Geografidetektiverna

När, under vilka veckor? V.12-20

Ansvarig:  Marie Moberg och Trixie Eriksson

Vad ska vi göra?
Vi blir geografidetektiver och tar reda på fakta om vår värld.

Vad ser vi när vi tittar på en jordglob?

Vilka är våra sju världsdelar och vad är det för skillnad på världsdelar och kontinenter? Vilka är våra tre världshav? Vilka länder är du nyfiken på i de olika världsdelarna?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på filmer som visar det vi vill ta reda på om vår värld. Vi letar fakta på ne.se

Vi samtalar om det vi ser och delar med oss av våra kunskaper. Vi gör det med hjälp av olika Vt- och KL-rutiner.

Vi sammanfattar det vi lär oss genom att svara på frågor och letar fakta om länder från varje världsdel. Vi får själva välja vilket land vi tycker är spännande.

Vi presenterar länderna vi valt för varandra.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.12 Vi lär oss om kontinenter, världsdelar och världshav.

V.13 Vi arbetar med Europa

V.14 Vi arbetar med Asien

V.16 Vi arbetar med Nordamerika

V.17 Vi arbetar med Sydamerika

V.18 Vi arbetar med Oceanien

V.19 Vi arbetar med Afrika

V.20 Vi arbetar med Antarktis

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Svenska

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Utifrån vårt eget resande och hur vi möter olika länder i vår värld vill vi ge eleverna en tydligare bild av likheter och skillnader mellan länder beroende av var på planeten landet befinner sig. Vi vill att eleverna ska lära sig de sju världsdelarna och de tre världshaven och veta hur de förhåller sig till varandra. 

Centralt innehåll från kursplanen

Geografi/ So – Att leva i världen

Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Svenska – Informationssökning och källkritik

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Tala, lyssna och samtala

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

Eleverna ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Geometri

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? 13-15

Vad? Geometri

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Vilka olika former ser vi på bilden?
Vad heter formerna?
Hur kan vi beskriva formerna?
Vad finns det för likheter och skillnader?
Har formerna plana eller böjda ytor?
Vilken form har inga plana ytor alls?

Lektion 2
Vilka tredmensionella former viker Fatima?
Hur vet vi det?
Hur kan vi beskriva formerna?
Vad är sidoyta?
Vad är hörn och kant?
Hur många sidytor, hörn och kanter har de olika formerna?

Lektion 3
Hur gör vi när vi sorterar?
Vilka former ser vi på bilden?
På vilka sätt är formerna lika?
Hur kan vi sortera formerna? Kan vi sortera efter form?
På vilka fler sätt kan vi sortera?

Lektion 4
Vilka former visas i den övre raden?
Kan ni beskriva mönstret och mönsterdelen?
Vilken form saknas i mönstret?
Vilken form saknas i mittenraden?
Vilken form saknas?
Kan ni beskriva mönstret i den undre raden?
Vilken form saknas?

Lektion 5
Vilka former ser vi på bilden=
Kan vi dela in formerna på mitten och få två likadana delar? Hur vet vi att delarna är likadana?
Finns det fler sätt att dela formerna på mitten?
Är det någon form eller några former som inte kan delas i två likadana delar?

Lektion 6
Vad är symmetrilinje?
Kan vi hitta någon symmetrilinje i formen?
Hur vet vi att det är en symmetrilinje?
Finns det fler symmetrilinjer?

Lektion 7
Vilka tredimensionella former har vi arbetat med i kapitlet?
Hur kan vi beskriva formerna?
På vilka sätt kan vi sortera former?
Vad är ett mönster? Visa ett exempel.
Kan du ringa in mönsterdelen?
Vad är symmetri?
Vad är en symmetrilinje?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan:
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de arbetar med att skapa tredimensionella former och göra mönster. Eleverna arbetar även med symmetri och symmetrilinjer utifrån ett problemlösande förhållningssätt.

Begreppsförmågan:
Eleverna arbetar med olika begrepp relaterat till symmetri och till tredimensionella former. De använder bland annat begreppen sidyta, hörn och kant för att beskriva formerna. De jämför och diskuterar innebörden av begreppen, utforskar dem med hjälp av konkret material och använder dem i vardagsnära sammanhang.

Metodförmågan:
Eleverna sorterar och grupperar former efter deras egenskaper. De hjälper dem att se likheter och skillnader mellan formerna. De tränar på att vika former i två likadana delar för att kunna avgöra om delarna är symmetriska. De ritar även symmetrilinjer som en metod att visa att olika former är symmetriska.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om hur de kan beskriva, sorter och bilda mönster med tredimensionella former. De resonerar om symmetri och hur de ritar symmetrilinjer. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och ” Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmåga:
Eleverna uttrycker sina tankar om tredimentionella former, bland annat fenom att visa, rita, kontruera och berätta om formernas egenskaper. De kommunicerar även sina kunskaper om symmetri och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material och genom att rita.

Centralt innehåll från kursplanen

Algebra:
Eleverna upptäcker och beskriver geometriska mönster utifrån form, färg och storlek. De tränar på att se mönsterdelar och att identifiera vad som saknar i ett mönster. De skapar även egna mönster med tredimensionella former.

Geometri:
Eleverna lär sig namnge och beskriva tredimensionella geometriska objekt som klot, kub, rätblock, cylinder, kon, pyramid, och prisma. De jämför och beskriver deras egenskaper , diskuterar likheter och skillnader, sorterar och skapar mönster, samt konstruerar egna tredimensionella former. Genom att bygga geometriska objekt utvecklas elevernas rumsuppfattning och känsla för proportioner.
Eleverna utgår från vardagsnära benämningar, som till exempel boll och låda, för att bygga en förståelse för de matematiska benämningarna, rätblock och klot.
Eleverna arbetar med symmetri och lär sig vad begreppet innebär och tränar på att hitta symmetri i geometriska former, i vardagsnära bilder och i vår omgivning. De lära sig att symmetriska former har minst en symmetrilinje och tränar på att rita symmetrilinjer.

Problemlösning:
Eleverna prövar och resonerar om vilka olika strategier för att lösa problem när de arbetar med att upptäcka vad som saknas i geometriska mönster och skapar egna mönster med tredimensionella former. De arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande perspektiv när de prövar och resonerar om olika tillvägagångssätt för att utforska och förklara symmetri.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 4 arbetar eleverna med tredimensionella geometriska former och lär sig känna igen, namnge och beskriva formerna klot, kub, rätblock, cylinder, kon, pyramid och prisma. De utforskar formernas ytor och tar reda på om de är plana eller böjda, samt beskriver hur många kanter hörn och sidytor formerna har. De skapar egna tredimensionella former och tränar på att sortera formerna på olika sätt. De övar också på att beskriva och skapa mönster med tredimensionella former.
I slutet av kapitlet introduceras begreppet symmetri och eleverna utforskar vad det innebär. De tränar på att särskilja geometriska former som är symmetriska från sådana som inte är det. De möter begreppet symmetrilinje och tränar på att hitta symmetrilinjer i olika former. De letar även efter symmetri i vår omgivning och upptäcker att det finns många växter och föremål runt om kring oss som ser symmetriska ut.

I FOKUS
– namnge och beskriv tredimensionella former.
– skapa tredimensionella former
– jämföra och sortera tredimensionella former
– beskriva och göra färdigt mönster
– symmetri och symmetrilinjer

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Tredimensionella former
    • Kunna känna igen och namnge tredimensionella former
    • Kunna resonera om likheter och skillnader mellan olika tredimensionella former.
  2. Beskriva och skapa former
    • Kunna beskriva tredimensionella former.
    • Kunna använda begrepp som hörn, kant och sidoyta.
    • Skapa egna tredimensionella former.
  3. Sortera former
    • Kunna sortera tredimensionella former på olika sätt.
    • Kunna beskriva utifrån vilka egenskaper som former har sorterats.
  4. Upptäcka och skapa mönster
    • Kunna se och beskriva mönster med tredimensionella former.
    • Kunna se vilken form som saknas i ett mönster, fortsätta mönster och skapa egna mönster.
  5. Upptäcka symmetri
    • Upptäcka symmetri och förstå vad symmetri innebär.
    • Kunna se och visa vilka geometriska former som är symmetriska.
  6. Hitta symmetrilinjer
    • Kunna hitta och visa symmetrilinjer i olika former.
    • Kunna beskriva symmetri i vår omgivning.
  7. Kunsapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om tredimensionella geometriska former och symmetri.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Pengar

När, under vilka veckor? 11-13

Vad? Pengar

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur kan vi se vilka mynt det är?
Vad heter de olika mynten?
Hur kan vi se vilken sedel det är?
Vad heter de olika sedlarna?
Hur skiljer de sig i färg, form och storlek åt?
Vilket värde har de olika sedlarna och mynten?

Lektion 2
Hur många sedlar har Oliver?
Hur många sedlar har Fatima?
Min kompis säger att båda sparar lika mycket eftersom de har tre sedlar var. Håller ni med?
Vilka olika sedlar har Oliver? Hur mycket pengar har han totalt?
Vilka olika sedlar har Fatima? Hur mycket pengar har hon totalt?
Hur kan vi lägga pengarna för att det ska bli lättare att räkna?
Vem sparar mest pengar?

Lektion 3
Hur tar vi reda på vem som har mest pengar?
Min kompis säger att Gustav har mest pengar eftersom han har fler mynt än Lovisa. Stämmer det?
Hur mycket pengar har Gustav?
Hur mycket pengar har Lovisa?
Vem har rätt?

Lektion 4
Vad ser ni på bilden?
Vad betyder växla pengar?
Vilken sedel vill Elsa växla?
Varför tror ni Elsa behöver växla tillbaka när ho växlar en 100-lapp? Finns det fler möjligheter?

Lektion 5
Vad ser vi på bilden?
Hur mycket kostar smörgåsen?
Hur mycket kostar leksaksbilen?
Hur tar vi reda på den totala kostnaden?
Vilka sedlar och mynt kan Anna använda för att betala?
Hur kan vi kontrollera att svaret stämmer?

Lektion 6 Kunskapsloggen
Vilka olika mynt och sedlar har vi i Sverige?
Hur gör vi när vi räknar pengar? Ge exempel
Hur gör vi när vi växlar pengar? Ge exempel.
Hur kan vi ta reda på vad flera saker kostar totalt?
Hur tar vi reda på hur mycket pengar vi ska få tillbaka när vi har handlat?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan:
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem kopplat till vardagsnära situationer där de handlar med pengar. De tar exempelvis reda på hur mycket flera varor kostar sammanlagt och hur mycket de ska få tillbaka när de har betalat. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna, samt resonerar om pengars värde och värderar de olika lösningsmetoderna.

