venus

Venus byxor

Ämne: Textilslöjd
Årskurs: 7, Venus
Ansvarig: Åsa Gustafsson
När: P1

Varför?

Under årskurs sju får du lära dig hur ett par byxor är sydda. Hur ser de delar ut som blir ett par byxor och varför ser de ut så?! Genom att sy dina egna byxor får du insyn i vilket arbete det är att sy kläder. Du blir dessutom en bättre konument då du får lära dig var byxor ofta går sönder, så du kan kolla byxorna ordentligt innan du köper. Vi kommer även att titta på vilken arbets- och livssituation en sömmerska som syr kläder till sverige har. Och vad du kan göra åt det.

Att kunna sy sina egna kläder är viktig både för den enskilda individen för att få kläder som hen själv vill ha dem , men också ur ett miljöperspektiv då det färre steg i produktionsledet. Du kan dessutom sy om gamla kläder istället för att slänga. Mode, trender och normer berör oss alla dagligen.

Att sy efter mönster handlar också mycket om problemlösning, att tänka i flera steg och i fler dimensioner.

Dessutom får du med dig ett par fina byxor du kan använda på din fritid eller i skolan.

 

Från syftestexten i kursplanen för slöjd:

  • Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar förmågan att formge och framställa föremål genom att arbeta med olika material och hantverkstekniker. Eleverna ska i arbetet ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.
  • Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att använda slöjdspecifika begrepp som beskriver arbetsprocesser, material, verktyg och hantverkstekniker.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att reflektera över arbetsprocesser och resultat för att fördjupa sitt lärande. Genom reflektion både i arbetet och när det är slutfört kan eleverna utveckla medvetenhet om vad som kännetecknar kvalitet i utförande och resultat.
  • Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att välja och hantera material för att främja hållbar utveckling. Därigenom kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett miljömedvetet förhållningssätt.

Vad?

  • Hur mäter man när man ska bestämma storlek?
  • Varför ser mönster ut som de gör?
  • Hur syr man ett par byxor?
  • Hur följer man efter arbetsbeskrivning?
  • Hur behandlar och använder vi kläder idag?
  • Vilka normer har vi kring kläder?
  • Vem har sytt dina kläder?
  • Vad ska eleverna lära sig, förmå och förstå?

 

Du kommer lära dig begrepp som:

Mönster/mall

Trådriktingslinje/Trådrake

smal zick-zack

räta och aviga sidor

fåll

mudd

kanal

tvillingsöm

 

Hur?
Vi kommer att repetera symaskinen, hur mönsterdelar ser ut och hur de sitter ihop till ett plagg.

Vi kommer fokusera på att sy byxor; shorts i olika längder eller långa mysbyxor.

I början av arbetsprocessen formuleras en idébeskriving där du planerar ditt arbete.

Vi arbetar i Google Classroom. Vi dokumenterar även arbetet under processen i våra Ipad. Antingen med text och bild, eller genom att spela in små filmer. Dett gör du efter varje lektion, men också en avslutande reflektion vid arbetets slut (näst sista lektionen).

Bedömning sker av både förarbetet (ide och skiss) , den praktiska framställningen (hur självständigt du jobbar och kollar instruktioner) samt din dokumentation av ditt arbete.

Sista lektionstillfället redovisar vi för klasskamraterna så får byxorna följa med hem.

Vi kommer även prata om tvätt.

v. 34 välkomna startinfo, skissa och berätta om din idé.

v. 35 Byxor steg 1-3, klippa ut i tyg

v.35 byxor steg 4-6

v. 37 byxor steg 7-9

v. 38 byxor steg 9-11

v. 39 byxor steg 11-12

v. 40 byxor steg 13-14

v. 41 uppgift: sömmerskan, byxor 14-16 bli klara + dokumentation lämna in (om ej klar, kom på provtid)

v. 42 tvättuppgift + utställning ta med sakerna hem.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Ge tid för tänkande såväl individuell som i par och arbetsgrupper.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Med olika instruktioner och hjälpmedel uppmanas du att jobba så självständigt som möligt för dig.

Rutiner – Ge flera olika möjligheter att ta till sig instruktioner, filmer, text, gruppen och min modelering, samma struktur varje lektion. Think Pair share

Interaktion – samarbete genom arbetsgrupper i hur ni blir placerade.

Miljö – En klassrumsmiljö som inbjuder till samarbete genom arbetsgrupper.

Språk – Använda ett språk med både korrekta begrepp samt förenklat språk, visa samma sak på olika sätt.

Modellering – Lärare modellererar genom att sy ett par byxor och vara ett något steg före och visa i olika moment. Eleverna kan även modellera för varandra i klassrummet.

Franska HT-22

Lokal pedagogisk planering 

Ämne: franska
Årskurs: 7
Ansvarig: Sandra Gustafsson
När: HT 2022

 

Vad?

Vad ska vi göra?
Fokus för terminens första period är att jobba med hälsningsfraser, presentera sig och ställa frågor. Vi lär oss fler namn på djur, fler räkneord (tiotal, hundratal och tusental), kläder, fraser i affären och lär oss lite om det franska skolsystemet.
Inom grammatiken går vi igenom obestämd artikel, un/une, il /elle. Uttal: stumma ändelser, intonation, des + vokal, konsonant, eu.

Fokus för året är att utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska genom att träna på att berätta olika saker om sig själv, sin familj och sina kompisar. Under terminen kommer vi att träna skriv-, läs-, och hörförståelse och inte minst muntliga förmågor. Detta med målet att ha grundläggande kunskaper för att förstå, göra sig förstådd och kunna kommunicera (på olika sätt) med fransktalande människor.

Frågeställning och följdfrågor 

Att berätta om sig själv, sin familj, sina kompisar och sina intressen:

  • presentera sig själv och en annan person
  • ställa och besvara enkla frågor
  • kunna uttrycka vad man tycker om och inte tycker om
  • släktskapsord 
  • räkna till 100, hundratal och tusental
  • beskriva en bostad
  • namn på frukter, handla frukt, läsa ett recept
  • yrken och fritidsaktiviteter
  • klockan och tiden
  • klädesplagg
  • väderstreck
  • namn på djur
  • mat och dryck – kunna beställa något att äta och dricka
  • veckodagar, månader, datum, vädret och årstiderna 

REALIA som vävs in i de olika texterna, bl a:

  • Frankrikes geografi
  • franska matvanor
  • några klassiska franska sånger
  • den franska skolan

 

GRAMMATIK vi går igenom:

  • obestämda artikeln: un, une, des
  • bestämda artikeln: le, la, l’ , les
  • verben être och avoir och faire
  • negationen ne…pas
  • possessiva pronomen
  • adjektivets böjning och placering
  • några prepositioner
  • -ER verb

 

Varför?
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi använder läromedlet La Nouvelle Chouette B. Vi går igenom textbokens kapitel (lyssnar, läser, översätter och gör dialogövningar) och gör uppgifterna som är kopplade till kapitlen..

Läromedlet La Nouvelle Chouette kommer att kompletteras med annat material för variationens skull – t ex musik, film och andra texter i korta projekt. Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

Vi arbetar individuellt, i par och i grupp med bl a dialoger, enklare rollspel och presentationer.

Lektions- och veckoplaneringen samt information om läxor och prov kommer att ligga i Meitner. 

 

Redovisning och bedömning

Formativ bedömning:

Läraren observerar elevernas arbete under lektionerna och hjälper eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad har de uppnått och vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket. 

Summativ bedömning:

Eleverna kommer att genomföra flera prov som används som stöd till slutbedömning och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra stycken:

  • Det första stycket handlar om läs- och hörförståelse.
  • Det andra stycket handlar om muntlig och skriftlig framställning.
  • Det tredje stycket handlar om interaktion.
  • Det fjärde stycket handlar om förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid – De olika lektionsuppgifterna ges tillräcklig och välavvägd tid så de kan genomföras under skoltid och anpassas efter elevernas olika behov.
Det är viktigt att bygga upp elevernas ordförråd så snabbt som möjligt. För att minnas något på lång sikt måste det vi vill minnas medvetet kodas in i långtidsminnet. Ordinlärningen är den del som kräver mest tid – därför har vi regelbundet glosläxor.


Möjligheter – Möjligheter till tänkande kring och förståelse för ämnet ges genom rutiner och gemensamt arbete, rollspel och korta projekt, interaktion och dialog. Målspråket, franska, används i så stor utsträckning som möjligt under lektionerna vilket ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp under inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att använda sin kunskap i nya sammanhang. 

