Jupiter v.8

 

 

Tjofadderittan alla Jupiterister:)

 

Sportlov, redan?

Tiden rullar på och vi fortsätter att lära oss om viktiga saker i skolan. Sista dagarna har vi mest försökt att knyta ihop säcken och se till att vi ligger i fas med våra arbetsuppgifter. Vikingaresor, sista kapitlet i romanprojektet och matte-spel har varit på agendan.

Vi, föräldrar och pedagoger, har även fått ta del av en mycket tänkvärd föreläsning med Maria Dufva innan jupiters föräldramöte timmen efter. Vet inte hur det är med er men mitt huvud och hjärta är fortfarande fyllt av många tankar och känslor…  

 

Protokoll från mötet finner ni här:

Föräldramöte 210218

 

Återkoppling från föräldramötet:

 

  1. Klassföräldrar Ht-18 är :

Familjer från röd grupp: William Zimmerman, Philip Schlosser och Thea Salomonsson

Familjer från grön grupp: Gaston Weineson, Edvard Veres Bergsten och Nils Sundqvist.

 

2. Torkskåp i hallen?

Ledningen hälsar att tyvärr har skolan tråkiga erfarenheter av förstörda torkskåp efter bara några få månader och har därför beslutat att inte ha några hos oss.  

 

 

3. Vem bokar Ängsholmen?

Ängsholmen har en statisk bokning från oss men kräver en bekräftelse. Det gör vi mentorer under våren i åk 5.

 

 

 

 

En liten fredagskluring: Hur lyckades huvudpersonen från “Den magiska dörren” besegra det onda?

 

 

Fokus denna vecka:  “Den magiska dörren” och “Grammatikboken”

Skrivprojektet “Den magiska dörren” har nu kommit till sitt sista kapitel och vi börjar nu att avrunda själva skrivmomentet. Men inte är vi klara än med projektet må tro. Snart kommer frökens favoritmoment, nämligen att bearbeta texterna, belysa lärprocessen och knyta ihop säcken så att säga.

Syfte med detta skrivprojekt är att eleverna ska öva upp den skriftliga förmågan och lära sig att brodera ut texterna med välformulerade person- och miljöbeskrivningar, få en längre mängd text som följer en välplanerad struktur och har ett fungerande språklig innehåll (skriv -och stavningsregler). Här har eleverna kommit långt. De har skrivit fantastiska texter med ett grymt spännande och kreativt innehåll. Fantasin är det inget fel på! Huvudsyftet är dock att belysa själva processen. Att för eleverna visa och synliggöra den egna lärandeprocessen.

Något vi har belyst mycket och fortfarande kommer att arbeta med är att låta arbetet ta tid. Många elever har “bråttom” när de skriver sina texter och det här med att bearbeta texterna och ändra och nöta-nöta-nöta kan vara frustrerande för många. Att bearbeta texter är ett centralt moment i kursplanen i svenska. Har ni någonsin sett eller hört en författare som bara skriver sin text, aldrig backar och lämnar in en bok efter första försöket?  .   Ja, så brukar vi diskutera i klassen. Så klart inte är svaret på frågan, och därför jobbar vi på det. Att bearbeta texter och nöta-nöta-nöta.

En annan del som vi arbetat med är att diskutera struktur och hur en berättande text är uppbyggd. Att berättande texter är uppbyggda efter strukturen:  en inledning, ett problem (eller flera), en lösning på problemet/en samt ett avslut på hela berättelsen där lösa trådar knyts ihop och obesvarade frågor ges svar på. Kan låta aningens lätt men med en berättelse på nio kapitel gäller det att veta vad som skett, vilka problem som uppstått och vad som ska lösas och på vilket sätt. Men också att veta skillnaden på en lösning och ett avslut. Det här är saker vi också arbetat mycket med och vi har flera gånger fått gå tillbaka i våra kapitel och justerat och ändrat för att den röda tråden ska flyta på och att berättelsen fortfarande följer den traditionella strukturen.

