Sommarhälsning till blivande Venus

Hej alla blivande Venusar!

Här kommer en första hälsning från era blivande mentorer. Vi är redan sjukt taggade och har redan börjat planera för fullt inför att vi ses i höst.

Onsdag 19/8 är det upprop i Amfiteatern. Inbjudan kommer från skolledningen senare i sommar.

Vi ser därefter framemot några spännande uppstartsdagar 20-21/8 då vi vill få chans att lära känna er, men även att utmana er. Tiderna för torsdagen är 9-17 och ett bra tips är att ha tillgång till en ryggsäck under den dagen. Vi vill gärna redan nu passa på att bjuda in er föräldrar då ni är en viktig del i vårt upplägg. Torsdagen den 20/8 är ni föräldrar hjärtligt välkomna till en picknickfika i Amfiteatern kl 16-17. Vi vill dock reservera för att det kan komma att ändras beroende på hur läget ser ut i höst, så håll er uppdaterade på schoolsoft.

Fredagen 21/8 kommer vi att spendera på Södersved mellan 10-14.

Vi önskar er en underbart skön sommar! Vi ser framemot en spännande höst tillsammans med er!

//Venusteamet

 

 

 

 

LPP Ekologi och miljö

LPP Ekologi och miljö

Ansvarig/Ansvariga: Malin Björn

När, under vilka veckor? v 16 – 23

Gleerups – avsnitt 9 – ekologi och miljö

Se främst Classroom NO för lektion för lektion och uppgifter.

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är ett ekosystem?

Vad påverkar ett ekosystem? (abiotiska och biotiska faktorer)

Varför är biologisk mångfald bra?

Vad innebär en ekosystemtjänst?

Vad menas med begrepp som art, population och nisch?

Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?

Vad är en näringskedja? 

Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner? 

Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid) 

Vad skulle vi vinna på att äta vegetariskt?

Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?

(Hur fungerar fotosyntesen? (från i höstas) 

Vad innebär cellandningen/förbränningen? (från i höstas) 

Varför är ett tunnare ozonlager ett problem? (från i höstas) 

Hur fungerar växthuseffekten? (från i höstas) )

Hur sprids giftiga ämnen i naturen?

Vilka är konsekvenserna av övergödning?

Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? Försurning?

Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?

Vilka är de vanligaste miljögifterna?

Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)

Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

     

Ekologi – begrepp och provfrågor

Begreppsträning digitalt

Träningsquiz om ekologi 1:

Träningsquiz om ekologi 2:

Träningsquiz om ekologi 3:

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinom dessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Diskussioner under lektioner, laborationer, reflektioner, lektionsuppgifter, laborationsrapporter i NO-logg, mindre prov.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 16

Vad är Ekologi? Värdet av Biologisk mångfald? 

Samband i naturen: ekosystem, population, växt- och djursamhälle, nedbrytare, producent, konsument, toppkonsument.

v 17

Ekologiskt samspel. Varför behövs myggan?

Uteaktivitet: rådjursleken, 

Ekologiska modeller: näringskedja, näringsväv

Fixa klart händelselådor (tk)

v 18

Ekosystemtjänster – hur har vi nytta och njuter av naturen?

FNs Globala mål.

Skogens ekosystem.

Fotosyntes, cellandning – abiotiska och biotiska faktorer.

v 19

Samspelet i naturen: naturligt urval, anpassning, ekologisk nisch, 

Laboration: Exkursion ekosystemet skogarna runt Lemshaga

v 20

Näringspyramiden – vad kostar det vi äter?

Gör klart näringsvävar.

Sjöns ekosystem. Övergödning, försurning, näringsfattig/ näringsrik sjö, 

Laboration: Undersök indikatorer – syra, neutral, bas.

v. 21 Lov

v. 22

Försurning

Kretslopp i naturen – kolets, vattnet och närsalternas kretslopp.

Repetition inför provet

v.23

Prov

Miljöproblem: Ozon – freoner, miljögifter.

