venus

Write about

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maria Troedsson

När, under vilka veckor? 10-13

Vad?

Write about your dreamworld, a sport or an animal

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare.

 

Förankring i kursplanens syfte

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

  • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

                   E                                                 C                                                 A

 

Kan formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande i olika genrer.
Kan formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.
Kan formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra enkla förbättringar av egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  1. Val av område man vill skriva om
  2. Skriva en A4 text på lektionstid
  3. Lämna in till Maria senast måndagen den 23/3 vecka 13
  4. Förbättra texten enligt Marias kommentarer och lämna in igen senast fredagen den 24/4 vecka 1

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att göras av både den skriftliga förmågan och hur ni förbättrar era texter utifrån mina kommentarer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  1. 10-12 Skriva texterna
  2. 13 Lämna in texten till Maria senast fredagen den 27/3

v.16-17 Redigering av texterna

  1. 17 Lämna in texten för andra gången senast fredagen den 24/4.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att utveckla er förmåga att utveckla texter och att kunna ta emot konstruktiv kritik.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Ni ska få skriva en varsin post it lapp och skriva en varsin kommentar om vad ni tyckte om arbetet.

Lycka till!

Maria

 

 

Adjective

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maria

När, under vilka veckor? 14-17

Vad?

Engelskans adjektiv

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

E

Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med godtagbart resultat
C

Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med tillfredsställande resultat

A

Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med gott resultat.

 

E

Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, välja och använda någon strategi för lyssnande och läsning.

C

Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, i viss utsträckning, välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.

A

Kan för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, i stor utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  1. Genomgång om adjektiv under lektionstid.
  2. Stenciler som vi arbetar med under lektionerna.
  3. Ni ska få arbeta med stenciler hemifrån för att öva inför provet.
  4. Avslutningsvis är det prov som ingår i bedömningen för årskurs 7.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Avslutande prov som kommer att ingå i den slutgiltiga bedömningen i årskurs 7.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  1. 14-17

Varför?

För att på ett lättare sätt kunna kommunicera engelska på ett korrekt sätt i framtida situationer.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Ni kommer att gemensamt få skapa en plansch med era klasskamrater där ni skriver ner så många adjektiv ni kan.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Detta gör ni när projektet är avslutat där ni skriver en varsin kommentar på arbetet på en post it lapp.

 

Lycka till!

Maria

 

 

Normer och världen Venus 2019/2020

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Malin, Annica, Niclas

När, under vilka veckor? HT-19/Vt-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur gör man som elev för att kunna prestera så bra som möjligt efter sin egen förmåga?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Då Lemshagas nya treårsmål handlar om hjärnan kopplat till utbildning i skolan kommer även detta vara ett stort focus under mentorstimarna.
Till hjälp använder vi bland annat “Grymt Fett” ett material av Astra Zenica.

Vidare kommer venus att utveckla sina förmågor kring studieteknik och öka sina kunskaper och förmågor kring mindset.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak­ grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Kristendomen och den kristna kyrkan

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor?  5 – 11

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad är den kristna kyrkan?
Vad är kristna kyrkans historia?
Vilka olika grenar finns inom kristna kyrkan?
Varför är den kristna kyrkan uppdelat i olika grenar?
Vad har påverkat kristna kyrkans utveckling?
Hur påveras samhället och hur påverkar samhället religionen?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunska­ per om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer.

  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid forman­ det av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Nivå

E

C

A
Analysera kristendomen,  olika tolkningar och bruk inom denna,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskrivacentrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellancentrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kringcentrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter ellerskillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter ochskillnader. Kan göra utveckladejämförelser om likheter ochskillnader mellan givna och doldasaker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

 Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

 Kan enkeltbeskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givnaperspektiv.

 Kan utvecklatbeskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givnaperspektiv. Kan välutvecklat och nyanseratbeskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.
Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt välunderbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsakfungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.
Söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet
Källanvändning och källkritik Kan använda olika typer av källor på ett i huvudsakfungerande sätt.

Kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

 Kan använda olika typer av källor på ett relativt välfungerande sätt.

Kan föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

 Kan använda olika typer av källor på ett välfungerande sätt.

Kan föra välutvecklade och väl underbyggdaresonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom berättande
Enskilt ta sig an information kring kristendomen och bearbeta den
Skapa en film
Resonera i grupp och spela in det

Föreläsningar:

Kristendomen

Kristendomen i Sverige

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.5 – Den kristna kyrkan. Vi tittar på ett antal bilder och gör en rutin kring dessa – Vad ser eleverna?? Vad tänker eleverna?
Vad tänker vi att vi kan om denna? Vad skulle vi vilja veta? Hur kan vi lösa det?

