Normer och värden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik, Malin, Annica, Niclas

När, under vilka veckor? Ht-19

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
Övergripande mål från LGR11 2.2
Övergripande mål från LGR11
  • Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde,
  • Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
  • Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
  • Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet
  • Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi lägger fokus på att skapa förståelse kring det Normkritiska tänkandet och vikten av att kunna se situationer, åsikter och tankar ur olika perspektiv.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.34 – Uppstart. Lägerdagar
Under första veckan jobbar vi ihop grupperna både i ladan och i klassen.
12 grupper där eleverna över årskurserna samarbetar.
Vi har stadsorientering med 12 grupperna.

Lägerdagar då vi vandrar på Ingarö (4 stränders vandring). Överlevnad som fokus.
Tillbaka till skolan och skapar grill och fikakväll för föräldrar.
Kort föräldramöte för att träffas och delge viktig info inför åk 7.

V.35 – Vi gör överlevnadsarmband. Även information inför första veckorna.

V.36 – Genomgång och likabehandlingsplaner och hur skolan arbetar mot kränkande behandling. Vi pratar även om vad eleverna kan göra för att öka tryggheten.

V.37 – Planering inför utvecklingssamtal

V.38 – Planering inför utvecklingssamtal

V.39 – Utvecklingssamtal

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi använder allt som händer i världen först öka förståelsen och realismen i vårt projekt om överlevnad.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans
Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Urbefolkningar

Bild, Lemshaga   2019-2020 Venus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Karin Lindkvist

Venus röd v. 35-39

Vad?

Vi ska arbeta med estetiska och kulturella uttryck hos olika urbefolkningar.

Du ska undersöka konst och mönstertraditioner hos tre minst tre olika urbefolkningsgrupper och tolka dessa i en mandala. 

Frågeställning och följdfrågor

-Vad är en minoritetsgrupp? Urbefolkning?

-Hur ser kultur och bildtraditionen ut hos olika folkgrupper?

-Vilka likheter och skillnader kan man se när man jämför mönster och bilduttryck hos urbefolkningsgrupper från olika delar av världen?

-Vad tror du folkvandringen av olika folkgrupper kan ha för betydelse för kulturen och konsten?

-Hur skulle ett konstnärligt verk som är inspirerat av flera olika ursprungsbefolkningar och dess kulturer gestaltas?

-Vad är en mandala och hur kan man skapa en sådan?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

– Framställning av berättande bilder

– Presentationer av eget bildskapande

Redskap för bildframställning

– Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

– Material och verktyg för tvådimensionellt och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Konstbilder samt konstverk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Projektet inleds med en introduktion kring betydelsen av minoriteter och urbefolkning. Vi pratar om vår egen urbefolkning i Sverige, samerna. Hur, var och när deras folkvandring startade, från Afrika för ca 44000 år sedan och hela vägen upp till norra Sverige. Vi kopplar dåtidens folkvandring till den folkvandring som sker i vår värld här och nu.

1. Varje elev ska göra ett undersökande arbete kring minoriteters och urbefolkningars kulturella uttryck. Man väljer minst 3 olika folkgrupper.Det undersökande arbete går ut på att man ska ta reda på så mycket som möjligt om den/de ursprungsbefolkning man valt. Titta särskilt på material, färg, form och mönster på klädedräkter, instrument, hantverk och konst.

2. Inspirerad av det undersökande arbetet vill jag att du skissar på mönster och en mandala med mönster från minst tre olika urbefolkningsgrupper.

3. Efter skissarbete ska du rita upp din mandala på ett A3 papper. Gör mandalan så stor det går på pappret. Använd passare och linjal. Tänk på att få med mönster från flera olika traditioner i ditt arbete. Börja i mitten och arbeta dig utåt. Färglägg!

När du är klar skapar du ett Google Drive dokument där du lägger in bilder på ditt arbete samt bilder från kulturerna du hämtat inspiration ifrån. Skriv en egen reflektion/förklarande text kring ditt arbete. Svara på frågorna nedan:

-Beskriv figuren

Hur ser figuren ut? Beskriv så utförligt du kan.

Vilken/vilka ursprungsbefolkningar har du tolkat? Var i figuren kan man se det? Berätta i korta drag om urbefolkningarna och deras konst- och kulturtraditioner. Te x vilka mönster och symboler som är typiskt för just den folkgruppen.

Varför valde du just den/eller dem?

-Beskriv arbetsprocessen

Hur tycker du att arbetet har fungerat? Stötte du på några problem?

Vad har fungerat för dig i arbetet? Vad behöver utvecklas? Vad har du lärt dig?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När projektet är slut ska mandalan lämnas in och Google.dokumentet delas med mig. Jag bedömer dels skissarbetet och arbetsprocessen, men också det färdiga resultat och de egna reflektionerna kring arbetet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 35- Introduktion kring temat. Undersökande arbete + skissarbete

V 36- Fortsättning av det undersökande arbetet. Skissarbete. Börja arbetet på A3-pappret.

V 37- Fortsättning av arbetet med mandalan

V 38- Fortsättning av arbetet.

V 39- Skriv din reflektion/förklarande text. Inlämning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I flera olika delar av världen lever minoritetsgrupper idag. Många har egen flagga, egen religion och egna traditioner. De flesta grupper är väldigt utsatta och utfrysta av övriga samhället. Samtidigt har vi en enorm folkvandring idag, där stora grupper har tvingats fly sitt hemland. Dessa grupper bär naturligtvis med sig egna kulturtraditioner till det nya landet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Genom ”Cultures of thinking” synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening. Bland annat frågar jag eleverna vad de Ser, vad de Tänker om det de ser och vad de Undrar när jag tittar på olika bilder. Tillsammans resonerar vi oss fram, beskriver och förklarar kring det vi tittar på. Allt för att synliggöra lärandet.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna när projektet är klart.

Ht 2019

Ansvarig/Ansvariga lärare: Joel Valverde

När, under vilka veckor? Hösttermin

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

– Berätta om din familj och dig själv

– Använda frågeord och göra en intervju

– Använda regelbundna och oregelbundna verb i presens

– Prata om skolan

– Berätta om din dag och använda tidsuttryck

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från det humanistiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det västerländska kulturarvet,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används.

 

Lyssna och läsa – reception

  • Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
  • Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

 

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
  • Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda läromedlen ¡Vale! 6. Under lektionstiden går vi tillsammans igenom kapitlen i textboken och övar med uppgifterna i övningsboken. 

Vi kommer också att använda extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet. 

Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, och använda språket i på interaktiva sätt genom spel, presentationer, projekt och rollspel. 

Vi kommer att använda oss av Google Classroom, där extramaterialet kommer att finnas tillgängligt. Vi kommer också att använda Schoolsoft, där kommer ni att hitta veckans lektionsplanering och information om prov och läxor.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Formativ bedömning:

Läraren kommer att observera elevernas arbete under lektionerna och hjälpa eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket och vad har de redan uppnått. 

 

Summativ bedömning:

Vi kommer att genomföra flera prov som läraren kommer att använda som stöd till slutbedömningen och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen finns tillgänglig på schoolsoft.

LPP Överlevnad – på Tellus och i Vintergatan

Överlevnad – på Tellus och i Vintergatan

 

Projekt i Venus år 7 v.35 – 46

Ansvarig: Malin Björn

Ämnesövergripande projekt i NOTk, främst fysik och teknik, delvis biologi.

 

Frågeställningar:

*Hur påverkar bränderna i Amazonas vår överlevnad? (fotosyntes, cellandning, klimatförändringar)

*Vad krävs för att klara sig i rymden på ett rymdskepp? (ekologi – samspel, näringskedjor, energi)

*Hur vet vi det vi känner till om Universum? Vad trodde man förr?

*Vilka himlakroppar stöter vi på i rymden? (astronomi)

*Vad säger stjärnorna? (astrologi)

*Vilka farkoster finns i rymden? (från satelliter till rymdskepp)

*Hur fungerar en raket? Raketmotor? (energiomvandlingar, fasomvandlingar, reaktioner)

*Hur kan kunskap i naturvetenskap hjälpa i en överlevnadssituation?

Förankring i kursplanerna (Lgr11): (se sist i detta dokument)

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att genomföra flera olika gruppdiskussioner, undersökningar/experiment och praktiska byggmoment och utvärdera dessa. För att söka kunskap kommer vi se film, läsa, svara på frågor, söka fakta och presentera vad vi tror, tänker och tycker för varandra. Vi kommer spela begreppsspel och göra planscher tillsammans. Det blir mycket arbete parvis och i grupp. I slutet genomför vi ett gemensamt bygge och en större avslutande laboration som kräver noggranna observationer, utförlig dokumentation och rapportskrivning. 

 

Arbetsuppgifter: 

(använd gärna denna som en checklista – har du deltagit på allt?)

  • Plansch med fotosyntes, cellandning med Amazonas bränder i centrum (v.35-36)
  • Argumenterande text om brändernas påverkan, muntlig presentation (v.36-37)
  • Överlevnadssoppa – laboration med självskattning och muntlig redovisning (v.36)
  • Fotosyntesen och cellandningen – liten kunskapskoll (v.38)
  • Raketbygge av PET-flaska – laboration
  • Vår rymdfärd – gemensam plansch
  • Tändsticksraketen – laboration med rapport
  • Bildspelspresentation om fördjupad del av astronomin
  • Rymdbegrepp att ha koll på – para-ihop-spel 
  • Rymdbegrepp att ha koll på – begreppsförhör

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal samt praktiskt arbete med sina klasskamrater. Bedömningen kommer att ske både i det praktiska samarbetet i gruppen och i diskussioner, i den enskilda dokumentationen och i flera mindre bedömda deluppgifter och kunskapskontroller/läxförhör. Vi tränar på att bedöma vad och hur uppgifter bedöms med olika matriser för självskattning. 

 

Vi tränar på att hålla muntliga framföranden och på att skriva labrapport där vi ger varandra konstruktiv respons utifrån två stjärnor och en önskan. Vi avslutar arbetet om rymden med en labrapport som skrivs enskilt om tändsticksraketen och arbetet med astronomi med en bildspelsredovisning. Detta leder till en sammanfattad normativ bedömning under arbetets gång.

 

Bedömda uppgifter:

Kontinuerligt i flera mindre lektionsuppgifter, tillsammans med eleverna. Muntlig presentation. Laborationsrapportinlämning. Begreppsförhör.

 

Exempel på några matriser:

 

Matris till uppgiften Koka överlevnadssoppa, från Lgr11:

 

Omskriven så att eleven kan förstå vad och hur:

Matris till uppgiften Amazonas brinner, Från Lgr11:

Skriven så vi kan bedöma uppgiften tillsammans:

Sammanhang och aktualitet:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov. Tanken är att uppgifterna som eleverna gör ska ha låg tröskel men högt i tak. Så långt det är möjligt ska det gå vara kreativ inom uppgifternas ramar, för att väcka lust att lära. Vi använder oss av Visible Thinking-rutiner för att synliggöra elevernas eget lärande i projektet. Vi knyter an faktakunskaper i projektet till aktuella företeelser i vår närmiljö. 

 

Utvärdering:

Tillsammans med eleverna, kontinuerligt under projektet samt efter avslutat projekt.

 

Förankring i kursplanerna (Lgr11):

 

Allmänt – Genom undervisningen i ämnena (fysik, biologi och teknik) ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
  • genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.
  • använda utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
  • göra enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Centralt innehåll i projektet:

NOTk

  • Använda kunskaper i fysik och biologi och teknik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • Genomföra systematiska undersökningar i fysik och biologi och teknik.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sambandet mellan undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör fysik och biologi.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till NOTk, såväl i digitala som i andra medier.

Biologi

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.

Fysik

  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. 
  • Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
  • Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.
  • Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
  • Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.

Teknik

  • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
  • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
  • Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling.
  • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.

Plugg och sinkning

Ansvarig lärare: Ayla Lannestedt

När: v.35-v.40

 

Vad?

Plugg och sinkning som sammansättningsmetoder i en låda

Hrur?

Följ en skriftlig instruktion, öva på traditionella tekniker som plugg och sinkning samt handverktyg 

 

Varför?

Arbetet sker två och två som en introduktion och repetition. Vi ser hur många olika lösningar som kommer fram i gruppen och diskuterar just möjligheten att lösa samma uppgift på olika sätt. Kamratbedömning på genomfört arbete, eleverna får mäta och kontrollera att instruktionerna har följts för att öva på att förstå instruktioner.

 

Planering

 

Lektion 1: 

presentation av läraren

Säkerhetsgenomgång i salen (skor, endast gå inne i salen)

  • Maskinsäkerhet
  • Brandsäkerhet

Griffeltavlan – “varför ska man ha slöjd?” grupperna roterar och fyller på varandras griffeltavlor

Läs igenom Lgr11, Ämnets syfte – Slöjd

 

Samarbetsuppgift med fokus på begrepp och handverktyg

under 10min ska gruppen samla och namnge så många handverktyg i salens som möjligt.

Samla verktygen på bänken för att kunna räkna poäng i slutet, 1p per rätt verktyg med rätt namn

 

Följ en instruktion

  1. Kapa en bit som är längre än din hand men kortare än din arm, använd fogsvans
  2. Ena änden ska vara en rät vinkel, den andra ska vara 45graders vinkel
  3. Borra två hål med olika diameter, det ska vara 10cm mellan centrum på hålen
  4. Skruva i en skruv för hand med flatmejsel, den ska bara vara halvt iskruvad
  5. Skruva i en skruv med skruvdragare, den ska vara helt iskruvad (välj längd så att den inte sticker ut på baksidan)
  6. Slipa en ruta som är 5×5 cm så slät som du kan
  7. Runda hörnorna på den ände som är 90grader med två olika sorters verktyg

 

Lektion 2

Gör klart uppstartsuppgiften och använd kamratbedömning 

Genomgång och instruktioner på olika sätt för att lära oss göra genomgånde plugg

https://www.dinbyggare.se/lar-dig-foga-med-plugg/

https://sarlaslojd.wordpress.com/2015/02/07/sammansattning-genomgaende-plugg-med-lim/

 

 

 

Lektion 3

Fortsätt med genomgående plugg, tillverka två vinkelräta sammanfogningar med genomgående plugg

Gå igenom att göra egna plugg av 8mm rundstav

och genomgång och instruktioner för att på olika sätt för att lära oss göra dold plugg

 

Lektion 4

Färdigställ dina, totalt fyra, provbitar där du använt genomgående plugg och dold plugg. Två av varje ska vara klara.

Använd frågeställningarna för att jämföra och själv bedöma och utvärdera ditt arbete. Skriv i ett separat dokument, med hela meningar, där du även lägger in bilder på dina provbitar. Märk dokumentet “Utvärdering plugg” och dela med Ayla i Google Drive.

 

Frågeställningar

Vilka verktyg har jag arbetat med och varför?

Vilka likheter finns det mellan bitarna där jag använt GENOMGÅENDE plugg?

Vilka skillnader finns det mellan bitarna där jag använt GENOMGÅENDE plugg?

 

Vilka likheter finns det mellan bitarna där jag använt OSYNLIG plugg?

Vilka skillnader finns det mellan bitarna där jag använt OSYNLIG plugg?

 

Vad är jag nöjd med?

Vad är jag mindre nöjd med?

En känsla jag känt under arbetet

En tanke jag tänkt under arbetet

 

Hur bedömer jag mitt eget arbete?

E    D    C    B    A  Förklara ditt val, beskriv ‘varför’

Kunskapskrav Steg E Steg C Steg A Kommentar Ändringar
3 – Leda arbetet framåt
Kan under arbetsprocessen bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
Kan under arbetsprocessen formulera och välja handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.
Kan under arbetsprocessen formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
4 – Kombinera och experimentera
Kan pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion.
Kan pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion.
Kan systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion.
5 – Formge och framställa
Kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.
Kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ.
Kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ.
6 – Hantverkstekniker och verktyg
Kan använda handverktyg och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
Kan använda handverktyg och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
 Kan använda handverktyg och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision.
8 – Omdöme
Kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar på samband mellan form, funktion och kvalitet.
Kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar på samband mellan form, funktion och kvalitet.
Kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar på samband mellan form, funktion och kvalitet.

 

 

 

Lektion 5

Sinkning, en annan typ av sammansättningsmetod

Genomgång av stämhjärn och arbetsmetoder för att skapa sinkor

 

Lektion 6

Skissa på din låda, bestäm mått och funktion för lådan.

Planera vilket material du behöver.

Välj sammansättningsmetod.

Samla ovanstående information och foto av skiss/ritning i ett google dokument, döp det till “Min låda” och dela med Ayla i Google Drive.

 

Lektion 7

Fortsätt arbetet med din egen låda

 

 

Utvärdering

 

Loggbok:

 

Vilka verktyg har jag arbetat med och varför?

 

Vad ska jag fortsätta med nästa lektion?

 

Hur har jag arbetat på lektionen? (mycket, lite, fokuserat, slarvigt, noggrant) 

 

Hur bedömer jag mitt eget arbete på dagens lektion?

 

E D C B A Motivera!

 

En känsla jag känt under lektionen

 

En tanke jag tänkt under lektionen

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Övergripande mål från LGR11 2.2

Centralt innehåll från kursplanen

Förankring i kursplanens syfte

 

Utvärdering och dokumentation

 

 

About Me

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Judy Arman

När, under vilka veckor?

v.35 – 39

Vad?

Skriva brev där man presenterar sig själv. Göra en presentation om sig själv.

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur skriver man ett informellt brev?  Vilka delar består ett brev av? Vad är skillnaden mellan formellt och informellt brev? På vilket sätt anpassar man sitt brev efter mottagaren?

Förankring i kursplanens syfte

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen

Innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer.
  • Åsikter känslor och erfarenheter.

Lyssna och läsa – reception

  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Muntlig och skriftlig information samt diskussioner med olika syften.
  • Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

  • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
  • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
  • Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.

Kunskapskrav för E, aktuella delar av matrisen

Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i lättillgängliga texter i olika genrer.

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande.

I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehall och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.

Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna får först ett brev av mig där jag presenterar mig själv.

Därefter får eleverna skriva ett svar på mitt brev där de i sin tur berättar om sig själva. Sedan kommer eleverna att få göra en muntlig presentation om sig själva.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisningen sker genom att eleverna först skriftligt berättar om sig själva, sin familj, sitt hem, sin skolgång och sina intressen. Sedan ska detta redovisas muntligt.

Tidsplan, när ska vi göra vad?

v.35-36 – Lära känna varandra/leka engelska lekar (träna sin muntlig förmåga på engelska). Introducera uppgiften och börja skriva.

v.37 – Göra en presentation i form av en plansch, keynote-presentation eller video.

v.38-39 – Muntliga presentationer.

Varför?

Förmågan att använda engelska och att presentera sig utförligt är nödvändig vid studier, vid resor i andra länder och för sociala kontakter av olika slag.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.