Hi – Antiken till revolutionerna

Ansvarig: Fredrik Pettersson
När: v.47-v.5

Material:

  • Keynote från lektioner finns i Meitner/planeringar/som bilaga

Länk till Lpp-genomgång 

Varför?
Med starten för våra samhällen på plats sätter vi nu fokus på Europa och följer framväxten av antika samhällen. Inspirationen därifrån tar oss till en tid i historien då Europas makt åter börja växa och med denna makt även en ambition att ta över hela världen. Frågan är om de kommer att lyckas?

På vägen kommer vi även sätta fokus på hur historia kan användas nu och tidigare. Vi får också anledning att studera historiska källor för att se vad dessa kan lära oss.

 

Vad?

=> När var Antiken och vad gjorde Aten och grekerna mäktiga och minnesvärda? (Handel, vetenskap/kunskap, litteratur, teater & idrott)

=> Vad gjorde romarriket mäktigt och vad påverkade de för kommande riken?

=> Vad menas med historiebruk och vilka typer av historiebruk finns det?

NE:

https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25548https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25549https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25547

=> Vad innebar renässansen och vad gjorde tidens kungar mäktigare?

=> I vilka grupper kom människor att delas in i Europa och vilka grupper hade mycket och lite makt?(Hur fick kvinnorna det i Europa?)

NE:

https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25550https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25551https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25552

=> Vilka frågor kan ställas till historiska källor för att se vad de kan berätta om det förflutna och hur kan trovärdigheten avgöras?Är källan vad den utger sig för att vara? Är den partisk? Är det en förstahandskälla, eller är uppgifterna i den beroende av någon annan källa? Hur lång tid har det gått mellan att händelserna som källan berättar om inträffade och att de nedtecknades?

NE: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25536

NE: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25536

=> Vad var orsaken till européernas upptäcktsresor?

=> Vilka konsekvenser fick dessa resor – vilka förändringar ledde den till?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25553

 

=> Hur hänger skapandet av kolonier samman med triangelhandel och slaveri + se likheter med antiken?

=> Vilka konsekvenser fick denna handel och på vilket sätt var Sverige en del av detta?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25554

=> Vad var orsakerna till den amerikanska revolutionen och vad gör dessa förändringar till en revolution?

=> Vad innebar revolutionen för slaveriet och övriga kolonier i Amerika?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25559

=> Hur hänger jordbrukets revolution samman med den industriella?

=> Hur bidrog kapitalister & uppfinningar till revolutionen?

=> Hur revolutionerades människors sätt att leva? (Urbanisering, )

Ne: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25560

 

Hur?
I grupper jobbar vi med att söka vad som gör gerkerna minnesvärd och samtidigt mäktiga under Antiken. Tillsammans studerar vi olika typer av historiebruk och det leder oss in på Romarriket och dess storhet. Hoppet till renässensen och en tid där Europa börjar erövra världen synliggör vi med hjälp av en tidslinje. Linjen blir vårt stöd när vi sedan undersöker hur Europa blir allt mer dominerande. Samtidigt har vi koll på hur makten fördelas i samhället och och i kolonier för att se grunden till de olika revolutionerna mot detta. Då har vi landat i bildandet av USA och lagt grunden för att i åk 8 följa den Franska revolutionen. Innan vi lämnar historiaavsnittet får vi med oss en annan revolution nämligen den inom industrin.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – i diskussioner jobba för att alla ska komma till tals.

Möjligheter – Vi introducerar BF-POJK-FS när vi jobbar med historiska källor.

Förväntningar –

Rutiner – BF-pojk-fs vill vi sätta som rutin.

Interaktion – Jobb i grupper där vi tillsammans utforskar olika delar av historien med olika roller i grupperna.

Miljö – Vi har jobbar vidare med att se hur våra skärmar kan få tydliga rutiner runt sig

Språk – Vi hittar nya sätt att samtala om historia med fenomen som historiebruk och historiska källor.

Modellering – Blir en tydlig del när vi jobbar med historiska källor.

LPP Statistik

Statistik

Ämne: Matematik

Årskurs: 7

Ansvarig: Malin Björn

När: v. 46 – 50

 

Varför?

Innehållet i kunskapsområdet ”Statistik” omfattar kunskaper om statistik, avläsning och tolkning av diagram och tabeller samt beräkningsmetoder, samt hur dessa kunskaper kan användas i matematiska och vardagliga sammanhang. Kunskapsområdet ”Sannolikhet och statistik” tar avstamp i kursplanens syfte om att elevernas ska kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och delta i samhällets beslutsprocesser. Statistik handlar om att samla in, bearbeta, beskriva och dra slutsatser från olika typer av data eller undersökningar. Mycket av den information som möter oss i vardagen är statistisk information. Det kan vara idrottsresultat, ekonomiska kalkyler eller geografiska data. Statistik kan presenteras på en mängd olika sätt och den används ibland i syfte att vilseleda. Det är därför centralt att ha kunskaper om statistik för att kunna tolka, bedöma och värdera olika typer av information.

(Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

 

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar: 

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, 
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier, 
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och 
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Vad? 

  • Sammanställa information i tabeller
  • Läsa av diagram
  • Olika diagramtyper (stapel-, stolp-, cirkel-, linjediagram) och när de är lämpliga
  • Ljuga med statistik – felvisande diagram
  • Skapa frekvenstabeller och diagram
  • Lägesmått (typvärde, median, medelvärde)
  • Planering, genomförande och presentation av statistisk undersökning
  • Resonemang kring tolkning och rimlighet
  • Problemlösning på området

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio7 från Sanoma.

 

De flesta lektioner innehåller följande delar: 

  1. Lektionerna inleds ofta med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans enligt rutinen Think – pair – share. Ibland har vi istället lärarledd genomgång.
  2. Vi undersöker fler lösningar tillsammans och tar upp klassens exempel till diskussion där vi tittar på styrkor och utmaningar enligt formen Two stars and a wish. Vi fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter eller aktiviteter som knyter an till startuppgiften.
  3. Vi arbetar sedan vidare självständigt i boken Prio7 som innehåller uppgifter på tre olika svårighetsnivåer för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. Målet är att de flesta elever ska hinna träna två olika nivåspår.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Månadsbrev

Månadsbrev för Venus

November 2022

 

Så lämnade vi mörka november och går in i adventstiden som iallafall bidrar med elljusstakar, fejkade blockljus, skumtomtar och lite glada färger. Terminen börjar gå mot sitt slut och vi vill återigen uttrycka hur lustfyllt det är att arbeta med era barn. Jag fullkomligt älskar att gå till lektionerna för att få undervisa.

 

Under november har vi uppmärksammat Grön flaggdagen. Malin är den på skolan som driver detta projekt och hon lyckades få med sig stora delar Venus till att både baka syltkakor med grön sylt samt tillsammans med vår idrottslärare Yulia förbereda och hålla en gemensam dans för hela skolan. Ett brinnande engagemang som når elever som vill entusiasmeras leder ofta till mycket positivt. Alla elever på hela skolan hade fått göra flaggor där de själva skrivit ner tre saker som de kunde göra för klimatet. Dessa flaggor byttes sedan in mot en kaka och planterades bredvid skolans flaggstång.  

 

I matten har eleverna avslutat kapitlet om tal och taluppfattning och gått över till statistik. Vi har testat att ha vårt första matteprov på högstadiet och har inför detta blandat klasserna under onsdagsförmiddagarna då vi har matte och svenska samtidigt. Det har möjliggjort olika genomgångar på olika sätt och möjlighet till att variera grupperna. Detta upplägg kommer vi att fortsätta med. 

 

I svenskan lämnar vi dystopin “En sekund i taget” bakom oss för att ge oss in i barnböckernas värld. Vi har börjat hos Tove Jansson med att läsa om Knyttets ensamhet och försökt skriva brevet till Skruttet som Knyttet hade så svårt för (vill ni veta mer så finns det på Meitner). Alla elever kommer få ta med sig sin favoritbok från barndomen och presentera för klassen. Vi kommer även få träna på att läsa högt med inlevelse vilket kanske känns lite mer avslappnat att göra med en tillsynes lättare bok. 

 

I SOn har vi lämnat samhällskunskapen för att via flodsamhällenas framväxt ta oss vidare till Romarriket. Detta och mycket, mycket mer har vi hunnit med under november. Vi avslutade månaden med ett lyckat besök på naturhistoriska riksmuseet och börjar december med gemensam glögg för hela Venus nästa onsdag. Klassföräldrarna hälsar välkomna och mer info finns i Meitner. 

 

Trevlig andra advent 

önskar vi mentorer

Maria, Malin och Sandra


Wonder

Ämne: English 

Årskurs: 7

Ansvarig: Sofia Ljungkvist

När: vecka 45 —> 

(se Meitner för detaljplanering och uppgifter)

 

Varför?

Genom att läsa skönlitteratur tar del av en annan värld än vår egen, vidgar våra vyer och perspektiv.

Att ha en skönlitterär bok som bas under en längre period, gör att vi kan ta oss an andra delar som dyker upp längs vägen.

Genom att läsa på engelska övar vi språkfärdigheter som läsförståelse, ordförråd, språkregler, skriftlig- och muntlig kommunikation. Dessutom lär vi om förhållanden i engelsktalande länder/områden/situationer.

 

Vad?

Läsa boken Wonder, skriven av R.J. Palacio.

Öva läsförståelse, språklig säkerhet (t ex vokabulär och grammatik), litteratur-analys.

Öva skrivförmåga, anteckna och svara skriftligt, göra ordlistor, skriva kopplade uppgifter till texten.

Öva tala, berätta vad vi tänker, diskutera innehållet osv.

 

Hur?

Vi kommer att läsa tillsammans i början, diskutera svar och hur vi ska gå tillväga för att förstå och analysera det vi läser. Allteftersom projektet fortskrider så kommer vi växla läs-stilar och öppna upp för t ex egen läsning, läsning i grupp, stafettläsning m.m.

Medan vi läser arbetar vi med läsförståelse-uppgifter (muntligt på lektionerna och skriftligt i notebook) och med jämna mellanrum kommer det lite större avstämningar som lämnas in.

I slutet av boken kommer en större skrivuppgift och diskussionsuppgift.

Vi kommer att ha två olika versioner av boken tillgängliga, med valmöjlighet kring vilken som passar utifrån olika förmågor. Det finns också ljudfiler att lyssna till.  

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse. Vi växlar läsning med ögonen med läsning med öron och ögon, för att ta stöd av styrkor i t ex hörförståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi arbetar med tydliga ramar och liknande upplägg. Vi tar hjälp av rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka. Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi interagerar muntligt, skriftligt samt i bild.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en trygg miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. I boken använder huvudkaraktären bilder för att förmedla sina tankar. Vi använder oss av olika uttryckssätt när vi förmedlar våra tankar kring innehållet i boken.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

 

SH/HI – Samhällen växer fram

Ansvarig: Fredrik Pettersson När: v.39-v.46
Material:
 
Varför?
Vi har studerat makten över Sverige och hur val går till. Nu bygger vi vidare på dessa delar för att se hur ett helt samhälle kan växa fram. Vi startar i nutid för att se hur ekonomi, politik och juridik påverkar oss nu för att sedan se hur dessa delar växer fram i de tidiga kultuerna/civilisationerna. Frågan är om makten kommer ur samma saker då som nu?
 
Hur?
Vi startar med att tillsammans undersöka fenomen i dagens ekonomi som inflation och vi kopplar det till det ekonomiska kretsloppet. Sedan ser vi hur politikerna får makt över oss med hjälp av makten över förslagen. Den juridiska makten studerar vi vidare med domstolarnas funktion.
Med denna grund tar vi oss ut på en historisk resa för att se hur kulturer först skapas och sedan utvecklas i Europa.

Queen Elizabeth II, Timeline

Ämne: Engelska

Årskurs: 7

Ansvarig: Sofia Ljungkvist

När: v 40-43

Varför?

För att Queen Elizabeth II avled 8 september 2022 och det har skapat intresse och diskussioner som vi tar vidare.

Vad?

Vi tittar på videos, läser, pratar och lär oss om Queen Elizabeth II, sedan väljer vi ut olika delar att fördjupa oss i. Dessa delar forskar vi sedan i på egen hand eller i par/små grupper.

Hur?

V 40: Vi tittar på videos, läser, ’forskar’ själva och fördjupar oss.

V 41-42: Vi producerar posters om det vi fördjupat oss i och sätter sedan upp det längs en tidslinje i klassrummet. 

V 43: Vi berättar muntligt om det vi fördjupat oss i.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid 

Vi lägger tid på att prata och förstå sammanhang och språk.

Möjligheter 

Vi försöker jobba i olika former så att fler ges möjlighet att delta och lyckas. Vi hjälps åt att komma på former för projektet, elever och lärare. Vi hjälps åt att komma på former för projektet, elever och lärare.

Förväntningar 

Vi förväntar oss att alla är delaktiga och försöker sitt bästa.

Rutiner 

Vi använder chalk-talk och think-pair-share en hel del för att synliggöra och dela vår kunskap.

Interaktion 

I samtal med varandra och i mötet med kunskap.

Miljö 

Vi sätter upp delar av processen i klassrummet för att påminnas, utveckla och bygga vidare på vår kunskap.

Språk 

Vi övar på att dela våra känslor och tankar på ett språk som ibland inte är vårt eget. Vi bygger på med bildspråk och andra konstformer för att få fler möjligheter att uttrycka oss.

Modellering 

Genom att vara en med-undersökande lärare hoppas jag kunna visa att vi lär oss tillsammans, samt skapa en tillåtande atmosfär.