Klimatspelet

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper eleverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får arbeta kreativt, inne och ute, med mycket samarbetsinslag i naturmiljö med delvis fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Nu går vi ut:)

Nu kliver vi ut 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.19-23

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika utomhusaktiviteter?
  • Hur kan vi skapa förutsättningar för alla under gemensamma spel?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till förra året?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

 Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Två kortare reflektioner kommer att fyllas i i samband med lektioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna samt en kortare inlämning av reflektion efter pulsfys samt lektion

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka 19

Onsdag: Pulsfys jogg

Torsdag: Uppvärmning genom olika stagetter, Catch the flag.

Fredag: Orientering i grupp på Lemshaga, Allemansrätten tipspromenad samt fika.

Vecka 20

Onsdag: Pulsfys vid Amfieteatern. Styrka/ löpning( Bingo)

Torsdag:

Fredag: Orientering i grupp på Lemshaga, Allemansrätten tipspromenad samt fika.

 

Vecka 21

Studiedagar samt Kristi Himmelsdagslov.

Ingen idrott på skolan.

Vecka 22

Vecka 23

Vecka 24

Skolavslutning och slut vt- 2020

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Rörelse på olika sätt

Rörelse på olika sätt 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson

När, under vilka veckor? v. 2-19

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur ska vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Livräddning vid vatten

Livräddning vid och i vatten!

Ansvarig: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v. 16-20

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur livräddar vi i och vid vattnet?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika simsätt i mag- och ryggläge.
  • Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

E C A
Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.


Hur ska vi arbeta?

  • Livräddning i vatten på Gustavsbergsbadet.
  • Teorilektion/ Gleerups med en kort sammanfattning av det viktigaste du ska tänka på vid en livräddning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Aktivt deltagande under livräddningsdelen på Gustavsbergsbadet.

Länk till teori: Livräddning vid vatten 7-9 pdf

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att besöka Gustavsbegsbadet vid ett tillfälle då Coronaviruset inte ger oss möjlighet till fler tillfällen.

På lektion eller på distans kommer du att få läsa en text och göra en sammanfattning av vad som är viktigt att tänka på vid en nödsituation vid vatten.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Samhället i stort. Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Låtanalys

Ansvarig lärare: Annica Kjell
När, under vilka veckor?
v.19-22
Vad?
Vi ska lära oss att skriva en låtanalys.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
Berättande texter och sakprosatexter
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav: Låtanalys, muntlig presentation och skriva om texttyp

Hur ska vi arbeta?
Vi analyserar en låt tillsammans.
Du analyserar en egen låt.
Du gör en muntlig presentation av din låt.
Här ligger skrivmallen:

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag bedömer det du visar under lektionstid och din text.

Jag bedömer din muntliga redovisning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v. 19 – analys tillsammans

v. 20 – du skriver din låtanalys

v. 21 – du skriver din låtanalys

Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen – Skolverket

frågor-för-perspektiv

Läsförmågor

Textkopplingar

Hur gör man källhänvisningar i texten?
Oavsett om man citerar eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit så ska såna textdelar alltid förses med källhänvisning! Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar och varifrån uppgifterna är hämtade. Läsaren ska med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original. Men det är viktigt att informationen inte stör läsaren.
Praxis för källhänvisning  i texten varierar. Idag rekommenderar de flesta ”Harvardsystemet”. Enligt detta system så ska källan anges genom att författarnamn och utgivningsår skrivs inom parentes. Första gången man anger en källa bör man vara relativt fullständig. Läsaren bör få i princip samma upplysningar som ges i litteraturlistan. Andra gången kan det räcka med Kjell, s. 18)

Så här: I artikeln ”Mer mänsklighet i skolan” skriver Annica Kjell om att det saknas medkänsla och kritisk distans. (Kjell 2018)

Eller så här: Enligt Annica Kjell bör alla läsa minst en bok i månaden ( ”Läs fler böcker” Nacka Värmdö Posten 2018).
Eller så här: Annica Kjell skildrar i artikeln ”Ögonvittnets historia” (2018) hur några elever åt godis inne på toaletten.
Eller så här: I en skakande artikel (Uppsala Nya tidning 2018) beskriver Annica Kjell hur eleverna gång på gång äter godis, trots förbud.
Om du citerar, bör du även ange vilken sida du hittat citatet på.
”Det borde serveras godis innan lunch”. (SvDPopulära historier Kjell. Annica 2018 s 14)