 

Förväntningar – Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. Eleverna förväntas ta ansvar för sitt lärande. Gruppen hjälps åt att förvärva ny kunskap genom utmaningar och misstag. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig det nya språket. 

 

Rutiner – Tydlig start och avslut på lektioner, samt struktur för olika uppgifter. Vi tar hjälp av några av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

 

Interaktion – Alla interaktioner under lektionerna, både på franska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på franska bidrar till utveckling i ämnet och är en del av en positiv klassrumssituation. 

Vi jobbar enskilt, i par, i grupper och i helklass för att få fram olika sätt att tänka och interagera. Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av.

 

Miljö – För en god inlärningsmiljö ska klassrummet ska präglas av lugn och respekt. Gruppstorleken är betydligt mindre än i helklass. I klassrummet åskådliggörs elevernas tänkande genom arbeten,exempelvs olika projekt runt Frankrike-kartan som vi som successivt sätter upp i klassrummet.

 

Språk – Målspråket, franska, används så mycket som möjligt under lektionerna. Genomgångar och förklaringar ges också på svenska för att hjälpa eleverna.
Eleverna lär sig ordförråd, fraser, begrepp, grammatiska former och att ha enkla konversationer på franska.

 

Modellering – Exempel på verklighetstrogna situationer får eleverna genom att läraren talar språket, genom kortare filmer, ljudfiler, texter och genom rollspel. Eleverna får höra olika sätt att prata språket (t ex exempel på talad franska i olika regioner och olika delar av världen).

Läraren “tänker högt” vid läsning och genomgång av texter för att synliggöra nya begrepp och ord. 

 

LPP Slöjd Karvsnitt och bildhuggeri

Ämne: Trä- och metallslöjd

Årskurs: 7

Ansvarig: Malin Björn

När: v. 35-41

 

Varför?

Slöjd är ett praktiskt ämne som ger möjlighet till kreativa uttryck samtidigt som slöjdande ger självförtroende i att klara av att skapa i olika material och kunskap i att använda många olika verktyg. Slöjd ger en skapande-kraft både i praktiska föremål med funktion och i estetiska föremål som ger glädje. Den kraften berikar oss människor sedan årtusenden. Slöjd är historia och nutid på samma gång.

Undervisningen i ämnet slöjd ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
  • förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.

Vad och hur?

Vi använder täljkniv och olika skärverktyg (skölpar, getfot, snedlöpare m.fl) och tränar på att tälja/karva olika former i olika slags material. Vi testar de olika skärverktygen och skapar sedan bilder där vi karvar bort material (karvsnitt) och där vi skapar en kontur och hugger bort träämnet utanför konturen (bildhuggeri). 

 

I slutuppgiften skapar vi bilder på lindträ med naturtema där vi kombinerar de båda teknikerna. Under arbetets gång resonerar vi kring lyckade delmoment och vad vi kan utveckla genom att använda modellen “Two stars and a wish” och “Think-Pair-Share”. Vi utforskar olika former och linjer och prövar och omprövar och tränar strategier för att fortsätta arbetet när det inte blir som vi tänkt oss.

 

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande och tid för skapande avsätts under alla delar av lektionerna. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med pröva-ompröva-utformning väcker tanken hos alla elever. Många inspirationsexemel och tidigare elevers arbeten visas för att demonstrera bredd och djup i uppgifternas möjligheter. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i arbetet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. En annan är I see – I think – I wonder.

Interaktion – Att interagera under slöjdlektionerna är nödvändigt för säkerhetsaspekten. Att reflektera kring Two stars and a wish” kring eget och andras arbete vidgar tänkandet. Diskussioner och samarbete i par och i grupp möjliggör för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar med konkret material där skapandet och det praktiska kreativa tänkandet synliggörs. Vi diskuterar påverkan på miljön (hållbar utveckling).

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta begrepp på tekniker och verktyg och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren visar, exemplifierar och stöttar praktiskt och ställer frågor för att synliggöra elevernas arbete eller för att inspirera tänkandet kring nästa steg i skapandeprocessen.. 

HT

Ämne: Spanska
Årskurs: 7
Ansvarig: Joel Valverde
När: Hösttermin

 

Varför?
I ämnet moderna språk jobbar vi mot att nå de långsiktiga målen i läroplanen. Under lektionen jobbar vi med att utveckla förståelse av målspråket i tal och skrift. Vi kommer även att arbeta med att utveckla förmågan att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift.