Begreppsförmågan:
Eleverna möter begrepp som mynt, sedlar, värde, växla pengar, pris och kostnad. De diskuterar innebörden av begreppen och använder dem i vardagsnära sammanhang.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att räkna pengar och reflekterar över val av metod. De övar på att storleksordna pengarna efter värde och att räkna vidare från det största värdet. De använder olika räknesätt, till exempel addition för att räkna ut hur mycket flera varor kostar sammanlagt och subtraktion för att ta reda på hur mycket pengar de ska få tillbaka.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om pengars värde och om hur de räknar och växlar pengar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang om valda metoder.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om pengar på många sätt, bland annat genom att visa vad olika mynt och sedlar är värda, samt genom att beskriva hur de växlar och handlar med pengar. De använder olika uttrycksformer när de samtalar , förklarar och visar med hjälp av pengar, genom att rita och visa med blockmodellen och skriva likheter med siffror och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 1000 ii vardagsnära situationer kopplade till pengar.
De tränar på hur talen kan delas upp och använder räknesätten addition och subtraktion, samt väljer lämpligt räknesätt utifrån en angiven situation.
Eleverna använder huvudräkning för att räkna pengar och utforskar olika metoder för att lösa uppgifter. De kontrollerar rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra:
Eleverna lär sig växla sedlar och mynt och utvecklar på så sätt förståelsen för pengars värde och likhetstecknets betydelse. De tränar på att lösa enklare algebraiska problem kopplat till situationer när de handlar med pengar.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formylera problem i vardagliga situationer där vi använder pengar. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem och använder bland annat blockmodellen som stöd när de arbetar med textuppgifter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 3 presenteras våra svenska sedlar och mynt och eleverna lär sig känna igen, namnge och räkna pengar. De upptäcker att ett givet belopp kan utgöras av olika kombinationer av mynt och sedlar och tränar på att växla pengar. Eleverna övar också på att använda huvudräkning, samt att räkna och jämföra pengar systematiskkt genom att lägga sedlar och mynt i ordning och börja räkna från det högsta värdet.
Eleverna bekantar sig med nyckelbegrepp som antal kronor och pengars värde och de lär sig att fler mynt inte nödvändigtvis innebär ett högre värde än ett färre antal mynt. De använder pengar i vardagliga sammanhang och tar till exempel reda på hur mycket olika saker kostar i affären, hur mycket pengar de behöver för att köpa ett visst antal föremål och hur mycket de ska få tillbaka när de har betalat. I slutet av kapitlet tränar elverna på att lösa textuppgifter kopplat till pengar och använder blockmodellen som hjälp för att lösa uppgifterna.

I FOKUS
– namnge mynt och sedlar
– räkna pengar
– jämföra pengar
– växla pengar
– problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Sedlar och mynt
    • Kunna känna igen och namnge våra svenska sedlar och mynt.
  2. Räkna pengar
    • Kunna räkna pengar och ange det totala värdet.
  3. Jämföra pengar
    • Kunna räkna och jämföra värdet av olika kombinationer av sedlar och mynt.
  4. Växla pengar
    • Kunna förstå innebörden av begreppet växla pengar.
    • Kunna växla mynt och sedlar på flera olika sätt.
  5. Problemlösning
    • Kunna lösa textuppgifter kopplat till att handla med pengar.
    • Kunna använda blockmodellen för att lösa vardagsnära problem.
  6. Kunskapsloggen
    • Reflektera över och visa sin kunskap om pengar.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Addition och Subtraktion 0 till 1000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? 7-11

Vad? Addition och Subtraktion 0 till 1000

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

• Hur många röda/blå stolar är det?
• Hur många stolar är det sammanlagt?
• På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 2

• Hur många blommor är det till vänster?
• Hur många blommor är det till höger?
• Hur många blommor är det sammanlagt?
• På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 3

• Vilka tal ska vi addera?
• Elin börjar med att addera entalen. Håller ni med om att det är en bra idé?
• Hon inser att 6 ental och 5 ental är 11 ental. Vad ska hon ska addera sedan?

Lektion 4

• Hur många chokladkakor har Elin bakat?
• Hur många vaniljkakor har Elin bakat?
• Hur kan vi ta reda på hur många kakor Elin har bakat sammanlagt?
• Hur ska vi addera talen?

Lektion 5

• Vilka två tal har Anna bildat?
• Hur kan vi räkna ut summan av talen?
• Kan vi bilda fler tal av samma talkort?

Lektion 6

• Hur många barn var det från början?
• Hur många barn lämnade konserten?
• Hur många barn är kvar?
• På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 7

• Hur många pärlor fanns det i burken från början?
• Hur många pärlor använder Elsa?
• Hur många pärlor är kvar i burken?
• Ska vi addera eller subtrahera?

Lektion 8

• Vilka tal ska vi subtrahera?
• Elin börjar med att subtrahera entalen. Håller ni med om att det är bra?
• Hon inser att 1 är mindre än 6. Hur ska hon subtrahera 6 ental från 1 ental?
• Vad kan vi göra om entalen inte räcker?
• Min kompis säger att hon ska tänka 6 – 1 = 5 och skriva 5 vid entalen. Håller ni med om det?

Lektion 9

• Hur många klistermärken har Anna?
• Hur många färre klistermärken har Samir?
• Hur ska vi ta reda på hur många klistermärken Samir har?
• Min kompis säger att eftersom Samir har färre klistermärken än Anna, så ska vi subtrahera 135 från 608. Håller ni med?

Lektion 10

• Hur många elever går på skolan?
• Hur många elever går på fritids?
• Ska vi addera eller subtrahera för att ta reda på hur många som inte går på fritids?
• På vilka olika sätt kan vi dela upp 300 så att det blir lätt att subtrahera 125?

Lektion 11

• På vilka olika sätt kan vi addera ental tiotal och hundratal?
• På vilka olika sätt kan vi subtrahera ental, tiotal och hundratal?
• Hur adderar vi med växling?
• Hur subtraherar vi med växling?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter problem, i vardagsnära situationer, som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och visar olika sätt att lösa uppgifterna.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av positionssystemet när de adderar och subtraherar hundratal, tiotal och ental.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder vid addition och subtraktion, bland annat att addera och subtrahera genom att dela upp talen i hundratal, tiotal och ental, samt att använda additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen addition och subtraktion, samt på att beskriva valda strategier. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem i hundratal, tiotal och ental. Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i hundratal, tiotal och ental. Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna använder olika metoder för att addera och subtrahera, samt resonerar om metodernas lämplighet. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra
Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och bygger förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet. Eleverna tränar på att läsa likheterna i sitt sammanhang.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa problem utifrån bilder på vardagsnära situationer. Eleverna möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa problemen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Kapitel 2 fortsätter eleverna att arbeta med addition och subtraktion i ett utökat talområde. De använder metoder som de mött tidigare och tiobasmaterialet används för att synliggöra dessa. Eleverna delar upp tresiffriga tal i hundratal, tiotal och ental som de adderar och subtraherar med och utan växling. Eleverna löser uppgifter i vardagsnära situationer och använder begrepp som sammanlagt och kvar. De tränar även på att skriva likheter kopplat till uppgifterna.

I FOKUS
• addera ental, tiotal och hundratal
• addition med växling
• subtrahera ental, tiotal och hundratal
• subtraktion med växling

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1, Addera tiotal och hundratal
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna addera jämna tiotal till tresiffriga tal.
• Kunna addera jämna hundratal till tresiffriga tal.

Lektion 2, Addera ental, tiotal och hundratal
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning vid addition

Lektion 3, Addition med växling
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental

Lektion 4, Addition med växling
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal.

Lektion 5, Addition med växling
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental och tiotal.

Lektion 6, Subtrahera tiotal och hundratal
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna subtrahera jämna tiotal från tresiffriga tal.
• Kunna subtrahera jämna hundratal från tresiffriga tal.

Lektion 7, Subtrahera ental, tiotal och hundratal
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning vid subtraktion.

Lektion 8, Subtraktion med växling
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal.

Lektion 9, Subtraktion med växling
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av hundratal

Lektion 10, Subtraktion med växling
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna subtrahera från jämna hundratal.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal och hundratal.

Lektion 11, Kunskapslogg
• Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 1 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Talen till 1000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? 4-7

Vad? Talen till 1000

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion
• Hur många bönor finns det i varje burk?
• Hur många tiotal är ett hundratal?
• Min kompis säger att det går snabbare om man räknar hundra steg i taget. Håller ni med?

Lektion 2
• Hur många kritor finns det sammanlagt?
• Hur många siffror finns det i 427?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Vilket värde har varje siffra i talet?
• Hur kan vi visa talet med talcirklar eller i en positionstabell?

Lektion 3
• Hur kan vi jämföra antalet sudd i affärerna?
• Kan vi använda tiobasmaterial för att jämföra antalet sudd?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Hur många sudd är det i affär A?
• Hur många sudd är det i affär B?
• Min kompis säger att han kan avgöra vilken butik som har flest sudd utan att räkna det totala antalet sudd för varje affär. Hur kan han göra det?

Lektion 4
• Kan ni beskriva de olika talföljderna?
• Vilka tal saknas?
• På vilka olika sätt kan ni visa talföljderna?

Lektion 5
• Hur många kulor tror ni att det är?
• Hur många kulor uppskattar ni kan få plats i påsen?
Är det fler än 10? Fler än 20? Färre än 100? Färre än 90?

Lektion 6
• Vad ser ni på bilden?
• Hur kan vi visa antal utan att använda siffror?
• Hur tror ni att man gjorde för att visa antal innan vi hade siffror?
• På vilka olika sätt kan vi visa antal?

Lektion 7
• Vad ser ni på bilden?
• Hur visade egyptierna 4 och 13?
• Hur visade babylonierna 4 och 13?
• Hur visade mayaindianerna 4 och 13?
• Kan du gissa vad varje talsymbol står för?
• Hur tror ni att de visade 2, 7 och 16 med sina olika symboler?

Lektion 8
Vilket tal är det som visas med tiobasmaterialet?
• Hur skriver vi samma tal med siffror?
• Kan vi skriva talet med bara talsymbolerna 1 till 9?
• Vilka talsymboler behöver vi för att skriva talet?
• Är det någon talsymbol som fattas?

Lektion 9
• Hur kan vi räkna antal upp till 1 000?
• Hur skriver vi tresiffriga tal med siffror?
• Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal?
• Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
• Vad är en talföljd?
• Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal och tiotal?
• Hur har våra talsymboler utvecklats?
Elever som behöver extra utmaning kan skriva och rita egna exempel för att synliggöra innebörden i varje fokuspunkt. De kan även dela med sig av sina exempel till klassen.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur olika talsystem för historiska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som hundratal, tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppet avrundning.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda grupper om etthundra, använda talcirklar och visa med konkret tiobasmaterial och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen hundratal, ental och tiotal, samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 1 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 1 000 och tränar på att dela upp dem i hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal och hundratal. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån hundratal, tiotal och ental, samt bygger förstå- else för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de bekantar sig med uppkomsten av vårt positionssystem och behovet av nollan för att markera en tom position. Eleverna använder historiska symboler för tal, som utvecklats i flera olika kulturer genom historien. Eleverna tränar på att använda talen 0 till 1 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

Algebra
Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder, samt fortsätter talföljder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget..
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar eleverna med talområdet 0 till 1 000. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att lära sig känna igen talen upp till 1 000. Eleverna vidgar sina kunskaper om positionssystemet och använder konkret material för att räkna och dela upp tresiffriga tal i hundratal, tiotal och ental, samt visar uppdelning med hjälp av talcirklar. De ser hur siffrornas värde förändras beroende på deras position och använder positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. Eleverna beskriver även mönster och gör klart talföljder. Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal och hundratal. Eleverna möter även det historiska perspektivet kring uppkomsten och behovet av talsymboler. De får en inblick i olika kulturers talsymboler och jämför dessa med de symboler vi använder i dag.

I FOKUS
• räkna och skriva talen till 1 000
• hundratal, tiotal och ental
• jämföra och storleksordna tal
• beskriva och göra klart talföljder
• avrunda tal
• talens historia

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1, räkna till 1 000
• Kunna räkna och känna igen talen till 1 000.
• Kunna bilda etthundra för att räkna antal.
• Kunna räkna antal stegvis.

Lektion 2, Hundratal, tiotal och ental
• Bygga förståelse för positionssystemet.
• Kunna dela upp tal i hundratal, tiotal och ental.
• Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

Lektion 3, Jämföra och storleksordna tal
• Kunna jämföra tal utifrån hundratal, tiotal och ental.
• Kunna storleksordna tal.

Lektion 4, Talföljder
• Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
• Kunna fortsätta talföljder

Lektion 5, Avrunda tal
• Kunna avrunda tal till närmaste tiotal och hundratal.
• Kunna uppskatta antal.
• Kunna placera ut tal på tallinjen

Lektion 6, Talens historia
• Få en förståelse för hur tidigare kulturer visade antal, innan vi hade siffror.
• Få en förståelse för talens utveckling.

Lektion 7, Historiska talsymboler
• Få en förståelse för hur tidiga kulturer visade tal med symboler.
• Få en förståelse för talens utveckling.

Lektion 8, Vägen till vårt talsystem
• Få en bild av hur vårt talsystem utvecklats.
• Få en förståelse för nollans betydelse i positionssystemet.
• Kunna bilda olika tal utifrån givna siffror

Lektion 9, Kunskapslogg
• Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 1 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Skrivprojekt “Pirater”

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Ann-Sophie Petersen

När, under vilka veckor? V.45-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Kan vi med inspiration av vårt läsprojekt skriva egna berättelser ? Kan vi med hjälp av sagomattans struktur skriva en berättelse med röd tråd?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Undervisningen ska bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi inspireras av vårt läsprojekt med boken om “Ester Tagg”. Med stöd av det arbetet tar vi reda på ord och begrepp som handlar om pirater. Vi använder oss även av sagomattans struktur för berättelser. Vi använder olika stödstrukturer för att ge fler elever möjlighet att på ett strukturerat sätt lyckas med att skriva en berättelse.  Vi kopplar läsningen med boken om Ester Tagg till de olika delarna i sagomattans struktur; karaktär, miljö, problem, hjälpare, lösning och slut.

Vi fortsätter läsa nästa bok om Ester Tagg som inspiration samtidigt som vi bygger våra berättelser.

Vi arbetar med projektet under tisdagens svenskalektion.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna skriver en gemensam text i par på sin ipad. Genom kamratrespons lär sig eleverna både ge och ta feedback på texter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.45

Vi presenterar skrivprojektet. Vi samlar ord och begrepp om pirater med stöd av KL-strukturen Mina/Dina ord. Vi gör en karaktärsbeskrivning av Ester Tagg gemensamt på tavlan. Därefter får paren skapa en egen karaktär med hjälp av en stödmall för karaktärs/personbeskrivning. (Rita och skriva om karaktären).

Vi avslutar lektionen med att läsa ett kapitel ut andra boken om Ester Tagg.

V.46

Vi gör klart våra karaktär/personbeskrivningar. Eleverna får sedan presentera sin karaktär genom KL-strukturen par på tid.

Vi presenterar “sagopricken” miljöbeskrivningar. Vi gör en gemensam beskrivning av den miljö som Ester Tagg befann sig i.

Eleverna får göra en egen beskrivning där de bestämmer sig för var deras karaktär befinner sig. Rita en bild och skriv om miljön .

V.47

Sagopricken : Problem

Vi samtalar och gör en tankekarta om vilka problem som kan uppstå. Eleverna skriver om sitt problem och ritar bild som passar till det.

V.48

Sagoprickarna: Hjälpare, lösning och slut

Eleverna beskriver vem som hjälper till att lösa problemet . Det kommer på en lösning av problemet. De beskriver slutet. De ritar en bild som passar till hjälparen, lösningen och slutet.

V.49

Vi skriver berättelsen med stöd av våra beskrivningar enligt sagoprickarnas modell..

V.50-51

Vi ger varandra resons med hjälp av stödmall. Vi ger två stjärnor och en önskan. Vi utvecklar våra texter med stöd av responsen från våra kompisar.

Vi läser alla berättelser.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Med inspiration av vårt läsprojekt “Ester Tagg och den flygande holländaren” använder vi oss av berättelsen för att synliggöra hur en berättelse är uppbyggd.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang genom att vi använder oss av det eleverna är intresserar av. Genom att vara delaktiga och engagerade skapar vi nyfikna elever som vill lära. Vi låter eleverna lära sig att ge och ta feedback vilket gör att eleverna känner att de kommunicerar med verkliga mottagare.
Genom Visible Thinking och andra kooperativa strukturer synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.