Parallellt med skrivprojektet har vi arbetat med olika stav- och skrivregler. Hitintills har vi gått igenom styckeindelning, dialoger och stor bokstav/punkt. Under kommande termin kommer vi fortsätta och fokusera på olika stavningsregler som skiljetecken, dubbelteckning, sj-ljudet, j-ljudet och mycket mycket mer. Arbetsgången med detta har varit att vi först går igenom regeln, sedan gör vi en tillhörande uppgift och till sist går vi igenom våra kapitel i den magiska dörren och ändrar/förbättrar. Allt material samlas i grammatikboken. Tanken med undervisningen i grammatik och själva boken är att eleverna skapar sitt egna uppslagsverk. Alla elever skapar en alldeles egen bok med reglerna i som de senare kan ha med sig i framtiden och använda efter behov. En mycket viktig bok!

 

Vad är kvar? (efter lovet…)

Det absolut finaste med projektet är när vi har blivit klara med alla kapitel och vi kan sätta oss och titta på själva innehållet. Vi jämför och analyser vad vi blivit bättre på och vad vi behöver öva mer på. Frökens favoritlektioner. Här brukar det komma upp flera ljus och det blir så tydlig för eleverna hur de har utvecklats genom hela processen. När vi har arbetat med kapitlena så har eleverna endast skrivit ut en första version. Därefter har vi varit inne i dokumenten flera gånger då vi arbetat med grammatik och dyligt och texterna har förbättrats. Det är detta vi nu tittar på. Vi jämför den första versionen jämfört med den sista för varje kapitel. Dessutom tittar vi på skillnaden mellan den första versionen i det första kapitlet jämfört med den sista versionen i det sista kapitlet. Gissa om det är skillnad? Så galet mäktigt att se elevernas reaktion och upptäckter på hur de har utvecklats genom projektets gång!

Förhoppningen är att vi kan göra både en digital bok samt en hederlig pappersbok. När detta är klart kommer vi samtala kring arbetsprocessen, utvärdera och ha spännande boksamtal tillsammans. Vi visar gärna upp resultaten för er därhemma när det närmar sig. Återkommer då:)

 

Övrig information:

 

Åsa-läxa!

Nu har jag tillsammans med eleverna gjort en avstämning vad gäller skoluppgifterna i mina ämnen (svenska och historia). Fokus är inte bedömning i första hand utan mer att uppgifterna faktiskt är gjorda så jag därefter har ett underlag för bedömning. Själva slutbedömningen kommer senare. Eleverna ska vet själva vad som är kvar och inte. De berörda eleverna har även fått ett separat mejl hem.

 

Hälsningar från Gottis!

Så blev det äntligen vinter med både snö och is. Vi startade tisdagens lektion med att se på en film om att vistas på natur-is. Vi lärde oss om issäkerhet och fick även se hur mysigt en tur på skridskor kan vara när man har förberett sig på rätt sätt. Be gärna ditt barn berätta:)

Sen gick vi ner till Lemshaga sjön. Där borrade vi i isen som denna dag var runt 20-30 cm. Alla fick sen prova att kasta säkerhetslina- den förlängda armen och dra sig fram med hjälp av isdubbar.

Onsdagens lektion var det dax för att prova skridskor på naturis. Den är inte som en spolad bana men ger ett annat värde. Vi kan göra saker som kan vara farligt men bara när vi har kunskap om hur vi ska förbereda oss och hur vi gör om något händer. Tänk att vi har en sjö på skolan som vi kan vara ute på och öva oss!

Många njöt även av sin varma dryck som oxå smakar så mycket bättre ute i naturen. Det är just vad friluftsliv handlar om.

Nu önskar jag er alla ett härligt sportlov med massor av aktivitet, mys och samvaro. Det kan bli mer skridskor efter lovet:).

 

Kommande datum:

V.9 Sportlov

V.14 Påsklov

 

Ha en härligt lov,

Önskar vi pedagoger i Jupiter genom Åsa

[stc-subscribe category_in='Veckobrev']