V.6 – Kristendom, Uppenbarelseboken, Begrepp, Helig handling.
Kristna begrepp

V.7 – Fortsatt genomgång kristendomen. Dopet. Kristendomens olika grenar.
Kristendomen i samhället.

V.8 -Kristendomen i Sverige,

V.10 – Kristendomen i Sverige, frikyrkan

V.11  – Analysvecka

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Religion är en betydande del i majoriteten av jordens befolkning. Jämför man Sverige med resten av världen är vi betydligt mer sekulariserade. Man skulle till och med kunna säga att det är vi som bryter normen. Detta kan leda till att vi får svårare att sätta oss in i hur man i andra delar av välden tänker kring religion. Men genom att studera religion kan vi skapa en större kunskap om ämnet och en bättre förståelse för andra människor. Detta gäller naturligtvis även i Sverige där religionen naturligtvis inte är helt frånvarande utan även här har en betydande roll för många.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kristendomen

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

LPP Elektricitet och magnetism – fysik och teknikprojekt

LPP Elektricitet och magnetism – fysik och teknikprojekt

 

Vem? Venus år 7 och lärare: Malin Björn

När? Vecka 50 – 8

Vad?

Frågeställningar och följdfrågor:

  • Hur uppfanns elektriciteten? Fysikhistoria
  • Hur koppla ett batteri och en lampa så det lyser? Ellärans grunder.
  • Hur fungerar ett batteri?
  • Statisk elektricitet – hur fungerar det?
  • Vad menas med spänning, ström och resistans? Koll på begreppen.
  • Hur fungerar el och olika material? Vad innebär begreppen ledare – isolator?
  • Hur fungerar enklare kopplingar? 
  • Hur få en lampa att lysa starkare eller längre tid?
  • Ohms lag – vad innebär den? Räkna på el.
  • Vad menas med kopplingsschema och varför behövs de?
  • När och hur är el farligt och hur kan vi arbeta säkert? Elsäkerhet och regler.
  • Hur kan man koppla själv för att få saker att fungera?
  • Vad menas med magnetfält och hur hänger det ihop med el?
  • Kan man skapa elektricitet?
  • Vilka energiomvandlingar sker vid tillverkning eller användning av elektricitet?
  • Hur fungerar en elmotor?
  • Hur har elektriska produkter hjälpt oss? Teknikhistoria
  • Vilken betydelse har elektriska produkter haft för historien, miljön, samhället – SO, Sv, framtidsvision 

Hur ska vi arbeta?

Vi varvar praktiska undersökningar (laborationer) med att läsa texter om ämnet, diskutera tankar till förklaringar i grupper och lösa förståelsefrågor. Vi har genomgångar och demonstrationslaborationer samt tittar på filmklipp som vi diskuterar för att lära av varandras kunskap. Vi kopplar och bygger med elektriska komponenter. Vi tränar begrepp samt kommunikation både i tal, text och bild. Vi försöker arbeta kreativt och praktiskt samt ha roligt tillsammans för att aktivera många sinnen och därmed lära mer. Vi tränar på att arbeta både fritt och styrt för att ta ansvar för det egna lärandet.

 

Övningar vi gör/gjort och texter vi läser/läst:

Gleerups fysik 7-9 kap 2 (läs/lyssna digitalt på Ipad)

  • text 1 “Ett starkt men stilla flöde”
  • text 2 “Batterier” samt frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2A

 

  • Minilab “Lampljus” med förklarande lucktext.
  • Digital kopplingsövning “Crack the circuit” 1-18

 

  • text 3 “Statisk elektricitet”
  • Lab “Statisk elektricitet” efter egen planering eller styrd, med förklaring till film eller i text.

 

  • Minilab “Ledare och isolator” med reflektionsfrågor.
  • text 4 “Spänning och ström”
  • text 5 “Resistans” 
  • text 6 “Elektriska kopplingar” samt diskussionsproblem.
  • Frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2B

 

  • Grupplab “Konstruera och bygga en händelselåda” där ni använder diod, lampa, summer, elmotor samt kablar och batteri och konstruerar olika strömbrytare och kopplar samman det till fungerande kretsar. Kopplingsschema med reflektioner kring funktion.

 

  • text 7 “Elsäkerhet” samt göra frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2C
  • Demolab “Farligt vägguttag” samt elolyckor.
  • Smålabbar “Lös kopplingsproblemet praktiskt”
  • Lab “Konstruera en säkring”

 

  • Lab “Elmotorn”
  • El och magnetism – genomgång
  • Produktreflektion av elektrisk produkt med miljökoppling.
  • Ugglans fysik – quiz

 

Hur ska kunskaperna bedömas?