Vi kommer också att fokusera på förmågan att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, genom olika typer av rollspel och i naturliga situationer i klassrummet. Eleverna kommer även att bli tilldelade uppgifter som hjälper dem att utveckla en förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

 

Vad?
Frågeställning och följdfrågor

Berätta om din familj och dig själv

Använda frågeord och göra en intervju

Använda regelbundna och oregelbundna verb i presens

Prata om skolan

Berätta om din dag och använda tidsuttryck

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda digitala läromedel. Under lektionstiden går vi tillsammans igenom kapitlen och övar med olika uppgifter och korta projekt. 

Vi kommer också att använda extramaterial och varierande övningar för att utveckla elevernas läsförståelse, hörförståelse samt muntlig och skriftlig färdighet. 

Vi kommer att arbeta både individuellt och i grupp, och använda språket på interaktiva sätt genom spel, presentationer, projekt och rollspel. 

Vi kommer att använda oss av Google Classroom, där extramaterialet kommer att finnas tillgängligt. Där kommer ni att hitta veckans lektionsplanering och information om prov och läxor. Vi kommer också att använda Meitner.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Läraren kommer att observera elevernas arbete under lektionerna och hjälpa eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket och vad har de redan uppnått. 

Vi kommer att genomföra flera prov som läraren kommer att använda som stöd till slutbedömningen och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra stycken:

  • Det första stycket handlar om läs och hörförståelse.
  • Det andra stycket handlar om muntlig och skriftlig framställning.
  • Det tredje stycket handlar om interaktion.
  • Det fjärde stycket handlar om förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Alla uppgifter i spanskan kommer att ges tillräcklig och proportionerlig tid för att genomföra dem under skoltid. Tidsplanering kommer att anpassas till uppgifternas komplexitet samt till elevernas olika behov. Planeringen kommer även att anpassas så att eleverna både får möjlighet att interagera på ett relevant sätt och att fördjupa sig i vissa komplexa delar av språket. 

Möjligheter – Lektionerna är flexibla och det finns i stor utsträckning möjlighet till interaktioner och dialog. Spanska kommer att användas så mycket som möjligt under lektionerna och det ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp genom inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att applicera tidigare kunskap i ny kontext. 

Förväntningar – Förväntningen  för eleverna är att de tycker att det är roligt att lära sig det nya språket och att upptäcka hur man använder sig av det i vardagen. Samtidigt utvecklas en förståelse för den kulturella kontexten på platser där språket används. Tillsammans som en grupp behöver vi hjälpa varandra genom utmaningar och misstag, samt använda alla möjligheter att lära under lektionerna. 

Rutiner – Det är viktigt med en gemensam förståelse för hur en lektion eller uppgifter ska genomföras. Det finns alltid en en tydlig struktur för olika uppgifter och även genomgångar. Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. 

Interaktion – Alla interaktioner under lektionerna, både på spanska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på spanska kan bidra till utveckling i ämnet och bör vara en del av ett positivt klassrum. 

Miljö – Eleverna ska kunna ha lugnt i klassrummet för att kunna arbeta fokuserad och underlätta inlärning. Språkgrupperna är mindre i jämförelse med ordinarie klasser, vilket bidrar till att det är lättare att organisera gruppen, att vara flexibla under lektionerna, och skapar goda förutsättningar till interaktion. På klassrummets finns material på spanska, bland annat uppgifter som eleverna tidigare genomfört. 

Språk – Spanska kommer att användas så mycket som möjligt under lektionerna. Samtidigt kommer genomgångar och förklaringar också ges på svenska för att hjälpa eleverna. Lektionerna kommer att innehålla olika begrepp som är relevanta i ämnet, grammatiska former, enkla konversationer och ordförråd inom olika ämnen.

Modellering – Verkliga situationer kommer att presenteras till eleverna genom att läraren talar språket och genom rollspel. Video, ljudfiler och annat material används för att ge mer exponering av språket, olika dialekter/accenter och sätt att tala i verkligheten. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig ett nytt språk. Att lära sig om andra människors kulturer och upplevelser kan bidra till det egna intresset för språket. 

Teach Your Teacher

Ämne: Engelska

Årskurs: 7 

Ansvarig: Sofia Ljungkvist

När: ca v 36 – 39

 

Varför?

Jag får lära känna er, mina nya elever.

Jag ser era nivåer i engelska så att jag kan bygga en smart plan utifrån dem.

Lära mig nya utmanande, roliga, knasiga, spännande saker.

Vi övar- och redovisar muntligt och skriftligt samt övar hur vi använder språk- och kommunikationsstärkande strategier.

 

Vad?

Välj ett ämne, en hobby, en person, en sak, en plats el dyl som du vill berätta om för mig, Fia, din lärare. Skriv sedan en text om ämnet och skapa en muntlig redovisning som du spelar in på video (+ ev redovisar i helklass/grupper/par).

 

Hur?

36-37:

Välj ett ämne.

Skriv en text i Google doc (dokument finns i Classroom).

  • Minst 50-100 ord, max ca 300.
  • Mottagare: En som inte vet något om ämnet.

Lägg till minst tre bilder som passar innehållet i texten.

Inlämning i Classroom.

 

38-39:

Genomgång ’cue cards’.

Skapa ’cue cards’ inför din muntliga presentation.

Öva din presentation ensam tyst, ensam högt, inför en person högt.

Spela in din video där du presenterar.

  • Ansiktet måste synas.
  • Försök ha ögonkontakt med kameran.
  • Lär dig så mycket som möjligt utantill. Prata så tydligt som möjligt, med flyt.

Inlämning i Classroom.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid 

Vi försöker skapa tid för alla att tänka, tala, samtala. Jag försöker skapa tydliga tidsramar för delmomenten.

Möjligheter 

Här ges möjligheter att öva språket men också att fritt vara kreativ i sin berättelse.

Förväntningar 

Förväntningarna vi har i klassrummet är att vi respekterar varandra och lärandet, och agerar därefter.

Rutiner 

Tydliga start- och avslut på lektioner. Think-Pair-Share används för att fördela tänk- och talutrymmet. Tydliga start- och avslut på lektioner.

Interaktion 

Interaktionen växer sig starkare ju mer vi är tillsammans.

Miljö 

Tillsammans skapar vi en miljö som är tillåtande, välkomnande, accepterande och glädjefylld. Vi kommer dessutom smycka den fysiska miljön med exempel från projektet och skapa pedagogisk dokumentation kring vårt lärande.

Språk 

Vi pratar- och använder engelska så mycket det går. När det inte går använder vi svenska och hjälps åt att få ihop det engelska. Vi pratar inkluderande och vänligt och vi är uppmärksamma på hur språket påverkar de som är omkring oss.

Modellering 

Genom att vara- och agera i enlighet med punkterna ovan, hoppas jag modellera det vi strävar efter. Vi lär oss tillsammans.

LPP Tal och siffror

Ämne: Matematik

Årskurs: 7

Ansvarig: Malin Björn

När: v. 35-41

 

Varför?

Innehållet i kunskapsområdet ”Taluppfattning och tals användning” omfattar kunskaper om tal och hantering av tal samt beräkningsmetoder, och hur dessa kunskaper kan användas i matematiska och vardagliga sammanhang. Taluppfattning är grundläggande för att kunna utveckla kunskaper i matematik. Genom att eleverna successivt får möta tal och beräkningar i utvidgade talområden och med nya talmängder, kan förståelse och uppfattning av tal och olika räknesätt fördjupas. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

 

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar: 

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, 
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier, 
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och 
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Vad? 

  • Vårt talsystem – Talens värde och positionernas namn
  • Räkna med 10, 100, 1000
  • De fyra räknesätten – begrepp och algoritmer
  • Räkna med tal i decimalform
  • Prioriteringsregler
  • Primtal och delbarhetsregler
  • Avrundning och överslagsräkning, huvudräkningsstrategier
  • Problemlösning på området

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio7 från Sanoma.

 

De flesta lektioner innehåller följande delar: 

  1. Lektionerna inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans, enligt rutinen Think-Pair-Share.
  2. Vi undersöker fler lösningar tillsammans och tar upp klassens exempel till diskussion där vi tittar på styrkor och utmaningar enligt formen Two stars and a wish. Ibland bygger vi på med en lärarledd genomgång.
  3. Vi fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter eller aktiviteter som knyter an till startuppgiften.
  4. Vi arbetar sedan vidare självständigt i boken Prio7 som innehåller uppgifter på tre olika svårighetsnivåer för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. Målet är att de flesta elever ska hinna träna två olika nivåspår.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.