiftelse.se

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

I en alltmer digitaliserad värld behöver eleverna få verktyg för att hantera internet. Eleverna behöver veta om sina rättigheter på nätet men även sina skyldigheter. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att vara källkritiska. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.