 

Vi försöker göra en positiv bedömning i det man lyckas med både i lektionsuppgifter, diskussioner, laborationer, vid genomgångar och vid mindre kunskapstest. Flera mindre inlämningsuppgifter bedöms tillsammans med lektionsprestationer till en helhet. Se matris.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Vad har fungerat bra och något som kan utvecklas. Vad har vi lärt? Vad vill vi göra mer av eller annorlunda nästa projekt?

 

 

Koppling till kursplanerna – Lgr 11

 

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll i årskurs 7–9

Fysiken i naturen och samhället

  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

Fysiken och vardagslivet

  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.

Fysiken och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 

LPP Geometri

LPP Geometri

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin

När, under vilka veckor? v 48 – 6

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka är våra längdenheter och hur omvandlar vi mellan dem?

Vad är det för skillnad på en storhet och en enhet?

Vilka prefix kan man använda sig av för att uttrycka stora och små tal?

Hur kan vi beskriva ett geometriskt objekt så att andra kan tolka det och förstå? Vilka begrepp behövs?

När använder vi oss av vinklar i vardagen? Vart hittar vi vinklar i vardagen?

Vad är en rät, trubbig, spetsig och rak vinkel?

Hur mäter man vinklar? Hur ritar man upp vinklar?

Hur många grader är ett helt varv? Halvt varv?

Vad är en bisektris?

Hur beräknar man okända vinklar?

Vad är vinkelsumman i en triangel, en fyrhörning, en femhörning och andra månghörningar?

Vad finns det för olika trianglar, fyrhörningar och månghörningar?

När använder vi oss av begreppet omkrets i vardagen?

Vad innebär begreppet omkrets? Hur räknar man ut omkretsen i olika geometriska figurer? Vilka enheter används vid omkrets?

Vad innebär begreppet area?

När använder vi oss av begreppet area i vardagen?

Hur omvandlar man olika areaenheter?

Hur beräknar man arean av månghörningar (trianglar och fyrhörningar)?

Vad menas med begränsningsarea?

Vad innebär begreppet volym? 

Hur kan man beräkna ett föremåls volym?

 

 

Koppling till Lgr 11 – våra kursplaner (se sist i detta dokument) 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Du kommer bli bedömd på följande förmågor: Problemlösning, Begrepp, Metod och Kommunikation.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer jobba mycket praktiskt kring geometrin för att upptäcka och förstå olika samband och mönster. Vi går igenom saker tillsammans för att skapa en grund att stå på. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning.

Formelblad

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner,  problemlösningsuppgifter på lektionerna, veckoläxor (beting – i grunden att själv ta ansvar för att träna minst två nivåer (spår) på varje delavsnitt) för att få både stegrande träning och mängtträning så att du minns. Vi utvärderar vad ni lärt både vid gemensamma paruppgifter, skriftliga enskilda mindre delprov och en större bedömningsuppgift i slutet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 48

Vecka 49

  • Beskriv föremål med olika geometriska begrepp. Boken sidan 84-86
  • Film om de geometriska begreppen
  • Beskriv en dold sammansatt figur, låt kamraten rita
  • Kunskapskoll enheter på kunskapsmatrisen (läxa).

Vecka 50

Vecka 51

Paus för lite dansprogrammering “Hour of Code”, “Dance Party”.

Vecka 2

 

Vecka 3

  • Mer om vinkelsumma – problemlösning med utförlig redovisning.
  • Omkrets – Kapitel 3.5. Boken på sid. 96-98.
  • Grupputmaning: “Finn så många geometriska figurer som möjligt med omkretsen 20 cm”.
  • Film om omkrets
  • Arbetsblad 3.5
  • Självtest – mattehjälpen på rasmus.is

Vecka 4

  • Läxförhör på problemlösning med vinklar och vinkelsumma (läxa)
  • Fundering: Har figurer med lika stor omkrets även lika stor area? 
  • Vi tittar på vad areabegreppet betyder samt vilka enheter vi använder inom area. 
  • Kapitel 3.6 i boken på sidorna 99-100.
  • Hur räknar man ut arean av rektanglar och parallellogram.
  • Kapitel 3.7 i boken på sidorna 101-103.
  • Utmaning: Skapa många olika areor med given omkrets, 24 cm. Hur liten/resp stor kan den bli?
  • Film om area på parallellogram
  • Arbetsblad Areaenheter
  • Arbetsblad area rektangel, parallellogram

 

Vecka 5

Vecka 6

  • Area av sammansatta figurer – problemlösning
  • Begränsningsarea – vad innebär det?
  • Egen träning hela geometriavsnittet – repetition och fördjupning.
  • Enhetsdribbling
  • Fördjupningsuppgift i geometri med Geomag
  • Träna inför avslutande bedömningsuppgift

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas.

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, romb.
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets.
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex kvadratcentimeter och kvadratdecimeter.
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex arean av en triangel.
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser